Primärvård Smärtrehabilitering. Rapport 2017:1

Transkript

1 Primärvård Smärtrehabilitering Rapport 2017:1 Årsrapport 2016 del 1 Avslutade patienter november 2015-december 2016 samt alla registreringar november 2015-december 2016 Utgiven Nationella Registret över Smärtrehabilitering 1

2 2

3 Registerhållare och styrgruppen för NRS (Nationella Registret över Smärtrehabilitering) vill tacka, deltagande vårdenheter, ansvariga chefer och kontaktpersoner samt all personal som engagerat sig i enheterna för att samla in och registrera data till registret. Deras insatser ligger till grund för det material som beskrivs i denna rapport och som har för avsikt att användas för att förbättra verksamheten. NRS - Nationella Registret över Smärtrehabilitering Ansvarig utgivare Marcelo Rivano Fischer, Registerhållare 1

4 0

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 SAMMANFATTNING... 2 DEL 1: REGISTRERING OCH BORTFALL NOV 2015 DEC 2016 (n=785)... 3 DEL 2: INITIAL BESKRIVNING AV PATIENTER NOVEMBER 2015-DECEMBER 2016 (n=785)... 8 Sociodemografisk beskrivning, initial, Smärtrelaterad beskrivning, initial, DEL 3: FÖRÄNDRING AV PATIENTER MED AVSLUT NOV 2015-DECEMBER 2016 (n=487) Förändringar efter rehabilitering 2016: tester i NRS Förändringar efter rehabilitering 2016: patientnöjdhet DEL 4: AVSLUTANDE DISKUSSION DEL 5: BILAGOR Tabeller Figurer

6 SAMMANFATTNING Denna första årsrapport med utfallsdata, från november 2015 till december 2016, som enheterna har matat in online visar att registreringar pågår på flera län/regioner dock inte på alla. Fortfarande är det för få registreringar för att göra djupa analyser på enhetsnivå resultat. Enligt rapporten, förbättras patienter både vad gäller mående och fysisk förmåga samt livskvalitet. Det finns variation i förbättringar som kan bero på olika faktorer såsom socio-geografiska skillnader, skillnader i urval, skillnader i behandlingar mm. Patienterna rapporterar stor nöjdhet med rehabilitering, denna nöjdhet är stabil oberoende av län/region eller enhet. Patienterna rapporterar minskad smärtupplevelse, ökad förmåga att hantera smärta och ökad förmåga att hantera svårigheter i allmänhet efter avslutad rehabilitering vilket tyder på att patienterna uppfattar sig vara i bättre skick vid avslut än vid början av behandlingen. Svarsfrekvensen varierar och är inte tillfredsställande. na uppmuntras till bättre rutiner och ansträngningar för att öka ifyllande av formulär samt svarsfrekvens. NRS erbjuder tillgång till data för analyser på individnivå, på gruppnivå enligt varje enhets egna behov samt på nationell nivå genom publikationer och vid årsmöte. 2

7 DEL 1: REGISTRERING OCH BORTFALL NOV 2015 DEC 2016 (n=785) 3

8 Tidigare i år har vi publicerat all patientdata som registrerades av Uppsala Register Center (UCR) fram till november 2015 ( arsrapport-del-1-finns-nu-att-ladda-ner). Publicerat data kommer att följas upp i rapporter som sammanfattar registreringar ett år efter avslut av rehabilitering. Tabell 1. Registreringar under november december 2016, alla enheter (n=785, avslutade n=487)) INITIAL 2016 AVSLUT 2016 Enhetsnamn Antal Enhetsnamn Antal Dagson VC, Uddevalla 2 Färgelanda vc 2 Fjällbacka vc 2 Primärvårdsrehab Skara 2 Primärvårdsrehab Skara 3 Fjällbacka vc 3 vc Källstorp 4 Eda vc 4 Vetlanda vc 7 Vetlanda vc 4 Primärvårdsrehab, vc Avesta 8 Bräcke diakoni Mölndal/Lindome 6 Bräcke diakoni Mölndal/Lindome 11 vc Ekensberg 6 vc Ekensberg 11 Primärvårdsrehab, vc Avesta 7 Rehab Finspång 13 Gislaveds vc 8 Ankaret hc, Örnsköldsvik 15 Sundsvall Primärvårdsrehab 8 vc Silentzvägen, Uddevalla 15 vc Carlanderska 9 Sundsvall Primärvårdsrehab 16 Rehab Finspång 11 Gislaveds vc 17 vc Silentzvägen, Uddevalla 11 vc Carlanderska 17 Johannesvården, Västra Frölunda 12 Hälsans vc, Jönköping 18 Läkargruppen Mölndalsbro 13 Eda vc 19 Hälsans vc, Jönköping 17 Capio vc Farsta 22 Tranås vc 19 Tranås vc 24 Achima Care, Uddevalla 20 Achima Care, Uddevalla MMT Primärvårdsrehab Falun 23 Ersboda hälsocentral Rörelse och hälsa, Linköping 23 Johannesvården, Västra Frölunda 27 Ankaret hc, Örnsköldsvik 24 Läkargruppen Mölndalsbro 28 Ersboda hälsocentral Kusten vc 33 Rehab Väst Motala Rehab Väst Motala 35 Kusten vc 27 Rörelse och hälsa, Linköping 48 Rehab Öst Norrköping 34 MMT Primärvårdsrehab Falun 50 Din klinik 1 40 Kungshälsan 52 Kungshälsan 51 Rehab Öst Norrköping 58 Närhälsan Skövde 53 Närhälsan Skövde Din klinik Data från enheter som registrerar under 20 patienter redovisas inte separat. Dessa enheter kan få sin data redovisat i nästa rapport under förutsättning att de registrerar 20 eller fler patienter under perioden november 2015-december 2016). I Tabell 1 skuggas enheterna med färre än 20 registreringar. 4

9 Tabell 2. Svarsfrekvens nov 2015-dedember 2016, alla enheter initialt (n=785) Variabler initialt Svarar Svarar inte Antal Andel Antal Andel Antal Kön % 0 0% 785 Antal smärtlokalisationer % 16 2% 785 Födelseland 8 97% 27 3% 785 Arbete/studier i grunden % 20 3% 785 Ersättning fr FK, sjukpenning % 22 3% 785 Utbildningsnivå 1 96% 34 4% 785 Smärta i genomsnitt % 41 5% 785 Sjukvårdskonsumtion % 38 5% 785 Arbetsförmåga % 47 6% 785 Smärta just nu % 44 6% 785 Är smärtan är periodvis återkommande % 47 6% 785 Dagar sedan smärtdebut % % 785 I arbete studier just nu % % 785 Ålder % % 785 Dagar med ihållande smärta % % 785 Ersättning fr FK, sjukpenning % 22 3% 785 Oro över ekonomi IN % 44 6% 785 Antal dagar sedan senast i arbete % % 785 Tabell 3. Svarsfrekvens utvärderingsvariabler nov 2015-juni 2016, alla enheter vis avslut (n=487) Utvärderingsvariabler Svarat Saknas Antal Procent Antal Procent Antal Förändringar HAD Ångest efter rehabilitering % 5% 487 Förändringar HAD Depression efter rehabilitering % 26 5% 487 Förändringar NPRS Smärta i genomsnitt efter rehabilitering % 27 6% 487 Förändringar EQ-VAS efter rehabilitering % 30 6% 487 Förändringar EQ5-D Index efter rehabilitering % 38 8% 487 Förändringar NPRS smärta just nu efter rehabilitering % 39 8% 487 Förändringar Arbetsförmåga efter rehabilitering % 45 9% 487 Förändringar Livet i allmänhet efter rehabilitering % 59 12% 487 Förändringar PCS Katastrofiering efter rehabilitering % 59 12% 487 Förändringar LISAT Yrkessituation efter rehabilitering % 63 13% 487 Förändringar FRI efter rehabilitering % 69 14% 487 Förändringar CPAQ-8 efter rehabilitering % % 487 5

10 Tabell 4. Svarsfrekvens nöjdhetsfrågor nov 2015-juni 2016, alla enheter vis avslut (n=487) Svarsfrekvens Nöjdhetsfrågor Hur nöjd är du med rehabiliteringsteamets samarbete med varandra i ditt fall? Har rehabiliteringsperioden förändrat din förmåga att hantera din smärta? Hur nöjd är du med eget inflytande över din rehabilitering inklusive din individuella rehabiliteringsplan? Svarat Saknas Antal Procent Antal Procent Antal ,30% 23 4,70% ,30% 23 4,70% ,10% 19 3,90% 487 Hur nöjd är du med personalens bemötande? ,30% 18 3,70% 487 Har din rehabiliteringsperiod förändrat din smärtupplevelse? ,70% 16 3,30% 487 Har din rehabiliteringsperiod förändrat din förmåga att hantera livssituationen i stort? ,10% 14 2,90% 487 Tabell 5. Vanligaste första diagnos och frekvens av diagnosregistrering per enhet, initialt 2016 Tranås vc Capio vc Farsta Achima Care, Uddevalla Ersboda hälsocentral Läkargruppen Mölndalsbro Johannesvården, Västra Frölunda Kusten vc Rehab Väst Motala Kungshälsan MMT Primärvårdsrehab Falun Rörelse och hälsa, Linköping Rehab Öst Norrköping Din klinik 1 Närhälsan Skövde Övriga Diagnos Vanligaste första diagnos registrering ej diagnos M791 R529 M797 M542 M545 M531 M549 Q796 diagnos Antal Procent 94% 0% 0% 6% 0% 0% 0% 0% 100% 71% 29% Antal Procent 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100% Antal Procent 57% 5% 0% 5% 14% 0% 5% 0% 86% 72% 28% Antal Procent 0% 54% 0% 0% 0% 4% 0% 42% 100% 96% 4% Antal Procent 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100% Antal Procent 43% 21% 7% 7% 7% 0% 7% 0% 92% 48% 52% Antal Procent 0% 3% 10% 17% 3% 30% 17% 0% 80% 73% 27% Antal Procent 0% 96% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 96% 71% 29% Antal Procent 56% 5% 5% 10% 10% 5% 0% 2% 93% 73% 27% Antal Procent 29% 4% 18% 14% 18% 0% 0% 0% 83% 46% 54% Antal Procent 0% 44% 26% 11% 11% 0% 0% 0% 92% 52% 48% Antal Procent 24% 31% 4% 11% 4% 0% 16% 2% 92% 0,92 28% Antal Procent 76% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 76% 0,76 66% Antal Procent 4% 40% 14% 4% 4% 10% 6% 0% 82% 46% 54% Antal Procent % 26% 11% 4% 7% 2% 1% 0% 76% 48% 52% Antal Procent 29% % 8% 6% 6% 4% 4% 3% 85% 52% 48% 6

11 I denna rapports presenteras en genomgång av antal registreringar som enheternas levererade under perioden november 2015 till december 2016 (samt svarsfrekvens). De enheter som levererade under 20 registreringar grupperas under rubriken övriga. Antal registreringar under övriga tyder på att registreringsrutinerna har inte kommit riktigt igång än på vissa enheter (Tabell 1). I Tabell 2 visas svarsfrekvens på ett antal frågor som belyser demografiska och kliniska faktorer. I Tabell 3 visas svarsfrekvens på de frågeformulär som register använder för utvärdering. I Tabell 4 visas svarsfrekvens på ett antal frågor som belyser patienternas nöjdhet med rehabiliterings olika aspekter. I Tabell 5 redovisas för de 8 vanligaste diagnoser som tillsammans står för 85% alla diagnoser. Vidare redovisas frekvensen av diagnosregistreringen. I nästa del beskrivs patientgruppen som registrerades initialt i enheterna under perioden i frågan. Beskrivning görs med hjälp av demografisk och klinisk relevant information. 7

12 DEL 2: INITIAL BESKRIVNING AV PATIENTER NOVEMBER 2015-DECEMBER 2016 (n=785) 8

13 Sociodemografisk beskrivning, initial, 2016 Nedan presenteras sociodemografiska data i figurer och tabeller som beskriver patienter vid första kontakten med rehabiliteringsprogram eller team. 100% 64% 64% Andel kvinnor initalt % 77% 78% 79% 79% 80% 82% 82% 84% 87% 90% 92% 93% 96% 50% 0% Figur 1. Andel kvinnor per län/region, november 2015-december 2016 Kvinnor var överrepresenterade i patientgruppen (80%). Denna överrepresentation observeras också i sammanställningar från specialiserad smärtrehabilitering. I likhet med redovisningar från specialiserad smärtrehabilitering finns det geografiska skilllnader som tyder på skillnader i urval, antingen på enheterna eller från inremitterande (Figur 1). Patienterna är i genomsnitt 44 år gamla (Figur 2). Ålder (medel) initialt Figur 2. Patienternas ålder (medel) per län/region, november 2015-december 2016 Data om kön och ålder återges i Tabell 6. 9

14 Tabell 6. Kön och ålder per enhet, initialt 2016 Kvinna Kön Man Antal Andel Antal Andel Ålder vid första reella besöket Standard Tranås vc 19 79% 5 21% , Capio vc Farsta 17 77% 5 23% , Achima Care, Uddevalla 16 64% 9 36% , Ersboda hälsocentral 24 96% 1 4% , Läkargruppen Mölndalsbro 23 82% 5 18% , Johannesvården, Västra Frölunda 93% 2 7% , Kusten vc 27 82% 6 18% , Rehab Väst Motala 27 77% 8 23% , Kungshälsan 45 87% 7 13% , MMT Primärvårdsrehab Falun 46 92% 4 8% , Rörelse och hälsa, Linköping 43 90% 5 10% , Rehab Öst Norrköping 49 84% 9 16% , Din klinik % 33 36% ,28 52 Närhälsan Skövde 70 79% 19 21% , Övriga % 39 22% , % % , Tabell 7. Födelseland per enhet, initialt 2016 Födelseland Sverige Norden Europa Annat Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Tranås vc 21 88% 1 4% 2 8% 0 0% 24 Capio vc Farsta 9 43% 0 0% 0 0% 12 57% 21 Achima Care, Uddevalla 20 80% 1 4% 2 8% 2 8% Ersboda hälsocentral 24 96% 1 4% 0 0% 0 0% Läkargruppen Mölndalsbro 11 92% 0 0% 1 8% 0 0% 12 Johannesvården, Västra Frölunda 96% 0 0% 0 0% 1 4% 26 Kusten vc 32 97% 0 0% 0 0% 1 3% 33 Rehab Väst Motala 30 91% 0 0% 1 3% 2 6% 33 Kungshälsan 41 79% 0 0% 2 4% 9 17% 52 MMT Primärvårdsrehab Falun 43 88% 0 0% 0 0% 6 12% 49 Rörelse och hälsa, Linköping 29 60% 0 0% 4 8% 15 31% 48 Rehab Öst Norrköping 50 86% 1 2% 3 5% 4 7% 58 Din klinik % 2 2% 1 1% 13 14% 90 Närhälsan Skövde 71 84% 2 2% 6 7% 6 7% 85 Övriga % 5 3% 7 4% 14 8% % 13 2% 29 4% 85 11% 8 Patienterna är i stor utsträckningfödda i Sverige. Detta kan innebära att patienter födda utomlands och med svårigheter att förstå svenska uteslutes från multimodal rehabilitering. Det finns dock en variation på 10 procent mellan enheterna. Två enheter skiljer ut sig med 43% respektive 60 % från Sverige(Figur 3 och Tabell 7). 10

15 100% Födelseland: Sverige, % 80% 82% 83% 84% 85% 86% 88% 88% 91% 92% 96% 96% 97% 60% 50% 43% 0% Figur 3. Andel patienter födda i Sverige, per län/region, november 2015-december 2016 En fjärdedel av de registrerade patienterna rapporterar att de har genomgått en högre utbildning. Andelen varierar mellan enheterna från 9% i Motala till 53% på Din Klinik1. Detta visar tydligt att multimodal rehabilitering på primärvårdsnivå skiljer sig i olika geografiska områden, avseende deltagarnas utbildningsnivå (Figur 4 och Tabell 8). Tabell 8. Högsta genomförda skolutbildningen per enhet, initialt 2016 Högsta genomförda skolutbildningen Grundskola Gymnasium Universitet/ högskola Annat Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Tranås vc 5 21% 12 50% 7 29% 0 0% 24 Capio vc Farsta 5 % 11 55% 4 20% 0 0% 20 Achima Care, Uddevalla 3 12% 18 72% 3 12% 1 4% Ersboda hälsocentral 5 21% 7 29% 11 46% 1 4% 24 Läkargruppen Mölndalsbro 3 % 3 % 6 50% 0 0% 12 Johannesvården, Västra Frölunda 1 4% 16 59% 7 26% 3 11% 27 Kusten vc 3 9% 20 61% 5 15% 5 15% 33 Rehab Väst Motala 11 32% 19 56% 3 9% 1 3% 34 Kungshälsan 5 10% 26 50% 20 38% 1 2% 52 MMT Primärvårdsrehab Falun 5 10% 28 58% 14 29% 1 2% 48 Rörelse och hälsa, Linköping 5 10% 22 46% 14 29% 7 15% 48 Rehab Öst Norrköping 10 17% 33 57% 14 24% 1 2% 58 Din klinik 1 2 2% 38 44% 46 53% 1 1% 87 Närhälsan Skövde 13 15% 55 65% 11 13% 6 7% 85 Övriga 22 13% 98 56% 49 28% 5 3% % % % 33 4% 1 11

16 Universitet/högskola initialt % 50% 9% 12% 13% 15% 20% 24% 26% 28% 28% 29% 29% 29% 38% 46% 50% 53% 0% Figur 4. Andel patienter med högsta utbildningsnivå per enhet, november 2015-december 2016 Majoriteten av patienterna har en anställning/studieplats initialt, % i genomsnitt. Andelen varierar dock mellan 64 % och 94 %. Andelen patienter som är i arbete/studier initialt är i genomsnitt 65 % men varierar mellan enheterna, från 33 % till 88 %.(Figur 5 och Tabell 9) Tabell 9. Antal och andel som arbetar eller studerar per enhet, initialt 2016 Har en anställning eller studerar Är i arbete/studier just nu Ja Nej Ja Nej Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Tranås vc 22 92% 2 8% % 11 50% 22 Capio vc Farsta 14 64% 8 36% % 8 67% 12 Achima Care, Uddevalla 17 68% 8 32% 12 71% 5 29% 17 Ersboda hälsocentral 19 76% 6 24% 14 74% 5 26% 19 Läkargruppen Mölndalsbro 9 69% 4 31% % 3 33% 9 Johannesvården, Västra Frölunda 21 78% 6 22% % 10 48% 21 Kusten vc 27 82% 6 18% % 13 48% 27 Rehab Väst Motala 74% 9 26% % 7 28% Kungshälsan 49 94% 3 6% % 18 37% 49 MMT Primärvårdsrehab Falun 47 94% 3 6% % 17 36% 47 Rörelse och hälsa, Linköping 36 % 12 % 48 71% 10 29% 35 Rehab Öst Norrköping 42 72% 16 28% % 9 21% 42 Din klinik 1 68 % 23 % % 8 12% 68 Närhälsan Skövde 59 69% 26 31% % 26 44% 59 Övriga % 57 32% % 51 42% % 189 % % %

17 Andel inte i arbete/studier just nu initialt % 67% 50% 12% 21% 26% 26% 28% 29% 33% 35% 36% 37% 43% 44% 48% 48% 50% 0% Figur 5. Andel inte i arbete eller studier vid registrering, november 2015-december 2016 Tabell 10. Antal och andel som har sjukpenning samt upplevd arbetsförmåga per enhet, initialt 2016 Ersättning fr FK, sjukpenning Upplevd arbetsförmåga (0-10 p) Ja Nej 0-2 p 3-10 p Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Tranås vc 14 58% 10 42% % 16 67% 24 Capio vc Farsta 13 62% 8 38% % 12 57% 21 Achima Care, Uddevalla 11 44% 14 56% 4 17% 19 83% 23 Ersboda hälsocentral 8 32% 17 68% 11 44% 14 56% Läkargruppen Mölndalsbro 6 50% 6 50% % 8 67% 12 Johannesvården, Västra Frölunda 13 48% 14 52% % 15 56% 27 Kusten vc 24 73% 9 27% % 17 55% 31 Rehab Väst Motala 17 50% 17 50% % 74% 34 Kungshälsan 34 65% 18 35% % 32 63% 51 MMT Primärvårdsrehab Falun 23 46% 27 54% % 29 59% 49 Rörelse och hälsa, Linköping 21 44% 27 56% % 34 72% 47 Rehab Öst Norrköping 31 53% 27 47% % 37 64% 58 Din klinik % 71 78% % 69 79% 87 Närhälsan Skövde 51 60% 34 40% % 43 57% 76 Övriga 92 52% 86 48% % % % % % %

18 Andel med sjukpenning initialt % 50% 22% 32% 44% 44% 46% 48% 50% 50% 50% 52% 53% 58% 60% 62% 65% 73% 0% Figur 6. Andel med sjukpenning per enhet, november 2015-december % Andel som skattat arbetsförmåga 0-2 initialt % 17% 21% 26% 28% 33% 33% 36% 36% 37% 41% 42% 43% 43% 44% 44% 45% 0% Figur 7. Andel som skattar arbetsförmåga som låg (0-2p) per enhet, november 2015-december 2016 Andelen patienter med sjukpenning initialt är i genomsnitt 50 % men varierar stort mellan enheterna från 22% till 73% (figur 6 och tabell 10). Patienterna skattar sin nuvarande arbetsförmåga på en skala 0-10 där 0=kan inte alls arbeta och 10=arbetsförmågan är som allra bäst. Figur 7 visar den grupp av patienter som skattar sin arbetsförmåga som låg (0-2 poäng). I genomsnitt 36 % skattar sin arbetsförmåga som låg, dock finns en variation mellan enheterna, från 17% på Achima Care till 45 % på Kusten VC. För mer detaljer se tabell

19 Smärtrelaterad beskrivning, initial, 2016 Nedan presenteras kliniskrelaterade data i figurer och tabeller som beskriver patienter vid första kontakten med rehabiliteringsprogram eller team. Antal smärtlokalisationer är en av parametrarna som bidrar till att skapa en bild av hur komplex smärtsituationen är för varje patient. Antal smärtlokalisationer varierar mellan enheterna och kan innebära att graden av komplexitet av smärtsituationen varierade vid start av smärtrehabilitering mellan patientgrupperna. Vidare antas ihållande smärta i motsats till mindre kontinuerlig smärta bidra till en mer komplex och svårare situation att hantera (Figur 8 och 9 samt tabell 11). Antal smärtlokalisationer (median) initialt Figur 8. Antal smärtlokalisationer (median) initialt 2016, november 2015-december 2016 Andel med ihållande smärta initialt % 50% 28% 50% 52% 65% 67% 68% 70% 71% 72% 76% 76% 78% 81% 82% 84% 88% 0% Figur 9. Andel med ihållande smärta initialt 2016, november 2015-december

20 Sjukvårdskonsumtion, andel som sökt läkare 4 ggr eller fler initialt % 50% 30% 38% 38% 46% 57% 58% 58% 60% 61% 63% 67% 67% 70% 70% 76% 17% 0% Figur 10. Andel patienter som sökt läkare 4 eller fler gånger pga smärta året innan första besök, november 2015-december 2016 Tabell 11. Läkarbesök för smärtbesvär året innan samt frekvens av smärtupplevelsen per enhet, initialt 2016 Läkarbesök för smärtbesvär senaste året fram till dagens datum, initial Periodvis återkommande eller ihållande smärta, initial 0-1 ggr 2-3 ggr 4 eller fler Ihållande- aldrig smärtfri Periodvis återkommande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Antal Andel Antal Andel Antal Tranås vc 6 % 7 29% 11 46% % 8 33% 24 Capio vc Farsta 1 5% 5 % 14 70% % 5 29% 17 Achima Care, Uddevalla 2 8% 8 33% 14 58% % 7 28% Ersboda hälsocentral 6 % 4 17% 14 58% % 6 24% Läkargruppen Mölndalsbro 4 33% 6 50% 2 17% % 6 50% 12 Johannesvården, Västra Frölunda 7 27% 9 35% 10 38% % 8 32% Kusten vc 5 16% 7 22% 20 63% 32 76% 8 24% 33 Rehab Väst Motala 2 6% 6 18% 26 76% % 4 12% 34 Kungshälsan 16 31% 16 31% 20 38% % 24 48% 50 MMT Primärvårdsrehab Falun 7 14% 13 26% 30 60% % 17 35% 49 Rörelse och hälsa, Linköping 3 6% 13 27% 32 67% % 9 19% 48 Rehab Öst Norrköping 5 9% 14 24% 39 67% % 9 16% 58 Din klinik % 29 33% 26 30% % 61 72% 85 Närhälsan Skövde 6 7% 26 31% 51 61% % 18 22% 83 Övriga 26 15% 26 15% % % 31 18% % 189 % % % % 738 Andelen patienter med hög vårdkonsumtion initialt (sökt läkare 4 gånger eller fler under senaste året) är mindre än i specialistvården, 57% jämfört med 70%. Det varierar dock kraftigt mellan 30% och 76% (En enhet har även 17% men det är bara 2 patienter) (Figur 10 och tabell 11). 16

21 DEL 3: FÖRÄNDRING AV PATIENTER MED AVSLUT NOV 2015-DECEMBER 2016 (n=487) 17

22 Förändringar efter rehabilitering 2016: tester i NRS Utfallsdata presenteras i form av skillnad i median- eller medelvärde mellan initial- och avslutsregistrering. Vidare, presenteras data i form av förändringar vid avslut som här tolkas som försämringar, oförändrat tillstånd och förbättringar. Förändringar definieras utifrån information som finns om eventuell klinisk relevans eller förändringar i kategorier. Oförändrat tillstånd kan vara ett positivt resultat (om data innebär att initialt positiv data förblir positiv) eller negativt resultat (om data innebär att initialt negativ data förblir negativ). Skillnader och förändringar kan vara olika viktiga beroende på sammanhanget (till exempel, skillnader kan vara viktiga för forskning och förändringar för klinisk utveckling) och därför presenteras båda om lämpligt. 10 NPRS Smärta senaste vecka i genomsnitt efter rehabilitering ,4 6,3 6,6 7 6,3 6,2 6,5 6,4 6,2 6,2 6,2 6,4 6,3 6,3 5,8 5,7 5,5 5,3 5,3 4,8 4,5 3,1 Medel in 0 Medel av Figur 11. Smärta i genomsnitt (medel) initialt och vid avslut, november 2015-december 2016 Förändringar smärta i genomsnitt (NPRS), efter rehabilitering, % 12% 16% 8% 14% 7% 6% 5% 4% 3% 50% 77% 64% 79% 60% 54% 60% 60% 65% 60% 64% 55% 54% 39% Försämring 0% 12% 20% 21% 32% 32% 33% 34% 35% 35% 36% 41% 43% 61% Oförändrat Förbättring Figur 12. Andel och typ av förändring i smärta i genomsnitt, efter rehabilitering, november 2015-december 2016 Självrapporterad smärta (Numeric Pain Rating Scale, NPRS) mäts med skalsteg från 0 (= ingen värk) till 10 (= värsta tänkbara värk). Smärtskattning av genomsnitt smärta senaste vecka minskar från 6,3 initialt till 5,2 vid avslut, med 18,5 % (Figur 11). Avseende förändringar (+/- 10%) försämrades 18

23 enbart 6 % och 34% upplevde en förbättring i upplevelse av smärta i genomsnitt senaste veckan (Figur 12) 10 NPRS Smärta just nu efter rehabilitering ,4 5,8 6,1 6,2 6,4 6 5,7 6 5,6 5,5 5,4 5,7 5,3 5,6 5,2 5 4,8 4,8 4,7 4,5 5,7 5,6 5 4,2 4 3,3 2,2 Medel in Medel av 0 Figur 13. Smärta nu (medel) initialt och vid avslut, november 2015-december 2016 Enbart på en enhet (Kusten VC) noterades en ökning av genomsnitt smärta just nu vid avslut av rehabiliteringen. t minskade genomsnitt smärta just nu från 5,6 till 4,9 (minsking med 16,1 %) och den största minskningen skedde vid MMT Primärvårdsrehab Falun (från genomsnitt 5,6 till 4,0). Andelen som förbättras just nu i hela materialet är 35 % och varierar kraftigt mellan 15 % vid Kustens vc, och 51 % vid Kungshälsan (Figur 14). 100% Förändringar smärta just nu (NPRS), efter rehabilitering, % 0% 40% 35% 51% 69% 72% 67% 60% 55% 53% 48% 46% 44% 14% 20% 13% 12% 8% 9% 14% 10% 12% 6% 11% 15% 12% 27% 29% 34% 35% 35% 39% 40% 42% 46% 48% 51% 15% 16% Oförändrat Försämring Förbättring Figur 14. Andel och typ av förändring i smärta nu, efter rehabilitering, november 2015-december

24 Ångest/ängslan HAD (medel) initial-avslut ,5 9,4 9,9 9 12,3 10 9, ,4 8,7 8,5 8,5 8,5 9 8,7 8,1 8,1 7,9 7,6 7,8 7,4 7,2 7,3 6,7 9,6 6,5 Initial 0 Avslut Figur 15. Ångest enligt HAD (medel) initialt och vid avslut, november 2015-december 2016 Ångest och depression enligt Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) rapporteras på en 0 (ingen ångest) till 21 skala, eller i kategorier (0-10 sannolikt ej klinisk ångest/depression ; sannolikt klinisk ångest/depression ). Skattning av genomsnitt ångest minskar från 9,8 initialt till 8,1 vid avslut (Figur 15). t förbättrade 30% från kategori sannolikt klinisk ångest till kategori sannolikt ej klinisk ångest (Figur 16). Förbättring i kategori var minst vid Achima Care (5 %) och störst vid Din klinik (50 %). Förändringar HAD Ångest/ängslan, efter rehabilitering, % 50% 0% 11% 12% 13% 12% 13% 8% 4% 13% 10% 6% 6% 15% 18% 17% 29% 29% 28% 37% 28% 32% 30% 39% 34% 32% 40% 32% 17% 54% 38% 28% 44% 35% 30% 27% 24% 28% 8% 47% 50% 50% 16% 17% 21% 26% 27% 29% 29% 30% 37% 37% 5% Försämring Oförändrat negativ Oförändrat positiv Förbättring Figur 16. Andel och typ av förändring i HAD ångest kategorier, efter rehabilitering, november 2015-december

25 Depression HAD (medel) initial-avslut ,4 8,7 8,9 7,4 8,6 8,5 7,9 8,3 8,2 8,4 7,2 6,6 6,6 6,6 7,1 6,2 6,1 5,9 5,9 5,6 8,3 8,7 5 4,5 5,9 3,7 Initial Avslut 0 Figur 17. Depression enligt HAD (medel) initialt och vid avslut, november 2015-december 2016 Skattning av genomsnitt depression minskar från 8,3 initialt till 6,1 vid avslut (Figur 17). t förbättrade 34% från kategori sannolikt klinisk depression till kategori sannolikt ej klinisk depression (Figur 18). Förbättring i kategori var minst vid Achima Care (5 %) och störst vid Din klinik (50 %). Förändringar HAD Depression, efter rehabilitering, % 50% 0% 5% 16% 26% 24% 47% 44% 16% 21% 3% 6% 4% 7% 4% 5% 3% 22% 15% 21% 18% 18% 14% 24% 18% 40% 13% 21% 63% 44% 42% 41% 43% 46% 35% 37% 35% 33% 28% 47% 30% 31% 32% 33% 34% 35% 36% 38% 38% 39% Försämring Oförändrat negativ Oförändrat positiv Förbättring Figur 18. Andel och typ av förändring i HAD depressions kategorier, efter rehabilitering, november 2015-december

26 PCS Katastrofiering efter rehabilitering Median in 0 Median av Figur 19. Katastrofiering enligt PCS (medel) initialt och vid avslut, november 2015-december 2016 Katastrofiering enligt Pain Catastrophising Scale (PCS) noteras på en skala från 0 (ingen katastrofierande) till 52.Skattning av genomsnitt katastrofiering minskar från 26 initialt till 20 vid avslut (Figur 19). Förbättringar konstateras här om värden går från katastrofiering (lika med eller större än 30p) till ej katastrofiering (under 30p). Oförändrat positiv konstateras här om värden håller sig under 30p. Oförändrat negativ innebär att värden håller sig vid eller över 30p. Försämringar innebär att värden går från ej katastrofiering till katastrofiering. t förbättrade 20% mellan initialt och avslut (Figur 20). Förbättring i katastrofiering var minst vid Kusten vc (9 %) och störst vid MMT Primärvårdsrehab (32 %), och det fanns en stor variation av andelen med förbättrad katastrofiering. Förändringar i Katastrofiering (PCS), efter rehabilitering % 27% 5% 8% 7% 4% 4% 4% 11% 10% 19% 15% 17% 22% 11% 16% 4% 4% 22% 12% 9% 50% 64% 68% 54% 67% 60% 63% 59% 53% 71% 48% 48% 55% 59% Försämring Oförändrat negativ Oförändrat positiv 0% 9% 16% 16% 17% 17% 19% 20% 21% % 26% 26% 27% 32% Förbättring Figur 20. Andel och typ av förändring i Katastrofiering enligt PCS,efter rehabilitering, november 2015-december

27 Nuvarande hälsotillstånd EQ VAS (medel) initial-avslut Initial Avslut Figur 21. Upplevd hälsa enligt EQ VAS (medel) initialt och vid avslut, november 2015-december 2016 Förändringar EQ VAS, efter rehabilitering % 50% 0% 21% 50% 29% 6% 26% 58% 37% 36% 37% 13% 22% 13% 15% 16% 13% 10% 9% 5% % 21% 22% 22% 44% 39% 32% 28% 33% 44% 45% 48% 53% 56% 63% 67% 68% 70% 76% 18% Försämring Oförändrat Förbättring Figur 22. Andel och typ av förändring i upplevd hälsa enligt EQ VAS, efter rehabilitering, november 2015-december 2016 Andelen som skattar förbättrad hälsa på EQ-5D VAS efter rehabilitering varierar mellan 29% och 76%. I hela materialet förbättrades 53% (Figurer 21-22). 23

28 EQ-5D index (medel) initial-avslut ,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,5 0,5 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 0,3 0,6 0,6 0,6 0,4 0,4 0,5 0,5 0,7 Initial 0 Avslut Figur 23. EQ-5D Index (medel) initialt och vid avslut, november 2015-december 2016 Förändringar EQ-5D Index, efter rehabilitering % 24% 16% 23% 18% 16% 4% 16% 15% 17% 16% 5% 13% 50% 56% 60% 45% 47% 48% 57% 45% 44% 40% 46% 36% 35% 24% Försämring 0% 20% 24% 32% 35% 36% 39% 40% 41% 44% 46% 48% 60% 63% Oförändrat Förbättring Figur 24. Andel och typ av förändring i EQ-5D Index, efter rehabilitering, november 2015-december 2016 Andelen som förbättras på EQ-5D index efter rehabilitering varierar från 20% till 63%. I hela materialet förbättrades 40% (Figurer 23-24). 24

29 Livet i allmänhet LISAT (medel) initial-avslut ,4 3,5 3,4 3,6 3,4 3,6 4,1 3,6 3,8 3,7 3,8 3,8 3,9 3,9 3,6 3,6 3,7 3,9 4,1 4,2 4,2 4,4 3,6 3,7 4,1 3,1 Initial 0 Avslut Figur. Tillfredsställelse med livet i allmänhet enligt LISAT (medel) initialt och vid avslut (0-6 p), november 2015-december 2016 På gruppnivå (medeltal) ökar tillfredsställelsen dock inte upp till den definierade brytpunkten mellan kategorier tillfredsstäld och otillfredsställd (4p) (Figur ). I hela materialet skattar 16% förbättrad tillfredsställelse med livet i allmänhet efter rehabilitering, det varierar mellan enheterna från 6% till 27%. Hos samtliga enheter är andelen som är i kategorin oförändrat negativ högre än de som är i kategorin oförändrat positiv. Detta tyder på att, på gruppnivå, patienternas otillfredsställelse med livet i allmänhet kvarstår efter rehabiliteringen. Försämrad uppfattning om tillfredsställelse ligger dock på en låg nivå (6%) (Figur 26). Förändringar i LISAT: Livet i allmänhet, efter rehabilitering % 11% 8% 6% 4% 6% 4% 6% 4% 7% 13% 2% 50% 0% 67% 67% 22% % 56% 54% 52% 51% 70% 61% 60% 61% 74% 67% 20% 29% 26% 20% 33% 17% 15% 8% 17% 10% 6% 9% 10% 13% 16% 17% 18% 20% 20% % 27% Försämring Oförändrat negativ Oförändrat positiv Förbättring Figur 26. Andel och typ av förändring i tillfredsställelse med livet i allmänhet enligt LISAT, efter rehabilitering, november 2015-december 2016

30 Yrkes-sysselsättningssituationen LISAT (medel) initial-avslut ,5 2,8 3 2,7 2,8 3 2,9 3 3,1 3 3,2 3,1 3,2 3,2 2,8 2,9 3,1 3,3 3,4 3,4 3 2,5 3,6 3,7 3,2 2,4 Initial 0 Avslut Figur 27. Tillfredsställelse med yrke/sysselsättning enligt LISAT (medel) initialt och vid avslut (0-6 p), november 2015-december 2016 På gruppnivå (medeltal) ökar tillfredsställelsen med yrke/sysselsättning på enstaka enheter dock inte upp till den definierade brytpunkten mellan tillfredsställse och otillfredsställse (4p) (Figur 27). Förbättrad tillfredsställelse med yrke/sysselsättning efter rehabilitering skattas av 12 % i hela materialet, det varierar mellan 5% och 29%. Vid två enheter rapporteras ingen förbättring. Även här är andelen i kategorin oförändrat negativ högre än de som förbättras eller som är i kategorin oförändrat positiv. Detta tyder på att, på gruppnivå, patienternas otillfredsställelse med yrke/sysselsättning kvarstår efter rehabiliteringen (Figur 28). Förändringar i LISAT: Yrkessituationen, efter rehabilitering % 11% 12% 9% 4% 10% 6% 9% 5% 50% 0% 69% 67% 66% 79% 71% 77% 92% 79% 74% 74% % 76% 6% 18% 17% 29% 11% 18% 9% 9% 13% 9% 3% 5% 5% 5% 8% 9% 9% 10% 12% 12% 13% 15% 17% Försämring Oförändrat negativ Oförändrat positiv Förbättring Figur 28. Andel och typ av förändring i tillfredsställelse med livet i allmänhet enligt LISAT, efter rehabilitering, november 2015-december

31 CPAQ-8 summa Acceptans efter rehabilitering ,1 20,8 30,2 24,5,5 26,6 27,7 24,2 21,1 22,3 22,6 22,9 23,8,1,6 22,9 22,9 23,3 23,8 23,9,2 24,7 26,7,3 Medel in 0 Medel av Figur 29. Acceptans enligt CPAQ, initialt och vid avslut, november 2015-december 2016 Acceptans enligt CPAQ-8 (totaltsumma) ökade efter rehabilitering på alla enheter utom en (medeltal). summan innehåller båda delskalorna Engagemang i aktivitet och Villighet att känna smärta (Figur 29). Vad gäller förändringar så var andelen patienter som ökade acceptans enligt CPAQ-8 i genomsnitt 61 % men variationen mellan enheterna var stor från 33 % till 78 %. Tre enheter i Östergötland hade störst andel förbättrade patienter. I genomsnitt försämrades 32 % av patienterna, även detta varierade mellan 13 % och 67 % (Figur 30). Förändringar i Acceptans totalsumma (CPAQ-8), efter rehabilitering % 50% 0% 59% 67% 6% 33% 35% 20% 13% 36% 35% 29% 23% 23% 22% 36% 35% 32% 9% 15% 10% 9% 10% 9% 14% 6% 5% 7% 78% 78% 54% 57% 57% 57% 60% 61% 65% 67% 68% Försämring Oförändrat Förbättring Figur 30. Andel och typ av förändring i acceptans enligt CPAQ, efter rehabilitering, november 2015-december

32 FRI Funktion efter rehabilitering Initial Avslut Figur 31. Funktion enligt FRI (medel) initialt och vid avslut, november 2015-juni 2016 Funktion mättes med Functional Rating Index (FRI) skala, där 0 betyder ingen funktionsnedsättning. Funktion (FRI) förbättrades i genomsnitt från 58 till 52, vilket är 10 %. FRI initial varierade kraftigt mellan olika enheter, med som lägst 38 vid Din klinik 1, och som högst 67 (sämst funktion) vid Rehab Öst Norrköping (Figur 31). I genomsnitt 15% av patienterna rapporterade en förbättring i funktion mellan initial och avslut (Figur 32). Även här fanns en stor variation med 0 % förbättring vid enheterna Ankared hc och Kusten vc, och 40% vid MMT Primärvårdsenehet Falun. Förändringar i funktion (FRI), efter rehabilitering, % 3% 2% 5% 4% 5% 50% 100% 100% 94% 91% 84% 87% 84% 79% 84% 83% 78% 69% 55% Försämring 0% 7% 9% 13% 13% 15% 16% 16% 17% 17% 31% 40% Oförändrat Förbättring Figur 32. Andel och typ av förändring i funktion enligt FRI, efter rehabilitering, november 2015-juni 2016 Självrapporterad arbetsförmåga (WAI) sker på en 11 gradig skal (0-10). En majoritet (57%) angav att den egna uppfattningen om arbetsförmågan hade förbättrats som föjd av rehabiliteringen. En relativt stor spridning förelåg (36%-73%) (Figur 33) 28

33 Förändringar i den egna uppfattning om arbetsförmåga, efter rehabilitering % 50% 0% 24% 31% 37% 29% 24% 19% 16% 13% 8% 9% 18% 14% 36% % 21% 14% 20% 24% 27% 27% 15% 40% 31% 27% 14% 21% 36% 39% 42% 44% 50% 56% 57% 57% 60% 67% 67% 71% 73% Försämring Oförändrat Förbättring Figur 33. Andel och typ av förändring i självuppskattad arbetsförmåga, efter rehabilitering, november 2015-december 2016 Förändringar efter rehabilitering 2016: patientnöjdhet Patienternas nöjdhet med olika aspekter av sin rehabiliterings redovisas nedan i tabellform (Tabeller 12-17). Vissa aspekter belyses vidare med hjälp av figurer (Figur-34-38). Patienterna var överlag mycket nöjda (80%) eller nöjda (20%) med personalens bemötande (Tabell 12); variationerna mellan enheterna var mao små. Tabell 12. Nöjdhet med bemötande per enhet, efter rehabilitering Hur nöjd är du med personalens bemötande?, efter rehabilitering 2016 Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Ankaret hc, Örnsköldsvik 23 96% 1 4% 0 0% 0 0% 0 0% 24 Achima Care, Uddevalla 13 65% 6 30% 1 5% 0 0% 0 0% 20 Ersboda hälsocentral 19 76% 6 24% 0 0% 0 0% 0 0% Kusten vc 18 86% 2 10% 0 0% 0 0% 1 5% 21 Rehab Väst Motala 21 84% 4 16% 0 0% 0 0% 0 0% Kungshälsan 42 84% 8 16% 0 0% 0 0% 0 0% 50 MMT Primärvårdsrehab Falun 21 91% 2 9% 0 0% 0 0% 0 0% 23 Rörelse och hälsa, Linköping 17 74% 6 26% 0 0% 0 0% 0 0% 23 Rehab Öst Norrköping 29 85% 5 15% 0 0% 0 0% 0 0% 34 Din klinik % 10 27% 0 0% 0 0% 1 3% 37 Närhälsan Skövde 41 79% 10 19% 0 0% 0 0% 1 2% 52 Övriga % 32 24% 0 0% 0 0% 0 0% % 92 20% 1 0% 0 0% 3 1%

34 Tabell 13. Nöjdhet med inflytande per enhet, efter rehabilitering Hur nöjd är du med eget inflytande över din rehabilitering inklusive din individuella rehabiliteringsplan?, efter rehabilitering 2016 Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Ankaret hc, Örnsköldsvik 14 58% 10 42% 0 0% 0 0% 0 0% 24 Achima Care, Uddevalla 7 35% 11 55% 1 5% 0 0% 1 5% 20 Ersboda hälsocentral 5 20% 15 60% 2 8% 0 0% 3 12% Kusten vc 9 38% 13 54% 1 4% 0 0% 1 4% 24 Rehab Väst Motala 9 36% 14 56% 1 4% 0 0% 1 4% Kungshälsan 30 60% 18 36% 0 0% 0 0% 2 4% 50 MMT Primärvårdsrehab Falun 9 39% 12 52% 1 4% 0 0% 1 4% 23 Rörelse och hälsa, Linköping 7 30% 15 65% 0 0% 0 0% 1 4% 23 Rehab Öst Norrköping 8 24% 24 71% 2 6% 0 0% 0 0% 34 Din klinik % 14 38% 2 5% 0 0% 4 11% 37 Närhälsan Skövde 17 35% 26 53% 0 0% 1 2% 5 10% 49 Övriga 45 34% 74 55% 8 6% 1 1% 6 4% % % 18 4% 2 0% 5% 468 En överväldigande majoritet av patienterna var mycket nöjda/nöjda med det egna inflytandet över sin rehabilitering (Tabell 13 och Figur 34). Överlag var 90 % av patienterna mycket nöjda/nöjda med rehabiliteringsteamets samarbete med varandra (Tabell 14 och Figur 35). Ett något större missnöje med detta förelåg vid Din Klinik 1. Tabell 14. Nöjdhet med inflytande per enhet, efter rehabilitering Hur nöjd är du med rehabiliteringsteamets samarbete med varandra i ditt fall?, efter rehabilitering 2016 Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Ankaret hc, Örnsköldsvik 19 86% 3 14% 0 0% 0 0% 0 0% 22 Achima Care, Uddevalla 3 16% 14 74% 1 5% 1 5% 0 0% 19 Ersboda hälsocentral 9 36% 13 52% 1 4% 0 0% 2 8% Kusten vc 11 48% 8 35% 0 0% 1 4% 3 13% 23 Rehab Väst Motala 11 44% 13 52% 0 0% 0 0% 1 4% Kungshälsan 33 66% 16 32% 0 0% 0 0% 1 2% 50 MMT Primärvårdsrehab Falun 15 65% 7 30% 0 0% 0 0% 1 4% 23 Rörelse och hälsa, Linköping 9 39% 12 52% 0 0% 0 0% 2 9% 23 Rehab Öst Norrköping 20 59% 14 41% 0 0% 0 0% 0 0% 34 Din klinik % 10 28% 3 8% 1 3% 12 33% 36 Närhälsan Skövde 16 31% 27 53% 3 6% 0 0% 5 10% 51 Övriga 56 42% 65 49% 4 3% 0 0% 8 6% % % 12 3% 3 1% 35 8%

35 Tabell 15. Påverkan på smärtupplevelse per enhet, efter rehabilitering Har din rehabiliteringsperiod förändrat din smärtupplevelse?, efter rehabilitering 2016 Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Ankaret hc, Örnsköldsvik 3 13% 16 67% 3 13% 2 8% 0 0% 24 Achima Care, Uddevalla 0 0% 7 37% 11 58% 1 5% 0 0% 19 Ersboda hälsocentral 1 4% 12 48% 8 32% 4 16% 0 0% Kusten vc 1 4% 8 32% 15 60% 1 4% 0 0% Rehab Väst Motala 1 4% 15 60% 9 36% 0 0% 0 0% Kungshälsan 12 24% 51% 7 14% 3 6% 2 4% 49 MMT Primärvårdsrehab Falun 8 35% 13 57% 2 9% 0 0% 0 0% 23 Rörelse och hälsa, Linköping 2 9% 9 39% 10 43% 2 9% 0 0% 23 Rehab Öst Norrköping 0 0% 17 50% 15 44% 2 6% 0 0% 34 Din klinik % 13 34% 13 34% 0 0% 0 0% 38 Närhälsan Skövde 2 4% 49% 14 27% 10 20% 0 0% 51 Övriga 11 8% 55 41% 54 40% 11 8% 4 3% % % % 36 8% 6 1% 471 Drygt hälften av patienterna (57%) angav att de var mycket nöjda/nöjda med hur rehabiliteringsperioden förändrat smärtupplevelsen (Tabell 15och Figur 36). Andelen missnöjda uppgick till ca 1/3 men med relativt stora skillnader nellan enheterna. Mer än ¾ av patienterna rapporterade efter rehabiliteringen att de var mycket nöjda/nöjda med förmågan att hantera smärtan (Tabell 16 och Figur 37); en relativt stor skillnad förelåg mellan enheterna. Tabell 16. Påverkan på hanteringen av smärtupplevelse per enhet, efter rehabilitering Har rehabiliteringsperioden förändrat din förmåga att hantera din smärta?, efter rehabilitering 2016 Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Ankaret hc, Örnsköldsvik 6 % 16 67% 2 8% 0 0% 0 0% 24 Achima Care, Uddevalla 2 10% 11 55% 5 % 2 10% 0 0% 20 Ersboda hälsocentral 0 0% 19 76% 5 20% 1 4% 0 0% Kusten vc 1 7% 8 57% 5 36% 0 0% 0 0% 14 Rehab Väst Motala 1 4% 21 84% 3 12% 0 0% 0 0% Kungshälsan 12 24% 31 62% 6 12% 1 2% 0 0% 50 MMT Primärvårdsrehab Falun 9 39% 12 52% 2 9% 0 0% 0 0% 23 Rörelse och hälsa, Linköping 2 9% 14 61% 7 30% 0 0% 0 0% 23 Rehab Öst Norrköping 4 12% 21 62% 8 24% 1 3% 0 0% 34 Din klinik % 18 47% 10 26% 0 0% 0 0% 38 Närhälsan Skövde 5 10% 37 71% 9 17% 1 2% 0 0% 52 Övriga 12 9% 94 69% 27 20% 3 2% 0 0% % % 89 19% 9 2% 0 0%

36 Tabell 17. Påverkan på hanteringen av livssituationen per enhet, efter rehabilitering Har din rehabiliteringsperiod förändrat din förmåga att hantera livssituationen i stort?, efter rehabilitering 2016 Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Ankaret hc, Örnsköldsvik 4 17% 19 79% 1 4% 0 0% 0 0% 24 Achima Care, Uddevalla 1 5% 9 45% 9 45% 1 5% 0 0% 20 Ersboda hälsocentral 2 8% 16 64% 7 28% 0 0% 0 0% Kusten vc 1 4% 14 56% 8 32% 1 4% 1 4% Rehab Väst Motala 1 4% 19 76% 5 20% 0 0% 0 0% Kungshälsan 16 33% 24 49% 8 16% 1 2% 0 0% 49 MMT Primärvårdsrehab Falun 10 43% 13 57% 0 0% 0 0% 0 0% 23 Rörelse och hälsa, Linköping 6 26% 10 43% 7 30% 0 0% 0 0% 23 Rehab Öst Norrköping 3 9% 23 68% 7 21% 1 3% 0 0% 34 Din klinik % 19 50% 2 5% 0 0% 0 0% 38 Närhälsan Skövde 5 10% 36 71% 10 20% 0 0% 0 0% 51 Övriga 15 11% 93 68% 26 19% 1 1% 1 1% % % 90 19% 5 1% 2 0% 473 En majoritet (79%) angav att de kunde hantera sin livssituation bättre men en relativt stor variation förelåg mellan enheterna (Tabell 17 och Figur 38). Eget inflytande över rehabilitering, efter rehabilitering % 12% 11% 10% 8% 5% 2% 4% 5% 4% 5% 4% 4% 4% 7% 5% 4% 4% 4% 4% 6% 50% 0% 80% 84% 88% 89% 90% 91% 91% 92% 92% 95% 95% 96% 100% Vet ej Mkt missnöjd+missnöjd Mkt nöjd+nöjd Figur 34. Patienternas nöjdhet med inflytande över rehabilitering, efter rehabilitering, november 2015-december

37 Teamets samarbete, efter rehabilitering % 33% 13% 10% 8% 10% 8% 9% 6% 4% 6% 4% 4% 3% 4% 2% 50% 0% 11% 56% 83% 84% 88% 90% 90% 91% 91% 95% 96% 98% 100% 100% Vet ej Mkt missnöjd+missnöjd Mkt nöjd+nöjd Figur 35. Patienternas nöjdhet med inflytande över rehabilitering, efter rehabilitering, november 2015-december % 50% 0% Förändring av smärtupplevelse, efter rehabilitering % 5% 9% 11% 6% 16% 9% 10% 7% 20% 36% 34% 14% 13% 60% 58% 43% 40% 44% 34% 32% 27% 76% 80% 48% 49% 50% 52% 53% 57% 64% 66% 36% 37% 8% 92% I hög grad+i viss mån ökat smärtupplevelsen Ej påverkat smärtupplevelsen Figur 36. Förändring av smärtupplevelse, efter rehabilitering, november 2015-december 2016 Förändring av förmåga att hantera smärta, efter rehabilitering % 36% 10% % 2% 2% 2% 2% 4% 30% 27% 24% 20% 20% 19% 17% 12% 12% 9% 8% 50% 0% 64% 65% 70% 73% 74% 76% 78% 79% 81% 86% 88% 91% 92% I hög grad+i viss mån minskat förmågan Ingen förändring Figur 37. Förändring av förmåga att hantera smärta, efter rehabilitering, november 2015-december

38 Förändring av förmåga att hantera livssituationen i stort, efter rehabilitering % 5% 8% 45% 32% 2% 2% 1% 2% 30% 28% 21% 19% 19% 20% 19% 16% 5% 4% 50% 0% 50% 60% 70% 72% 77% 79% 80% 80% 81% 82% 95% 96% 100% I hög grad+i viss mån försämrat Ingen förändring I hög grad+i viss mån förbättrat Figur 38. Förändring av förmåga att hantera livssituationen, efter rehabilitering, november 2015-december

39 DEL 4: AVSLUTANDE DISKUSSION 35

40 Denna årsrapport innehåller data från multimodal smärtrehabilitering i primärvården. Det är den första som bygger på registreringar gjorda av enheterna online, Det finns flera syften med kvalitetsregister: Förmodligen det viktigaste syftet är att möjliggöra uppbyggnaden av ett stabilt verktyg för kvalitetssäkring av verksamheten, verktyget kan användas för jämförelser över tid i varje enhet och mellan enheterna under en tidsperiod (oftast ett år) så att förbättringsarbete kan stimuleras. En annan viktig målsättning för kvalitetsregister är att använda registerinformation vid de kliniska möten som sker med patienterna för att stödja både patient och behandlare att bygga upp en klinisk bild med hjälp av relevanta parametrar som beskriver aspekter av den kliniska situationen eller redovisar för storleken av önskade förändringar. I dessa tider av ökade behov och begränsade resurser blir kvalitetsregister ett möjligt styrinstrument för ledning så att man använder sig av de mest effektiva metoderna som på ett tydligt sätt åstadkommer önskade förändringar hos patienterna. Välskötta register med bra täckning och hög svarsfrekvens kan också användas för att besvara forskningsfrågor som ställs och som är av sådan karaktär bara som kan besvaras med information från patienter i verkliga kliniska situationer. Vi vet att registret bara blir så bra som den information som de registrerande enheterna levererar till det. Vi vet också att de registrerande enheterna anstränger sig för att göra detta om de samtidigt får kontinuerlig användning för den information som de samlar in och registrerar. Därför måste registret leverera information på olika nivåer: på individnivå, direkt vid inmatning, vidare på gruppnivå på varje enhet så att enheterna kan bestämma vilka grupper man vill undersöka närmare och slutligen på nationell nivå, åtminstone en gång per år, för jämförelser och diskussioner enheterna emellan. NRS erbjuder från och med 2017 information på alla dessa nivåer. Vi planerar också att börja bjuda in deltagande enheter till nationella möten från Dessa årliga möten skapar dels ett eget forum för samtal och analys och dels en möjlighet att utväxla erfarenheter med smärtspecialiserade enheter eftersom de har sitt möte i anslutning till NRS höstmöte. Denna årsrapport pekar utifrån patienternas självskattningar, på att enheterna med varierande framgång lyckas utverka en positiv förändring efter rehabilitering. Variationen tyder på att det kan finnas geografiska, sociala, ekonomiska och/eller andra urvalsskillnader mellan enheterna. Variationen kan också tyda på mer eller mindre effektiva sätt att tillhandahålla smärtrehabilitering. Patienternas tillfredsställelse med smärtrehabilitering är stor vilket kan tyda på att enheterna levererar en uppsättning av behandlingar som patienterna uppfattar är bra för dem. Patienternas smärtupplevelser, deras sätt att hantera dem och deras förmåga att hantera livet i stort förbättras efter rehabilitering. Detta tyder på att enheterna levererar behandlingar som åtminstone på gruppnivå verkar stödja patienterna i en normaliseringsprocess. Alla dessa förändringar bör analyseras också ett år efter rehabilitering för att beskriva effekter på längre sikt. Det är bekymmersamt att ifyllnaden av NRS frågeformulär varierar kraftigt. Analysen utgår från tre mättillfällen per individ, för att ingå i materialet krävs att individen medverkar vid alla tre mättillfällen, annars förloras den individens svar för analysen. Erfarenheter från specialiserad smärtrehabilitering är att svarsfrekvens ökar med hjälp av systematiskt arbete på enhetsnivå samt stabil och frekvent återkoppling från register till behandlarna. Det är lättare att ha högre svarsfrekvens vid start än vid avslut och likaså lättare vid avslut än vid ettårsuppföljning. 36

41 Erfarenheter från specialiserad smärtrehabilitering visar också att enheter som ser till att patienterna fyller i sina formulär vid avslut när de fortfarande är på enheterna har bättre ifyllnadsgrad än enheter som skickar hem formulär till patienter vid avslut. Vidare har enheter som metodiskt använder data från register i sina möten med patienterna högre svarsfrekvens vid ettårsuppföljning än de enheter som inte gör det. Det finns rutiner och instruktioner som kan hjälpa till att förbättra noggrant ifyllande och svarsfrekvens och vi hoppas att dessa rutiner och instruktioner används framöver i allt högre grad vid de deltagande enheterna. 37

42 DEL 5: BILAGOR 38

43 Tabell 18. Ihållande smärta samt smärtdebut, central- och spridningsmått,, under perioden nov 2015-december 2016 Dagar med ihållande smärta / värk Dagar sedan smärtdebut Standard Standard Tranås vc Capio vc Farsta Achima Care, Uddevalla Ersboda hälsocentral Läkargruppen Mölndalsbro Johannesvården, Västra Frölunda Kusten vc Rehab Väst Motala Kungshälsan MMT Primärvårdsrehab Falun Rörelse och hälsa, Linköping Rehab Öst Norrköping Din klinik Närhälsan Skövde Övriga Tabell 19. NPRS smärta i genomsnitt samt just nu, central- och spridningsmått, initialt, under perioden nov 2015-december 2016 Smärta i genomsnitt den senaste veckan (NRPS) initialt, 2016 Smärta just nu (NRPS) initialt, 2016 Min Max Min Max Tranås vc Capio vc Farsta Achima Care, Uddevalla Ersboda hälsocentral Läkargruppen Mölndalsbro Johannesvården, Västra Frölunda Kusten vc Rehab Väst Motala Kungshälsan MMT Primärvårdsrehab Falun Rörelse och hälsa, Linköping Rehab Öst Norrköping Din klinik Närhälsan Skövde Övriga