Traumamedveten omsorg

Transkript

1 Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1

2 2

3 Agenda Vad är trauma? Vad händer i vår hjärna vid trauma? Traumamedveten omsorg Verktyg Sammanfattning 3

4 4

5 Jag kan inte sova. Jag tänker på mamma och pappa och drömmer mardrömmar om min syster. Jag fick aldrig ta farväl av någon av dem. Jag är fruktansvärt ensam. Det känns inte som att någon tror mig och jag känner mig verkligen ensam på riktigt. 5

6 Vilka insatser behövs? Specialist resurser Bas resurser Stödjande vardagsmiljöer 6

7 Vad är ett trauma? En extremt påfrestande händelse innehållande hot, våld, skräck, som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade och som kan orsaka skada. (van der Kolk) 7

8 Potentiellt traumatiska händelser Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner Socialt stöd Skyddsfaktorer Hur man mår? Riskfaktorer Typ och mängd trauma 8

9 Traumatiserande och negativa händelser i barndomen (ACE-studien) Våld - fysisk, psykisk och sexuellt Allvarlig försummelse och omsorgssvikt fysiskt och emotionellt Negativ hemmiljö - ex. förälder med alkohol eller drogproblematik, psykisk sjukdom eller kriminellt beteende. 9

10 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser i barndomen är mycket vanligt i alla samhällsklasser - 67 % hade upplevt en eller flera. Det finns ett starkt samband mellan våld, övergrepp och försummelse och andra starkt negativa händelser i barndomen med sämre psykisk och fysisk hälsa senare i livet. Ju fler negativa händelser en individ varit med om, desto mer ökar risken för dessa problem En negativ händelse är sällan ensam. (Robert F. Anda, Vincent J. Felitti) 10

11 ACE poäng exempel Depression Alkoholism som vuxen ACE 0 ACE 1 ACE 2 ACE 3 ACE 4 + Kvinnor Män ACE 0 ACE 1 ACE 2 ACE 3 ACE 4 + (Felitti & Anda, 1998 och 2010) 11

12 Omedelbara reaktioner vid fara 12

13 Traumareaktioner Känslomässiga reaktioner Beteendeförändringar Kroppsliga reaktioner Inställningen till sig själv, omgivningen och tillvaron Svårighet med inlärning. 13

14 PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom Exponering för död, livsfaran, skada eller sexuellt våld Händelsen återupplevs gång på gång. Jag är rädd.. jag drömmer mardrömmar om män som vill mig illa. Ständigt undvikande av sådant som påminner om traumat Ihållande symtom på överspändhet (överdriven vaksamhet) Förändrad syn på sig själv och omvärlden 14

15 Typer av trauma Typ 1 Avgränsad psykisk traumatisering Ex misshandel, bilolycka eller våldtäkt Typ 11 Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. Ex långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig. 15

16 Typer av trauma Utvecklingstrauma när barnet vid upprepade tillfällen blir exponerad för traumatisk stress och barnet själv blir lämnad till att reglera rädslan själv genom att omsorgsmiljön brister. (Dag Nordanger, 2014) 16

17 Vad händer i vår hjärna vid stress och trauma? 17

18 18

19 Prefrontala cortex Hippocampus Utsöndring av stresshormoner Fight/flight Amygdala 19

20 Prefrontala cortex Hippocampus 20

21 Hur vi upplever världen, hur vi relaterar till andra och finner mening i livet beror på hur väl vi lärt oss att reglera våra känslor. Daniel Siegel 21

22 Det vi vet Barn kan inte reglera på egen hand Om barnet är rädd eller frustrerad måste det finnas någon där som reglerar Barn behöver regleras för att utvecklas positivt..om inte riskerar barnet att utvecklas negativt. 22

23 Detta påverkar Stress-respons- och regleringssystemet Generella regleringsproblem Svårighet att reglera sina känslor Svårigheter att styra aktivering Svårt att förstå sig själv och sina egna reaktioner Somatiska besvär, beteende problem, missförstånd, dålig impulskontroll, svårt med socialt samspel, svårigheter med nära relationer. 23

24 Traumamedveten Omsorg Trygghet Relation Coping (Howard Bath, 2008, 2015) Traumaförståelse 24

25 Parents, counsellors, teachers, coaches, direct-care workers, case managers, and others are all in a position to help a child heal (Greenwald, 2005) 25

26 Troubled children are in some kind of pain - and pain makes people irritable, anxious and aggressive. (Bruce Perry & Szalavitz) 26

27 Kompetensutvecklingsprogram i TMO 27

28 Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet - förutsägbarhet, tillgänglighet, ärlighet och öppenhet Öka kunskap och skapa förståelse hos barnet Kontroll - möjlighet och makt att påverka sin situation Trygghet i relation till andra människor 28

29 John Bowlby Erik Erikson Abraham Maslow 29

30 Anknytning Barn har ett grundläggande behov av att hålla sig till någon starkare och mer klok än jag. (John Bowlby) 30

31 Diskussion Hur kan ni skapa trygghet utifrån era förutsättningar? 31

32 Relation Relationer för att skapa trygghet Nya goda och positiva erfarenheter av relationer Lära sig att framkalla positiva reaktioner 32

33 Hur skapar vi relationer? Tillgodose behov Uppmärksam på när barnet bjuder upp till relation Gemensam aktivitet som är rolig, som skapar framgång och som ger positiv erfarenhet. 33

34 Coping Få hjälp att kunna ta hand om sina känslor, sitt beteende och sina impulser. 34

35 Hur samreglerar vi? Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck Lugnande, bestämd ton Möta barnets behov Absorbera barnets verbala kränkningar Time in 35

36 Verbala förmågor Sätta ord på känslor Aktivt lyssnande 36

37 Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Aggressivitet, oro, impulsiv, utåtagerande beteende, rastlöshet Toleransfönstret Område av optimal aktivering Hypoaktivering Nedstämdhet, tappar lusten, drar sig undan, håglös, orkeslös (Efter D. Siegel, 1999) 37

38 Film om Toleransfönstret Mer info: förklaring toleransfönstret med Dag Nordanger skwc 38

39 Smärtuttryck Vi kallar oförståeliga beteenden och känslomässiga reaktioner för smärtuttryck. NFS8k 39

40 Smärtuttryck film FS8k 40

41 Värderingar Barn/ungdomar gör så gott de kan, alla barn vill lyckas Barn/ungdomar är inte svåra, de har det svårt Barn/ungdomar manipulerar inte, de skyddar sig Barn/ungdomar hittar inte hela tiden på nya historier, de blandar minnen Barn/ungdomar berusar sig inte för berusningens skull, de dämpar psykisk smärta Barn/ungdomar skadar sig inte för uppmärksamhet, de reglerar känslor 41

42 Kompetens hos omsorgspersonen 42

43 Vad krävs för att vi ska vara bra omsorgspersoner? Förstår sambandet mellan kränkande traumatiska händelser, affekt och beteende. Att vi ser barnet och barnets behov oavsett på vilket sätt barnet förmedlar sina behov Förstår att vi är det verktyg som kan göra skillnad Att vi tränar på att hantera våra egna känslor Att vi själva söker stöd Att vi har tålamod (Department of human services, 2012, Melbourne, Att vi flyttar fokus från barnen till oss själva 43

44 God medveten omsorg är den bästa terapin som finns! (Mogens Albaek RVTS, Norge) 44

45 Film- RVTS Sör ns65ry 45

46 Tack för mig! Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Tel Rädda Barnens Centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 46