FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning

Transkript

1 FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning Lotta Ljunggren-Thomasson Berit Finnström April 2010

2 Att bedöma smärta Det är svårt för sjukvårdpersonal att bedöma smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning Frustrerande för både föräldrar och personal att inte ha bra hjälpmedel att skatta smärtan med Skräddarsydda smärtbedömningsinstrument

3 Smärtskattningsinstrument för bedömning av postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning NCCPC-PV (Breau, Finley, McGrath & Camfields, 2004) FLACC (Voepel-Lewis, Merkel, Tait, Trzcinka & Malviya, 2002) INRS (Solodiuk & Curley, 2003)

4 Individual Numeric Rating Scale - INRS Barnets namn och födelsedata: Ingen Moderat Värsta Smärta smärta tänkbara smärta

5 Syfte Att utvärdera INRS (validitet) som smärtskattningsinstrument vid postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning.

6 Urval Inklusionskriterier: Metod Barn med flerfunktionsnedsättning i åldrarna 4-18 år som skulle genomgå ett kirurgiskt ingrepp på avd 326, DSBUS Barn med flerfunktionsnedsättning som inte själva kunde skatta sin smärta Exklusionskriterier: Barn med flerfunktionsnedsättning som själva kunde skatta sin smärta. Barn vars föräldrar inte talade svenska.

7 Metod Involverade enheter: Ortopeden CKÖ Habiliteringarna; Göteborg, Borås, Uddevalla och Vänersborg Kirurgavdelning 326, DSBUS. 15 föräldrar/barn accepterade att delta i studien. 2 bortfall pga språkproblem resp. inställd operation = 13 barn (4-19 år) som genomgick kirurgiska ingrepp inom ortopedi och gastrokirurgi Totalt utfördes 133 smärtskattningar

8 Individual Numeric Rating Scale - INRS Barnets namn och födelsedata: Ingen Moderat Värsta Smärta smärta tänkbara smärta

9 Föräldrainformation 1. Tänk på barnets tidigare smärtsamma erfarenheter. Hur reagerar ditt barn på svag, moderat eller stark smärta? 2. När du beskriver ditt barns smärta; tänk på förändringar i ansiktet, förändringar i kroppsläge/rörelse, grad av aktivitet: tex. mer eller mindre än vanligt. Skrik eller annorlunda läten, grad av tröstbarhet samt andra tecken: tårar, svettning, förändrad andning etc.

10 Non-Communicating Children s Pain Checklist Revised (NCCPC-R) 1. Jämrar sig, gnäller, gnyr (tämligen svagt) 2. Gråter (någorlunda högt) 3. Skriker, gallskriker (mycket högt) 4. Ett specifikt ljud eller artikulation för smärta 5. Äter mindre, inte intresserad av mat 6. Ökad sömn 7. Minskad sömn 8. Medverkar ej, gnällig, lättretlig, ledsen 9. Mindre interaktion med andra, tillbakadragen 10. Söker tröst eller fysisk närhet 11. Svår att distrahera, går inte att tillfredsställa eller trösta 12. Rynkar pannan/ögonbrynen 13. Förändrat ögonuttryck, inkluderar att kisa eller vidöppna ögon eller ett ogillande/bistert ansiktssuttryck 14. Neddragna mungipor, ler inte 15. Putar med läpparna, sammandragna eller darrande läppar.

11 Non-Communicating Children s Pain Checklist Revised (NCCPC-R) 16. Biter ihop, tuggar, gnisslar tänder, eller trycker ut tungan 17. Stilla, mindre aktiv, tyst 18. Hoppar runt, rastlös, uppvarvad 19. Slapp 20. Stel, spastisk, spänd, rigid 21. Pekar på eller berör den kroppsdel som smärtar 22. Skyddar eller skonar den del av kroppen som smärtar 23. Ryggar tillbaka eller drar undan den kroppsdel som smärtar, känslig för beröring 24. Rör sig på ett specifikt sätt för att visa smärta 25. Huttrar 26. Förändrad hudfärg, blekhet 27. Kallsvettig, svettas 28. Tårar 29. Häftig inandning, flämtar 30. Håller andan

12 INRS

13 INRS

14 FLACC: Face, Legs, Activity, Cry, Consolability för smärtskattning av barn med flerfunktionsnedsättning (Voepel-Lewis, Merkel, Tait, Trzcinka & Malviya, 2002) Ansikte Neutralt ansiktsuttryck eller ler Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Ben Normal ställning eller avslappnad Orolig, rastlösa eller spända ben Sparkar eller uppdragna ben Aktivitet Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Sprättbåge, rycker till eller stel Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Gråter, skriker eller snyftar, klagar ofta Tröst - barhet Nöjd, avlappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna Observera barnets ansikte, ben, aktivitet, gråt och tröstbarhet i några minuter. Bestäm vilken poäng (0-1-2) barnets beteende överensstämmer med. Poängen summeras. Barnet kan få max 10 p. Dokumentera!

15 Skattningsprocedur Barnet skattades under de 3 första postoperativa dygnen i enlighet med avdelningens rutiner för smärtskattning. Föräldern skattade med en numerisk skala (0-10): F-NRS 1 ssk/usk skattade med INRS 1 ssk/usk skattade med FLACC Skattningarna gjordes samtidigt och oberoende av varandra

16 Resultat Spearman: F-NRS vs INRS: r= 0,58 F-NRS vs FLACC: r= 0,51 INRS vs FLACC: r= 0,83

17 F-NRS-värden över 0 r/t sjuksköterskornas skattningar med INRS och FLACC F-NRS INRS FLACC

18 Smärttecken - vanligast förekommande 1. Verbalt: gråt, jämmer, skrik 2. Ansiktsuttryck: Stel blick, stelt ansikte, flackande blick, förändrat ögonuttryck, rynkade ögonbryn, ler inte/neddragna mungipor, underläppen ut, darrar på läppen 3. Kroppen: spänd, stel, rycker, böjer sig bakåt, pekar 4. Oro 5. Passivitet 6. Förändrad andning

19 Slutsatser Skattningarna av postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning med FLACC resp. INRS är måttligt överensstämmande med föräldrarnas skattningar! INRS är ett skräddarsytt alternativ men är tidskrävande för personalen och kräver att föräldrar kan verbalisera sitt barns smärta FLACC är den mest användarvänliga och tillförlitliga skalan, av dessa tre, för att skatta postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning

20 The revised FLACC observational tool: improved reliability and validity for pain assessment in children with cognitive impairment Malviya, Voepel-Lewis, Burke, Merkel & Tait (2006) Ansikte Ben Neutralt ansiktsuttryck eller ler Normal ställning eller avslappnad Individuellt beteende Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Orolig, rastlösa eller spända ben Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Sparkar eller uppdragna ben Aktivitet Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Sprättbåge, rycker till eller stel Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Gråter, skriker eller snyftar, klagar ofta Tröst barhet Nöjd, avlappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar! Svår att trösta eller lugna

21 Föräldrars förmåga att skatta sitt barns smärta Zhou, Roberts & Horgan (2008). Association between self-report pain ratings of child and parent, child and nurse and parent and nurse dyads: meta analysis. Journal of Advanced Nursing, 63 (4), studier Barn / föräldrar: r= 0,64 Barn / sjuksköterska: r= 0,58 Förälder / sjuksköterska: r= 0,49 Slutsats: föräldrars och sjuksköterskor uppfattningar av barns smärta ska bara ses som uppskattningar (estimates) av smärtan, och är inte samma sak som barnets självrapporterade smärta

22 Föräldrars förmåga att skatta sitt barns smärta Voepel-Lewis, Malviya & Tait (2005). Validity of parent ratings as proxy measures of pain in children with cognitive impairment. Pain Management Nursing, 6 (4) föräldrar skattade sitt barns smärta med FLACC resp NRS samtidigt som sjuksköterskor skattade med FLACC. Föräldrarnas skattningar visade hög överensstämmelse med sjuksköterskornas skattningar (ICC= 0,78) även om föräldrarnas skattningar tenderade att ligga lite högre. 12 barn med CI kunde själv skatta sin smärta. Föräldrar till barn med CI kan göra rimliga uppskattningar av sitt barns smärta (NRS: rho= 0,57), speciellt när de använder ett strukturerat instrument som FLACC (Қ= 0,43). Föräldrar kan tendera att överskatta smärtan i början av den postoperativa perioden Sjuksköterskornas skattningar överensstämde bra med barnens: Қ= 0,65