Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare"

Transkript

1 Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

2 Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt och kan Leda till långvarigt lidande Kroniska smärttillstånd är den vanligaste kroniska sjukdomen Men verkar vara svårdiagnostiserade Och svårbehandlande

3 Behandling av långvarig smärta Varför behandla långvarig smärta? långvariga smärtor är mycket vanliga stort lidande för de drabbade belastande för sjukvården stora samhälleliga kostnader

4 ELS-A våren 2008 Psyk. välbefinnande Social funktion Vitalitet Smärtpatient Allmän hälsa Normal population Smärta Fysisk funktion Källa: R Garshasbi

5 En tredjedel av alla personer med långtidssjukskrivning och förtidspension har diagnoser i gruppen rörelseapparatens sjukdomar

6 Diagnosfördelning pågående sjukfall juni st i riket (procent) 40,0 35,0 30,0 29,8 27,2 25,0 20,0 Kvinnor Män Totalt 15,0 10,0 7,7 5,0 0,0 Psykiska sjukdomar Rörelseorganen Skador och förgiftningar Saknas/okänd 7,1 6,1 5,0 Tumörer Cirkulationsorganen Nervsystemet och sinnesorganen 4,3 Symptom 3,2 Övriga diagnoskapitel 2,5 Graviditetskomplikationer 1,9 Matsmältningsorganen 1,7 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet 1,3 1,1 1,1 Andningsorganen Endokrina systemet och ämnesomsättningen Sune Hemmingsson

7 Diagnosfördelning nybeviljade sjukersättningar 2008 i procent ( nationellt) 40,0 35,0 33,6 30,0 29,2 25,0 20,0 15,0 10,0 8,0 6,8 6,4 5,0 4,1 3,5 2,0 1,6 1,6 1,3 1,1 0,9 0,0 Psykiska sjukdomar Muskuloskeletala Skador o förgiftningar Nervsystemet och sinnesorgan Cirkulationsorganen Saknas Tumörer Övrigt Endokrina sjukdomar Symtom Andningsorganen Matsmältningsorganen Faktorer av betydelse för hälsotillståndet

8 Akut smärta Smärtsam kronisk sjukdom Kronisk smärta som sjukdom -farmakologisk behandling - -fysioterapi -patientutbildning+kognitiva och beteendemässiga interventioner

9 Långvarig smärta är så mycket mer än bara nociception stress ensamhet nedstämdhet missbruk inaktivitet nedsatt självtillit oro/rädsla

10 Farmaka räcker sällan som enda behandling vid långvariga smärttillstånd

11 Patienten tankar är dysfunktionella Smärtan har förstört mitt liv Smärtan hindar alla aktiviteter- Allt jag gör leder till mer smärta Om jag anstränger mig hoppar ryggen ur led

12 Katastroftankar återkommer ständigt Det måste vara en allvarlig Sjukdom eftersom det inte går över Min granne hade ont i ryggen och det var cancer I tidningen stod att det tagit sex år av smärta innan man hittade cancer n

13 - detta leder till känslor av frustration och rädsla som leder till ett passivt beteende ;undvikandebeteende och inaktivitet

14

15 Styrka Fysisk inaktiv Uthålli ghet Konditi on

16 Smärtrehabilitering Att arbeta med smärttillståndets följderfunktionsnedsättningen När en aktivitetsbegränsning inträder talar man om ett smärtrelaterat beteende oavsett smärtdiagnos

17 Rehabiliteringens syfte Att ha en aktiv roll i utformandet av sin egen vardag Prova nya aktiviteter, hitta tillbaka till gamla intressen Öka kunskapen om kroppens resurser och begränsningar Höja den fysiska funktionsnivån Öka känslan av kontroll

18 Rehabiliteringens syfte Att ge upp lösningar som inte fungerar Att hitta långsiktiga lösningar Att öka villigheten att ha smärta och se det som ett val Att beteenden styrs av värderingar, inte av smärtan

19 Multimodal smärtrehabilitering -utbildning -farmakoterapi -fysisk aktivering -social aktivering -gradvis öka patientens egenansvar och inflytande

20 Hopp Allians fysisk träning kunskap farmaka KBT/ACT

21 Rehabilitering är väl dåligt utvärderad Vanans makt i vården Brist på evidens

22 RESULTAT??

23 Multimodal smärtrehabilitering med KBT-inslag ger ökad livskvalité och fysisk förmåga, minskad smärtupplevelse och sjukskrivning Evidensgrad 1 SBU 2006

24 Sammanfattning Utgå från en biopsykosocial helhetsmodell! Långvarig smärta kan ofta inte botas men man kan uppnå en minskning av smärtan och ett bättre liv genom rehabilitering! Multimodal rehabilitering är effektivt (stark vetenskaplig evidens)!sbu 2006

25 Förhindra akut smärta från att bli en kronisk funktionsnedsättning Identifiera riskpatienterna Behandla med metoder som påverkar riskfaktorerna Behandla inom 3 månader

26 Screeninginstrument FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Steven Linton, 1999 Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

27 Identifiera röda och gula flaggor

28 Utred röda flaggor initialt

29 Identifiera gula flaggor tidigt

30 Identifiera gula flaggor Psykosociala faktorer som förhindrar rehabilitering Kognitioner; Katastroftänkande,frisk före arbetsåtergång Emotioner; oro,nedstämdhet,ångest Beteenden; passiv, undvikande SBU Ont i rygg och nacke 2000

31 Långvarig smärta Patienterna vill; Ha en förklaring Vill bli lyssnade på Tagna på allvar

32 På mottagningen Patienten Ångest,oro Vaksamhet Rädsla-undvikande Läkare Rädsla för att göra fel för patientens reaktion Professionell behandling Selektivt lyssnande Feltolkning Oklart budskap Dubbla budskap

33 Förslag till handläggning Fråga efter patientens farhågor Undersök och förklara orsak till besvären Resonera om hanteringsstrategier (smärtlindring och aktivitet) SBU: Akut rygg- och nacksmärta frågor och svar

34 Personer med långvarig smärta eller som löper risk att utveckla långvarig smärta skall bemötas med evidensbaserad medicin Helst så tidigt som möjligt

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Smärta är vanligt. Den perfekta patienten. Psykologiska faktorer vid långvarig smärta

Smärta är vanligt. Den perfekta patienten. Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset, Uppsala kristoffer.bothelius@akademiska.se Smärta är vanligt 12-45% av

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Fysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen 1 Sedan 2001 är mottagningen en privat aktör inom hälso- och sjukvård. I dagsläget har vi avtal med Landstinget Gävleborg om att utreda och behandla patienter med långvarig och svårbedömd smärta från rörelseapparaten.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 170828 AKUT SMÄRTA inte = LÅNGVARIG skydd, varning, pågående nociception/inflammation

Läs mer

2013-11-22. Biomedicinsk modell

2013-11-22. Biomedicinsk modell Smärtrehabilitering ur ett primärvårdsperspektiv Jönköping 3- Anders Westman, Överläkare, Med dr. Biomedicinsk modell Den grekiske filosofen Epikuros (347 f Kr) menar att det goda livet, är ett liv som

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 2007:6 Långtidssjukskrivna demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Studien är en jämförelse av de långvarigt sjukskrivna

Läs mer

Män. Antalet personer med SA med sjukdomar i muskuloskeletala systemet ( M00-M99) Nationella värden Källa Försäkringskassan. 140000 Kvinnor 124216

Män. Antalet personer med SA med sjukdomar i muskuloskeletala systemet ( M00-M99) Nationella värden Källa Försäkringskassan. 140000 Kvinnor 124216 Jenny 36 år 2010 Ländryggssmärta med utstrålning i ben Generell smärta PTSD Generaliserad ångest Sömnstörning Sjukersättning sedan 2 år Inte i arbete sedan 2006 Väntar på SCS Medicinerar med Metadon 10

Läs mer

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 20160829 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk ---80 Psykosocial

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Multimodal smärtrehabilitering

Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer? 1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i

Läs mer

Förslag till Intressepolitiskt program

Förslag till Intressepolitiskt program 12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger

Läs mer

Kurs i OM för doktorer, 2-3-dagars

Kurs i OM för doktorer, 2-3-dagars Ortopedisk medicin/fysikalisk medicin för Allmänmedicinare/Distriktsläkare- Koncept för bedömning/analys o rehabilitering av smärtpatienter i primärvården Inledning Smärta är den enskilt vanligaste sökorsaken

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Välkomna till seminariet: Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Pathric Hägglund, revisionsdirektör Riksrevisionen Följ och twittra på #afaseminarier Jämställd

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM Ifyllandedatum (år,mån,dag) Namn (efter, före) Personnummer (6 4) Adress, postnummer, ort Telelefonnr (även riktnr).,, Akt sjskr. datum,, [ 9 ] Ej sjskr, FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM Här följer några

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

SMÄRTREHABILITERNG ELSA - Pragmatisk individuell rehabilitering Teambaserat arbetssätt

SMÄRTREHABILITERNG ELSA - Pragmatisk individuell rehabilitering Teambaserat arbetssätt SMÄRTREHABILITERNG ELSA - Pragmatisk individuell rehabilitering Teambaserat arbetssätt Smärtrehabilitering Läkemedelsbehandling är ibland Inte :llräckligt för a> hjälpa pa:enten vidare LIDANDE Andning

Läs mer

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Att (in)se innan det går för långt

Att (in)se innan det går för långt Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är

Läs mer

FPA:s handikappförmåner

FPA:s handikappförmåner Figurer Tilläggsuppgifter: tilastot@kela.fi FPA:s handikappförmåner 11.1 Utbetalda handikappförmåner 1990 2015 (23.2.2016) Figur Data 11.2 Mottagare av handikappförmåner 1990 2015 (23.2.2016) Figur Data

Läs mer

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin www.ki.se/im Hälsa Begreppen hälsa och hälsofrämjande Medin & Alexanderson, Studentlitteratur

Läs mer

FPA:s handikappförmåner

FPA:s handikappförmåner Tilläggsuppgifter: tilastot@kela.fi FPA:s handikappförmåner 11.1 Utbetalda handikappförmåner 1990 2016 (24.3.2017) Figur Data 11.2 Mottagare av handikappförmåner 1990 2016 (24.3.2017) Figur Data 11.3 11.4

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

2001-2005. 1360 forskare, 95 länder. Hälsoundersökning av planeten. Hur mår ekosystemen? Deras betydelse för mänsklig välfärd? Negativ utveckling

2001-2005. 1360 forskare, 95 länder. Hälsoundersökning av planeten. Hur mår ekosystemen? Deras betydelse för mänsklig välfärd? Negativ utveckling 2001-2005. 1360 forskare, 95 länder. Hälsoundersökning av planeten. Hur mår ekosystemen? Deras betydelse för mänsklig välfärd? Negativ utveckling senaste 50 åren kan vändas ännu inga tecken på att nödvändiga

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3. REDOVISAR 2002:3 Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete En jämförelse mellan 2000 och 2001 Enheten för analys 2002-06-14 Upplysningar: Ulrik Lidwall 08-786 97 26 ulrik.lidwall@rfv.sfa.se

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN

12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta Smärtdagar för ST-läkare Anestesi och intensivvård Norra Regionen 180222 Anna Saric Specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Smärtrehab/Smärtmottagning NUS

Läs mer

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens

Läs mer

Information om långvarig smärta

Information om långvarig smärta Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011

Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011 Institutionen för kirurgiska vetenskaper Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011 Kursavsnitt 1, v 35 Tisdag 30 augusti 2011 10.00 12.00 Välkommen, registrering,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Uppföljning av Kunskapscentrum. Smärta

Uppföljning av Kunskapscentrum. Smärta Uppföljning av Kunskapscentrum Smärta 2018 Beskrivning av verksamheten Kompetenscentrum Smärta har utmynnat ur beslut från Sjukvårdsnämnden (2009-01-26), Socialstyrelsen (juni 2007) samt en utredning Uppdrag

Läs mer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017

Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017 Institutionen för kirurgiska vetenskaper Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017 Schema Kursavsnitt 1, v 36 Tisdag 5 september,

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar?

Vad kostar olika sjukdomar? REDOVISAR 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar? sjukpenningkostnaderna fördelade efter sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt 59 procent

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer