1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?
|
|
- Isak Magnusson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013? MMR1 MMR2 4. Uppskattningsvis, hur många patienter inom rehabiliteringsgarantin genomgick rehabilitering i teamet år 2013? Mindre än >50
2 2 MMR-teamets organisation och struktur 5. Vilka yrkeskategorier hänvisar patienterna till MMR? Annan: Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator Sjukgymnast Sjuksköterska 6. Vilka professioner ingår i ert MMR team? Annan: Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator Sjukgymnast Sjuksköterska
3 3 6a. Vilken specialistkompetens har teamet tillgång till? Algologi Allmänmedicin Anestesi Neurologi Ortopedi Psykiatri Rehabilitering Reumatologi Övriga konsulter Annan:
4 4 Du har angett Arbetsterapeut. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet >200
5 5 Du har angett Kurator. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet >200
6 6 Du har angett Läkare. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet >200
7 7 Du har angett Psykolog. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet >200
8 8 Du har angett Rehabkoordinator. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet >200
9 9 Du har angett Sjukgymnast. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet >200
10 10 Du har angett Sjuksköterska. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet >200
11 11 Du har angett Annan under typ av profession. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet >200
12 12 7. Har teamet en rehabkoordinator? Ja Nej 7b. Vilken profession har rehabkoordinatorn? Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Sjukgymnast Annan 8. Sitter alla teammedlemmar i gemensamma lokaler? (dvs. samma postadress) Ja, alla Ja, nästan alla Nej 9. Vilka godkänner inkomna remisser? Annan: Sjukgymnast Sjuksköterska Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator
13 Är alla i teamet med och beslutar om patienten ingår i MMR? Oftast 11. Sker individuell patientbedömning av respektive yrkeskategori i teamet innan beslut om deltagande i MMR? Oftast 12. Hur stor andel av de patienter som remitteras till MMR exkluderas efter teamets bedömning? 0 % 1-25 % % >51 % 13. Hur länge har patienten i genomsnitt haft sina besvär när remissen kommit till MMR? 3-4 månader 5-6 månader 7-12 månader >1 år
14 Hur länge har patienten i genomsnitt (uppskattningsvis) varit sjukskriven när remissen kommit till MMR? 3-4 månader 5-6 månader 7-12 månader >1 år 15. Har teamet regelbundna veckomöten (där patienten själv ej deltar) angående patientens rehabilitering? Oftast 16. Har teamet regelbundna månadsmöten (där patienten själv ej deltar) angående patientens rehabilitering? Oftast 16b. Hur sker dessa möten i huvudsak? Personliga möten Via telefon Annat:
15 Hur lång är den genomsnittliga väntetiden innan bedömningstid? 1-2 veckor 2-4 veckor 1-2 månader 3-4 månader 5-6 månader >6 månader 18. Hur lång är den genomsnittliga väntetiden innan rehabiliteringen startar? 1-2 veckor 2-4 veckor 1-2 månader 3-4 månader 5-6 månader >6 månader 19. Har ert MMR-team ett avslutande möte tillsammans med patienten? Ja Nej 19b. Hur vanligt är det att patientansvarig läkare (PAL) deltar vid rehabiliteringens avslut? Oftast
16 16 19c. Hur vanligt är det att försäkringskassan deltar vid rehabiliteringens avslut? Oftast 19d. Hur vanligt är det att arbetsförmedlingen, i relevanta fall, deltar vid fall rehabiliteringens avslut? Oftast 19e. Hur vanligt är det att patientens arbetsgivare deltar vid rehabiliteringens avslut? Oftast 20. Den här frågan handlar om teamets samverkan med andra aktörer under rehabiliteringen. Ange i vilken utsträckning teamet samverkar med nedanstående aktörer: Oftast Arbetsförmedlingen: Försäkringskassan: Patientens arbetsgivare: Patientens företagshälsovård: Samordningsförbundet: Socialtjänsten:
17 17 20b. Om teamet samverkar med annan icke angiven aktör, ange i vilken utsträckning samt vilken aktör det gäller: Oftast Ange aktör här: 21. Är teamet nöjd med den omfattning samverkan sker med: Arbetsförmedlingen: Försäkringskassan: Patientens arbetsgivare: Patientens företagshälsovård: Samordningsförbundet: Socialtjänsten: Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd 21b. Om teamet samverkar med annan icke angiven aktör, ange hur nöjd teamet är med den omfattning samverkan sker samt vilken aktör det gäller: Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ange aktör här:
18 18 22a. Upprättar hela teamet en gemensam målplanering tillsammans med patienten? Ofta 22b. I vilken utsträckning deltar teamet i gemensamma möten tillsammans med patienten under rehabiliteringen? Ofta 22c. I vilken utsträckning deltar teamet i gemensamma möten tillsammans med patienten och externa aktörer under rehabiliteringen? Ofta Rehabilitering och innehåll 23. Arbetar teamet enligt ett standardiserat rehabiliteringsprogram? Ja Nej
19 19 23b. Hur många rehabiliteringsprogram genomförs vid er enhet per år? 1-2 st 3-4 st 5-6 st >6 st 23c. Hur många veckor pågår ett rehabiliteringsprogram? <4 veckor 4-8 veckor 9-12 veckor veckor >16 veckor 24. Kan patienterna även få individuell behandling av profession i teamet? Ofta 25. Får patienterna enbart anpassad individuell behandling? Ofta
20 Hur många veckor pågår rehabiliteringen i ert team? (uppföljningar räknas inte in) <4 veckor 4-8 veckor 9-12 veckor veckor >16 veckor 27. Hur många timmar per vecka deltar patienterna i rehabilitering? (inklusive hemuppgifter) <5 timmar 5-15 timmar timmar timmar 35 timmar eller mer 28. I vilken form bedrivs rehabiliteringen? Grupp Individuellt Både i grupp och individuellt
21 21 28b. Vilka yrkeskategorier ingår i de individuella behandlingarna? Annan: Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator Sjukgymnast Sjuksköterska 29. Vilka behandlingar ingår i gruppbehandling? ACT Avslappning/avspänning Bassängträning BK/KMT Ergonomi Fysisk träning KBT MediYoga/TaiChi Mindfulness Samtal i grupp Smärthantering Stresshantering Sömnskola
22 22 På arbetsplats/motsvarande 30. För de patienter som har en anställning, i vilken utsträckning görs arbetsplatsbesök? Ofta 31. I vilken utsträckning görs arbetsplatsinriktade åtgärder? Ofta 32. Vilka professioner utför arbetsplatsinriktade åtgärder? Annan: Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator Sjukgymnast Sjuksköterska
23 Vilka arbetsplatsinriktade åtgärder görs? Oftast Arbetsplatsdialog Ergonomisk träning på arbetsplats Förslag till arbetsplatsanpassning Planering av återgång till arbete Struktur av arbetsuppgifter Uppföljning med andra aktörer efter rehabiliteringens avslut? Utprovning av arbetstekniska hjälpmedel Utvärdering, uppföljning och avslut 34. Vilka utvärderingsinstrument används vid rehabiliteringens start? Har ej använt utvärderingsinstrument AUDIT BAI BDI EQ5D HAD MPI SCI-93 SES SF12/SF36 STIVA TAMPA TIPPA VAS smärta WEISS WRI ÖMPSQ Annat:
24 Vilka utvärderingsinstrument används vid rehabiliteringens avslut? Har ej använt utvärderingsinstrument AUDIT BAI BDI EQ5D HAD MPI SCI-93 SES SF12/SF36 STIVA TAMPA TIPPA VAS smärta WEISS WRI ÖMPSQ Annat:
25 Vilka utvärderingsinstrument används vid uppföljning av patient? Har ej använt utvärderingsinstrument AUDIT BAI BDI EQ5D HAD MPI SCI-93 SES SF12/SF36 STIVA TAMPA TIPPA VAS smärta WEISS WRI ÖMPSQ Annat:
26 Hur har EQ5D dokumenterats och arkiverats? Annat: Dokument scannas in i journal Dokumenteras i text i journal Har ej använt EQ5D Samlats i en pärm Statistikprogram (NRS/SPSS/Excel) Totalpoäng skrivs in i journal 38. Har aktivitets- och funktionsförmåga dokumenterats? Ja Nej 38b. Hur har aktivitets- och funktionsförmåga dokumenterats och arkiverats? Dokumenteras i text i journal Dokument scannas in i journal Samlats i en pärm Statistikprogram (NRS/SPSS/Excel) Totalpoäng skrivs in i journal Annat: 39. Dokumenteras arbetsstatus? Ja Nej
27 27 39b. När dokumenteras arbetsstatus? Före rehabiliteringens start Efter rehabiliteringens slut Vid uppföljning 40. Dokumenteras sysselsättningsform? (arbetsmarknadsåtgärd FK/AF eller motsvarande) Ja Nej 40b. När dokumenteras sysselsättningsform? Före rehabiliteringens start Efter rehabiliteringens slut Vid uppföljning 41. Dokumenteras försörjningsform? Ja Nej 41b. När dokumenteras försörjningsform? Före rehabiliteringens start Efter rehabiliteringens slut Vid uppföljning
28 Sker det en uppföljning efter avslutad rehabilitering i MMR? Ja Nej 42b. När efter avslutad rehabilitering i MMR sker uppföljning av patient? Inom 3 månader Inom 6 månader Inom 12 månader > 12 månader 43. Skrivs slutbedömning? Ja Nej 43b. Vilka skriver slutbedömning? Skrivs gemensamt av samtliga inblandade professioner Skrivs individuellt av respektive inblandad profession 44. Till vilka skickas slutbedömning? (förutsatt patientens medgivande) Annan: Försäkringskassan Patienten själv Remitterande läkare
29 29 Egna kommentarer 45. Plats för eventuella egna kommentarer:
Delrapport 1 Verksamhetsuppföljning av multimodal rehabilitering i primärvård, Västra Götalandsregionen, år 2013.
Delrapport 1 Verksamhetsuppföljning av multimodal rehabilitering i primärvård, Västra Götalandsregionen, år 2013. Multimodala teamens organisation, struktur, innehåll och åtgärder samt rutiner för utvärdering,
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall
Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin
Rapport. Rapport av uppföljning arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapiverksamhet inom Avtal Hälsoval Dalarna
I llj Landstinget DALARNA Centralförvaltning Hälsovalsenheten Datum 2017-08-28 Sida 1 (7) Dnr LD17/03102 av uppföljning arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapiverksamhet inom Avtal Hälsoval Dalarna
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Guide för Tidig samverkan
Guide för Tidig samverkan Söker vård Triagering Bedömning/ behandling vårdgivare Rehab koordinator Rehab koordinator kontaktar Försäkringskassan Kontakt med arbetsgivare Försäkringskassan utreder ärendet
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i
Multimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG
Konsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning
Redovisning av de fördjupade försöken inom projektet Tidig samverkan i Västra Götaland 2016-2017 Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning Medpro Clinic Stavre vårdcentral,
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014
1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13
Rehabiliteringsgarantin 2013
1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin
Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.
Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema. För att se patientens väg genom sjukskrivnings- och rehabiliterings processen ska Rehabkoordinator på vårdcentralen/ enheten följa två sjukskrivna
Skapa förutsättningar för ditt uppdrag
Skapa förutsättningar för ditt uppdrag Eva-Marie Sundkvist eva-marie.sundkvist@rjl.se Anne-Lie Gustafsson anne-lie.gustafsson@ltkalmar.se Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se 1 Gör dig oumbärlig! Skapa
Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23
Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern
Kommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne
Rehabkoordinering 2 december Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Åsa Sturesson Johansson Region Skåne Asa.sturesson-johansson@skane.se 1 Bakgrund 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan
Förslag till sjukskrivningspolicy
Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen
Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg
Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera
Kvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral
Dokumenttyp Revisionsansvarig Version Antal sidor Rutin Försäkringsmedicinska kommittén 7 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Bengt Hansson Chefläkare, division allmänmedicin Mathias
2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare
1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin
Projekt Tidig Samverkan
Projekt Tidig Samverkan Bakgrund Försäkrings - kassan Hälso- och sjukvården Långa väntetider för patienten Målsättning Projekt mål: Ta fram en arbetsmodell för en effektivare rehabilitering och sjukskrivningsprocess
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen
1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral
2017-05-16 Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral Verksamhetschef Björn Widell Rehabkoordinator Johanna Unander Processledare
REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm
Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen Hélène Runsten, 010-119 63 13 REMISS 1 (1) Datum Diarienummer 2014-11-06 51406-2014 Regelrådet Remiss med anledning av ändring i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS
Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Floda och Gråbo vårdcentraler
Floda och Gråbo vårdcentraler 2017-10-19 Bakgrund Forskning visar att återgång i arbete minskar ju längre tid patienten är sjukskriven Onödigt långa sjukskrivningar och/eller frågetecken kring sjukskrivningsgrad
Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering
Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...
Lerums vårdcentral
Lerums vårdcentral 2017-10-19 Bakgrund Patienter med utmattningssyndrom och stressrelaterade problem remitterades ofta till psykosociala teamet men bedömdes behöva annan behandling av teamet. Bristande
Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2
Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,
SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI
SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI Bakgrund MMR=teambaserad smärtrehabilitering Psykiatrisk problematik nämns som röd flagg inom rehabiliteringsgarantin Frustration hos behandlare i psykiatri att vården
Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)
Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har
1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?
Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande
Co-produktion i verkligheten
Co-produktion i verkligheten En patientorganisation - en vårdgivare Marie Wikström, Patientkoordinator Christina Ragnö, Samordnare, leg. arbetsterapeut Är ett kunskaps- och rehabiliteringscenter på riksnivå
Program NRS registerdagar
15 september Program NRS registerdagar! 0915-1000 NRS delrapporter 1000-1020 Kaffe 1020-1200 NRS delrapporter samt besök på enheter 1200-1300 Lunch 1300-1330 NRS diagnosgrupp 1330-1430 Workshop 1430-1500
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
c) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?
Sammanfattning Överenskommelsen om en rehabiliteringsgaranti undertecknades av representanter från Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) första gången i december 2008. Syftet med
Teamarbete Reumatologi SUS
Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Rehabiliteringsplan. Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus
Rehabiliteringsplan Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus 1 Varför rehabiliteringsplan? Sammanfattar bedömning, åtgärder,
HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA. Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel. regionuppsala.se
HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel regionuppsala.se Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel Hörcentralen är den verksamhet inom Region Uppsala som erbjuder
Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att
Centrum för cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad
regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Forskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet www.ki.se/im Våra forskningsområden 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro
ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.
Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.
Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Patientavgifter 2012 respektive 2013
Patientavgifter 2012 respektive 2013 Introduktion Föreliggande uppdrag omfattar specialistvård, akutmottagning samt primärvård. Beslut om införande av de nya avgifterna föreslås gälla 1 augusti 2012 för
SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost
Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan/ Rehabteam Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/
Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare
Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare Gnosjö vårdcentral har ca 9500 listade. Vårdcentralens läkarbemanning
TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)
HSN 1409-1213 Sid 1 (10) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling
REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM
REHABKOORDINERING REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Åsa Wallmark - koordinator på Fittja och Hallunda HLM Katja Holmlund - koordinator på Alby och Hallunda HLM Sofie Eriksson koordinator
Din rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.
Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete. Vilka är då de viktigaste faktorerna vid utformningen av en ny utlysning inom rehabiliteringsforskning så
Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 28 September 2017 Anette Svenningsson VAD GÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN? Vilka sökande jobbar vi med? Etableringen vad är det? Matcha Rehabilitera Samverkan Skyddad anställning/anpassade
Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010
Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har
INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Ändra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.
1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra
Psykiatrimottagning utmattningssyndrom årsredovisning 2017
Psykiatrimottagning utmattningssyndrom årsredovisning 2017 Hur många remisser blev det första året? 780 remisser totalt 616 kvinnor 164 män Vi accepterade 303 remisser ( 39%) 154 remisser fick konsultation
Fysioterapi/Sjukgymnastik
Fysioterapi/Sjukgymnastik Välkommen till vårt Fysio Team. Tillsammans med vår kiropraktor och arbetsterapeut håller vi fysioterapeuter till på Malmborgsgatan 4, plan 5. Mottagningen ligger ett stenkast
Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?
Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården? Utsatta respektive ej utsatta grupper på arbetsmarknaden år 2004 till 2016 300000 250000 200000 150000 100000 50000
Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...
Tolkmedierade samtal
Tolkmedierade samtal Smärtrehabilitering för vuxna med behov av tolk Helena Bani-Shoraka Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Stockholms universitet Tolk- och översättarinstitutet Tolkutbildningar Konferenstolkning
Sammansättning av teamet
Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser
Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Rehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning
Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning Bo Lindholm Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 39 98 Bo.lindholm@skane.se Datum 2017-03-25 Version 2.0 1 (9) Befintlig verksamhet inom Multimodal smärtbehandling
Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning
Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning Nationell konferens om rehabkoordinering, 15 september 2017 Anne-Marie Norén och Sofia Landström 26 Kommuner i Stockholms
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabkoordinator/ rehabkoordinering Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten
22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun
FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och
Vår kunskap : Din hälsa
Vår kunskap : Din hälsa Ergonomhuset är ett kunskapsföretag inom ergonomi, arbetsteknik, utbildning och sjukgymnastik. Vår idé är att erbjuda ett helhetstänkande för individen och företaget. Specialinriktningar
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Guide till rehabilitering
Guide till rehabilitering Vad är rehabilitering Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,
Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering
Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Caroline Grahn caroline.grahn@rjl.se Processledare för sjukskrivning och rehabilitering 2018-05-03 1 2018-05-02 fproce P Vad har vi för utmaningar? Jönköpings
DEN 9 JUNI 2016 REHABKOORDINATOR + 5 ÅRS ERFARENHETER I SAMMANFATTNING FREDRIK GRUBB SAMORDNINGSFÖRBUNDET I TRELLEBORG
DEN 9 JUNI 2016 REHABKOORDINATOR + 5 ÅRS ERFARENHETER I SAMMANFATTNING FREDRIK GRUBB SAMORDNINGSFÖRBUNDET I TRELLEBORG Vad är en Rehabkoordinator + Region Skåne har sedan ett antal år arbetat, via uppdragen
Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596
Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta
Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta Smärtdagar för ST-läkare Anestesi och intensivvård Norra Regionen 180222 Anna Saric Specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Smärtrehab/Smärtmottagning NUS
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,