Emotioner: aversion, belöning

Transkript

1 Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och släktets (artens) överlevnad och utveckling Johan Wessberg HT-14 Det limbiska systemet, amygdala Olika typer av emotioner Primära (universella): t.ex. lycklig, fruktan, oro, ilska, förvåning Sekundära (sociala): t.ex. skuldkänsla, avund, blygsel + Bakgrundsemotioner (basala): t.ex. lugn, spänd, allmänt välbefinnande (signaler från kroppen) Komponenter i emotioner 1. Medveten känsloupplevelse 2. Handling eller handlingsberedskap (eng. äv motivation ) 3. Reaktioner i autonoma nervsystemet, hormonella system 4. Beteendesignaler (mimik, gester, sätt att tala, kroppsspråk) 5. Minnesfunktioner styr vårt handlande i framtiden 1

2 Amygdala Amygdala: - viktig för bl.a. oro, rädsla, fruktan, skräck, emotionell värdering av sinnesintryck - många typer av signaler går till amygdala: - low road direkt från sinnesorganen (via thalamus) - high road från hjärnan (sinneskortex, men även andra delar, skrämmande tankar ) Joseph LeDoux 2

3 Många olika effekter i hjärnan och kroppen vid aktivering av amygdala - signaler till kortex (vi känner oss rädda) - aktivering av hjärnans vakenhets-system (höjd uppmärksamhet, handlingsberedskap) A = Amygdala - direkta muskelreaktioner ( freezing, startle reaction ) - aktivering av autonoma nervsystemet (puls, blodtryck) - aktivering av hormonella system (binjuren: adrenalin, cortisol) Aktivering av amygdala är obehaglig, leder till undvikande, styr planering, beslut och handlingar. (fear conditioning) = Bestraffningssystem (withdrawal system), 3

4 Motsats: belöningssystem = Approach system, positiv förstärkare Själv-stimulering av hjärnan genom inopererarde elektroder när djuret (patienten) trycker på en knapp -> trycker hur mycket som helst. Ffa ventral tegmental area (VTA) i hjärnstammen, skickar dopamin bl.a. till nucl. accumbens (äv. drogberoende) + pannlobens kortex (m.fl. ställen i hjärnan) Att vilja ha något ( wanting ) eller att tycka om något ( liking ) verkar styras av delvis olika system i hjärnan. Del av Nucleus Accumbens ( skalet ) särskilt viktigt för att tycka om något, t.ex. god lukt, smak. Aktivering av bestraffnings och belöningssystem styr beteendet = operationell (eller instrumentell) betingning. 4

5 Den medvetna upplevelsen beror både på direkta signaler till hjärnan och på vad som händer i kroppen Antonio Damasio 5

6 Beteendesignaler, t.ex. mimik 1. Ansiktets muskler kan styras viljemässigt på samma sätt som andra muskler (primär motorkortex) 2. Emotionell mimik styrs dessutom direkt från andra kortexareor, ffa gyrus cinguli (överst) 3. Detta område kan också styra t.ex. gester, kroppsspråk via motorkortex Den emotionella styrningen är delvis omedveten och styrs alltså inte av viljan. Bilden visar exempel på hur leenden är assymetriska (man är ofta emotionellt aningen vänster-ansiktad ) 6

7 Emotionella och deklarativa minnen 1. Amygdala lagrar emotionella minnen, minne av känslan som utlöstes och av det som direkt gav upphov till känslan. Delvis omedvetet, man känner känslan men har svårt att beskriva 2. Hippocampus lagrar deklarativa minnen, vad? när? hur? mer exakta och detaljerade minnen av omständigheterna kring det som hände, medvetet, man kan berätta Deklarativa minnen kan också leda till aktivering av Amygdala: Man känner obehag när man känner igen omständigheter som ledde till rädsla (jfr. tandvårdsrädsla) (= contextual conditioning) 7

8 Emotioner styr vårt framtida handlande, beslut - Emotionella minnen i amygdala gör att vi direkt undviker det som utlöser obehag (jfr. fear conditioning) - Minnen av omständigheterna i hippocampus kan också påverka vårt handlande (jfr. contextual conditioning) Det som påminner om något obehagligt utöser obehag och ger undvikande. (Hippocampus kan även ha motsatt effekt, kan t.ex. motverka reaktioner utlösta från amygdala.) -Troligen liknande mekanismer för det som känns bra (jfr. belöningssystem / approach) - Emotionella signaler från limbisk kortex, t.ex. delar av pannloben ovanför ögonen (=orbitala och mediala frontalloben) påverkar de beslut vi gör. Detta är delvis omedvetet eller svårt att beskriva i ord ( gut feeling, intuition??) (A. Damasio) Skada på sådan emotionell kortex ger svagare emotionella reaktioner samt problem att ta hänsyn till emotionella minnen och emotionella signaler i vardagslivet, ex. Phineas Gage

9 Hormonella mekanismer och minnesfunktioner: corticosteroider (cortisol) - Amygdala och hippocampus har motsatt effekt på produktion av stresshormonet cortisol Cortisol kan ha motsatt effekt på amygdala och hippocampus (dvs.: vid kraftig stress kan det bli svårt att lagra deklarativa minnen, medan det blir starka emotionella minnen) PVN: Paraverebrala kärnan i hypothalamus PIT: Hypofysen (= pituitary) ADRENAL CORTEX = binjurebarken CORT: Cortisol 9