BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL"

Ann-Christin Nilsson
för 10 år sedan
Visningar:

1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning). Nedan beskrivs varje del under egna rubriker. Inför varje år sker förändringar i vissa ersättningar. Ersättningarna uppdateras med nya data, korrigeras för tekniska justeringar och vissa förändringar samt räknas upp med landstingsindex (för %) Kapiteringsersättning Tanken med en kapiteringsersättning är att ersättningen ska överensstämma med den listning vårdcentralen har, dvs dess befolkningsansvar, kapiteringsersättning = ersättning per individ i olika åldersgrupper. Beloppen grundar sig på besöksmönster i olika åldersgrupper över hela länet. I kapiteringsersättningen ingår kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel och förbrukningshjälpmedel. Följande kapiteringsersättning gäller för 2005: Åldersgrupp Årlig ersättning/ individ SEK , , , , , , , ,00 1 Landstingsindex. Index som beslutas av Landstingsstyrelsen i Östergötland avseende kompensation till interna enheter för förväntade kostnadsökningar under kommande verksamhetsår.

Ersättningarna uppdateras med nya data, korrigeras för tekniska justeringar och vissa förändringar samt räknas upp med landstingsindex (för 2005 3%). 1 1.

2 (6) 2.1 Grundersättning Grundersättningen är en kombination av olika ersättningar som har till syfte att ge vårdcentralerna en grundkompensation efter respektive enhets olika förutsättningar. Basersättning, SÄBO-ersättning, Socioekonomisk ersättning, geografiersättning och landsbygdstillägg är de ersättningar som ingår i grundersättningen. 2.1 Basersättning Basersättningen är 657 tkr i 2005 års prisnivå till varje vårdcentral. Avsikten med denna ersättning är att ge en viss kompensation för den grundstruktur som finns på varje vårdcentral. Grundtanken är att varje vårdcentral åtminstone har kostnader för 0,25 chef, 0,5 föreståndare och viss medicinsk utrustning. 2.2 SÄBO-ersättning SÄBO-ersättningen är en "omvänd" ersättning. Ju fler SÄBO-platser man har desto lägre ersättning. Anledningen till detta är att sköterskeansvaret för SÄBO ligger på kommunen istället för på landstinget. Den vårdcentral som har högst andel SÄBO-platser i förhållande till sin listade befolkning som är 75 år eller äldre får ingen ersättning alls. I förhållande till denna vårdcentral får alla andra vårdcentraler sin ersättning. Landstingets ledningsstab skickar ut en blankett inför varje årsskifte där det ska redovisas hur många särskilt boende varje vårdcentrals läkare har ansvar för. Totalbeloppet räknas årligen upp med landstingsindex. 2.3 Socioekonomisk ersättning Den socioekonomiska ersättningen består av två delar: Ersättning baserad på vårdcentralens ohälsotal. Ersättning för tolkmarkör. Ersättningen för ohälsotal bygger på data från 2001 och räknas upp årligen med landstingsindex medan ersättning för tolkmarkör är omräknad efter 2003 års utfall på tolkkostnader. 2.4 Geografi Geografiersättningen är ett sätt att kompensera de vårdcentraler som har en stor geografisk yta att täcka. Framförallt påverkas distriktssköterskornas arbete i hemmen om ytan är stor. Mer tid går åt för att ta sig till patienterna alternativt måste man ha satellitmottagningar. Geografiersättningen har delats upp i tre nivåer som ger olika ersättningar. Ersättningen beräknas utifrån en %-sats av kapiteringsersättningen. Följande nivåer finns: Tätort: 0% av kapiteringsersättningen Normal: 5% av kapiteringsersättningen Extrem: 15% av kapiteringsersättningen

Basersättning, SÄBO-ersättning, Socioekonomisk ersättning, geografiersättning och landsbygdstillägg är de ersättningar som ingår i grundersättningen. 2.

3 (6) Avstånd till sjukhus ingår också som en del i geografiersättningen. Här finns tre nivåer: Vårdcentraler som har 0-15 km till närmaste sjukhus Vårdcentraler som har km till närmaste sjukhus Vårdcentraler som har mer är 30 km till sjukhus. Procentsatserna gällde 2002 och inför varje årsskifte räknas beloppen upp med landstingsindex. 2.5 Landsbygdstillägg 2001 gjorde Landstinget i Östergötland en allmänläkarsatsning. Denna satsning innebar bland annat att man skulle försöka locka läkare att söka tjänster på landsbygdsvårdcentraler. 7 vårdcentraler blev uttagna att ingå i denna del vilket innebär att på dessa vårdcentraler erhåller läkarna en högre lön i form av ett landsbygdstillägg. För att kompensera dessa vårdcentraler får de en separat ersättning. Inför varje årsskifte räknas beloppen upp med landstingsindex. 3. Täckningsgrad Ersättningen för täckningsgrad är en sammanslagning av tre olika ersättningar baserad på historiska värden från Dessa är: Vårdcentralstäckningsgrad speglar hur stor andel av vårdcentralens listade befolkning har besökt vårdcentralen (ökar ersättningen). Sjukhustäckningsgrad speglar hur stor andel av vårdcentralens listade befolkning har besökt annan vårdgivare (minskar ersättningen). Distriktskötersketäckningsgrad speglar hur mycket besök LAH gjort till vårdcentralens listade befolkning (minskar ersättningen). Inför 2005 är ersättningen uppräknad med landstingsindex. 4. Sjukgymnastik Ersättningen för sjukgymnastik bygger på historiska värden från Vårdcentraler som har detta uppdrag ersätts med ett fast belopp. Inför 2005 är ersättningen uppräknad med landstingsindex. 5. Tilläggsersättningar En del vårdcentraler har verksamhet som andra vårdcentraler inte har. För detta har via förhandlingar överenskommits om tilläggsersättningar till aktuella vårdcentraler. Exempel på sådana tilläggsåtaganden /tilläggsersättningar är: mödrahälsovård, PAH, sjukvårdsgrupp, flyktingmedicin, dagsjukvård, nattjour väster mm. Inför 2005 har beloppen räknats upp med landstingsindex.

Procentsatserna gällde 2002 och inför varje årsskifte räknas beloppen upp med landstingsindex. 2.5 Landsbygdstillägg 2001 gjorde Landstinget i Östergötland en allmänläkarsatsning.

4 (6) 6. Rörliga ersättningar Rörliga ersättningar utgår för besök på vårdcentralen av utomlänspatienter, 300 kr per läkarbesök och 150 kr per sjukvårdande behandling. För tillfälliga besök, dvs besök av östgötar ej listade på vårdcentralen ersätts den vårdcentral som patienten besökt med 300 kr för ett läkarbesök och 150 kr för en sjukvårdande behandling och motsvarande avdrag görs på den vårdcentral där patienten är listad. 7. Mål o mått För 2005 finns ca 40 mkr avsatta för ersättning för mål och mått inom primärvården. Denna ersättning kommer enligt överenskommelse och beslut att utbetalas efter resultatet av genomförd uppföljning. Det är ännu inte helt klart vilka parametrar som följs upp under Under 2004 har följande parametrar följts upp, Telefontillgänglighet Medicinsk kvalitet Diagnossättning Fysisk aktivitet på recept/remiss (FaR) Inför 2005 kommer förmodligen inte parametern telefontillgänglighet att finnas kvar och inte heller den del av medicinsk kvalitet som utgörs av en enkät där målvärdet uppnås av att vårdcentralen har astmamottagning samt psykosocial kompetens. Däremot kommer registrering av diabetespatienter i nationella diabetesregistret att finnas kvar även under Diskussioner pågår om vilka parametrar som ska gälla. Mer information kommer angående detta. De konkreta parametrar som ska mätas och målvärden som ska uppnås för att ersättning ska utgå har arbetats fram av representanter för vårdcentralerna och avtalsgruppen Den ekonomiska ersättningen betalas ut vid olika tidpunkter under året. Vårdcentralerna tillåts dock att periodisera dessa förväntade intäkter (med hänsyn taget till försiktighetsprincipen). Beloppens storlek kopplas till antal listade personer på vårdcentralen. Om vårdcentralen vid mättillfället når målvärdet kommer ersättning att utbetalas.

motsvarande avdrag görs på den vårdcentral där patienten är listad. 7. Mål o mått För 2005 finns ca 40 mkr avsatta för ersättning för mål och mått inom primärvården.

5 (6) 8. Hyrhjälpmedel From 2003 har vårdcentralerna kostnadsansvar för hyrhjälpmedel. Hyran för hyrhjälpmedel som förskrivs av sjukhuskliniker, vårdcentraler, kommuner (avser de hyrhjälpmedel som enl ÄDEL betalas av landstinget), utomläns eller av privata vårdgivare betalas av den vårdcentral där patieten är listad. HjälpmedelsCentrum debiterar dessa kostnader direkt till vårdcentralen. Ersättning för detta betalas ut i ett särskilt spår, enligt kapiteringsersättning. Ersättningen är uppräknad med landstingsindex 3%. Detta ger följande kapiteringsersättning för hyrhjälpmedel 2005: Åldersgrupp Årlig ersättning/ individ SEK , , , , , , , , ,00

betalas av den vårdcentral där patieten är listad. HjälpmedelsCentrum debiterar dessa kostnader direkt till vårdcentralen.

6 (6) 8. Läkemedel Vårdcentralerna har kostnadsansvar för de allmänläkemedel som förskrivs till de listade patienterna. För de läkemedel som förskrivits av centrum/sjukhus delar vårdcentralen ansvaret för uppkomna över-/underskott med de centrum/sjukhus som förskrivit läkemedel. Ersättning för allmänläkemedel betalas ut i ett särskilt spår, enligt kapiteringsersättning där även parametern kön finns med. Följande kapiteringsersättning gäller för allmänläkemedel 2005: Åldersgrupp Årlig ersättning/ individ SEK 0-9K 192,20 0-9M 264, K 403, M 328, K 752, M 397, K 987, M 627, K 1 522, M 1 023, K 2 408, M 1 787, K 3 489, M 3 092, K 4 304, M 4 255, K 5 377, M 5 300,40 90-K 5 420,40 90-M 5 558,90

Ersättning för allmänläkemedel betalas ut i ett särskilt spår, enligt kapiteringsersättning där även parametern kön finns med.

Relevanta dokument

Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård

Regionfullmäktige Dnr 17RK1181 Bilaga 1: Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård Giltig från och med 2018-01-01 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2018-01-29