BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET

Transkript

1 BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS Omskurna pojkar & vaccinationer (Taddio et al., 1995) Ex-prematurer skattade smärtan på bilder av provtagning etc högre än ex-fullgångna vid 4,5 resp 8-10 års ålder (Grunau 1998) Barn till mammor med diabetes: mer smärta vid PVP än kontroll-gruppen (Taddio, Shah & Gilbert-McLeod 2001) BERIT FINNSTR Ö M INSTI TU TI ON EN FÖR HÄLSO V ETEN SK A P, HÖGSKO L AN VÄST, TROLLHÄ TT AN AUTONOMA NERVSYSTEMET Thalamus: Tar emot inkommande smärtimpulser och fortleder dem till olika centra Hypothalamus: Involverad i det hormonella svaret på rädsla och stress, t ex förhöjt blodtryck. Limbiska systemet: Smärtans affektiva dimension. Amygdala: En del av det limbiska systemet. Aktiveras vid rädsla och stress. Hippocampus: Minnesfunktionen Sympatikuspåverkan vid hot och fara Förhöjd puls och blodtryck Minskad hudgenomblödning Blodet dirigeras till musklerna Ökad spänning i kroppen AUTONOMA NERVSYSTEMET Parasympatikus vid vila Lägre puls och blodtryck Lägre andningsfrekvens Ökad sekretion Ökad hudgenomblödning Lugn och ro VAD KAN VACCINATIONSSMÄRTA LEDA TILL? Ofullständigt vaccinationsskydd hos både barn och vuxna (Taddio et al. 2012). Stickrädsla hos barnet Stressade och oroliga föräldrar 1

2 TADDIO: EN GUIDELINE BEHÖVS! Att använda evidensbaserade rekommendationer kan minska barnets upplevelse av smärta och stress vid vaccinationer Panel av forskare & kliniska specialister 18 kliniska frågeställningar 71 kvalitetsgranskade studier Evidensbaserade rekommendationer som diskuterats med kliniker och föräldrar Guideline EVIDENSBASERADE METODER Spädbarn Inte ligga ner på rygg Att amma under vaccinationen Att barnet är nöjt och mätt innan vaccinationen Att ge en söt lösning under vaccinationen till barn upp till 1 års ålder Läs SBU:s rapport: Eriksson, Gradin & Höistad (2012). Sockerlösning mot smärta vid injektioner och provtagning på spädbarn. INJEKTIONSPROCEDUREN Om det finns olika tillverkare av vaccinet, och om vaccinerna i övrigt är likvärdiga, skall det vaccin användas som gör minst ont Det mest smärtsamma vaccinet ska ges sist Intramuskulära vaccinationer skall ges snabbt utan att aspirera före insprutningen. Till barn 4 år och äldre: stryk eller gnugga på huden med måttlig intensitet vid injektionsstället före och under vaccinationen INJEKTIONSPROCEDUREN Injektion ges med grå (sc) eller blå (im) kanyl Intramuskulära injektioner till små barn ges i främre yttre sidan av lårets mellersta tredjedel, dvs. i m. vastus lateralis, och till äldre barn i överarmen i m. deltoideus med blå kanyl. FARMAKOLOGISK BEHANDLING Uppmuntra föräldrar att använda lokalbedövande medel (t ex EMLA) innan vaccinationen Visa föräldrarna var på barnet de ska sätta salvan/plåstret. Dos: ca ¼-dels tub (5-kronas storlek) månader: 1 timme Från 1 år: 1½ timme (Smittskyddsinstitutet 2012) 2

3 PSYKOLOGISKA INTERVENTIONER Distraktion /avledning För barn 3 år och äldre: distraherande metoder där barnet själv aktivt deltar För barn 3 år och äldre: långsam, djup inandning eller utblåsning För barn 3 år och äldre: kombination av flera psykologiska metoder under vaccinationen är smärtlindrande, t ex kombination av en kognitiv och en beteendemässig metod. Säg inte till barnet att vaccinationen inte kommer att göra ont KOMBINERA OLIKA DISTRAKTIONSSTRATEGER Stimulera flera sinnen Låt föräldrar komma med förslag och samordna olika strategier FÖRÄLDRALEDDA INTERVENTIONER Sjuksköterskan bör erbjuda föräldrar möjlighet att distrahera eller coacha barnet under vaccinationen. FYRA FRÅGOR/METODER INGEN EVIDENS VARE SIG FÖR ELLER EMOT Coldpac eller is Två vaccinationer samtidigt en i varje ben Paracetamol eller ibuprofen Spruta sc eller im FÖRÄLDRABROSCHYR Upp till 1 års ålder Ge sockervatten Distraktion Farmakologisk behandling Barnets kropps-ställning Amning Minska sin egen stress genom t ex djupandning (Taddio et al. 2013) FÖRÄLDRARS EGEN ORO Information i lugn och ro Egna känslor i schack Vara aktiv part under vaccinationen Den förälder som är minst rädd ska komma med barnet 3

4 BARN OCH STICKRÄDSLA Förberedelse Aldrig luras Aldrig med tvång Bygga upp barn och föräldrars tillit Minska rädsla Mottagning för stickrädda barn Ta det stegvis Visa bilder, material Involvera föräldern Flera besök Proceduren ska genomföras i slutändan STÖD VID STICK YNGRE BARNS UPPLEVELSER De vuxna måste härbärgera egna känslor Stödja (och bearbeta) genom lek Att vara i centrum för uppmärksamhet, Att få hjälp med avledning, Att bli ompysslad, Att få vara involverad, Att överlämna sig åt trygga vuxna och Att bli belönad Karlsson, K. (2015). Jag är rädd, jag vill till mamma Yngre barns, föräldrars och sjuksköterskors levda erfarenheter av nålprocedurer i vården. Avhandling, Hälsohögskolan Jönköping. KONSEKVENSER AV NÅLRELATERADE : YNGRE BARNS UPPLEVELSER Att misslyckas: Rädsla, protest, tappa kontrollen Fasthållning= barnet känner förnedring, skam, genans, maktlöshet Att lyckas: Delaktighet främjar självkontroll Förlika sig med den vuxnes makt och kompromissa Karlsson, K. (2015). Jag är rädd, jag vill till mamma Yngre barns, föräldrars och sjuksköterskors levda erfarenheter av nålprocedurer i vården. Avhandling, Hälsohögskolan Jönköping. REFERENSER von Baeyer, C. L., Marche, T. A., Rocha, E. M., & Salmon, K. (2004). Children's memory for pain: overview and implications for practice. J Pain, 5 (5) Finnström, B., Käck, B-M. & Söderhamn, O. (2011) Fingertoppskänsla och fingerfärdighet. Föräldrars uppfattningar om faktorer som inverkar på barnets upplevelse av perifer venpunktion. VÅRD I NORDEN 2/2011. PUBL. NO. 100, VOL. 31 NO. 1 PP Karlsson, K. (2015). Jag är rädd, jag vill till mamma Yngre barns, föräldrars och sjuksköterskors levda erfarenheter av nålprocedurer i vården. Avhandling, Hälsohögskolan Jönköping. Taddio, A. et al. (2010). Reducing the pain of childhood vaccination: an evidence-based clinical practice guideline. CMAJ, 182 (18) Taddio, A., Ipp, M., Thivakaran, S., Jarnal, A., Parikh, C., Smart, S., Sovran, J., Stephens, D. & Katz, J. (2012). Survey of the prevalence of immunization non-compliance due to needle fears in children and adults. Vaccine, (30) Taddio, A., Shah, V., Leung, E., Wang, J., Parikh, C. Smart, S., Hetherington, R., Ipp, M., Pillai Riddel, R., Sgro, M., Jovicic & Franck, L. (2013) Knowledge translation of the HELPinKIDS clinical practice guideline for managing childhood vaccination pain: usability and knowledge uptake of educational materials directed to new parents. BMC Pediatric,13 (23). Hämtad från NYTT VID VÄRLDSKONGRESSEN 2015 I SEATTLE OM BARN OCH SMÄRTA BUZZY-DEVICE Vi vet mycket men vi använder det inte! Buzzy kombinerar kyla och sensorisk stimulering. Inal & Kelleci (2012). Relief on pain during blood specimen collection in pediatric patients. Am J Matern Child Nurs 2 (39)

5 THE MAGIC GLOVE, LEORA KUTTNER 5