Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner"

Max Åberg
för 9 år sedan
Visningar:

1 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm

2 1:a mer omfattande och systematiska översynen av vårdvalet i Halland När Vårdval Halland infördes 2007 blev det en förebild för LOV och vårdvalen i andra landsting och regioner. Åtta års drifterfarenhet i Region Halland och 120 driftår hos övriga huvudmän. Frågorna har varit: Vad kan vi lära av de egna och de andra huvudmännens erfarenheter? Vilka svårigheter har observerats och vilka lösningar har prövats? Hur ändamålsenliga är dagens krav och systemlösningar? Vilka förbättringar kan göras i styrningen av vårdvalet för att uppnå vårdens syften och förbättra styrningens verkningsgrad?

Frågorna har varit: Vad kan vi lära av de egna och de andra huvudmännens erfarenheter?

3 Styrgrupp och referensgrupper Styrgrupp Cheferna för uppdrags- respektive utvecklingsavdelningen samt förvaltningsledaren för vårdvalet. Referensgrupper Representanter för vårdvalsverksamheterna (egen regi och privata verksamheter). 6 personer (1 gång/månad). Ledningsgruppen för vård vid Regionkontoret (vid behov). HSS/AU. Efter årsskiftet RSAU (1 gång/månad). Fokusgrupper patienter tillsammans med de lokala nämnderna. Dessutom Seminarier med politiker från RS och lokala nämnder Information och diskussion på dialogmöten med samtliga utförarchefer inom vårdval Halland. Information i Centrala samverkansgruppen, det lokala pensionärsrådet etc.

Ledningsgruppen för vård vid Regionkontoret (vid behov). HSS/AU. Efter årsskiftet RSAU (1 gång/månad). Fokusgrupper patienter tillsammans med de lokala nämnderna.

4 Översynens resultat Underlagsrapporterna: Översyn av vårdval Halland - närsjukvården PM Vårdval Halland specialiserad vård Omstrukturerade och omarbetade Uppdragsbeskrivningar och förfrågningsunderlag till 2016, inkl bilagor, för Närsjukvården respektive för Specialiserat vårdval. Innehållande översynens förbättringsförslag och nya kravbild inom ramen för en mer stringent dokumentstruktur. Medarbetare som fått bredare och djupare insikter i vårdvalets förutsättningar samt vad som krävs för åstadkomma en fungerande avtalsstyrning. Politiker som har fått en bättre förståelse av vikten av gemensamma system, uppföljning och avtalsstyrningens begränsningar.

Innehållande översynens förbättringsförslag och nya kravbild inom ramen för en mer stringent dokumentstruktur.

5 Översynsrapporten närsjukvården (de olika delprojekten) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Rehabilitering Särskilda uppdrag Mål och indikatorer Ersättningssystemet Uppföljning och analys IT-tjänster och ehälsa 1:a linjens barn- och ungdomspsykiatri respektive dietisterna i vårdvalet

Särskilda uppdrag Mål och indikatorer Ersättningssystemet Uppföljning och analys

6 Kännetecken och synpunkter på hittillsvarande modell för VVH Enkelhet i ersättningssystem, men många mål och detaljerade krav. Det senare kunde delvis åtgärdas under pågående översyn till Ersättningssystemets samband med de kostnader som olika patientkluster skapar är begränsat. Begränsad uppföljning gjorde VVH till en förtroendemodell. Flera olika journal- och patientadministrativa system. Halland införde tidigt ett gemensamt journalsystem för sjukhus och närsjukvård. Krav på detta följde inte med in i VVH. Positivt att öka primärvårdens andel av den öppna vården. Målet för täckningsgraden upplevdes dock som utopiskt av verksamheterna och sågs som ett ofrånkomligt tillbakatagande av fördelade resurser. Barnsjukdomar präglade specialiserat vårdval under 2014.

Flera olika journal- och patientadministrativa system. Halland införde tidigt ett gemensamt journalsystem för sjukhus och närsjukvård. Krav på detta följde inte med in i VVH.

7 Vårdtyngd ACG och viktad vårdkonsumtion

8 Vårdtyngd ACG och viktad vårdkonsumtion i förhållande till nuvarande vikt.

9 Översynens förslag - närsjukvården Konsolidering av basal infrastruktur Gemensamma system, främst journal (inkl kassa och andra vidhängande applikationer) och avvikelsehanteringssystem. En avtalsuppföljning med stöd av bl a medicinsk revisor och förbättrad återkoppling till och dialog med vårdenheterna. Större tydlighet kring sanktioner. Ett ändamålsenligt (och fortsatt enkelt) kapiteringssystem Nio åldersgrupper, dessutom läggs kön och CNI (10 %) till. Vikterna bygger på vårdkonsumtionsdata och diagnostyngd (ACG). Avdragen för nivåsatta mål tas bort. Ej täckningsgraden som får ett förstärkt incitament. Tillskott ges för enheter som överstiger medelvärdet och avdrag för de som understiger det. Centralisering av viss vård Barn och ungas psykiska ohälsa, teambaserad neurorehabilitering, dietisterna och smittspårning av Klamydia. Riskfond för patientytterfall permanentas

Ett ändamålsenligt (och fortsatt enkelt) kapiteringssystem Nio åldersgrupper, dessutom läggs kön och CNI (10 %) till. Vikterna bygger på vårdkonsumtionsdata och diagnostyngd (ACG).

10 Förslag till alternativ viktning och nya åldersklasser (OBS 9 grupper i slutförslaget)

11 Översynens förslag specialiserad vård Konsolidering av basal infrastruktur (se föregående bild) Kravet på gemensamma system bör ställas från För nya utförare i befintligt vårdval och för utförare i eventuellt nya vårdval från Utöver den breda avtalsuppföljningen bör uppföljningen särskilt Säkerställa att rätt ersättning betalas för rätt insats. Följsamheten till gällande arbetsfördelning mellan vårdnivåer och indikationer för behandling. Följa och bedöma vårdepisodernas konstruktion. Förtydliga konsultationsansvaret gentemot närsjukvården. Krav på privata enheter att delta i sjukhusets jour och beredskap inom specialistområden där sådana behov kan förutses.

Utöver den breda avtalsuppföljningen bör uppföljningen särskilt Säkerställa att rätt ersättning betalas för rätt insats.

12 Översynens förslag gemensamt för bägge Tydligare krav på alla vårdenheter att ta emot vårdpersonal under utbildning. ST-läkare, randande specialistläkare, AT-läkare och alla övriga praktiserade yrkesgrupper (sjuksköterskor och de paramedicinska professionerna). Stilleståndsersättning för att kompensera de vårdenheter som bidrar med experter och chefer i olika utvecklingsarbeten som regionkontoret initierar.

ST-läkare, randande specialistläkare, AT-läkare och alla övriga praktiserade yrkesgrupper

13 Inbyggda svårigheter i närsjukvården Stora skillnader i vårdcentralernas storlek Från 650 till listade. Volym och kvalitet Vårdcentralernas karaktär av mottagningsverksamheter. Det finns stora utvecklingsbehov när det gäller vårdcentralens roll i vårdplanering, hemsjukvård, rehabilitering och teamarbete för att klara de växande grupperna av kroniskt sjuka patienter. Det finns många goda exempel, men vägen från projekt till ordinarie verksamhet är lång, ofta mycket lång. Fördelningen av resurser mellan specialist- och närsjukvård. Närsjukvården har blivit allmänläkarnas domän. Både i förhållande till andra specialister och i förhållande till andra yrkesgrupper.

Det finns stora utvecklingsbehov när det gäller vårdcentralens roll i vårdplanering, hemsjukvård, rehabilitering och teamarbete för att klara de växande grupperna av

14 De strategiska utmaningarna för VVH och hälso- och sjukvården í Halland Om mer sjukvård ska ut i närsjukvården kräver det: större resurser till närsjukvården. större vårdcentraler med bredare kompetens. tydligare regionala (ickemedicinska) riktlinjer som adresserar mål, ambitionsnivåer, arbetsfördelning, vårdflöden och kunskapsstyrning. att patienterna blir mer delaktiga i förändringen och att egennivån definieras tydligare. Gemensamma system och en gemensam infrastruktur för vården stödjande IT-applikationer, kunskapsstöd etc. Bättre genomslag för effektiv kunskapsstyrning och smidiga vårdprocesser. Beakta Socialstyrelsens och SKL:s satsningar på kunskapsstöd till primärvården under

tydligare regionala (ickemedicinska) riktlinjer som adresserar mål, ambitionsnivåer, arbetsfördelning, vårdflöden och kunskapsstyrning.

15 Konsekvenser för uppdragsavdelningen Vårdvalsförvaltningen är underdimensionerad utifrån ambitionshöjningen från och med Framför allt när det gäller uppföljning av och dialog med enheterna. Förstå avtalsstyrningens begränsningar och behovet att också arbeta med andra sätt att påverka och utveckla verksamheterna. Styrning består mer av uppföljning och återkoppling, än att formulera och besluta om styrsignaler (uppföljningsledare) Idépåverkan, seminarier, samordning av utvecklingsprojekt, närmare samverkan med FoUU etc (utvecklingsledare). Ska man t ex satsa särskilt på en utvecklingsvårdcentral? Förbättra webbinformation och - kommunikation med vårdgivarna (webbredaktör). Regionens riktlinjer, vårdvalsinformation, samla meddelanden, samla artiklar och rapporter som värderar nya och gamla arbetssätt inom området, etc.

Styrning består mer av uppföljning och återkoppling, än att formulera och besluta om styrsignaler (uppföljningsledare) Idépåverkan, seminarier, samordning av utvecklingsprojekt, närmare samverkan med

16 Ytterligare konsekvenser Uppdragsbeskrivningar och förfrågningsunderlag för 2016 innebär att en lång rad olika arbeten och projekt måste färdigställas i god tid före årsskiftet. RGS-IT och VAS-förvaltningen måste bädda för att övergångarna fungerar för nya användare. Teknik, installationer etc. Obligatorisk utbildning och förstärkt helpdesk etc. RGS-IT behöver i större grad bli en del av regionkontorets strategiska strävanden och inte bara en serviceorganisation till förvaltningar och andra användare. Hitta nya former för att kanalisera patienternas önskemål och återkoppling.

Teknik, installationer etc. Obligatorisk utbildning och förstärkt helpdesk etc.

Relevanta dokument

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen