Värdebaserad styrning och ledning av hälsooch sjukvården. Upphandlingsdagarna 21 oktober, 2015

Transkript

1 Värdebaserad styrning och ledning av hälsooch sjukvården Upphandlingsdagarna 21 oktober,

2 Innehåll IVBAR Intro/bakgrund till värdebaserad vård Introduktion till SVEUS Värdebaserade ersättningsmodeller 2

3 Utmaningar (1/3): svensk hälso- och sjukvård fungerar väl, men med ett antal övergripande utmaningar Utmaningar (ej uttömmande) Kostnaderna ökar snabbare än BNP tillväxten (Sverige bättre än andra länder historiskt med utmaningar framåt) Förväntad personalbrist (särskilt specialiserad personal) samt ofta stor personalomsättning Omotiverade variationer i arbetsprocesser, hälsoutfall och kostnader (långsam spridning av innovationer och best practice) Observationer Hälso- och sjukvårdskostnader % av BNP 7,8% % 9,1% 2012 Rekryteringsbehov sjukvården Tusental anställda Anställda 2013 Variation Illustrativ A -347 Pensioneringar X% B ~gap: 500 Personaltillgång 2022 C Personalbehov 2022 Observerad Predikterad Ø Utveckling inte långsiktigt hållbar Rekryteringsbehov ~500 personer till 2022 Särskild brist på specialistpersonal Sveus analyser bekräftar variationer mellan vårdgivare och landsting Source: OECD Health Statistics 2014; SKL: Sveriges Viktigaste Jobb finns i välfärden - Hur möter vi rekryteringsutmaningen? (2015) 3

4 Utmaningar (2/3): Styrmodeller har de senaste decenniet fokuserat på enskilda aktiviteter snarare än vårdförlopp och resultaten av dessa Typiska utmaningar i västvärlden (ej uttömmande) Vårdprocess Styrning av hälso- och sjukvården fokuserar på tillgänglighet, produktivitet och kostnad per besök snarare än patientrelevanta hälsoutfallsmått och totalkostnad för behandlingen Bristande koordinering mellan vårdgivare och huvudmän Frustration hos patienter och medicinsk personal 4

5 Utmaningar (3/3): Sjukvårdens målbild är inte tydligt definierad vilket försvårar såväl styrning som utvecklingsarbete Typiska målsättningar (ej uttömmande) Tillgänglighet/väntetid Kvalitet Kostnader Bättre integration Patientsäkerhet Patientnöjdhet Etc. Otydlighet kring målbilden? Motstridiga mål? Svårighet att nå enighet kring målsättningar? 5

6 Ramverket Värdebaserad vård har utvecklats för att möta dessa utmaningar och definierar sjukvårdens övergripande mål som värde för patienten Patientrelevanta hälsoutfall, exempel: överlevnad, livskvalitet, smärta, funktionell förmåga, depression, inkontinens och impotens (inte HBa1c nivå) Vad är nytt med värde som mål? Kombinerar alla andra mål Värde = Hälsoutfall Resursutnyttjande/kostnad Patientrelevant fokus enkelt att enas kring Beräknar kostnad per behandling och inte kostnad per organisationsenhet Kostnaden för alla resurser som åtgår för att uppnå hälsoutfallet (kostnad för utförare, inte ersättning) Fungerar på alla nivåer (vårdgivare, landsting/region, kommun, stat) 6

7 Värdebaserad vård innebär ett skifte i fokus från produktivitet till effektivitet (värde), vilket ställer krav på nya lednings- och styrsystem för hälso- och sjukvården Nödvändig förflyttning Från produktivitet Uppföljning och fokuserat på väntetid, kostnad och produktivitet Ersättning baserat på aktiviteter Sjukvården organiseras kring medicinska professioner..till effektivitet Uppföljning och målformulering fokuserat på väntetid, hälsoutfall och effektivitet Ersättning utformat för att stödja effektivitet och innovation Sjukvården organiseras kring patientgrupper med liknande behov Ställer krav på nya styrsystem 7

8 Agenda Intro/bakgrund till värdebaserad vård Introduktion till SVEUS Värdebaserade ersättningsmodeller 8

9 Sju svenska landsting har arbetat tillsammans sedan 2013 med att utveckla värdebaserade lednings- och styrsystem inom Sveus Sveus innehåll Med syfte att stödja värdebaserad vård >50 organisationer i Sverige samarbetar med att utveckla nya uppföljnings och ersättningsmodeller Medverkande landsting representerar ~70 % av Sveriges befolkning Jämförelserapporter Nya uppföljningssystem som möjliggör rättvisande jämförelser av vårdens effektivitet Nya ersättningssystem som stödjer värdeutveckling (valbar komponent) Förvaltningsplan Klinik 5. Resultatredovisning för ledning 3. Planera och utföra utvecklingsprojekt Kontinuerlig värdeutveckling Ledning 6...n. Följa upp mål, sätta nya mål tillsammans med kliniker 4. Tillhandahålla utvecklingsstöd till kliniker 2. Definiera fokusområden och utvecklingsmål tillsammans med kliniker 1. Skapa transparens och jämförbarhet kring patientvärde genom nya uppföljningssystem 9

10 Sveus analys och uppföljningssystem har ett antal viktiga egenskaper I Uppföljningssystemen är utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Mer än 50 organisationer involverade i arbetet inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, regioner/landsting, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartement Vad är nytt med Sveus uppföljningssystem II III Uppföljningssystemen presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet) Fokuserar på de hälsoutfall som är mest relevanta för patienten Beaktar så stor del av vårdprocessen som möjligt med data från många olika källor Presenterar uppföljning av olika patientgrupper i ett gemensamt format Uppföljningssystemen är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser Resultat justeras utifrån behandlade patienters förutsättningar (s.k. casemix-justering) Standardiserad informationsmodell som följer Socialstyrelsens NI (Nationell informationsstruktur) IV Uppföljningssystemen inhämtar kontinuerligt data och återkopplar via bland annat web-gränssnitt Ger kontinuerlig och lättillgänglig återkoppling för att understödja fortlöpande förbättringsarbete och identifiering av avvikelser Exempel på punkterna I-IV visas på nästkommande sidor (alla analyser är ej tillgängliga i initialt uppföljningssystem) 10

11 I Uppföljningssystemen är utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Sveus knyter samman relevanta specialister, intressenter och faktakällor för att skapa samsyn kring vårdens uppföljning Diagnosområden Höft och knä Rygg Obesitas Förlossning Diabetes Stroke Osteoporos Bröstcancer Medverkande landsting Stockholms läns landsting Region Skåne Region Östergötland Landstinget Dalarna Västra Götalandsregionen Region Jämtland och Härjedalen Landstinget i Uppsala län Övriga medverkande Karolinska Institutet Försäkringskassan Ivbar Medicinska kvalitetsregister SHPR SKPR BOA-registret SWESPINE Graviditets-registret PNQ MFR SOReg Riksstroke WebRehab NDR Bröstcancerregistret Medverkande patientorganisationer STROKE-riksförbundet Svenska Diabetesförbundet Riksföreningen för osteoporotiker Reumatikerförbundet (tillfrågat) Överviktigas riksförbund Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) Medicinska specialitetsföreningar Svensk Ortopedisk Förening Svensk Ryggkirurgisk förening Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi Svensk Barnmorske-förening Barnläkar-föreningen Svensk förening för anestesi & intensivvård Dietisternas Riksförbund Svensk Förening för Obesitaskirurgi Svensk förening för rehabiliteringsmedicin Fysioterapeuterna Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Svenska Neurologföreningen Svensk Geriatrisk förening Svensk förening för Diabetologi Svensk förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Dietisternas riksförbund Svenska Osteoporos-sällskapet Svensk Onkologisk Förening Svenska Bröstcancergruppen 11

12 II Uppföljningssystemen presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet) Exempelöversikt från stroke-vård: Region Östergötland Landsting/ PAS FK Kvalitetsregister SCB Förändrad sjukskrivning Observerat genomsnitt Sveus Fri från återinsjuknande God aktivitetsförmåga Statistiskt signifikant casemixjusterad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Överlevnad God allmän hälsa Casemix-justerad avvikelse för Region Östergötland i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) / Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Slutenvårdsdygn Andel till särskilt boende Öppenvårdsbesök Nettosjukdagar Nya hemtjänsttimmar Kommunal data Förklaringar Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting SLandsting/ De grå ringarna PAS avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära FKvariabler Alla datakällor är inte tillgängliga i initialt uppföljningssystem 12

13 Helhetsbild och benchmarking: Exempel stroke Jämtland Härjedalen Observerat genomsnitt Sveus / Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Casemix-justerad avvikelse för Region Jämtland Härjedalen i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Förändrad sjukskrivning Hälsa Fri från återinsjuknande Överlevnad God aktivitetsförmåga God allmän hälsa Resursåtgång Slutenvårdsdygn Andel till särskilt boende Öppenvårdsbesök Nettosjukdagar Nya hemtjänsttimmar Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting De grå ringarna avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler 13

14 Resursåtgång Hälsa Helhetsbild och benchmarking: Exempel stroke Dalarna Observerat genomsnitt Sveus / Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Casemix-justerad avvikelse för Landstinget Dalarna i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Förändrad sjukskrivning Hälsa Fri från återinsjuknande Överlevnad God aktivitetsförmåga God allmän hälsa Resursåtgång Slutenvårdsdygn Andel till särskilt boende Öppenvårdsbesök Nettosjukdagar Nya hemtjänsttimmar Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting De grå ringarna avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler 14

15 Helhetsbild och benchmarking: Landstinget i Uppsala län Observerat genomsnitt Sveus / Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Casemix-justerad avvikelse för Landstinget i Uppsala län i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Förändrad sjukskrivning Hälsa Fri från återinsjuknande Överlevnad God aktivitetsförmåga God allmän hälsa Resursåtgång Slutenvårdsdygn Andel till särskilt boende Öppenvårdsbesök Nettosjukdagar Nya hemtjänsttimmar Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting De grå ringarna avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler 15

16 Helhetsbild och benchmarking: Översikt Region Skåne Observerat genomsnitt Sveus / Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Casemix-justerad avvikelse för Region Skåne i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Förändrad sjukskrivning Hälsa Fri från återinsjuknande Överlevnad God aktivitetsförmåga God allmän hälsa Resursåtgång Slutenvårdsdygn Andel till särskilt boende Öppenvårdsbesök Nettosjukdagar Nya hemtjänsttimmar Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting De grå ringarna avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler 16

17 Helhetsbild och benchmarking: Översikt Stockholms läns landsting Observerat genomsnitt Sveus / Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Casemix-justerad avvikelse för Stockholms läns landsting i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Förändrad sjukskrivning Hälsa Fri från återinsjuknande Överlevnad God aktivitetsförmåga God allmän hälsa Resursåtgång Slutenvårdsdygn Andel till särskilt boende Öppenvårdsbesök Nettosjukdagar Nya hemtjänsttimmar Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting De grå ringarna avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler 17

18 Helhetsbild och benchmarking: Översikt Västra Götalandsregionen Observerat genomsnitt Sveus / Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Förändrad sjukskrivning Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Casemix-justerad avvikelse för Västra Götalandsregionen i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Hälsa Fri från återinsjuknande Överlevnad God aktivitetsförmåga God allmän hälsa Resursåtgång Slutenvårdsdygn Andel till särskilt boende Öppenvårdsbesök Nettosjukdagar Nya hemtjänsttimmar Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting De grå ringarna avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler 18

19 Uppföljning av värde på systemnivå möjliggör intelligent analys. Exempel från strokevård Stora skillnader i casemix-justerad initial slutenvårdstid, men inget tydligt samband med god aktivitetsförmåga efter tre månader Avvikelse andel med god aktivitetsförmåga efter tre månader casemix-justerad (beräknad mrs 0 2, oddskvot) 1,3 1,2 1,1 1,0 Ca vårddygn per år RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR 0,9 Källa: Riksstroke, Patientadministrativa system, SCB 0,8-5 Samma nivå av hälsa, med olika längd på initial inläggning Avvikelse längd på initial inläggning casemix-justerad (antal vårddygn) Casemix-justerade avvikelser på vårdgivarnivå av andel med god aktivitetsförmåga respektive längd på initial inläggning visar ingen tydligt korrelation Vårdgivare inom samma landsting uppvisar skilda nivåer för respektive mått Vissa vårdgivare framträder med samma sannolikhet för god hälsa men med signifikant skilda nivåer av nyttjade landstingsresurser 19

20 IV Uppföljningssystemen inhämtar kontinuerligt data och återkopplar via web-gränssnitt Kontinuerlig återkoppling genereras genom SVEUS webgränssnitt: Exempelbild från online verktyg Exempel ryggkirurgi Online-verktyg för ryggkirurgi utvecklat för att visualisera Predicerat resultat av för behandlingen i termer av hälsoutfall, process och resursbehov (kostnad) Faktiska resultat och avvikelse mot predicerade värden Ersättning för utförd vård (när detta är tillämpligt) 20

21 Agenda Intro/bakgrund till värdebaserad vård Introduktion till SVEUS Värdebaserade ersättningsmodeller 21

22 Ersättningssystemens utformning kan stimulera men också motverka vårdgivarnas förutsättningar att skapa värde Effekter Primärprevention Ersättningsmodeller Anslag Kapitation Vårdepisod Stimulerar Stimulerar till viss del Neutral Försvårar till viss del Försvårar DRG/ Fee-for-service Sekundärprevention Goda medicinska resultat Hög produktivitet Sammanhållna vårdkedjor Kostnadseffektivitet/värde Ställer höga krav på andra former av värdebaserad ansvarsutkrävning Stimulerar värde Risk för underinvestering från ansvarig aktör Stimulerar värde Utveckling avancerad men ger även uppföljning Ställer höga krav på ansvarsutkrävning (hälsa) Komplex (DRG) Source: Adapterad från WHO 2000, Charlesworth 2012, Busse October

23 Vi har bra system för att mäta produktivitet men det är svårt att mäta värde (effektivitet) Vårdkontakt Vårdprocess Vårdkontakt pga komplikation Hur mycket vård får vi ut för insatta resurser (produktivitet)? Eller Hur mycket hälsa får vi ut för insatta resurser (effektivitet)? Source: 15 October

24 Ersättningssystemens utformning kan motverka vårdgivarnas förutsättningar att skapa värde Vårdkontakt Vårdprocess Vårdkontakt pga komplikation 1) Paketpris inkl komplikationsgaranti 2) Individjustering 3) (Resultatjustering) Source: 15 October

25 Case 1: implementering av vårdepisodersättningssystem inom höft-/ knäartroplastik för SLL innebar minskade kostnader och ett sammanvägt bättre hälsoutfall Kontext Effekter Höft-/knäartroplastik inom SLL före 2009 Kostnad per patient SEK Tusen Total kostnad Volym Väntetider på upp till 2 år 100 Kostnad per patient Begränsad uppföljning av kvalitet Introduktion av vårdepisodersättningssystem 2009 Paketpris fastställdes för fullständig behandling, protes och komplikationer Ackreditering av vårdgivare som fick ingå i vårdvalet Total kostnad SEK Miljoner Volym # Patienter Genomsnittlig kostnad per patient såväl som totalkostnaden minskade Risken för komplikationer minskade (~20-40% beroende på typ av komplikation) Omfattning : Alla vårdgivare ASA 1-2 patienter K 4 K 2 K 0 Vårdgivare introducerade förändrade arbetssätt 15 October

26 Case 2: implementering av värdebaserade vårdepisodersättningssystem för ryggkirurgi 2013 har redan lett till beteendeförändringar Bakgrund Vårdepisodersättning för ryggkirurgi introducerades under 2013 för SLL Paketet innefattar Samtliga delar av behandlingen (inkl rehab) Komplikationer Bonus baserat på patientrapporterat utfall Vårdepisodersättningssystemet utvecklades av SLL i samarbete med Svensk ryggkirurgisk förening och IVBAR Upplevda effekter (till dags dato) Vårdgivare tar numera ett merproaktivt helhetsansvar för patientens vårdprocess Vårdgivare har investerat i utrustning och utbildning för personalen för att minimera antalet komplikationer Prisjustering (för paketet som helhet jämfört med summan av ingående aktiviteter) förväntas innebära kostnadsminskningar Omfattning : Privata vårdgivare Samtliga patienter 15 October

27 Tack! För rapporter och information om Sveus: 15 October