Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Transkript

1 Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

2 Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex?

3 Hjärnans lober Frontalloben (=pannloben), Parietalloben (=hjässloben), Occipitalloben (=nackloben),temporalloben (=tinningloben)

4 Grunden för neural verksamhet Excitation (aktivering) Ensam cell Grupp av celler Inhibition (inhibering, avaktivering) Ensam cell Grupp av celler Att en grupp neuron är aktiva innebär inte nödvändigtvis att de stimulerar en viss handling. De kan lika gärna hämma en viss handling

5 Den eviga debatten Reduktionism kontra holism Lokalister kontra icke-lokalister Specificitet kontra plasticitet

6 Donald Hebb 1949 Hjärnan är plastisk när vi föds. Efter många års strukturering uppstår specifika regioner för specifika funktioner. Cells that fire together wire together. Use it or lose it

7 En utveckling av Hebbs idéer Vissa delar av hjärnan är specialiserade vid födseln, särskilt de delar som behandlar sinnesimpulser. En skada här kan få förödande konsekvenser för resten av livet. En skada på övriga delar av hjärnan kan repareras p.g.a. av hjärnans plasticitet. De regioner av hjärnan som är generella vid födseln blir specialiserade med ålder. Att skada en sådan region vid vuxen ålder kan få allvarliga konsekvenser för resten av livet medan skador på de sensoriska regionerna ger mindre funktionsnedsättningar.

8 Split-brain Hjärnhalvorna är specialiserade när det gäller vissa kognitiva förmågor. Språk (vänster) och sång (höger) Objektigenkänning (vänster) och rumslig igenkänning (höger)

9 Debatten lever än Lokalister har blivit modularister? Specificitet och plasticitet utesluter inte varandra utan förutsätter varandra i en komplex organism.

10 Tre neurovetenskapliga exempel Emotionernas roll Spegelneuron Det auditiva systemet

11 Antonio Damasio - Emotioner Att hantera fara Reglering vid social och kulturell interaktion Minnessystem Resonerande och beslutsfattande

12 Att hantera fara Vid fara reagerar vi antingen med: Rädsla (vi flyr eller gömmer oss) eller Agression (vi går till motangrepp) Emotioner reagerar snabbt Högre kognition gör en andra bedömning

13 Reglering vid social och kulturell interaktion Vi behöver kunna tolka andras känslor Andras känslor uppmuntrar eller hämmar oss Vi behöver kunna reagera adekvat i en given situation

14 Minnessystem Vi har flera emotionella system som direkt eller indirekt påverkar bevarandet av minnen Vi har flera minnessystem som direkt eller indirekt påverkas av emotioner Positiva känslor (glädje, nyfikenhet och ömsinthet) aktiverar större delar av hjärnan och bidrar till levande minnen. Negativa känslor (rädsla, vrede och sorg) aktiverar vissa delar av hjärnan för att framför all lära sig hur man undviker situationer som väcker dessa känslor.

15 Resonerande och beslutsfattande Individer med skador på vissa neurala strukturer som processar emotioner (t.ex. amygdala) får svårt att ta beslut och resonera rationellt. För dessa individer är inget alternativ bättre än något annat.

16 Spegelneuron En spegelneuron är en neuron i hjärnan på en individ som känner igen en viss handling hos en annan individ och som den första individen dessutom själv kan eller vill utföra. Single cell recording på apor

17 Spegelneuron hos människor? Idag finns det inga tydliga tecken på att människor har små grupper av spegelneuron på samma sätt som apor har (F5). Det troligaste är att människan har spegelsystem. Ett distribuerat nätverk av neuron som känner igen andras handlingar.

18 Det auditiva systemet Beläget i temporalloben (A1 och A2) Taligenkänning (Wernickes area) Talproduktion (Brocas area) Koppling mellan prod. och igenkänn. Övriga strukturer (motorbarken, lilla hjärnan)

19 Skillnaden mellan hörbart tal och tyst tal Gemensamma strukturer vid tal utom i ett fall: Lilla hjärnan Gemensamma strukturer vid sång utom i ett fall: Lilla hjärnan