Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län
|
|
- Patrik Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i Kronobergs län åstadkomma en vård som kännetecknas av bra tillgänglighet, smidigt flöde och god kvalité. Att identifiera och snabbt påbörja behandling på patienter som riskerar att utveckla långvariga smärtproblem. Att åstadkomma förbättrad livskvalité, funktionsförmåga och arbetsförmåga för patienter som har utvecklat långvariga smärtproblem. Rehabiliteringen skall så långt möjligt baseras på evidens, vara säker, utgå från patientens behov, vara jämlik och kunna erbjudas inom tidsramen för vård- och rehabiliteringsgarantin. Definitioner Rehabplan: En plan för rehabiliteringen av en viss patient. I planen anges mål för rehabiliteringen, vilka hinder, resp. resurser som finns, vilka åtgärder som skall vidtas samt vem som ansvarar för dessa. Det skall också anges vid vilken tidpunkt målen skall följas upp. Multimodalt team: Team bestående av flera professioner, oftast sjukgymnast, arbetsterapeut, psykosocial resurs, sjuksköterska. Läkare ingår alltid. Multimodal rehabilitering: Rehabilitering som utförs av multimodalt team och som bygger på en rehabplan. Långvariga icke-maligna smärttillstånd: Icke-malign smärta som har pågått mer än 3 månader. Målgrupp Patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd eller patienter som riskerar att utveckla sådana tillstånd. Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp Patienter med långvariga smärtproblem tillhör sjukvårdens vanligaste kunder. Enligt den svenska delen av multicenterstudien Pain in Europe 2003 hade 18 procent av befolkningen över 18 år långvarig smärta med minst intensitet 5 på en 10 gradig VAS-skala och endast en fjärdedel av dessa kunde arbeta full tid. I genomsnitt gjorde smärtpatienterna 0,8 läkarbesök per halvår. Omräknat till förhållandena för Kronobergs län innebär det patienter som gör läkarbesök per år på grund av smärtproblem. Patienterna finns representerade inom alla specialiteter och även på akut-mottagningarna. Trots att de tar stora sjukvårdsresurser i anspråk känner sig många otillfredsställda med de insatser som görs. Patientgruppens flöde är komplext och kan se mycket olika ut för olika patienter. För vissa patienter kan en enkel intervention göra problemet hanterbart medan det för andra kan krävas omfattande insatser av olika personalkategorier. I det senare fallet är en förutsättning för ett lyckat resultat att insatserna sker samordnat med en rehabplan som grund. Uppemot hälften av patienterna med långvariga smärtproblem har en psykiatrisk samsjuklighet vilket ofta medför behov av psykiatriska insatser som en del av rehabiliteringen. 1
2 Resurser, kompetens För patienter med etablerade långvariga smärtproblem krävs ofta en multimodal teamsamverkan för att rehabiliteringen skall ge resultat. Teamet bör vara sammanhållet det vill säga samma personer ingår och man verkar i gemensamma lokaler. Inom primärvården finns en omfattande erfarenhet av att bedöma och behandla patienter med långvarig smärta. De rehabteam som har skapats innebär en betydelsefull resurs för tidig intervention främst för patienter som riskerar att utveckla långvarig smärta men i vissa fall också för patienter med etablerade sådana tillstånd. Teamen kan ha olika sammansättning men oftast ingår läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska och psykosocial resurs. Det finns behov av mer ändamålsenliga lokaler för att bedriva gruppverksamhet, gärna med kök i anslutning. På länsnivå bör finnas resurser för specialiserad smärtvård, såväl för smärtlindrande behandling som för rehabilitering. Denna resurs kan också svara för visst utvecklingsarbete, undervisning, följa forskning samt introducera nya metoder. På denna nivå bör finnas läkare med specialistkompetens i anestesi resp. algologi (smärtlindring) samt rehabilitering. Vidare sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, socionom och sjuksköterska samtliga med erfarenhet av behandling av långvariga smärttillstånd. Det kan finnas behov av assisterande personal som kan utföra visst arbete på delegation. Det är önskvärt att all personal som arbetar med multimodal smärtrehabilitering har grundläggande utbildning i KBT (introduktionskurs eller motsv.) Någon i teamet bör ha KBTutbildning motsv. minst steg 1. För gruppen patienter med etablerade långvariga smärttillstånd och avsevärd psykisk samsjuklighet, särskilt djupare depressioner och posttraumatisk stress behövs tillgång till psykiatrisk expertis. För att långväga patienter skall kunna ta del av dagrehabilitering krävs det övernattningsmöjligheter. 2
3 Flöde/process Första kontakt i primärvården är sjukgymnast eller distriktsläkare. Patienterna söker på eget initiativ eller med hänvisning från annan vårdgivare. Patienter med etablerad långvarig smärta eller där läkare eller sjukgymnast bedömer att det finns risk att utveckla långvarig smärta skall föredras i rehabteam. Sådan föredragning skall alltid ske om patienten varit sjukskriven i 14 dagar. Rehabplan skall skrivas senast två månader efter start av sjukskrivning. Kontaktperson utses som gör upp rehabplan tillsammans med patienten och återkopplar till rehabteamet. I enlighet med rehabplanen kan patienten hänvisas till behandling av en eller flera teammedlemmar alt. deltaga i multimodal rehabilitering om så bedöms lämpligt. I de fall man redan från början ser att primärvårdens resurser är otillräckliga kan patienten remitteras till Smärtrehab, Smärtenheten eller psykiatrin beroende på var problemets tyngdpunkt ligger. När planerade åtgärder är vidtagna återrapporteras patienten i rehabteamet. Om planerade mål är uppnådda avslutas patienten. I annat fall kan en vidareremittering ske enligt ovan. Ett problem i nuläget är att mycket av rehabteamets resurser går åt till patienter vars sjukdagar är på väg att ta slut på bekostnad av nyinsjuknade patienter. Länk till primärvårdens flödesschema. Bilaga 2 Patienter bör remitteras till Smärtrehab när 1. det lokala rehabteamets insatser inte gett önskat resultat inom 12 veckor 2. rehabteamet redan från början bedömer att dess resurser är otillräckliga 3. primärvården efter genomförd utredning inte har kunnat fastställa en smärtdiagnos. Smärtrehab kan med nuvarande uppdrag endast ta emot patienter där det finns en potential för återgång i arbete. Det är önskvärt att Smärtrehab också bereds möjligheter att ta emot patienter med kraftig påverkan på livskvalitén och stort rehabiliteringsbehov men som inte har möjlighet till arbetsåtergång. Remittering sker genom internremiss. Återföring sker genom remissvar/kopia på slutbedömning. Länk till Smärtrehabs flödesschema. Bilaga 3 Smärtenheten behandlar främst patienter med långvarig smärta utifrån farmakologiska och anestesilogiska metoder i kombination med komplementära, psykologiska och sjukgymnastiska åtgärder Patienter bör remitteras till Smärtenheten när: 1. en bedömning behövs av patientens smärttyp tidigt eller sent i förloppet. 2. patienten har behov av mer specialiserad farmakologisk och anestesiologisk vård. 3. patienten har svårbehandlad neuropatisk smärta. Såväl Smärtenheten som Smärtrehab kan också konsulteras telefonledes för rådgivning och diskussion om handläggning. 3
4 Rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta Utredning/bedömning Grunden för all rehabilitering är en medicinsk utredning för att fastställa smärtorsak och diagnos samt beakta möjliga differentialdiagnoser. Efter utredningen skall patienten informeras och få en förklaring till sin smärta, få information om möjliga behandlingsalternativ samt delges en realistisk prognos. Detta är en läkaruppgift. Utredningen kompletteras med bedömning av sjukgymnast, arbetsterapeut eller psykosocial resurs beroende på var problemets tyngdpunkt ligger. Utredningen bör utmynna i en rehabplan. Utredningen kan i de flesta fall göras i primärvården men i vissa fall kan Smärtenheten eller Smärtrehab behöva konsulteras för att fastställa smärtorsak och smärtdiagnos. Indikationer för behandling Rehabilitering är indicerad för samtliga patienter i målgruppen. Patientens egen motivation är dock väsentlig för att rehabiliteringen skall bli framgångsrik. Behandling Rehabilitering skiljer sig från medicinsk behandling i det att patienten förväntas vara mer aktiv, ta till sig kunskaper och nya förhållningssätt samt bedriva egen träning. All rehabilitering syftar till att öka patientens autonomi. I en så komplex verksamhet som smärtrehabilitering kan ett brett spektrum av åtgärder bli aktuella men all modern smärtrehabilitering bygger på principerna för kognitiv beteendeterapi. Parallellt med detta sker en optimering av farmakologisk behandling med kontinuerlig uppföljning. Länk till åtgärdslista bilaga 4 Egenvård Alla patienter bör ha ett anpassat träningsprogram för egen träning. FaR (Fysisk aktivitet på recept) kan lämpligen användas i detta syfte. En del patienter kan ha nytta av att delta i självhjälpsgrupper. Uppföljning/avslut Rehabilitering är en process som är avgränsad i tiden. När rehabplanen görs upp bör man bestämma rehabiliteringstidens längd. I vissa fall kan planen behöva revideras men det är viktigt att rehabiliteringen inte fortsätter som en process utan slut. Efter avslut kan visst stöd behövas även fortsättningsvis i form av konsultationer hos t.ex. läkare eller sjukgymnast. Delaktighet, information och undervisning till patient och närstående Patientens delaktighet är avgörande för rehabiliteringens resultat. Patienten formulerar sin rehabplan med stöd av rehabteamet. Patientens delaktighet är särskilt viktig vid planering av arbetsrehabiliterande åtgärder såsom arbetsprövning, arbetsträning samt vid arbetsåtergång. Patientundervisning är en del av själva rehabiliteringen och kan lämpligen ske i grupp. Då någon i en familj drabbas av långvariga smärtproblem påverkas hela familjen bland annat genom att rollfördelningen kan förändras. Problemen väcker också mycket oro och det är viktigt att närstående får möjlighet till information. Det kan inom ramen för ett rehabiliteringsprogram ordnas som en gemensam närståendeträff. Patientsäkerhet, riskanalys Smärtrehabilitering innebär sällan risker. Eventuella läkemedelsbiverkningar anmäls på sedvanligt sätt. En del läkemedel som används för smärtdämpning kan vara beroendeframkallande vilket bör beaktas. I de fall man använder sig av injektionsbehandling 4
5 för t.ex. blockader skall utrustning och läkemedel för behandling av komplikationer finnas tillgänglig. Vid användning av passiva behandlingsmetoder bör man observera att det kan finnas risk för att patienter förlorar autonomi och utvecklar beroende av sådana metoder och i vissa fall av en speciell terapeut. Mål och mätetal Patient som varit sjukskriven i mer än två veckor skall diskuteras i rehabteam. KVÅ-kod: Teamrehabilitering DV076. Patient som har varit sjukskriven mer än två månader skall ha upprättad rehabplan. KVÅ-kod: Upprättande av rehabiliteringsplan DV093. Har fått nöjaktig förklaring till smärtan. Kan mätas med lämplig metod för patientnöjdhet. Hälsorelaterad livskavlité. Lämpliga skattningsskalor kan vara SF36 och EQ-5D som är generella, således ej sjukdomsspecifika och därför möjliga att använda också för andra patientgrupper. Samordning: Rehabplan och informationsöverföring Rehabplan görs upp i samband med att patienten utreds. Rehabplanen följer patienten vid remittering till annan vårdnivå. Rehabplanen ägs av patienten och är gemensam för alla vårdgivare. Den skall följas upp fortlöpande och vid behov revideras. Patientorganisationer Landstinget Kronoberg samarbetar med länsorganisationer och några regionala föreningar som har medlemmar i länet. Mer information om aktuell patientförening finns på landstingets hemsida, ltkronoberg.se under rubriken Hälsa och vård. Det går också att hitta kontaktpersoner och mera information om föreningens verksamhet och målsättning i en pärm i väntrummen i landstingets olika mottagningar. Pärmen är märkt Patientinformation. Kvalitetsindikatorer 1. Andel patienter som helt eller delvis återgått i arbete 1 år efter rehab 2. Lämplig variabel ur t.ex. livskvalitéinstrumentet SF Andel patienter som varit sjukskrivna i två veckor och som diskuterats i rehabteam. 4. Andel patienter sjukskrivna i två månader som har upprättad rehabplan. Referenser Metoder för behandling av långvarig smärta. En litteraturöversikt. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering Pain i Europe. Svenska smärtföreningen i samarbete med Mundipharma Länkar Det goda livet: aspx 5
6 Smärtrehab Kronoberg: aspx Värkstaden: Fysisk aktivitet på recept (FaR): aspx Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Patientgrupper med långvarig smärta som idag inte får ett bra omhändertagande i Landstinget Kronoberg, faller mellan stolarna. Önskvärd process för patienter med långvarig smärta eller som riskerar att utveckla långvarig smärta Process smärtrehab nuläge Åtgärder och evidens för smärtrehabilitering 6
7 Patientgrupper med långvarig smärta som idag inte får ett bra omhändertagande i Landstinget Kronoberg, faller mellan stolarna. 1. Patienter med smärtproblem och mer omfattande psykiatrisk samsjuklighet särskilt djupare depressioner och posttraumatisk stress. Dessa patienter har behov av en samordnad psykiatrisk och smärtmedicinsk rehabilitering. Förslag: Ett samarbete mellan de enheter som arbetar med smärtrehabilitering/smärtbehandling och den specialiserade psykiatrin behöver upprättas för dessa patienter. 2. Patienter med kraftig påverkan på livskvalitén och omfattande rehabiliteringsbehov med uttalad ADL-påverkan. För dessa patienter finns inga resurser idag. Smärtrehab saknar omvårdnadsresurser och Rehabkliniken saknar smärtkompetens. Förslag: Dessa patienter skulle kunna få hjälp genom en samverkan mellan Smärtrehab och Rehabkliniken. Detta förutsätter en samlokalisation mellan Smärtrehab och Rehabkliniken vilket också ligger i linje med uppdraget att koncentrera viss rehabilitering. 3. Patienter som inte kan kommunicera på svenska. Multimodal rehabilitering i grupp som är den rehabiliteringsform som är evidensbaserad förutsätter i princip möjlighet att behärska svenska språket. Ett försök pågår vid Smärtrehab att erbjuda arabisktalande patienter rehabilitering i grupp med hjälp av tolk. Utfallet av försöket kan bli avgörande för hur man kan gå tillväga i fortsättningen. Emellertid finns flera mindre språkgrupper där underlag sannolikt saknas i Kronoberg för att bedriva rehabilitering i grupp. En möjlighet kan vara att samverka med närliggande landsting, en annan möjlighet att skapa individuella program. Sådana är dock mycket resurskrävande och man går miste om den viktiga gruppdynamiska effekten i ett grupprogram. 4. Patienter med återkommande besök på akutmottagningarna för smärtproblem. På akutmottagningarna finns inte möjlighet att göra en tillfredsställande bedömning av dessa patienter som ofta får en inadekvat behandling som tillfälligt lindrar problemet men som kan medföra läkemedelsberoende. I svårare fall kan patienterna läggas in och Smärtenheten kopplas in för att lösa problemet. Förslag: Dessa patienter bör i första hand ha en stabil kontakt med primärvårdsläkare ev. med stöd av primärvårdens rehabteam. Inläggning på sjukhus bör i de allra flesta fall undvikas om inte allvarlig underliggande sjukdom misstänks. Den vårdcentral där patienten är listad bör ha en skyldighet att erbjuda dessa svåra patienter en erfaren fast allmänläkare att vända sig till. I samråd med denne kan andra specialister kopplas in vid behov. I enstaka svårbedömda fall kan ett multidisciplinärt smärtteam med specialister i allmänmedicin, anestesi, algologi, rehabilitering, neurologi, ortopedi, och psykiatri behöva sammankallas för att styra patienten till rätt åtgärd. 7
8 Önskvärd process för patienter med långvarig smärta eller som riskerar att utveckla långvarig smärta SJUK- GYMNAST ARBETS- TERAPEUT AVSLUT SMÄRT- ENHETEN DISTRIKTS- LÄKARE REHAB- TEAM PSYK RESURS REHAB- TEAM SMÄRT- REHAB DISTRIKTS- LÄKARE AVSLUT SJUK- GYMNAST MULTIMODAL BEH PSYKIATRI SMÄRT- REHAB DISTRIKTS- LÄKARE SMÄRT- ENHET PSYKIATRI DISTRIKTS- LÄKARE 8
9 PROCESS SMÄRTREHAB NULÄGE REMISS FRÅN NSV LSV PRIVATA VC FHV REMISS BED GRUNDKURS 4 DAGAR LÄKARBESÖK REMISSVAR UT REHAB- SAMTAL INDIVIDUELLA UTREDNINGAR OCH BEHANDLINGAR PSYKIATRI PSYKIATRI FLYKTING- PSYK REMISSVAR UT LÄKAR- UTREDNING FLYKTING- PSYKIATRI INDIVIDUELLA BEHANDLINGAR REHABKURS 7 VECKOR TELEFON- UPPFÖLJNING 1 ÅR UPPFÖLJNING 3 MÅN 9
10 Åtgärder och evidens för smärtrehabilitering Hälsotillstånd/åtgärd Patientnytta på gruppnivå Grupp 1-2 Mycket stor, stor, måttlig eller liten Diagnos o förklaring Mycket stor Mycket gott Evidens Evidensgrad 1-4 om data finns alt beprövad erfarenhet Eller Mycket gott, gott, visst, otillräckligt vetenskapligt underlag Fysisk träning Mycket stor Evidensgrad 1. SBU 2006 TENS Måttlig Visst vetenskapligt underlag Akupunktur Måttlig Evidensgrad 1-3. SBU 2006 Mobilisering/stabilisering Stor Visst vetenskapligt underlag Kroppskännedom Stor Otillräckligt vetenskapligt underlag Avspänning Stor Otillräckligt vetenskapligt underlag Traktioner med risk att utveckla långvarig smärta Stor Otillräckligt vetenskapligt underlag Traktioner med utvecklad långvarig smärta Liten Ergonomisk undervisning Stor Nacke: visst vetenskapligt underlag Rygg: otillräckligt vetenskapligt underlag Multimodal behandling Stor Evidensgrad 1. SBU
11 Hälsotillstånd/åtgärd Grupp 1-2 Patientnytta på gruppnivå Mycket stor, stor, måttlig eller liten Evidens Evidensgrad 1-4 om data finns alt beprövad erfarenhet Eller Mycket gott, gott, visst, otillräckligt vetenskapligt underlag Samtal (rehabplan) Stor Otillräckligt vetenskapligt underlag Krissamtal Mycket stor Otillräckligt vetenskapligt underlag KBT Stor Evidensgrad 2. SBU 2006 ACT (acceptance and committment therapy?????? Otillräckligt vetenskapligt underlag Stödjande samtal Stor Otillräckligt vetenskapligt underlag Sömnskola Stor Otillräckligt vetenskapligt underlag Öronakupunktur Måttlig Otillräckligt vetenskapligt underlag Aktivitetsbalans/vardagsrevidering Mycket stor EMG-biofeedback Liten Arbetsplatsbesök Måttlig Taktil beröring Måttlig Visst vetenskapligt underlag 11
12 Hälsotillstånd/åtgärd Grupp 1-2 Patientnytta på gruppnivå Mycket stor, stor, måttlig eller liten Evidens Evidensgrad 1-4 om data finns alt beprövad erfarenhet Eller Mycket gott, gott, visst, otillräckligt vetenskapligt underlag Massage Måttlig Otillräckligt vetenskapligt underlag Bassängträning Stor Otillräckligt vetenskapligt underlag Sökningar under hösten 2009 har begränsats till svenska källor samt till systematiska översikter I Cochrane Library och PEDro (Physiotherapy Database) Resultatet hade kunnat bli annorlunda om sökningarna utökats till t.ex. PubMed. Kommentar: På gruppnivå kan vi se att vissa åtgärder är aktuella för många alla och har god evidens. Andra är aktuella för få och har dålig evidens. Men alla behövs för utvalda patienter. När man arbetar med en så komplex grupp som smärtpatienter behöver man ha många verktyg i sin låda. Somliga verktyg kommer ofta till användning, andra mer sällan. Men för enskilda patienter kan även det sällan använda verktyget vara avgörande. Enligt God Vård skall vården vara jämlik, det vill säga var och en skall ha rätt till det som passar just den. Avgörande är den professionella bedömningen att välja rätt åtgärd för aktuell patient. En rangordning mellan åtgärder blir därför meningslös. Ex: Fysisk träning är alla smärtpatienter betjänta av och det finns god evidens utan tvekan en etta. Taktil behandling är lämpat för ett fåtal dålig evidens. Rangordnas lägre på gruppnivå. Men för den enskilde patienten som är helt oförmögen att träna avslappning får ångest så fort hon sluter ögonen och lyssnar på en avslappningsskiva kan en inledande taktil behandling vara avgörande för att under maximalt trygga förhållanden få uppleva en avslappning. Kan sen så småningom slussas över till självträning. 12
TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011
Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merRehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012
Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merInformation till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merTILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)
HSN 1409-1213 Sid 1 (10) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merPersonligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Läs merUtvecklingen av samverkansplattformen TRIS. Projektrapport 2008-2014
Utvecklingen av samverkansplattformen TRIS Projektrapport 2008-2014 TRIS idag TRIS-processen för individen TRIS som lokal samverkansplattform (TRIS-team) TRIS som infrastruktur för lokal och regional samverkan
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merUppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag
Läs merProjektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Läs merOmråde psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merVerksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering
Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen
Läs mer5.1 Regelbok Hälso- och Sjukvård År 2016
1 (9) 5.1 Regelbok Hälso- och Sjukvård År 2016 2 (9) 5.1 Uppdragsbeskrivning hälso-och sjukvård 5.1.1 Övergripande uppdrag Primärvården svarar för öppen sjukvård inom det allmänmedicinska kompetensområdet.
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merLäkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund
Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis Sjukskrivningar börjar ofta hos allmänläkaren Patientens fråga: Kan sjukskrivning vara en bra lösning på mitt hälsoproblem?
Läs merPromemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merSnacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård
Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merBättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)
Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02
ÄLDRECENTRUM Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV UPPDRAGET Uppnå en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg mellan kommuner,
Läs merRehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4
1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,
Läs merFrölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merPrimärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade
Primärvårdens uppdrag En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merSpecifik uppdragsbeskrivning och uppföljning
Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning 1 Inledning Syftet med verksamheten är att personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser uppnår en förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merBipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering
Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merUppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-
Läs merRehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merSamspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merMaria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01
Maria Ljunggren Jenny Lee Motiv för granskning 2 En del av programmet Medborgarna och förvaltningen. Andelen av befolkningen som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa ökar. Allvarliga konsekvenser
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merVO Smärtrehabilitering
VO Smärtrehabilitering Sektion för specialiserad smärtrehabilitering Organisation 1993-2013 Rehabcentrum Lund- Orup senare Rehabiliteringsmedicinska kliniken (division 3) Sektionen för högspecialiserad
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merGranskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merBarn- och ungdomspsykiatriska kliniken
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,
Läs merTidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Läs merÖkad tillgänglighet med. bibehållen kvalitet
Ökad tillgänglighet med bibehållen kvalitet Nacka psykiatriska öppenvårdsmottagning Teamets medlemmar Teamet består av: Bettina Hillborg, leg. Sjukgymnast Birgitta Lissell, leg. Psykolog och leg. Kognitiv
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs mer