Den anpassningsbara hjärnan
|
|
- Daniel Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den anpassningsbara hjärnan Lars Nyberg, professor i psykologi Fortfarande är hjärnans funktioner ett stort mysterium, men lite har vi lärt oss genom åren, och Figur 1 visar var några viktiga hjärnfunktioner sitter. Vi får t.ex. in syninformation längst fram via ögonen. Den skickas längst bak i hjärnan och sedan jobbar den vidare med syninformationen. Färger kodas längst bak i hjärnan, medan ansiktsinformation kodas längre fram, i tinningloben. Viss information går vidare i en övre bana upp mot hjässloben (parietalloben) och bl.a. är den delen känslig för det s.k. neglect-syndromet som Birgitta Bernspång nämnde. Man har börjat kartlägga vilka regioner som är viktiga för språkfunktioner, för beröring, för hur vi ska kunna uppleva olika typer av stimulering, smärta. Vidare är de regioner som är viktiga för motoriska funktioner identifierade. Den stora frontalloben (pannloben) förknippas med mer komplexa, s.k. högre funktioner: Minne, tänkande och problemlösning. I den här presentationen kommer jag att säga en del om just frontalloben, en del om den motoriska delen av hjärnan som är markerad i mitten på Figur 1, och på slutet även lite om hjärnans synområde. Figur 1. Några av de hjärnfunktioner som fortfarande är mysterier för forskningen. På bilden ligger främre delen av hjärnan till vänster. 37
2 Tekniker för att studera hjärnans funktioner Hur kan vi då lära oss mer om hjärnans funktioner? Ni vet ju alla att vi har metoder för s.k. strukturell hjärnavbildning till förfogande sedan ganska många år, t.ex. magnetkamera med vars hjälp vi kan ta detaljerade bilder av hjärnans struktur. Sedan ett tiotal år är de här teknikerna utvecklade så att vi även kan studera hjärnans funktioner, se hur hjärnan aktiveras samtidigt som den arbetar. En av de två magnetkameror som finns här vid NUS har utrustats för s.k. fmri-teknik, dvs. funktionell magnetkameraundersökning. Vi har etablerat en centrumbildning här i Umeå just för funktionell hjärnavbildning, se Figur 2. Det här låter väl lite science fiction-artat, men här kommer en liten filmsnutt som illustrerar detta, se Figur 3. Vi får titta in i en hjärna bakifrån och Figur 2. Funktionell hjärnavbildning, t.ex. med magnetkamera, fmri (Functional Magnetic Resonance Imaging), är en metod för att studera hur hjärnan arbetar. Figur 3. Olika områden i hjärnan aktiveras när man tittar på olika saker. Det kan visualiseras med en magnetkamera (stillbild ur filmavsnitt). 38
3 samtidigt se vad personen ser på bildskärmen framför sig. Vi kommer då att se hur hjärnaktiviteten varierar beroende på vad som finns på skärmen. När skärmen visar figurliknande områden är det områden längre fram i tinningloben som aktiveras. Vid en väldigt enkel stimulering aktiveras delar av det primära synområdet. På det här sättet kan man låta personer ligga i magnetkameran och ta bilder av vilka områden i hjärnan som aktiveras när de utför olika uppgifter. Det här skulle kunna vara ett exempel på perception, som vi hörde talas om tidigare. Man kan också studera andra funktioner: Minne, uppmärksamhet, koncentrationsförmåga, motorik och sensorik. De bilder ni kommer att få se idag är genererade precis på det här sättet. De visar områden i hjärnan som aktiveras och används då vi utför olika funktioner. Den plastiska hjärnan Egentligen är vår hjärna alltid i anpassning. Det är själva grunden för att vi under hela livet ska kunna lära oss nya saker. Man brukar säga att hjärnan är plastisk. En uppfattning om hjärnans förmåga till anpassning får vi av att se hur dess aktivitet förändras då vi tränar på att utföra saker och ting. Först en s.k. kognitiv uppgift, som man kan använda för att studera personers förmåga att förstå och generera tal, en väldigt viktig basal funktion som kan påverkas vid stroke. Man skulle kunna ge följande uppgift till personer när de ligger i magnetkameran: Ni kommer att få se en lista av substantiv och för varje substantiv ska ni generera ett passande verb. Om man då t.ex. visar en stege, skulle klättra kunna vara ett passande verb liksom boll sparka, studsa eller hammare spika, slå. Om man låter en person göra ett antal sådana uppgifter kan man via magnetkameran titta efter hur hjärnan aktiveras inför den typen av uppgift. Figur 4 på nästa sida visar att då vi först löser den här typen av uppgift har vi kraftigt förhöjd aktivitet i vänster frontallob, alltså framtill i pannloberna. Det förknippas med att vi måste vara uppmärksamma, vi måste generera ord, lösa problem osv. Men hur ser det då ut efter bara tio minuters träning? Då förändras hjärnaktiviteten så att det ser ut som det gör vid vanlig läsning. Vi har aktivitet baktill i synområdet och bara liten aktivitet frontalt, avsevärt lägre än i det otränade läget. Med bara lite träning kan hjärnans sätt att lösa en uppgift alltså förändras kraftigt. 39
4 Figur 4. När vi först löser den här typen av uppgift har vi en kraftigt förhöjd aktivitet i vänster frontallob, övre bilden (hjärnan visas från vänster sida). När vi tränat några gånger på uppgiften ser aktiviteten ut som på den undre bilden, vilket liknar vad man ser vid vanlig läsning. Olika områden har olika funktioner Samma typ av aktiveringsmönster får man om man ber personer hitta motsatsord: kall varm, hund katt osv. Man kan också be försökspersoner komplettera ordstammen str till det första ord de kommer att tänka på, t.ex. struts. Den typen av språkliga, semantiska uppgifter ställer krav på vänster frontallob och en skada i den delen av hjärnan ger i allmänhet nedsatt prestation för sådana uppgifter. Men det finns undantag. Vissa patienter kan prestera väl på dessa uppgifter trots en skada i den relevanta regionen, alltså vänster frontallob. Figur 5 visar hur en sådan patient har studerats med funktionell hjärnavbildning. Patienten kunde alltså komplettera ordstammar fastän han hade en skada i vänster frontallob. Figuren visar att den här patienten hade en stroke som påverkade just den delen av hjärnan, men ändå kunde personen lösa uppgiften. Hur gick det till? Med funktionell hjärnavbildning kunde man se att motsvarande region i den friska, högra hjärnhalvan aktiverades i stället. Den regionen aktiveras vanligtvis inte då friska, ickeskadade personer gör den här uppgiften, men här hade den kommit in och till synes tagit över funktionen efter en hjärnskada, en form av anpassning. 40
5 Figur 5. Röntgenbilden längst ned t.h. visar en tydlig stroke i vänster frontallob. Skadan borde ge nedsatt förmåga att lösa uppgiften att komplettera ordstammar. Men bilden av hjärnaktiviteten när patienten gjorde denna typ av uppgift, t.v., visar hur höger frontallob tar över funktionen från den skadade vänstra sidan. Vi kan också titta i andra funktionella domäner som motorik, dvs. förmågan att röra sig. Vad händer om man tränar på en motorisk uppgift? Man kan göra det ganska enkelt: Tänk att fingrarna heter 1, 2, 3, 4 från pekfinger till lillfinger, och så ger man följande instruktion: Du kommer nu att få se en sekvens med siffror och du ska trycka på dina fyra fingrar så snabbt och korrekt du kan i den ordning som visas. Liggande i magnetkameran får personen då se en sekvens siffror på en datorskärm. Man gör detta under en tid och registrerar hur bra personen lyckats lösa uppgiften. I vår studie som vi gjorde här vid universitetssjukhuset fick man utföra den här typen av motorisk uppgift med vänster hand. Vi vet att kopplingen mellan händerna och hjärnan är korsade, så när vi rör vänster hand jobbar framförallt motoriska områden i höger hjärnhalva. När vi jobbar med höger hand gäller det motsatta då jobbar regioner i vänster hjärnhalva. 41
6 Fascinerande anpassning till skador Figur 6 visar exempel på ökad aktivitet i högersidiga motoriska områden då personen rör vänster hand, men även ökad aktivitet på samma sida av hjärnan som handen, s. k. ipsilateral aktivering. Första gången man gör den här typen av uppgift är en ganska stor del av hjärnan aktiverad. Hur ser det då ut efter träning? Det är kanske ett exempel på det man brukar säga att det sitter i fingrarna ; Efter träning aktiveras i stort sett bara den del av hjärnbarken (cortex) som styr vänstra handens fingrar. Bilden visar en kraftig reduktion av aktivitetsmönstret efter bara en veckas träning. Vad händer då om hjärnbarken skadas? En person med en stroke som påverkat större delarna av det högersidiga motornätverket visade ett normalt aktiveringsmönster vid fingerrörelser med höger hand, som alltså styrs av den friska hjärnhalvan. Hur såg det då ut när patienten utförde rörelser med vänster hand, som alltså styrs av det skadade området? Intressant nog engagerades områden i den friska hjärnhalvan, kanske ett nytt exempel på en anpassning till nya omständigheter som har uppstått efter skadan: Områden i den friska hjärnhalvan kliver in, tar åtminstone delvis över funktionen och hjälper personen att klara uppgiften. Figur 6. Försökspersonen fick i uppgift att trycka på knapparna så snabbt som möjligt i den ordning som visades på skärmen. Bilden t.v. visar hjärnaktiviteten innan personen tränat på uppgiften, bilden t.h. visar hjärnaktiviteten efter träning. 42
7 Generell princip för anpassningen Vi har sett två exempel på långt gående anpassning: Vid en skada i vänster frontallob aktiveras höger frontallob vid den kognitiva uppgiften och vid skada i höger motorbark aktiveras på samma sätt vänstersidiga områden. Det finns data som tyder på att det här kan vara en mer generell princip för återhämtningen efter skada. Här i Umeå, och på andra håll i världen, görs för tillfället många studier av hur hjärnans funktion förändras när vi blir äldre. Det som vi själva och andra har sett är att i uppgifter som framför allt aktiverar den ena hjärnhalvan, t.ex. minnesframplockning, aktiverar yngre personer framförallt högerfrontala områden. Äldre, åringar och äldre, tenderar att aktivera bilaterala områden, alltså både i höger och vänster hjärnhalva. Det är alltså fler områden som aktiveras i den åldrande hjärnan, och det finns data som tyder på att det här hjälper till att kompensera för och komma tillrätta med åldersrelaterade förändringar, som skulle kunna leda till nedsatt minnesfunktion m.m.. Det här mönstret som hjärnan använder många gånger att uppgifter byter plats mellan motsvarande regioner i höger och vänster hjärnhalva, s.k. kontralateral rekrytering, kan vara en generell princip. Det kan också finnas andra principer, som innebär att det kommer in helt nya områden som vanligtvis inte används för den aktuella uppgiften. Jag berättade inledningsvis att vi har synområdet längst bak i hjärnan, i nackloben (occipitalloben). Man har med funktionell hjärnavbildning studerat en patient med en stroke som påverkade höger motorområde. Personen fick utföra handrörelser liggande i FMRI-kameran med stängda ögon: Sätta tummen mot vart och ett av fingrarna i några omgångar, se Figur 6. När patienten utförde den här uppgiften med vänster hand, som alltså styrs av det skadade området, såg man ökad aktivitet i synområdena, som i den friska hjärnan inte alls aktiveras för en motorisk uppgift med stängda ögon. I vanliga fall används ju den här regionen av hjärnan när vi tittar på saker och ting. Det finns intressant nog andra data som tyder på att det här också kan vara en ganska generell princip för anpassning av hjärnan: Man har studerat aktiviteten i hjärnan hos blinda personer som läser blindskrift (braille). Personerna var antingen födda blinda eller hade blivit blinda väldigt tidigt i livet. Braille är alltså en taktil form av läsning, man tar in informationen till hjär- 43
8 nan via känseln, men också hos dessa patienter aktiveras synregioner då de läser med händerna. Neurovetenskapliga studier visar att den där aktiveringen är funktionellt viktig för dessa personer: Om man stör processandet i synområdet försämras braille-läsningen. En modell för återhämtning Mot den här bakgrunden, kan man tänka sig någon form av modell för hur hjärnan anpassar sig efter stroke eller efter skada? Anpassningen går sannolikt i flera stadier: 1. Återhämtning i det faktiska skadeområdet. 2. Aktivering av intakta inom-systemområden områden som används då man först lär sig en uppgift (anpassning som åter-inlärning) 3. Aktivering av utom-systemområden områden som vanligen inte aktiveras av uppgiften (anpassning som ny-inlärning) Först sker alltså en återhämtning i det faktiska skadeområdet. Proppar löses upp, de inflammatoriska processer som satts igång av skadan minskar i intensitet. Det är ett väldigt viktigt skede. Medicinering och annat kan påverka hur framgångsrikt man återhämtar sig efter en stroke. Sedan kan vi ha ett andra stadium då man aktiverar områden som delvis kan vara inblandade för att lösa uppgiften, t.ex. de områden man använder då man först lär sig den. Både för motoriken och för verbgenereringen gällde ju att första gången aktiveras många områden i hjärnan, men sedan man har tränat lite blir områdena mer specialiserade. Efter stroke skulle de områden som man använder tidigt då man först lär sig något aktiveras på nytt. I den meningen skulle anpassningen kunna ses som en återinlärning. Man börjar om på nytt men man är i det relevanta systemet. Tidsskalan här verkar väl vara uppemot en månad efter skadetillfället. Om hela det relevanta hjärnområdet är skadat eller påverkat kan, som det verkar, hjärnan i sista hand ta till områden som annars inte aktiveras för uppgiften. Ni såg exemplet med aktivering av synområden för motoriska uppgifter. Här skulle anpassningen kunna ses som en nyinlärning. Man måste börja om från början. De få observationer som stödjer den typen av anpassning indikerar att det tar betydigt längre tid, åtminstone sex månader eller mera. Alltså kanske det är så att hjärnan, precis som ett kreativt barn, kan färglägga utanför givna gränser när det behövs. 44
9 Sverker Olofsson: Jag känner att när man lyssnar på dig sitter man och smygkollar om man hänger med. Det här är ju väldigt intressant. Man har ju läst att man kan ta en blodåder från benet och använda den i hjärtat t.ex. Här skissar du alltså en framtid där man vid skador kan lägga uppgiften på en annan del av hjärnan? Lars Nyberg: Ja, inom vissa gränser verkar det kunna fungera på det sättet. De som tidigt i livet blivit blinda verkar kanske ha störst förmåga att använda den typen av omorganisering. Kanske är det så att hjärnan är mest möjlig att omorganisera tidigt i livet, men strokedata tyder på att vi ändå har en viss kapacitet till omorganisering genom hela livet. Att hjärnan är plastisk är en nödvändig förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att lära och leva livet ut. Sverker Olofsson: Men för alla som har eller kommer att få en stroke och ser hjärnans kapacitet till anpassning som en möjlighet, kan den här anpassningen påskyndas med medicinska insatser? Lars Nyberg: Snabb och korrekt medicinering påverkar framför allt det första steget. Sedan kan de arbetsterapeutiska insatser som Birgitta Bernspång berättade om påverka stadierna två och tre. Med riktade träningsinsatser kan man kanske hjälpa personer att åstadkomma den här typen av omorganisering i hjärnan. Det vet vi lite om, men studierna pekar i alla fall på möjligheter. Sverker Olofsson: Men, om vi inte ställer några som helst krav på medicinska belägg, skulle en person som sitter riktigt illa till med en stroke rent hypotetiskt i framtiden kunna lasta över det som är förstört i hjärnan på en annan del och kunna leva ett rätt så normalt liv? Lars Nyberg: Hjärnområden kan ju faktiskt ha blivit permanent skadade av stroken, så det är väl tveksam om tillvaron kan helt normaliseras, men däremot tror jag på att det ska bli möjligt att kompensera för och reducera nedsättningar och få tillbaka delar av funktionaliteten. 45
Den anpassningsbara hjärnan efter stroke
Den anpassningsbara hjärnan efter stroke Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & IMB (fysiologi) Umeå Center for Functional Brain Imaging (UFBI) Studera hjärnans funktionella organisation med fmri Kartläggning
Läs merHjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging.
Hjärnans Plasticitet Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet http://www.umeabrainimaging.com Plasticitet capacity of the nervous system to change Utvecklingsförändringar
Läs merNeurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap
Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans
Läs merKognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merKan man se minnet på röntgen?
Kan man se minnet på röntgen? Katrine Åhlström Riklund Professor i diagnostisk radiologi Kan man se minnet på röntgen? Ja, på sätt och vis åtminstone. Med minnet menar jag då den process som sker i hjärnan
Läs merDet åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI
Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tillåtna hjälpmedel:
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-01-17 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs merAtt leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi
Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick
Läs merKom igång med SKETCHBOOK! FÖRST:
Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST: Längst upp hittar du menyn. Där finns olika symboler som du kan klicka på. Om du klickar på cirkeln med ett i i, hittar du information om hur programmet fungerar. Börja
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merMinnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Läs merClaudius Galen (~200 f.kr.) Hjärnan central för tänkande! inte alltid varit självklart }
Akademiskt område som fokuserar på vetenskapliga studier kring de biologiska substrat som ligger till grund för kognition -Gazzaniga et al (2002) Aristoteles (~350 f.kr.) Kenny Skagerlund 2014-09-04 Kognitiv
Läs merforskning pågår Den rörliga hjärnan Sammanfattning
forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Den rörliga hjärnan LARS NYBERG Sammanfattning Samspelet mellan hjärnans struktur och funktion och olika former av motorisk aktivitet är en central forskningslinje
Läs merNär hjärnan inte orkar om hjärntrötthet
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag
Läs merMathias Norqvist - Umeå universitet SPELAR DET NÅGON ROLL VILKA UPPGIFTER ELEVERNA TRÄNAR MED?
Mathias Norqvist - Umeå universitet SPELAR DET NÅGON ROLL VILKA UPPGIFTER ELEVERNA TRÄNAR MED? 1 En situation från ett klassrum E: Blir x 3 x 5 = 2x 15? L: Nej, x 3 x 5 blir x 8. E: Jaha, då förstår jag!
Läs merKlipp ut denna del. www.speakbook.org. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del.
Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Färgblindsvänlig! system för icke-verbal kommunikation www.speakbook.org
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merProgram José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29
TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merMINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep
MINNESSJUKDOMAR - KAN MAN MINSKA RISKEN? MINNET - minnesknep Minnesproblem / minnessjukdom - Var 3:e person över 65 år klagar på försämrat minne - Årligen insjuknar ca 14 500 personer i en minnessjukdom
Läs merBevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap
Läs merEn halv tusendels sekund!
En halv tusendels sekund! Hur använder vi det vi lärt oss? Blockerade signaler från hjärnan till musklerna Stress Motivation Självförtroende Självbild Ledarskap Målsättningar Fysiologisk anspänning Uppmärksamhet
Läs merNeurolingvistik och flerspråkighet
Neurolingvistik och flerspråkighet Innehåll Flerspråkighet och neurolingvistiska frågor Återhämtningsmönster vid tvåspråkig afasi Neurolingvistiska frågor och hypoteser Frågor? Om man kan mer än ett språk,
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs mer1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.
Balanshäftet, arbetsblad Nedanstående påståenden hjälper dig att hitta balans eller obalans i dig själv och din tillvaro just nu. Läs varje påstående lugnt och noggrant och försök att svara med det du
Läs merLars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap Provmoment: Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-03-21 Tillåtna hjälpmedel: Inga OBS! Detta är en anonym tenta.
Läs merVilken version av Dreamweaver använder du?
Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merNeurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken
729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras
Läs merHjärnan, synen och synförändringar efter stroke
Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke Märta Berthold Lindstedt, 20180914 Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm marta.berthold-lindstedt@sll.se Vem är jag? Bild
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merTeckna med högra hjärnhalvan
Teckna med högra hjärnhalvan Tid: 5 veckor Vår hjärna består av två halvor. De är väldigt olika och det blir ofta bråk om vem det är som ska bestämma. Den vänstra hjärnhalvan är för det mesta väldigt dominant
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merKlickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.
Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar
Läs merSmartnoise brusterapi som hjälper din koncentration
Smartnoise brusterapi som hjälper din koncentration Smartnoise är ett verktyg som utvecklats för att underlätta din förmåga till uppmärksamhet och koncentration med hjälp av brusljud. Studier från vår
Läs mer(Vid tekniska problem, kontakta Mapaz Support, support@mapaz.com, 08-551 142 01)
Registrering, inloggning och genomföra prov i Maskinkörkortets provdel (Vid tekniska problem, kontakta Mapaz Support, support@mapaz.com, 08-551 142 01) Maskinkörkortet består i huvudsak av två delar, en
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merArbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler
Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet
Läs merHypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD
Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD Irritable Bowel Syndrome (IBS) Smärtor från magen i kombination med förändrade avföringsvanor Drabbar upp till 20 % av befolkningen
Läs merVi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att
Instruktioner Lösenordet för Säkert Läge är edit. Välkommen till Prata! Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att locka till kommunikation genom färg, form och lekfullhet.
Läs mer➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda
➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merInnehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25
Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod
Läs merSockor med glada spöken
Sockor med glada spöken Garnåtgång ca 100 gram av 4 trådigt sockgarn, Opal, Regia, On-line, Trekking eller liknande. Detta mönster passar bäst i ett garn som inte är alltför varierande i färg. Stickor:
Läs merMini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Läs merHandledning - Ipad. En enkel handledning för hur ni kommer igång med din ipad. Ingela Anderstrid 2013-09-05. e-samordnare
Handledning - Ipad En enkel handledning för hur ni kommer igång med din ipad. Ingela Anderstrid e-samordnare Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se
Läs merADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)
1 Svensk version Rehabiliteringsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, 2008. ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) Namn: Personnummer: Total utbildningstid Datum: / / Testarens namn:
Läs merVersion 2.3 2014-07-02
Version 2.3 2014-07-02 1 Starta NatureIT Starta en webbläsare i din PC, Mac, läsplatta eller smartphone och skriv in www.natureit.se eller www.natureit.no. Då skall du få upp en bild som ser ut så här:
Läs merPedagogisk beskrivning- förskolebarn
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet
Läs merMotoriska aktiviteter i vardagen
Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 12 januari 2013 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************
Läs merPSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Läs merMat/näring Uppdrag 1
Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat
Läs merKULEVA -hjälp Till hälsa och lärande
KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merLäsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund
Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merDatatal Flexi Presentity
Datatal Flexi Presentity En snabbguide för Presentity Innehållsförteckning 1. Login 2 2. Hänvisa 3 2.1 Att sätta hänvisningar 3 2.2 Snabbknappar 4 2.3 Windows gadget 5 3. Samtal 5 4. Status 6 4.1 Exempel
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merManual för genomförande av Svenska Basketbollförbundets Teknikmärken. Steg 1 - Basketbollen
Manual för genomförande av Svenska Basketbollförbundets Teknikmärken Steg 1 - Basketbollen Stopp/Rotering/Pass Syftet med denna drill är att lära ut grunderna i hur man tekniskt slår en bra pass. Arbeta
Läs merLäsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Ibra Kadabra Leif Jacobsen Innan du läser Den här boken ingår i en serie som heter BMX Gripen men den kan också läsas fristående. Har du inte läst de andra delarna så kan du slå upp början på
Läs merENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
Läs merIdéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud
Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merSnabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena
Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna
Läs merStrumpor stickade från tån
Strumpor stickade från tån Storleken är medium dam om man gör strumpan på 64 maskor med vanligt sockgarn typ Regia, Opal, Trekking eller liknande, men det går att öka till större eller minska ner det till
Läs mer*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer:
1 KOD: Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 31 oktober 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merSystemenhet. Delarna i en dator
Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som
Läs merFörsvar. 1. Förberedande försvarsträinng (5 eller 6 spelare). 2. Försvar mot 1:a-tempo följt av 3:e-tempo (minst 6 spelare).
Försvar (! = även lämplig för nybörjare) 1. Förberedande försvarsträinng (5 eller 6 spelare). En passare i mitten (framme vid nät) och fyra försvarare/anfallare på position 1, 2, 4 & 5 (alternativt hel
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merSpråket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz
Språket och hjärnan SIS vt 2008 Ellen Breitholtz Hjärnhalvorna - hemisfärerna Hjärnan är uppdelad i två spegelvända halvor, en högeroch en vänsterhalva. Den högra halvan kontrollerar vänster sida av kroppen,
Läs merFramsida På framsidan finns:
Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merArbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merProjektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?
Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->
Läs merProgrammering. Den första datorn hette ENIAC.
Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och
Läs mer1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7
KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs merDatatal Flexi Presentity
Datatal Flexi Presentity En snabbguide för Presentity Innehållsförteckning 1. Login 2 2. Hänvisa 3 2.1 Att sätta hänvisningar 3 2.2 Snabbknappar 4 2.3 Windows gadget 4 3. Meddelande 5 4. Status 6 4.1 Exempel
Läs merSkapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande.
Ideell IT-förening där äldre lär äldre Skapa mapp Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. * Gör så här: 1. Se till att du befinner dig på den plats i datorn
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Omtentamen, Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2013 08 29 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merKognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas
Läs merSjälvhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg
Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..
Läs merMini Mental State Examination
Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär
Läs merTips för en bra redovisning
Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs mer