Så styr ekonomiska ersättningsprinciper

Transkript

1 Så styr ekonomiska ersättningsprinciper Sjätte nationella prioriteringskonferensen i Västerås den 6 7 oktober 2011: Ingvar Sjögren, Landstingsrevisionen, Landstinget i Uppsala län

2 Mina referenser Arbetat på landstingsnivå med ekonomiska ersättningsprinciper. Arbetar nu inom landstingsrevisionen med att bl.a. granska ändamålsenligheten i de ekonomiska ersättningsprinciperna.

3 En slutsats Användning av ekonomiska ersättningsprinciper kan styra fel.

4 En slutsats till Frånvaro av ekonomiska ersättningsprinciper kan styra fel.

5 Några erfarenheter av ekonomiska ersättningsprinciper Klinikfärdiga patienter. Ekonomisk ansvar för all öppenvård till primärvården. Ekonomistyrning av höftledsoperationer, PTCA och kranskärlsoperationer. Hjälpmedel Habilitering

6 Klinikfärdiga patienter Ca 100 klinikfärdiga patienter på länets sjukhus. En konsult ( McKinsey) identifierar en möjlig besparing på 11 mkr genom att använda dessa platser till regionvård. Ekonomistyrning införs år 1987 som innebär att effektivare utnyttjande av långvården. Långvården betalar 2000 kr per dag för patient som varit klinikfärdig i mer än 7 dagar.

7 Klinikfärdiga patienter En process börjar med att förkasta systemet till att diskutera brevlådetömning - definitioner av begrepp- kommunikation- vårdens innehåll- osv. Antalet klinikfärdiga på sjukhusen minskar (reell minskning eller bättre registrering?). Mer regionvård? bättre ekonomi? Klinikfärdig medicinsk färdigbehandlad inte ett medicinsk begrepp (Doktorsavhandling Uppsala universitet 1994). Förbereder ÄDEL.

8 Öppenvårdsstyrning Överkapacitet i primärvården och ca % av patienterna i sjukhusens öppna vård skulle kunna omhändertas inom primärvården (McKinsey) Från och med år 1992 samlas hela anslaget för öppenvård i primärvården. Systemet avvecklas successivt i och med införande av husläkarsystemet

9 Öppenvårdsstyrning En dialog om arbetsfördelning som ledde till klinikvisa överenskommelser eller vårdprogrammen fick ett innehåll. Parallell utveckling av informationssystem. Ökad tillgänglighet inom primärvården?

10 Övriga styrsystem Höftledsoperationer m.m. gav bl.a. ett bättre grepp om verksamhetens innehåll. Hjälpmedel ledde till en kulturförändring. Barnhabilitering positionerna låstes ännu mer.

11 Styrsystemens ändamålsenlighet Granskning av styrmodellen för ekonomisk ersättning. Enkät om budgetstyrning. Granskning av målrelaterad ersättning.

12 Granskning av ekonomisk ersättning till hälso- och sjukvården Ändamålsenlig då den sätter fokus på och ger incitament till att uppfylla landstingplanens inriktning. Skulle kunna bidra mer till att de sjukvårdspolitiska målen stärks. Är mer inriktad att systematiskt fördela resurser än att styra. Många i organisationen känner inte till modellens konstruktion. Det finns ett ekonomisk incitament att registrera vad man gör i vården som förbättrar uppföljning och dialog.

13 Förslag till utveckling Utveckla incitament via DRG-/KPP-data för att bättre beskriva vad som görs i vården. Klargöras vem som äger och förvaltar ersättningsmodellen. En förskjutning till resultatkvalitet i den målrelaterade ersättningen. Den målrelaterade ersättningen bör mer kopplas till samhällsvärdet än indikatorer.

14 Ekonomistyrning - webbenkät Budgetansvariga känner till styrdokument men tredjedel anser att målen ej kan nås med befintliga resurser. 40 % anser att det inte har möjlighet att påverka kostnader och intäkter i rimlig omfattning. 40 % anser att det inte är enkelt att kontrollera och analysera sina kostnader. It-stöd behöver förbättras. En majoritet känner sig delaktiga i budgetprocessen.

15 Granskning av målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning infördes år Innehåller 77 mål och 4 % av den utbetalda ersättningen. Omfattar samtliga sjukvårdsförvaltningar utom folktandvården. 75 % processmål. 20 % verksamhetsmål och 5 % strukturmål.

16 Styrsystemet är ändamålsenligt men. Svårt att visa effekter i form av behandlingsresultat/patientnytta. Det saknas en övergripande strategi. Brister i uppföljning och system. Ersättning inte alltid kopplad till rätt organisatorisk nivå. Saknas systematik i uppföljning av undanträngningseffekter.

17 Slutliga reflektioner En icke-användning av ekonomiska ersättningsprinciper är också en styrning. Styreffekt begränsas av olika orsaker. Ändamålsenliga ersättningsprinciper men i en lärande process som måste fortsätta. Ersättningsprinciper ökar kunskapen om verksamhetens innehåll och styrningens innehåll. Användning av ekonomiska ersättningsprinciper inte i samklang med utvecklingen av informationssystem. Det finns ett glapp mellan verksamhetsnivå och landstingsnivå. Bortser från transaktionskostnader Fragmentiserad utvärdering och uppföljning