Innehåll. Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Olika former av smärta. Smärtfysiologiska skillnader Ökat antal aktiva nociceptorer

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Olika former av smärta. Smärtfysiologiska skillnader Ökat antal aktiva nociceptorer"

Klara Lundgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 Innehåll Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Berit Finnström Allmänt om barn och smärta; smärtfysiologi, bedömning, åtgärder Smärta hos barn med funktionsnedsättning Vaccinationer av barn Kulturella aspekter på smärta Senaste nytt Olika former av smärta Sjukdomsrelaterad smärta: nociceptiv eller neurogen Idiopatisk smärta Procedursmärta Långvarig smärta Smärtfysiologiska skillnader Ökat antal aktiva nociceptorer Lägre smärttröskel Sämre central inhibition Smärtimpulserna pågår längre tid och ger kraftigare signaler till CNS Autonoma nervsystemet Sympatikus vid hot och fara Parasympatikus i vila Rädsla och stress förstärker upplevelsen av smärta 1

2 Föräldrars med- och påverkan Ökar barnets stress vid procedursmära Föräldrars lugnande kommentarer, ursäkter, empati och kritik För mycket kontroll till barnet Minskar barnets stress Gränssättning Att barnet vet vad som skall hända Förstärka barnets copingstrategier Nonprocedural talk, humor Tecken på smärta Ansiktsuttryck Andning BT & puls Saturation Hudfärg Gråt / verbala uttryck Kropps-språk Svettig panna och handflator Aptitlöshet Sömnproblem En multidimensionell smärtbedömning Fysiologiskt tillstånd Faktorer i miljön Föräldrarnas bedömning av barnets smärta Barnets beskrivning av på vilket sätt det gör ont, var smärtan sitter och när det gör ont En multidimensionell smärtbedömning Barnets beteende och utvecklingsnivå Tidigare smärtupplevelser Oro och rädsla Smärtskattning med instrument FLACC: Face, Legs, Activity, Cry, Consolability smärtskattning av barn 0-7 år Merkel, Shayevitz, Voepel-Lewis & Malviya (1997) Översatt av Hanna Lindblad, Pernilla Westerlind och Berit Finnström, DSBUS Rev CAS FAS Ansikte Neutralt ansiktsuttryck eller ler Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Ben Normal ställning eller avslappnad Orolig, rastlösa eller spända ben Sparkar eller uppdragna ben Aktivitet Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Sprättbåge, rycker till eller stel Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Gråter, skriker eller snyftar, klagar ofta Tröst - barhet Nöjd, avlappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna Observera barnets ansikte, ben, aktivitet, gråt och tröstbarhet i några minuter. Bestäm vilken poäng (0-1-2) barnets beteende överensstämmer med. Poängen summeras. Barnet kan få max 10 p. Dokumentera! 2

3 Bieri-skalan Varför använda smärtskattningsinstrument? När ska vi smärtskatta? Icke farmakologiska metoder kan användas enbart eller i kombination med annan smärtlindring Engagera flera sinnen positiva sinnesupplevelser kan konkurrera ut smärtimpulser! Aktivera parasympatikus Lägre puls och blodtryck Ökad sekretion Ökad hudgenomblödning Oxytocinutsöndring Lugn och ro / minska stress Avledning/distraktion avpassad till barnets utvecklingsnivå Passiv Aktiv Avledning/distraktion avpassad till barnets utvecklingsnivå Såpbubblor Musik och sång Leksaker Saker som lyser, låter och syns Filmklipp Dataspel Guided imagery 3

Hud-mot-hud Nymatad, ligga hud-mot-hud mellan mammans/pappans bröst 10-15 minuter före proceduren för att komma till ro. Pillai Ridell et al.

4 Hud-mot-hud Nymatad, ligga hud-mot-hud mellan mammans/pappans bröst minuter före proceduren för att komma till ro. Pillai Ridell et al. Non pharmacological management of infant and young child procedural pain. The Cochrane database of systematic reviews 2011;10. Avslappning Enkel avslappning ökar genomblödning och minskar spänning och oro Spänna / slappna av olika muskelgrupper Värme / kyla Värme t.ex. värmekatten eller värmekudde Kyla t.ex. Coldpack, isbit eller kylspray Hjälpa barnet koncentrera sig på sin andning Sensorisk stimulering TENS: transcutan elektrisk nervstimulering Massage Taktil stimulering Söta lösningar: Glukos 30% Ges peroralt till spädbarn i komb. med napp, 1-2 min före proceduren - kan upprepas under proceduren. Dos: 0,1-0,5-1 ml SBU-rapport (2012). Sockerlösning mot smärta vid injektioner och provtagning på spädbarn. Mörelius, Theodorsson & Nelson (2009) Stress at three-month immunization: Parents and infants salivary cortisol response in relation to the use of pacifier and oral glucose. Europ Journal of pain, 13 (2)

5 Procedursmärta EMLA EMLA Rapydan Xylocain bl a som lösning 40 mg/ml Lustgas Sedation: Dormicum - på väg ut Dexdor på väg in Prioriterat område av Läkemedelsverket Kunskapsöversikt 2014 Låt sitta minst 1,5 timmar gärna längre Ta bort salvan vänta 5-10 minuter tills bleknaden försvinner och kärlen fyllt på sig igen Inte på eksemhud Färgade barn salvan sitta längre? Birnie et al. (2014) Systematic review and meta-analysis Uman et al. (2006 & 2013) Cochrane reviews Psychological interventions Farmakologisk behandling Att bedöma smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning Paracetamol NSAIDs Opiater Aldrig ASA risk för Reyes syndrom Det är svårt för sjukvårdpersonal att bedöma smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning Frustrerande för både föräldrar och personal att inte ha bra hjälpmedel att skatta smärtan med Skräddarsydda smärtbedömningsinstrument Smärtskattningsinstrument för bedömning av postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning Individual Numeric Rating Scale - INRS Barnets namn och födelsedata: NCCPC-PV (Breau, Finley, McGrath & Camfields, 2004) FLACC (Voepel-Lewis, Merkel, Tait, Trzcinka & Malviya, 2002, m fl artiklar) INRS (Solodiuk & Curley, 2003, Solodiuk 2010) Ingen Moderat Värsta Smärta smärta tänkbara smärta 5

6 Syfte Non-Communicating Children s Pain Checklist Revised (NCCPC-R) Att utvärdera INRS (validitet) som smärtskattningsinstrument vid postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning. 1. Jämrar sig, gnäller, gnyr (tämligen svagt) 2. Gråter (någorlunda högt) 3. Skriker, gallskriker (mycket högt) 4. Ett specifikt ljud eller artikulation för smärta 5. Äter mindre, inte intresserad av mat 6. Ökad sömn 7. Minskad sömn 8. Medverkar ej, gnällig, lättretlig, ledsen 9. Mindre interaktion med andra, tillbakadragen 10. Söker tröst eller fysisk närhet 11. Svår att distrahera, går inte att tillfredsställa eller trösta 12. Rynkar pannan/ögonbrynen 13. Förändrat ögonuttryck, inkluderar att kisa eller vidöppna ögon eller ett ogillande/bistert ansiktssuttryck 14. Neddragna mungipor, ler inte 15. Putar med läpparna, sammandragna eller darrande läppar. Non-Communicating Children s Pain Checklist Revised (NCCPC-R) 16. Biter ihop, tuggar, gnisslar tänder, eller trycker ut tungan 17. Stilla, mindre aktiv, tyst 18. Hoppar runt, rastlös, uppvarvad 19. Slapp 20. Stel, spastisk, spänd, rigid 21. Pekar på eller berör den kroppsdel som smärtar 22. Skyddar eller skonar den del av kroppen som smärtar 23. Ryggar tillbaka eller drar undan den kroppsdel som smärtar, känslig för beröring 24. Rör sig på ett specifikt sätt för att visa smärta 25. Huttrar 26. Förändrad hudfärg, blekhet 27. Kallsvettig, svettas 28. Tårar 29. Häftig inandning, flämtar 30. Håller andan Skattningsprocedur Barnet skattades under de 3 första postoperativa dygnen i enlighet med avdelningens rutiner för smärtskattning. Föräldern skattade med en numerisk skala (0-10): F- NRS 1 ssk/usk skattade med INRS 1 ssk/usk skattade med FLACC Skattningarna gjordes samtidigt och oberoende av varandra Resultat Smärttecken - vanligast förekommande 1. Verbalt: gråt, jämmer, skrik Korrelation - Spearman: F-NRS vs INRS: r= 0,58 F-NRS vs FLACC: r= 0,51 INRS vs FLACC: r= 0,83 2. Ansiktsuttryck: Stel blick, stelt ansikte, flackande blick, förändrat ögonuttryck, rynkade ögonbryn, ler inte/neddragna mungipor, underläppen ut, darrar på läppen 3. Kroppen: spänd, stel, rycker, böjer sig bakåt, pekar 4. Oro 5. Passivitet 6. Förändrad andning 6

7 Slutsatser The revised FLACC observational tool: improved reliability and validity for pain assessment in children with cognitive impairment Malviya, Voepel-Lewis, Burke, Merkel & Tait (2006) Skattningarna av postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning med FLACC resp. INRS är måttligt överensstämmande med föräldrarnas skattningar! INRS är ett skräddarsytt alternativ men är tidskrävande för personalen och kräver att föräldrar kan verbalisera sitt barns smärta Ansikte Ben Individuellt beteende Neutralt Bister uppsyn, rynkar Frekvent eller ansiktsuttryck eller pannan av och till, konstant rynkad ler tillbakadragen, panna, darrande ointresserad haka, hopbitna käkar Normal ställning Orolig, rastlösa eller Sparkar eller eller avslappnad spända ben uppdragna ben FLACC är den mest användarvänliga och tillförlitliga skalan, av dessa tre, för att skatta postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning Aktivitet Gråt Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Ingen gråt (vaken eller sover) Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Sprättbåge, rycker till eller stel Gråter, skriker eller snyftar, klagar ofta Tröst barhet! Nöjd, avlappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna 7

Relevanta dokument

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning Lotta Ljunggren-Thomasson Berit Finnström April 2010 Att bedöma smärta Det är svårt för