Sveus konferens 25 november Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Transkript

1 Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1

2 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center 2

3 Bakgrund Levt 15 år med upphandlingar enligt LOU och DRGliknande ersättningssystem. DRG ej bra om flera kliniker/sjukhus som gör olika typer av ingrepp och svårighetsgrader. För få grupper. Gynnar enkla operationer/komplikationer. Därför letat efter bättre system. Vårdval en möjlighet att påverka till bättre ersättnings modell för privata aktörer?

4 Fördelar med LOV jmf LOU Fler aktörer. Kortare väntetider. Lättare att införa mer adekvata ersättningssystem. Snabbare att införa förbättringar i regelverket. Rättvisare då alla som är kvalificerade kan deltaga. Ingen ryckighet, med nedlagda fungerande kliniker. Inga överklaganden. Både privata och offentliga verksamheter kan deltaga.

5 Nackdelar med LOV Landstinget sätter priserna, vilket kan ge orimligt låga ersättningar. Ovana att diskutera ersättningsmodeller med professionen leder till risk för dåligt utformade vårdval/ ersättningsmodeller.

6 Erfarenheter från vårdval degenerativ ryggkirurgi i SLL (start 1/ ) Trycket på vårdval och ny ersättningsmodell kom från professionen! Politiken ska ha tack för att de införde vårdval, men tyvärr har de tappat intresset för de livsviktiga detaljerna. Tjänstemännen initialt motvilliga att diskutera och lyssna på professionens synpunkter på ersättningsmodell. Men nu svängt till en mycket bra dialog. 6

7 Erfarenhet forts. Tar tid att bygga upp förtroende mellan parterna. Professionen haft mycket stor påverkan. Viktigt med synpunkter från olika håll, men inte för stor grupp. 2 representanter från Svensk Ryggkirurgisk förening / Swespine 1 från universitetssjukhus i SLL 1 från privat ryggkirurgi i SLL

8 Erfarenheter forts. Viktiga steg: Vi lämnade ut alla våra KPP data, där vi även visade ingrepp som gav (för) hög vinst. Konsulter (hälsoekonomer) för att räkna på alla data och konstruera de matematiska ersättningsmodellerna.

9 Resultatbaserad ersättningsmodell som tar hänsyn till svårighetsgrad och insatser. Det är inte ett renodlat vårdepisod baserat ersättningssystem. Det är något mycket mer genomtänkt!

10 Ersättningsmodell En basersättning som är kopplad till ingreppets diagnos/ svårighetsgrad. Individ justerad Insats justerad Resultat justerad 10

11 Ersättning forts. I ersättningen ingår kostnad för eventuella komplikationer Extra ersättning för postop sjukgymnast, psykolog, smärtläkare. Detta för att gynna en helhetssyn och ansvar för hela vårdkedjan. Tanken är att insatta resurser ska betala sig genom bättre slut resultat.

12 Ersättning forts. Uträkningarna bygger mycket på Stockholm Spine Centers KPP. Om samma resultat, komplikationer och rehab får vi samma ersättning som nu, förutom 7 % i sänkta priser.

13 Fördelar med nya modellen Lika stor lönsamhet med svåra som enkla patienter. Om man lyckas med de som har dålig prognos, får man bra betalt. Istället för att springa snabbare kan man arbeta bättre med färre komplikationer. Lönar sig att välja rätt patient och göra rätt ingrepp/ rehabilitering.

14 Exempel på nya sätt att arbeta För att minska inf.: Hygien reglerna följs bättre. Ny ventilation på G. RCT om ny antibiotika profylax för db. För att minska mek. kompl.: Inköp av en O-arm (navigering av skruvar). För bättre urval av patienter: Egna sjg, psy, rehabläkare för preoperativ info/bedömning/träning. Patienter med höga värden för depression/ångest ska bedömas av psykolog innan ev kirurgi. För bättre postop omhändertagande: Egen sjukgymnastik och när så behövs egen multimodal rehab.

15 Rimliga förväntningar Ett ersättningssystem förbättrar inte kvalitén över en natt. Professionen har alltid strävat efter bättre kvalité, oavsett ersättningssystem. Men man bör inte ha ett system som direkt motverkar kvalité, utan som puffar i rätt riktning.

16 Nackdelar? Inga av någon större betydelse för kliniken. Inget merarbete för läkarna (Vi har alltid rapporterat till Swespine) F.n. lite mer adm med att granska fakturorna från SLL och att vi har kodat rätt. (Bättre kodning ju mer rutinerna sitter) Behov av relativt komplext data insamlande från landstinget.

17 Omfattning Tyvärr idag endast privata vårdgivare. Bäst är om både privata och offentliga enheter får samma möjligheter att deltaga. Då måste man utveckla rättvis ersättning mellan privat och offentlig vård ( slåss på lika villkor ). I SLL nu vårdval ryggkirurgi, specialiserad sjukgymnastik samt rehab långvarig smärta. Det gör att vi har möjlighet att ta hand om alla patienter med degenerativa ryggbesvär som inte klaras i primärvården.

18 Slutsatser Fantastiskt stimulerande och roligt att arbeta med ett nytt ersättningssystem. Vårdval rygg ligger i den absoluta framkanten! Grunderna i vårdvalet/ersättningsmodellen är bra, behöver naturligtvis utvecklas över tiden. Vi saknar två viktiga komponenter: Ersättning för utbildning och forskning/utveckling.

19 Vår verklighet idag Vi kan nu göra vad vi tycker är bäst för våra patienter. Vi kan ta hand om hela vårdkedjan. Vi är rimligt ersatta. Vi kan inte klaga på politiker eller tjänstemän på otillräckliga resurser. Det är bara upp till oss själva att ge bästa möjliga vård. = sant! När man har en bra kombination av vårdval och rättvisa ersättningssystem.

20 Framgångsfaktorer: Liten grupp från professionen men som ändå representerar små/stora sjukhus samt privat/offentligt. Förtroende mellan tjänstemän och profession = transparens. Utmaningar: Att komma överens inom professionen. Att få tjänstemännen att lite på professionen. En rättvis modell som inte är för komplex. Behov av nationell samverkan: Tillgång till nationella kvalitetsregister. Möjlighet till att justera dessa till klara definitioner och adekvata utfallsmått. 20