Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Transkript

1 Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012

2 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning av systemen i alla landsting när det gäller uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar - Enkät till verksamhetschefer (offentliga o privata) om systemens styreffekter - Genomgång av vilka förändringar som vidtagits och varför - Sammanfattning och slutsatser - Tankar kring fortsatta studier

3 Kartläggning: Uppdraget (ingår BHV, MHV, rehab, med. fotvård i grunduppdr?) - I fem landsting ingår allt i grunduppdraget (Dalarna, Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten) - Stockholm, Uppsala och Kalmar har smalast uppdrag. - BHV ingår i nästan alla, rehab i en ganska stor andel. - MHV och medicinsk fotvård störst skillnader. - Inga stora förändringar sedan tidigare kartläggning

4 Kartläggning: Kostnadsansvar (ingår t.ex. besök hos annan vårdgivare, annat landsting, medicinsk service osv.?) - Snävast kostnadsansvar har Stockholm, Kalmar, Örebro, Gotland och Uppsala. - Bredast kostnadsansvar har Dalarna, Jönköping och Gävleborg. - Många har kostnadsansvar för otrohetsbesök - Många har kostnadsansvar för allmänläkemedel - Kostnadsansvar för medicinsk service undantar ofta t.ex. röntgen, klinfys, endoskopier m.fl. samt dyra/ovanliga åtgärder - Stor variation när det gäller kostnadsansvar för hjälpmedel och förbrukningsartiklar

5 Kartläggning: Ersättningsprinciper (fast/rörlig, besöks/åtgärdsrelaterad resp. målrelaterad ersättning) - Fasta ersättningen varierar mellan 40 och 80% av totalen - 13 lt justerar utifrån ålder, 8 utifrån ACG (5 kombinerar) - 16 lt justerar också utifrån socioekonomi (CNI vanligast) - 14 lt justerar utifrån vårdenhetens lokalisering - 15 lt justerar utifrån s.k. täckningsgrad (olika definitioner!) - Stockholm och Uppsala har högst andel besöksersättning - Alla lt utom Jämtland har någon form av målrelaterad ersättning

6 Förändringar i ersättningsprinciper - Totalt sett relativt få och små förändringar hittills - Ytterligare fem landsting har infört eller planerar att införa ACG som grund för fast ersättning. - Kan uppstå övergångsproblem, t.ex. diagnossättning, omfördelning av resurser. -> gradvis förändring. - Tre landsting förändrat betr. täckningsgrad - Fyra landsting förändrat sin målrelaterade ersättning - Stockholm och Uppsala förändrar besöksersättningen, Västmanland inför.

7 Vad tycker verksamhetscheferna om ersättningssystemen styreffekter? - Knappt hälften tycker att grunduppdraget är för omfattande - 90% tycker kraven är för stora i relation till ersättningen - En tredjedel tycker att de ekonomiska riskerna går att hantera - Närmare 75% tycker att ersättningen i högre utsträckning ska justeras utifrån förväntat vårdbehov - Något motstridigt om man vill ha en ökning av ersättningen per listad individ respektive ökning av andelen besöksersättning. - Knappt hälften vill öka andelen ersättningsom baseras på kvalitetsindikatorer.

8 Vad tycker verksamhetscheferna forts. - Ca 50% tycker att nuv. ersättning premierar korta besök (SLL90) - Ca 20% tycker att nuv. principer stödjer en prioritering av patienter med stora vårdbehov. - Ca 65% tycker att nuv. principer riskerar undanträngning av patientgrupper - Mindre än 20% tycker att nuv. principer främjar de prioriteringar man vill arbeta utifrån. - Ca 33% tycker att ersättningsprinciperna stödjer styrningen av den egna verksamheten. men i dessa avseende finns det vissa skillnader mellan offentliga och privata verksamhetschefer

9 Några slutsatser - Ersättningssystemen ser ganska olika ut både när det gäller uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar. Kan delvis förklaras med skillnader i ambitioner o mål - Mer politiskt fokus på ersättningsprinciper medan uppdrag och kostnadsansvar, som bl.a. styr var prioriteringarna görs, tycks mer påverkade av tradition m.m. i lt - Fast ersättning justeras i olika utsträckning för behov/sjukdomstyngd, socioekonomi, lokalisering och täckningsgrad. Avvägning enkelhet mot rättvisa. Kommer ersättningen rätt grupper tillgodo? Risk för kompensation av ineffektivitet?

10 Några slutsatser, forts - Minoritet av verksamhetscheferna är nöjda med nuvarande system, oavsett hur systemet ser ut i respektive landsting. Inga tydliga mönster. Finns vissa skillnader i uppfattningar mellan privata och offentliga vc. - Osäkert hur verksamheten påverkas av de olika ersättnings-principer som förekommer bland landstingen, t.ex läkarbesök, patienter med stora behov, hälsofrämjande insatser etc. Verksamheten påverkas även av andra faktorer, t.ex. kunskaps-stöd, uppföljning och revision - Behov av mer samarbete, harmonisering av principer? - Fortsatta studier (ind. konsumtion, adm nivåer, ersättn.nivå)

11 Frågor, synpunkter, tankar? Kontakta oss gärna! Olle Olsson ) Åsa Himmelsköld ) Agneta Rönn )