Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Transkript

1 Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

2 Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur rapporterar vårdgivaren in vård... 5 Ålder för den avgiftsfria barnoch ungdomstandvården... 5 Fritt val av barnoch ungdomstandvård... 5 Ersättning i barntandvård... 5 Riskfond/pott... 5 Fritt val av specialister och möjligheter till remittering till specialister inom LOV.. 6 Utbildning till vårdgivarna... 6 Avtal med privata ortodontister samt ersättning för tandreglering... 7 Bedömning av vem som ska få Ortodonti... 7 Kötider specialisttandvård... 8 Patientens rörlighet... 8 Områdesansvar... 8 Landstingets kostnader för tandvård... 8

3 Bakgrund Knappt 20 % av tandvården finansieras av landstingen/regionerna. Den största delen av detta består av den avgiftsfria barnoch ungdomstandvården. Utöver detta har landstingen/regionerna kostnader för uppsökande och nödvändig tandvård. Tandvårdslagen (1985:125) reglerar landstingen/regionernas ansvar och utifrån lagen beslutar respektive landsting om villkoren för den landstingsfinansierade tandvården. I alla landsting/regioner råder det fritt val av tandläkare inom barnoch ungdomstandvården. En del landsting/regioner har valt att upphandla den uppsökande tandvården medan andra valt att inte göra det. När det gäller nödvändig tandvård har patienten enligt tandvårdslagen rätt att välja vårdgivare, men ersättningen är knuten till folktandvårdens priser om inte annat avtalats mellan vårdgivare och landsting/regioner. Då landsting/regioner beslutar om villkoren för den landstingsfinansierade tandvården kan skillnaderna vara stora mellan de olika landstingen när det gäller vilken tandvård som patienterna har rätt till och vilken ersättning vårdgivaren får. Med anledning av detta har Privattandläkarna genomfört en enkät bland alla landsting och regioner angående villkoren för den landstingsfinansierade tandvården. Rapporten är en sammanställning och baseras endast på svaren på enkäten. Metod Privattandläkarna har skickat ut en elektronisk enkät med 40 frågor till samtliga landsting/regioner under våren Det har gått ut tre påminnelser till de landsting/regioner som inte svarat. Totalt svarade 19 av 21 landsting/regioner. Västernorrland och Blekinge har inte svarat på enkäten. Alla landsting/regioner som svarat på enkäten har inte svarat på samtliga frågor. I bilagan redovisas därför svaren på de frågor (sju stycken) som var kvantitativa.

4 Sammanfattning Hur tandvården är organiserad skiljer sig mellan de olika landstingen/regionerna. Grovt kan tre modeller urskiljas: Folktandvården är bolagiserad, tandvården är tydligt utformad i en beställar- och utförarorganisation samt all tandvård är organiserad i en och samma enhet. Det råder fritt val av barnoch ungdomstandvården i alla landsting/regioner när det gäller allmäntandvården, men ersättningen till vårdgivaren varierar kraftigt. I alla landsting/regioner är grunden ett kapiteringssystem. I vissa landsting/regioner påverkas ersättningen per barn av vissa index. I vissa regioner/landsting finns det en riskpott kopplad till kapiteringen. Det råder även skillnader i hur länge barnoch ungdomar har avgiftsfri tandvård. Tre regioner/landsting har förlängt åldern för den avgiftsfria barnoch ungdomstandvården. Det är även stora skillnader hur vårdgivarna ska rapportera in utförd tandvård. I vissa regioner/landsting sker detta elektroniskt och i vissa sker rapporteringen per papper. Hur utförd tandvård ska rapporteras in påverkar vårdgivarens administration. Slutsats Vilken tandvård som ska bekostas av landstingen/regionerna regleras i Tandvårdslagen (1985:125). Trots denna gemensamma reglering finns det stora skillnader mellan de olika landstingen/regionerna. Detta gäller såväl patientens möjlighet att fritt välja vårdgivare som ersättningen till vårdgivarna. Även kostnaden för patienten varierar då vissa landsting/regioner har höjt åldern för den avgiftsfria barnoch ungdomstandvården. Det finns även skillnader i omfattningen på den tandvård patienten får. Skillnaderna mellan de olika landstingen är en effekt av det kommunala självbestämmandet. Patientens möjlighet att fritt välja vårdgivare och vilken tandvård de får varierar var i landet de bor. Organisationsform I de flesta landsting/regioner är folktandvården en del av landstingets organisation, men i fem landsting/regioner är folktandvården bolagiserad (Stockholm, Skåne, Gävleborg, Södermanland och Västmanland). Tandvården administreras relativt olika i landstingen/ regionerna. De landsting/regioner som bolagiserat folktandvården har i de flesta fall en tandvårdsenhet som hanterar tandvård. Övriga landsting/regioner har folktandvården liggande under hälso- och sjukvårdsnämnder eller någon form av förvaltning. Det vanligaste är att landstingen/regionerna har delat på beställare- och utförarenhet. Det finns även landsting/regioner som inte gjort det. Där sker förvaltningen genom en och samma enhet.

5 Hur rapporterar vårdgivaren in vård Det är stor variation i hur vårdgivaren ska rapportera in utförd tandvård. I åtta landsting ska vårdgivaren rapportera in elektroniskt och i åtta landsting ska vårdgivaren rapportera in via papper. I tre landsting kan vårdgivaren själv välja hur inrapportering ska ske. Det används sju olika elektroniska system för att rapportera in utförd tandvård till landsting/regioner. Ålder för den avgiftsfria barnoch ungdomstandvården Tre landsting/regioner har beslutat att höja åldern för den avgiftsfria barnoch ungdomstandvården (Västra Götaland, Södermanland och Gävleborg). Den förhöjda åldern är 20 år i Södermanland och Gävleborg och 24 år i Västra Götaland. Västra Götaland var först med att höja åldern. I samband med detta bistod Privattandläkarna en medlem som prövade om det var lagenligt att höja åldern. Förvaltningsdomstolen kom fram till att det var lagenligt (ett landsting får fatta beslut om att finansiera mer vård än det som lagen föreskriver). Fritt val av barnoch ungdomstandvård Alla landsting/regioner har fritt val när det gäller barnoch ungdomstandvården. Under de senaste åren har ett flertal landsting/regioner infört lag om valfrihet system (2008:962 (LOV) när det gäller tandvård. Idag har sex landsting LOVat barnoch ungdomstandvården. Ersättning i barntandvård Det är relativt stora skillnader i ersättningen för barnoch ungdomstandvård mellan de olika landstingen/regionerna. Det landsting/regioner som har högst ersättning har 44 % högre ersättning än det landsting som har lägst ersättning. (987 kr respektive 1420 kr per barn). Alla landsting/regioner har höjt ersättningen sedan den infördes. Flera landsting/regioner viktar ersättningen utifrån olika modeller. Viktad ersättning baserad på (Care Need Index, CNI) finns i Skåne och Västerbotten. I Stockholm, Halland, Jönköping och Västra Götaland finns olika ersättningsgrupper baserat på bostadsort. Fyra landsting/regioner ger även ersättning för barn yngre än tre år men i ett av dessa fyra landsting/regioner är ersättningen knuten till folktandvården. Skåne ger 300 kr per år och barn 0-2 år, Värmland ger 475 kr för 1-2 åringar. I Uppsala ges 562 kr per 2 åring och genomfört hälsosamtal. Västerbotten ger 600 kr per år till 2 åringar men denna ersättning utgår bara till Folktandvården. Riskfond/pott Riskfond/pott finns i fem landsting/regioner: Stockholm, Kronoberg, Halland, Kalmar och Värmland. Avsättningen till riskpotten skiljer sig men gemensamt är att riskpotten finansieras av de företag som är anslutna till riskpotten via en lägre kapiterad ersättning. Stockholm avsätter en del av ersättningen baserat på område där pengen betalas ut. Kronoberg avsätter 5 % av kapiteringen till riskpotten.

6 Region Halland har två fonder. Till riskfond 1 avsätts 4,5 % och till riskfond 2 avsätts 1 %. Kalmar avsätter 48 kr per år till riskfonden. Värmland avsätter 20 kr per år och barn. För att få ut pengarna ur riskfonderna sker ibland förhandsprövning kombinerat med karensbelopp. Stockholm har för närvarande förhandsprövning men kommer under 2014 ta bort detta på vård mellan kr och kr. Kronoberg har ett karensbelopp på 3x barnpengen förhandsprövningen bedöms av lokala styrelsen hos Privattandläkarna. Halland har två riskfonder där Riskfond 1 är för alla tandläkare i regionen inklusive Folktandvården medan riskfond 2 är till för Privattandläkarnas medlemmar. Karensbelopp som gäller är kr i riskfond 1 och kr i riskfond 2. Fast protetik förhandsprövas. Värmland har en karens på kr och förhandsprövning sker av dedikerad person i Privattandläkarnas lokalavdelningsstyrelse. För barn som har neuropsykiatrisk diagnos står folktandvården för karensen d.v.s. den enskilda vårdgivaren har inget karensbelopp. Kalmar har ett karensbelopp som är 3x barnpengen. I Stockholm, Kalmar och Värmland är medlemskap i riskfonden obligatoriskt för att vara med i riskpotten. I Halland är det frivilligt i riskfond 2 men inte i fond 1. Varken Halland eller Kronobergs läns landsting tar betalt för hantering av riskfond. I Kalmar är medlemmar av Privattandläkarna arvoderade av landstinget för att pröva ansökningar av riskfonden. Stockholms läns landsting tar ett avtalat belopp i betalning för hanteringen. Fritt val av specialister och möjligheter till remittering till specialister inom LOV I de flesta landsting/regioner avgör allmäntandläkaren om en patient behöver remitteras till specialist däremot kan allmäntandläkaren bara remittera till specialister inom folktandvården i de flesta län. I de landsting som har fritt val av specialist finns det begräsningar av hur allmäntandläkaren ska remittera. I Stockholms avgörs rätten till tandreglering av upphandlade urvalskonsulter efter remiss från allmäntandläkare. I Skåne krävs att remitterad vård ska remitteras till ackrediterad vårdgivare. När det gäller ersättning för specialisttandvården finns det stora skillnader mellan de olika landstingen/regionerna. Många landsting/regioner som inte har fritt val av specialist anslagsfinansierar sin specialistverksamhet. Det är även skillnader mellan de landsting/regioner som har fritt val av specialist. I Stockholm ersätts det via kapitering och i Skåne ersätts det via ersättning för utförda åtgärder. Utbildning till vårdgivarna Sex landsting/regioner erbjuder utbildning i barnoch ungdomstandvård till vårdgivarna som de har avtal med.

7 Avtal med privata ortodontister samt ersättning för tandreglering Stockholm, Sörmland, Västmanland, Skåne och Uppsala har avtal med privata ortodontister. I Uppsala och Stockholm regleras det inom LOV. Kronoberg, Gävleborg, Halland, Örebro, Jämtland, Norrbotten, Östergötland, Västra Götaland, Gotland, Kalmar, Värmland och Jönköping har inte fritt val av ortodontist. Det är stora skillnader mellan ersättningen för tandreglering: Sörmland har sex olika ersättningsnivåer med ett fast belopp per behandling. Västmanland har tre ersättningsnivåer med ett fast belopp per behandling. Skåne ersätter enligt åtgärdskoder som finns reglerade i ersättningsmodellen till ackrediteringsvillkoren för den specialiserade barnoch ungdomstandvården. Uppsala ersätter per behandling där halva ersättningen betalas ut vid start och resten vid avslut. Stockholm har kapiteringsersättning utan nivågruppering vad gäller ersättning. Bedömning av vem som ska få ortodonti Det råder stora skillnader i reglerna för när ortodonti ska beviljas. Olika landsting/regioner använder sig av olika index. I vissa landsting ska behandlingen vara avslutad innan det år patienten fyller 20 år och i andra landsting ska behandlingen påbörjats innan det år patienten fyller 20 år. Kronoberg, Halland och Jämtland låter alla ortodontister göra bedömningar och har inga särskilt utsedda specialisttandläkare för detta. Östergötland har ett liknande upplägg där samtliga ortodontister som är verksamma inom Centrum för ortodonti/pedodonti inom folktandvården gör bedömningar, samma upplägg i Sörmland. I Kalmar, Västra Götaland och Jönköping kommer ortodontister ut på visningsbesök. Stockholm och Skåne har upphandlade urvalskonsulter som gör bedömningar baserade på allmäntandläkares remisser. Gävleborg och Västerbotten låter specialisttandläkare göra bedömningen. I Örebro och Norrbotten avgör ortodontisten vid konsultation. I de flesta landsting/regioner utförs Interceptiv tandvård av allmäntandläkaren och ersättningen för detta ingår i den kapiterade ersättningen. Det finns dock vissa undantag där viss intercaptiv vård utförs av specialister.

8 Kötider specialisttandvård Vi kan konstatera att det är varierande kötider hos de landsting/regioner som svarat. Örebro och Gotland har ingen kötid. Kronoberg och Halland svarar att kötiden varierar efter prioriteringsgraden på remissen. Västerbotten upprätthåller vårdgarantin. Den 31 december 2013 hade Östergötland ingen kö för ortodonti men då kallelselistan hela tiden fylls på kan där göras omprioriteringar. Gällande pedodonti omhändertas akuta remisser omedelbart, därefter beroende på prioriteringar. Prio 2 variera inom länet mellan 3-6 månader, prio 3 varierar mellan 3-6 månader. I Norrbotten är kölistan åldersprioriterad. Skåne har tydliga ambitioner hur lång kötiden ska vara där Prio 1 ska behandlas omgående, Prio 2 inom tre månader och Prio 3 erbjuds tidigast inom tre månader. Den riktiga kötiden presenteras på regionens hemsida där vi kan konstatera att kötiden för Prioritet 1 per den 17 juni 2014 överensstämmer med målsättningen. Även VGR redovisar sina kötider inom specialisttandvård på hemsidan där väntetiden varierar på prioritet. Kalmar har inom pedodonti 3-6 månaders kö och inom ortodonti 3-17 månader beroende på specialistklinik. Uppsala har högst tre månader inom pedodonti gällande planerad behandling. Värmland har för närvarande vakans inom ortodontin vilket ger en viss fördröjning. Jönköpingpedodonti, bedömer inkommande remisser och förtur kallas inom 2 månader och övriga efter sex månader. Akutremisser tas alltid omgående. När det gäller ortodonti, kötiden ligger på månader där förtur finns och akuta fall tas direkt. Patientens rörlighet Hos samtliga landsting/regioner som svarat kan patienten byta vårdgivare hur ofta han/hon önskar. Inga begränsningar finns och är i vissa fall inte reglerat. Områdesansvar Områdesansvaret (sista handsansvaret) som bland annat innebär att ha ett ansvar för de barnoch ungdomar som inte är listade hos någon vårdgivare upphandlas i tre landsting/regioner: Stockholm, Halland och Kronoberg. Ersättningen för detta varierar då det är upphandlat via lagen om offentlig upphandling(lou). Landstingets kostnader för tandvård Statskontoret ska följa upp landstingens tillämpning av den nya gemensamma redovisningsmodellen för folktandvården, för att se om den ekonomiska redovisningen har förbättrats. I uppdraget ingår också att föreslå åtgärder vid behov för att åstadkomma en förbättrad transparens avseende redovisning av folktandvårdens intäkter och kostnader. Vår enkät visar att kostnaden per patient varier mellan 2300 kr och 1100 kr. Det är dock svårt att göra en djupare analys av detta och analysen av landstingets kostnader för tandvård får vänta då det utifrån denna enkät är svårt att dra några slutsatser. Bilaga: Sammanställning av enkäten.