NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

Transkript

1

2 NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

3 Initialt data November 2015-december 2016 Alla patienter som registreras initialt NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

4 n=178 NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

5 8 diagnoser täcker 85% registrerade patienter NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

6 100% 64% 64% Andel kvinnor 77% 77% 78% 79% 79% 80% 82% 82% 84% 87% 90% 92% 93% 96% 50% 0% Ålder (medel) NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

7 100% Födelseland: Sverige 79% 80% 82% 83% 84% 85% 86% 88% 88% 91% 92% 96% 96% 97% 60% 50% 43% 0% Universitet/högskola 60% 50% 40% 30% 20% 10% 9% 12% 13% 15% 20% 24% 26% 28% 28% 29% 29% 29% 38% 46% 50% 53% 0% NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

8 Andel med sjukpenning 80% 70% 60% 50% 44% 44% 46% 48% 50% 50% 50% 52% 53% 58% 60% 62% 65% 73% 40% 30% 20% 22% 32% 10% 0% Andel som skattat arbetsförmåga % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 17% 21% 26% 28% 33% 33% 36% 36% 37% 41% 42% 43% 43% 44% 44% 45% NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

9 Andel i arbete/studier just nu 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 12% 21% 26% 26% 28% 29% 33% 35% 36% 37% 43% 44% 48% 48% 50% 67% Antal smärtlokalisationer (median) NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

10 Avslutade patienter November 2015-december 2016 Alla patienter som avslutas under perioden och har initialt data NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

11 n=142 NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

12 Svarfrekvens, frågeformulär (n=487) 100% 78% 86% 87% 88% 88% 91% 92% 92% 94% 95% 95% 95% 50% 0% NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

13 NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

14 HAD ångest/ängslan (medelvärde) initial-avslut ,7 8,7 8,5 9 7,3 7,8 7,4 6,7 7,2 7,9 9,6 9,8 9, ,4 10,5 9 9,4 8,1 8,5 8,1 7,6 6,5 12,3 8,5 Korrigerad summa ångest/ängslanhad initial-avslut Medel-ini Korrigerad summa ångest/ängslanhad initial-avslut Medel-av Förändringar HAD Ångest/ängslan, efter rehabilitering, % 11% 12% 13% 12% 13% 8% 4% 13% 10% 15% 6% 6% 18% 50% 0% 37% 47% 5% 17% 29% 28% 32% 30% 39% 32% 34% 38% 54% 28% 30% 44% 35% 27% 24% 16% 17% 21% 26% 27% 29% 29% 30% 29% 40% 28% 8% 37% 37% 28% 32% 17% 50% 50% Försämring Oförändrat negativ Oförändrat positiv Förbättring NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

15 HAD depressivitet (medelvärde) initial-avslut ,9 3,7 7,9 8,2 8,3 8,3 8,4 8,5 8,6 8,7 8,9 7,1 7,2 7,4 6,6 6,6 5,6 5,9 6,1 5,9 6,2 6,6 5 4,5 10,4 8,7 2 0 Korrigerad summa depressivitethad initial-avslut Medel-ini Korrigerad summa depressivitethad initial-avslut Medel-av Förändringar HAD Depression, efter rehabilitering, % 50% 16% 24% 44% 5% 26% 47% 22% 15% 40% 13% 21% 35% 33% 28% 4% 7% 4% 5% 3% 6% 21% 18% 18% 14% 24% 18% 63% 42% 41% 43% 46% 35% 37% 6% 3% 44% Försämring Oförändrat negativ 0% 16% 21% 30% 31% 32% 33% 34% 35% 36% 38% 38% 39% 47% Oförändrat positiv Förbättring NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

16 PCS Katastrofiering (median) initial-avslut Korrigerad totalsummapcs INI-AVSLUT Median in Korrigerad totalsummapcs INI-AVSLUT Median av Förändringar i Katastrofiering (PCS), efter rehabilitering % 27% 5% 8% 7% 4% 4% 4% 11% 10% 19% 15% 17% 22% 11% 16% 4% 26% 4% 6% 22% 12% 9% 50% 64% 68% 54% 67% 60% 63% 59% 53% 71% 48% 48% 55% 59% Försämring Oförändrat negativ Oförändrat positiv 0% 9% 16% 16% 17% 17% 19% 20% 21% 25% 26% 26% 27% 32% Förbättring NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

17 EQ VAS (medelvärde) initial-avslut 68,7 63,5 65,4 55,9 55,9 58,3 58,1 56,2 48,8 49,7 51,2 49,5 42,5 43,6 43,7 45,4 45,4 46,1 46,4 47,3 47,6 47,7 47,8 49,9 55,456,9 Nuvarande hälsotillståndeq5d initial-avslut Medel-ini Nuvarande hälsotillståndeq5d initial-avslut Medel-av Förändringar EQ VAS, efter rehabilitering % 50% 21% 50% 6% 58% 26% 37% 13% 44% 22% 33% 13% 15% 16% 13% 13% 10% 9% 5% 18% 25% 21% 22% 22% 39% 32% 28% Försämring 0% 29% 36% 37% 44% 45% 48% 53% 56% 63% 67% 68% 70% 76% Oförändrat Förbättring NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

18 EQ5D index (medelvärde) initial-avslut 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0,6 0,5 0,5 0,5 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,7 0,6 0,5 0,5 EQ5D indexeq5d initial-avslut Medel-ini EQ5D indexeq5d initial-avslut Medel-av Förändringar EQ-5 Index, efter rehabilitering % 24% 16% 23% 18% 16% 4% 16% 15% 17% 8% 16% 5% 13% 50% 56% 60% 45% 47% 48% 57% 45% 44% 40% 46% 36% 35% 24% Försämring 0% 20% 24% 32% 35% 36% 39% 40% 41% 44% 46% 48% 60% 63% Oförändrat Förbättring NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

19 CPAQ 8 total (medelvärde) initial-avslut ,5 22,1 20,8 21,1 30,2 25,5 26,6 24,2 25,1 25,6 22,3 22,6 22,9 22,923,8 22,9 23, ,8 23,9 27,7 26, ,224,7 25, TotalsummaCPAQ8 INI-AVSLUT Medel in TotalsummaCPAQ8 INI-AVSLUT Medel av Förändringar i Acceptans totalsumma (CPAQ-8), efter rehabilitering % 36% 35% 29% 36% 35% 32% 20% 23% 23% 22% 13% 9% 50% 67% 59% 10% 9% 14% 6% 5% 7% 15% 10% 9% Försämring 6% 33% 35% 54% 57% 57% 57% 60% 61% 65% 67% 68% 78% 78% Oförändrat Förbättring 0% NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

20 Förändringar i den egna uppfattning om arbetsförmåga, efter rehabilitering % 50% 24% 31% 37% 40% 31% 21% 29% 36% 27% 14% 24% 20% 19% 16% 13% 8% 25% 24% 27% 27% 18% 15% 9% 14% 21% 14% Försämring 0% 36% 39% 42% 44% 50% 56% 57% 57% 60% 67% 67% 71% 73% Oförändrat Förbättring NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

21 Hur nöjd är du med personalens bemötande?, efter rehabilitering % 5% 4% 3% 2% 50% 95% 96% 97% 98% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Vet ej Mkt missnöjd+missnöjd Mkt nöjd+nöjd 0% 100% Hur nöjd är du med eget inflytande över din rehabilitering inklusive din individuella rehabiliteringsplan?, efter rehabilitering % 11% 10% 8% 5% 2% 4% 5% 4% 5% 4% 4% 4% 6% 4% 7% 5% 4% 4% 4% 4% 0% 50% 80% 84% 88% 89% 90% 91% 91% 92% 92% 95% 95% 96% 100% Vet ej Mkt missnöjd+missnöjd Mkt nöjd+nöjd 0% NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

22 Hur nöjd är du med rehabiliteringsteamets samarbete med varandra i ditt fall?, efter rehabilitering % 33% 13% 10% 8% 10% 8% 9% 4% 4% 4% 6% 6% 4% 4% 3% 2% 50% 11% 83% 84% 88% 90% 90% 91% 91% 95% 96% 98% 100% 100% Vet ej Mkt missnöjd+missnöjd 56% Mkt nöjd+nöjd 0% Har din rehabiliteringsperiod förändrat din smärtupplevelse?, efter rehabilitering % 50% 4% 5% 9% 11% 6% 9% 10% 7% 16% 20% 13% 36% 34% 14% 43% 44% 34% 40% 60% 58% 32% 27% 76% 80% 64% 66% 48% 49% 50% 52% 53% 57% 36% 37% 8% 92% I hög grad+i viss mån ökat smärtupplevelsen Ej påverkat smärtupplevelsen I hög grad+i viss mån minskat smärtupplevelsen 0% NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

23 Har rehabiliteringsperioden förändrat din förmåga att hantera din smärta?, efter rehabilitering % 36% 10% 25% 2% 4% 2% 2% 2% 2% 30% 27% 24% 20% 20% 19% 17% 12% 12% 9% 8% 50% 64% 65% 70% 73% 74% 76% 78% 79% 81% 86% 88% 91% 92% I hög grad+i viss mån minskat förmågan Ingen förändring I hög grad+i viss mån ökat förmågan 0% Har din rehabiliteringsperiod förändrat din förmåga att hantera livssituationen i stort?, efter rehabilitering % 5% 8% 2% 2% 1% 2% 30% 28% 21% 19% 19% 20% 19% 16% 5% 4% 45% 32% 50% 50% 60% 70% 72% 77% 79% 80% 80% 81% 82% 95% 96% 100% I hög grad+i viss mån försämrat Ingen förändring 0% I hög grad+i viss mån förbättrat NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

24 Om multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta (Primärvårdsnivå)

25 KI och ISF utvärderingar av rehabiliteringsgarantin avseende långvarig smärta visar att utfallet motsvarar inte förväntningarna Båda använder matchning (det går inte att randomisera retrospektivt) Huvudkriterier för matchning är diagnos och relevant demografisk och hälsotillståndsdata

26 Don t shoot the messenger! but look carefully at the assumptions (läs metod och antagande)

27

28 Antagande 1: Vi kan utifrån diagnos, hälsorelaterad demografisk data, kön och ålder matcha jämförbara individer i efterhand och skapa matchade patienter eller en referensgrupp Antagande 2: Beslut att skicka en patient till multimodal rehabilitering (MMR) eller att inte skicka till MMR är slumpmässigt Antagande 3: Diagnoser är jämnfördelade och återspeglar en beskrivning av det medicinska problemet som föranleder rehabiliteringsbeslut

29

30 Studie 1 och 2 CHARLOTTE POST SENNEHED, LEG FYSIOTERAPEUT, ERGONOM, DOKTORAND IKVL, ORTOPEDI, LUND UNIVERSITET

31 Antal dagar netto sjuk-och rehabiliteringspenning, kvartalsvis, före och efter MMR, grupperat inkluderingsår Året före Start och 1:a året 2 år efter 3 år efter

32 Antal dagar netto sjuk-och rehabiliteringspenning före och efter MMR inkludering , grupperat egenrapporterad sjukskrivning ja/nej vid inkludering

33 länk till den publicerade rapporten. Kartläggning av smärtvården fokus på långvarig smärta

34 Bakgrund Smärta: den vanligaste orsaken till besök i primärvården Långvarig smärta (dvs kronisk smärta, smärta som kvarstår längre än tresex månader): varit en gåta/frustration/vårdsökande/ej prioriterad oftast ett sjukdomstillstånd i sig Långvarig smärta & psykisk ohälsa: de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning 7% av befolkning söker hjälp pga långvarig smärta Stort lidande för individen och höga kostnader för samhället Smärtvård: inte jämlik, spretig Långvarig smärta är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och globalt

35 Uppdragets avgränsning Kartlägga avseende långvarig smärta Organisation Resurser Målsättning och uppföljning Fortbildning Kunskapsstöd Patientorganisationernas erfarenheter Rekommendationer och förslag

36

37 Kartläggningen visar att: Handläggningen är ostrukturerad inom såväl primär- som specialistvård. Primärvården saknar alltför ofta kompetens för handläggning av patienter med långvarig smärta. Handläggning inom den specialiserade vården är ojämlik och brister i organisation och implementering av behandling efter bästa kunskapsläge. Långsiktighet, stabilitet och organiserat samarbete mellan vårdnivåer saknas.

38 Kartläggningen visar att: Många landsting saknar multidisciplinära smärtcentra och smärtmottagningar samt kunskapscentra. Det saknas läkare, sjukgymnaster/fysioterapeuter, sjuksköterskor samt utbildningsläkare (ST) med området smärtlindring som inriktning. Det saknas heltäckande kvalitetsregister vilket försvårar ett systematiskt förbättringsarbete och sammanställning av resultat. Vi lever inte upp till rekommendationerna i SoS 1994:4.

39 Patientorganisationer anser att vården är ojämlik, med brister i bemötande, tillgänglighet och kompetens hos professionen både i primärvård och i specialistvård. (Reumatikerförbundet, Personskadeförbundet RTP, Fibromyalgiförbundet, Svenskt Migränförbundet och Nackskadeförbundet)

40 Sammanfattningsvis Kartläggningen visar på brister och omotiverade skillnader i vård och behandling av patientgruppen.

41 Expertgruppen sammanfattar: Smärtvården är alltför beroende av personligt engagemang från enstaka djupt engagerade individer inom olika delar av vården samt av finansiering i form av projekt. Detta räcker inte för att ge kontinuitet eller för att kunna bedriva ett systematiskt arbete med mål att förbättra kvalitet. En ändamålsenlig och effektiv smärtvård och rehabilitering kräver stabila strukturer och långsiktig finansiering.

42 Expertgruppen anser att det finns behov av och fördelar med ett nationellt programråd för långvarig smärta Rekommendationer och nationella förlag lämnas som vägledning till ett eventuellt kommande programråd

43 Rekommendationer och nationella förslag Ett nationellt vårdprogram för långvarig smärta utarbetas och anpassas regionalt tillsammans med en implementeringsstrategi. Ett specificerat smärtuppdrag för primärvård och specialistvård skapas. Där ska tydligt framgå ansvar för diagnostik, behandling och rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Ett kompetenshöjningsprogram för smärtvård bör erbjudas all personal inom såväl primär- som specialistvård. Detta kan samordnasnationelltoch anpassas regionalt och lokalt.

44 Rekommendationer och nationella förslag Skapa regionala kunskapscentra för inhämtning och spridning av kunskap samt utbildning, uppdatering av vårdprogram/ kunskapsstöd, kvalitetssäkring av behandlingsmetoder, innovationer. Stimulera forskning och forskningssamarbete samt forskningsmedel för långvarig smärta inom lämpligt forskningsråd. Utveckla befintligt kvalitetsregister inom smärtområdet så att det inkluderar patienter inom alla nivåer från diagnostik till behandling/rehabilitering.

45 Rekommendationer och nationella förslag Handläggning av patienter med långvarig smärta bör nivåstruktureras: Nivå 1: Primärvården (PV), där de flesta patienter finns, bör utveckla organisation, kunskap och utbildning. Nivå 2: Multiprofessionella team bör finnas inom PV för att arbeta med patienter som kräver samordnade insatser. Verksamheten centraliseras till ett mindre antal enheter.

46 Rekommendationer och nationella förslag Handläggning av patienter med långvarig smärta bör nivåstruktureras (forts): Nivå 3: Multidisciplinära smärtenheter/smärtmottagningar bör finnas inom specialistvården för patienter som inte kan hanteras på PV-nivån. Nivå 4: Multidisciplinära smärtcentra samt Kunskapscentra bör finnas inom varje sjukvårdsregion för komplexa patienter med tillgång till vårdavdelningsplatser. Dessa centra (nivå 4) samarbetar, sysslar med utbildnings- och forskningsuppdrag samt utgör för övriga vårdnivåer ett lätt tillgängligt och uppdaterat kunskapsstöd.

47 Vid etableringen av ett nationellt programråd utgår huvudmännen från: Stora behov i befolkningen Folksjukdomar Stora samhällskostnader Skillnader i vård- och omsorgspraxis Behov av kvalitetsförbättring Samtliga dessa punkter stämmer väl in på smärtvården

48 Ett nationellt råd för smärtvård anses ha goda möjligheter att skapa förutsättningar för en nationell samordning av en jämlik smärtvård.