Sveus konferens 25 november Jonas Wohlin, IVBAR

Transkript

1 Sveus konferens 25 november 2014 Jonas Wohlin, IVBAR 1

2 Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården

3 Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning? Inblick i Sveus arbete till dags dato Sammanfattning och vision för framtiden 3

4 Vi har bra system för att mäta produktivitet men det är svårt att mäta värde (effektivitet) Vårdprocess Vårdkontakt

5 Två utmaningar med värdebaserad uppföljning idag 1) Avsaknad av definitioner, metoder och system, exempel: Definitioner, t ex patientrelevanta hälsoutfall för olika patientgrupper Metoder och system för att mäta kostnader genom en vårdprocess Metoder för att justera mätresultat utifrån behandlade patienters förutsättningar 2) Fragmenterad datatillgänglighet, exempel: Typ av information Informationskälla och nivå Sjukhus Landsting KPP DRG PAS SCB FK Nationell Kvalitets register Läkemedelsregistret Dödsorsaksregistret Patientens egenskaper/ förutsättningar Behandlingsprocess ü ü ü ü ü ü ü ü Kostnader ü ü ü ü Hälsoutfall ü ü ü ü

6 Nuvarande ersättningssystem kan motverka värdebaserad vård Vårdkontakt Vårdkontakt pga komplikation Vårdprocess

7 Vägen till värdebaserad ledning och styrning av vården Definitioner & normer Hur delas patienterna upp i grupper med liknande behov? Hur ska respektive grupp behandlas (ofta fokus idag)? Vad vill vi uppnå (hälsoutfall och kostnader) och hur ska vi mäta det? Möjliggör Uppföljning Vilka patienter behandlade vi? Hur behandlade vi dem? Vad uppnådde vi (hälsoutfall och kostnader)? Möjliggör Ansvarsutkrävning (konsekvenser) Ersättningssystem som möjliggör och stimulerar värde Prestationsuppföljning från ledning som fokuserar på värde Publicering av resultat (tex öppna jämförelser) Möjligheter till verksamhetsutveckling, autonomi etc.

8 Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning? Inblick i Sveus arbete till dags dato Sammanfattning och vision för framtiden 8

9 Sveus är ett brett samarbete som involverar mer än 50 organisationer Represen tant Höft & knä Rygg Förlossning Obesitaskirurgi Stroke Diabetes Osteoporos Landsting LTD RS SLL VGR LTD RS SLL VGR ÖG JLL LTD RS SLL VGR ÖG LTD RS SLL VGR JLL LTD RS SLL VGR ÖG JLL LTD RS SLL VGR LTD RS SLL VGR ÖG Specialist -förening Svensk Ortopedisk Förening Svensk Ryggkirurgisk förening Svensk Förening för Obestetrik & Gynekologi Svensk Barnmorskeförening Barnläkarföreningen Svensk förening för anestesi & intensivvård Dietisternas Riksförbund Svensk Förening för Obesitaskirurgi Svensk förening för rehabilititeringsmedicin Sjukgymnastförbundet Arbetsterapeutförbundet Svenska Neorlogföreningen Svensk Geriatrisk förening Svensk förening för Diabetologi Svensk förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Dietisternas riksförbund Svenska Osteoporossällskapet Kvalitetsregister SHPR SKPR BOAregistret SWESPINE Graviditetsregistret PNQ MFR SOReg Riks-Stroke WebRehab NDR Patientförening Reumatikerförbundet tillfrågat Överviktigas riksförbund tillfrågat Strokeriksförbundet Svenska Diabetesförbun det Riksföreningen för osteoporotiker

10 Sveus ska arbeta fram uppföljnings- och ersättningssystem för 8 patientgrupper För vardera av våra patientgrupper. definierar vi element i värdebaserad ledning och styrning Patientgrupp Ryggsmärta (kirurgi) Stroke Diabetes Osteoporos Obesitas (kirurgi) Artros (THR/TKR) Förlossning Bröstcancer Totalt Årlig samhällbörda SEK Miljarder ~35 ~18 ~16 ESTIMAT ~15 ~15 ~12 ~3 ~2 ~120 Definitioner & normer Möjliggör Uppföljning Möjliggör Ansvarsutkrävning (konsekvenser) Källa: SVEUS Förstudie; SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) 1995 (översikt ryggsmärtor omräknat till 2014 år penningvärde); SBU 2003 för Obesitas; Schmidt A, Husberg M och Berntfors L. Samhällsekonomiska kostnader för reumatiska sjukdomar

11 Sveus är ett forskningsprojekt uppdelat i 12 delprojekt

12 Utvecklingsgrupperna arbetar fram definitioner och mätmetoder som ligger till grund för nya uppföljnings- och ersättningssystem Detaljerad uppdelning av patienter i grupper och subgrupper Framtagande av definitioner och mätmetoder för respektive grupp Patientrelevanta hälsoutfall och andra nyckeltal Algoritmer för att identifiera vilka aktiviteter som hör till vårdprocess Algoritmer för justering av mätresultat utifrån behandlade patienters förutsättningar Rekommendationer kring fokus på ansvarsutkrävning (utöver hälsa och kostnader) Regelböcker för uppföljnings- och ersättningssystem Rapporteringsanvisningar Algoritmer Benchmarkingrapporter och vetenskapliga publikationer Principer och nivåer för ersättning

13 genom att kombinera datakällor med regelböcker möjliggörs värdebaserad uppföljning Genom att kombinera olika datakällor och Sveus regelböcker kan vi följa upp t ex: Landsting PAS PAS PAS Kvalitetsregister Quality Quality registries registries Försäkringskassan SCB Tjänsteplattform Regelböcker uppföljning SVEUS Landsting n Regelböcker ersättning GUI/XML Beställar organisation n Vilka patienter behandlade vi? Medicinska och demografiska förutsättningar Hur behandlade vi dem? Följsamhet till riktlinjer Kostnader Vad uppnådde vi? Hälsoutfall Behandlingstid mm.. Hur förhåller sig vår resursåtgång och våra resultat till andra? Givet vår patientgrupps förutsättningar

14 samt intelligent ansvarsutkrävning Genom att kombinera olika datakällor och Sveus regelböcker.. Möjliggörs ansvarsutkrävning Landsting PAS PAS PAS Kvalitetsregister Quality Quality registries registries Försäkringskassan SCB Tjänsteplattform Regelböcker uppföljning SVEUS Landsting n Regelböcker ersättning GUI/XML Beställar organisation n Värdebaserade ersättningsystem med syfte att Möjliggöra (inte hindra) till innovation och ökat patientvärde Stimulera till innovation och ökat patientvärde T.ex. vårdepisodersättningssystem.. Prestationsuppföljning från ledning med fokuserar på värde Publicering av data

15 Djupdykning vårdepisodersättningssystem Vårdprocess Vårdkontakt Vårdkontakt pga komplikation 1) Paketpris inkl. komplikationsgaranti 2) Individjustering 3) Resultatjustering

16 Hur hänger allt ihop? Internationellt Organisation Syfte/roll Samordnar hälsoutfallsmått internationellt >20 nyckeltal/patientgrupp: Riskfaktorer, utfall Benchmarking internationell Behov av samordning Nationellt Vårdgivare Värdebaserad ledning och styrning i Sverige >40 nyckeltal/patientgrupp Riskfaktorer, utfall, kostnader, process Uppföljning över vårdgivargränser Case-mixjustering Benchmarking inom Sverige (Skandinavien?) Bedriva värdebaserad vård >100 mått Utfall, kostnader, process Möjlighet att följa vården mellan vårdgivare Samma patientgrupper & utfallsmått Samma patientgrupper & nyckeltal

17 Djupdykning exempel på utmaningar i arbetet Att definiera patientrelevanta hälsoutfall Att identifiera vilka vårdkontakter som är relaterade till en vårdepisod Gruppering via algoritmer (Sveus) Gruppering via vårdgivarens inmatning (Hälsoärende/process-ID) I framtiden behövs en kombination Att kostnadssätta vårdepisoden i uppföljningssystemet (granularitet vs jämförbarhet) Antal enheter (tex antal läkarbesök, sköterskebesk, vårddygn etc.) DRG-poäng (Socialstyrelsen eller lokala) KPP (genomsnittligt i landet eller faktiskt per vårdkontakt) Att sambearbeta data mellan vårdgivare och myndigheter Sekretessgränser mellan vårdgivare (löses förhoppningsvis genom SOU 2011:13) Sekretessgränser mellan sjukvårdshuvudmän och Försäkringskassan respektive SCB (löses förhoppningsvis genom ändrade förordningar, alternativt aggregerad data)

18 Sveus Tidsplan Arbetsplan, fullteam Arbetsplan, halvteam (lägre kapacitet) Osäkerhet (datakvalitet/synk.) Aktivitet j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m Förstudie Förberedande data mgmt 1) Höft/knä v. 2 2) Rygg v. 2 3) Förlossning 4) Obesitaskirurgi 5) Stroke 6) Diabetes 7) Osteoporos 8) Bröstcancer 9) Driftsättning 10) Sjukskrivning & socioekonomi 11) Övergång i förvaltning 12) Vårdområdesanalys OUT 24/

19 Sveus övergång i förvaltning Sveus planerat att övergå i förvaltningsorganisation under 2016 Projektgrupp med deltagande landsting leds av Anneth Lundahl i Västra Götalandsregionen Exempel på delar i uppdragsbeskrivningen: Fortsatt gemensam förvaltning och utveckling Harmonisering med andra nationella och lokala funktioner Fortsatt nära samverkan med professionen och patientföreningar Nya diagnosområden ska kunna tillkomma över tid Fler landsting ska kunna tillkomma över tid 19

20 Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning? Inblick i Sveus arbete till dags dato Förlossning (pågående utvecklingsarbete) Ryggkirurgi (ersättningssystem i drift i Stockholm) Sammanfattning och vision för framtiden 20

21 Förlossning Utvecklings- och referensgruppens sammansättning Utvecklingsgrupp Person Organisation Roll Isis Amer-Wåhlin SLL Projektledare/koordinatorer Johan Mesterton IVBAR Projektledare/koordinatorer Niclas Grahm IVBAR Projektledare/koordinatorer Marianne Weichselbraun SBF Specialitetsförening Olof Stephansson Graviditetsregistret Kvalitetsregister Stellan Håkansson SNQ Kvalitetsregister Mats Fernström SoS Kompetens inom DRG/ersättningssystem Sissel Saltvedt SLL/SFOG Landstingsrepresentant/specialitetsförening Lars Ladfors VGR/SFOG Landstingsrepresentant/specialitetsförening Monica Lilja Region Skåne Landstingsrepresentant Lena Bäck Jämtland Landstingsrepresentant Elena Bräne SLL Landstingsrepresentant Meg Wigmo LiÖ Landstingsrepresentant Anna Ekenberg Abreu LUL Landstingsrepresentant Referensgrupp Person Organisation Roll Boubou Hallberg BLF Specialitetsföreningar Anette Hein SFAI Specialitetsföreningar Karin Gottvall MFR Nationellt register Karin Pihl SFOG Kodningsexpert Karin Källen MFR/PRS Epidemiologi/statistik Lis Munk Vårdförbundet Kvalitetsindikatorer Catharina Zätterström SBF Samordningsbarnmorska SLL Elisabeth Storck Lindholm SFOG Riks-MÖL

22 Förlossning Inblick i arbetet Arbetsmaterial Förlossningsvården..Översikt.och. patientgrupper.. Arbetsmaterial Även%andel%infektioner%varierar% Lägst andel infektioner i Linköping, Falun och Östersund PRELIMINÄR Översikt (Sverige) Volym Antal (tusen) Modul 6 Förtidsbörd 5 Primärvård Specialiserad vård Sjukvårdskostnader SEK (miljarder) 2012 Arbetsmaterial 3.1 Hur$ser$vårdkedjan$ut$idag?$ Typiska karaktäristika Utveckling volym Antal (tusen) Mödrahälsovård Flerbörd Förlossningstillfälle Förhöjd risk för kejsarsnitt Eftervård och lång vårdtid Omföderskor utan 2 tidigare kejsarsnitt Spec-MVC 1 Stor risk för neonatalvård Förhöjd risk för kejsarsnitt Patientgrupper Mödrahälsovårdsbesök inkl. ultraljud 4 Ej huvudbjudning (moduler) Omföderskor med 3 tidigare kejsarsnitt Barnavårdscentral Förhöjd risk för kejsarsnitt Efterbesök MHV Arbetsmaterial Gruppen med lägst förväntade kostnader och komplikationsrisk Återbesök/- Förlossning BB inläggningar % 111 Majoriteten av komplikationer och resurser är kända vid 12 v efter förlossningen Utvalda'nyckeltal'för'dagens'presentation' Förstföderskor Akut Längre vårdtid och högre risk för Intensivvård antenatalvård komplikationer än omföderskor Svenskt neonatalt Behandlingsmetoder kvalitetsregister Neonatalvård samlar in data kring Källa: Patientadministrativa system, SKLs KPP-databas och Medicinska födelseregistret resurser och utfall 1 Förlossningssätt Vårdepisodens fas Vårdaktivitet i inom neonatalvården normal -förloppet Vårdaktivitet som avviker Organisation av MHV från normal -förloppet Hälsoutfall/PUOHs och möjlighet att följa den skiljer sig mellan landsting 2 Bristningar 3 4 Infektioner Blödningar 5 APGAR<7 vid 5 min Resursåtgång/kostnader 6 Vårdtid vid förlossningstillfället 7 Antal återbesök inom 12v Andel infektioner, Procent Andel infektioner per vårdgivare och avvikelse från övriga vårdgivare Procent, 2011 och ,3 5,2 5,2 5,4 5,4 6 4,7 4,4 4,6 4,4 4,4 4,5 4,3 4,6 4,4 4,5 4,6 4,4 4,6 4,7 5,0 4,7 4,9 4,2 4,5 4,5 4,4 4,4 4,6 4,4 3,9 4,1 4,4 4,4 3,9 4,0 3,3 3,4 4 2,9 Sammanfattande)bild)av)metoder)och)resurser) 2,5 2,8 2 JLL ÖST LIO LIN LIO NOR Kejsarsnitt Avvikelse* LTD FAL LUL AKA RS HEL Instrumentell vaginal Avvikelse* RS KRI RS SUS RS YST SLL BBS Arbetsmaterial Icke-instrumentell Avvikelse* Avvikelse från övriga 0 JLL ÖST -0,5-0,2 0,5 0,0 0,2 vårdgivare, LIO LIN -1,0 0,5-0,2-0,4 Log-odds LIO NOR -0,2 0,0-0,2 Möjligt -1 LTD FAL Sammanfattande)bild)av)hälsoutfall) - 0,4-0,3 samband LUL AKA - 0,2 0,0-0,3 1,4 mellan RS HEL 0,0 0,2-0,0-0,5 vårdtid och RS KRI - 0,3-0,5 Not: Justerat RS för SUS ålder, BMI, född -0,2 utanför EU, prematuritet, flerbörd, 0,0 fosterläge, tidigare - - Observerat återbesök? kejsarsnitt, RS förstföderska, YST komplikationer 0,3 under graviditeten och 0,2 Bristning samsjuklighet. -0,3 Infektion Blödning -1,0 APGAR<7, 5min Predicerat Infektion definierat SLL BBS som kod N71, O859, N30, O862, O860, O863, Avvikelse* O864, O868 eller - Avvikelse* -0,4 Avvikelse* -0,2 Avvikelse* Y959 inom SLL 84 dagar DAN från inskrivning förlossning. 95 % K.I. 0,4 - -0,2 0,2 Källa: Patientadministrativa SLL KSH system, SCB och MFR 0,0 0,3-0,2 0,0-0,2 SLL KSS JLL ÖST 0,2 0,3-0,3-0,4-0,5 SLL SÖD 0,3 LIO LIN 0,2-0,2-0,5 0,0-0,4 0,4 0,4 SLL SÖS 0,3 LIO NOR 0,0 0,4-0,2-0,5 0,5 VGR BOR -0,2 LTD FAL - 0,0-0,5 0,2-0,4 0,3 VGR NÄL - LUL AKA -0,2 0,2 0,0-0,20,5-0,5 0,3 VGR SKA -0,2 RS HEL 0,0 0,0-0,2 0,0 - - VGR SMÖL - RS -0,7 KRI -0,4 0,3-0,3-0,3 VGR SÖST -0,2 RS SUS -0,3 0,3 0,0 - -0,4 0,0 RS YST - -0,3 0,2 SLL BBS -0,2 *Avvikelse anges i log-odds SLL DAN 0,2-0,2 Källa: Patientadministrativa system, SLL Medicinska KSH födelseregistret, 0,0 SCB 0,6 0,0 SLL KSS 0,0 0,3 0,0 SLL SÖD - SLL SÖS 0,3-0,3-0,3 VGR BOR 0,3 - -0,4-0,2 VGR NÄL 0,0 0,2 0,0 VGR SKA 0,3 - -0,3 0,0 VGR SMÖL 0,0 0,0 0,3-0,5 VGR SÖST 0,2 0,2 0,0 *Avvikelse anges i log-odds Källa: Patientadministrativa system, Medicinska födelseregistret, SCB SLL DAN SLL KSH SLL KSS SLL SÖD SLL SÖS Vårdtid Dygn Arbetsmaterial VGR BOR VGR NÄL Återbesök Antal VGR SKA VGR SMÖL VGR SÖST LIO uppvisar en lägre frekvens av oönskade händelser. I SLL finns en tendens till något högre andel oönskade händelser.

23 Djupdykning uppföljningssystem - Överblick i sjukvårdssystemet Färger och symboler visar status patientgrupp och nyckeltalstyp

24 Förlossning Djupdykning uppföljningssystem - Överblick förlossningsvård Färger och symboler visar status för per nyckeltalsgrupp och vårdgivare

25 Förlossning Djupdykning uppföljningssystem - Analys av en enskild vårdgivare Jmf nyckeltal med andra vårdgivare och mitt förväntade värde

26 Djupdykning uppföljningssystem - Ett nyckeltal över tid Samt se utvecklingen över tid

27 Djupdykning uppföljningssystem - starta ett förbättringsprojekt Jag kan när som helst initiera ett förbättringsprojekt för ett eller flera nyckeltal och sedan följa utvecklingen över tid - Case-mixjusterat - Jämfört med andra

28 Djupdykning uppföljningssystem - Följ upp samtliga förbättringsprojekt En översikts-vy ger automatiserad uppföljning och överblick över samtliga förbättringsprojekt och deras status

29 Ryggkirurgi SLL Djupdykning ersättningssystem LIVE DEMO

30 Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning? Inblick i Sveus arbete till dags dato Sammanfattning och vision för framtiden 30

31 Sammanfattning Framgångsfaktorer Nära samverkan mellan organisationer, professionsgrupper och patientföreningar Mod och uthållighet! Utmaningar Juridiska begränsningar i hur data får sambearbetas Tekniska begränsningar i hur data kan samlas in Behov av nationell samverkan 1. Definitioner av patientgrupper och några gemensamma nyckeltal 2. Införande av hälsoärende för att förstå vårdprocesser 3. Säkerställa att lagstiftning stödjer nödvändig analys (SOU 2011:13) 4. Investering i våra fantastiska KPP-systemen och harmonisering av dessa Vision Sjukvård med patienten i centrum på riktigt

32 Tack! Jonas Wohlin