Urban Pettersson Bargo VD WeMind Psykiatri och initiativtagare till SVIPS. Ämne: Hur ska det gå för psykiatrin?

Transkript

1 Urban Pettersson Bargo VD WeMind Psykiatri och initiativtagare till SVIPS Ämne: Hur ska det gå för psykiatrin? 1

2 En söndag för 13 år sedan 2

3 Hur mår psykiatrin? 3

4 4

5 If it aint broke, don t fix it 5

6 6

7 De smartaste studenterna + 10 år i dyr utbildning =??? 7

8 Vad händer om vi inte gör något? 8

9 Hur skapa lärande system? 9

10 Vem bör göra vad? 10

11 Vi har givit oss fan på att vägen mot en psykiatri i balans går via patientrelevant kvalité 11

12 SVIPS Samverkan för värdebaserad vård inom psykiatrin Det tar tid. Det krävs engagemang. Men går det? 12

13 Hur gör SVIPS? Rätt folk i nära samverkan Omvärldsstudier Stor mängd workshops Patientrelevanta utfall i fokus Bygga bort alla hinder Gemensam databas Etablera steg för steg 13

14 SVIPS deltagande aktörer våren 2016 Beställare Brukare SVIPS Profession Forskning 14

15 Vad är det SVIPS-medlemmarna valt att följa upp för att försöka säkerställa en så bra kvalité som möjligt? 15

16 Resursutnyttjande Relevanta hälsoutfall II Uppföljningssystemet presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång Ett stort antal indikatorer har tagits fram tillsammans med brukare Vad? Depressionssymptom Funktionsnedsättning Ångestsymptom Suicidförsökfrekvens Suicidfrekvens Patientupplevt behandlingsresultat Tid till tillfrisknande Patientnöjdhet Hur? Patientskattat enligt PHQ-9 Patientskattat enligt WHODAS Patientskattat enligt GAD-7 Patientadministrativa system Patientadministrativa system Patientskattat, patientnöjdhetsenkät Patientadministrativa system Patientskattat, patientnöjdhetsenkät Vad? Personal Läkemedel Slutenvårdsdygn Sjukskrivningsskrivningskostnader/ Närståendepenning Hur? Patientadministrativa system Läkemedelsregistret Patientadministrativa system Försäkringskassan? 16

17 PREM Mått för patientens upplevelse av och tillfredsställelse med vården Innefattar bemötande, delaktighet, information, förtroende för vårdgivaren samt tillgänglighet. Multidimensionellt begrepp som kräver mer omfattande instrument än en enskild fråga för att ge en bra bild av patientens tillfredsställelse eller upplevelser. 17

18 Vad får respektive enhet ut av att använda SVIPS-konceptet Mycket värdefullt i det kliniska arbetet! En plattform för kvalitetsförbättring. Utfallsmätningar ger oss chansen att hitta förbättringsområden och observera effekter när vi genomför förändringar! Forskning. Ger möjlighet till föra forskningsfronten framåt. Visar vilket värde vi skapar. Ger oss möjlighet att differentiera oss mot vår omvärld och visa patienter/beställare/politiker vilket värde vår vård skapar. 18

19 Vad får vi inom SVIPS ut av att samarbeta? Inspiration och utbyte Resultat kan justeras utifrån behandlade patienters förutsättningar (s.k. casemix-justering) Systemutveckling Uppföljningssystem utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser Uppföljningssystemen planeras inkludera både primärvård och psykiatri för att kunna följa patienterna över hela vårdkedjan 19

20 SAMMANFATTNING 20

21 21

22 1. Min historia Min resa som historia. Personligt anslag. Dramaturgi. Anhörig i psykiatrin i alla år Bestämde mig en söndag 2002 för att jag ville göra psykiatrin lite bättre men hade ingen aning om hur det skulle gå till. Om jag bara hjälper en enda människa att må bättre så är det värt det brukar förbluffande många säga. Jag vill göra psykiatrin bättre på ett litet hörn brukade jag lägga till. Men jag ljög. Jag ville göra hela psykiatrin mycket bättre. Efter ett antal år på psykologlinjen tänkte jag naturligtvis att jag skulle jobba offentligt. Efter 30 möten med alla nivåer av SLL fick jag bilden att halveringstiden av goda initiativ var relativt kort. Jag bestämde mig då för att försöka skapa ett eget långsiktigt exempel på god psykiatri. Om jag väl skulle lyckas visa ett gott exempel så skulle det få stor effekt på övriga psykiatrin tänkte jag. Det tror jag inte längre. Parallellt med att jag startade WeMind har jag lagt halva min tid på pro-bono arbete för att försöka förstå hur det står till I psykiatin och hur den kan utvecklas. Om jag bara kunde få de högsta politikerna och tjänstemännen att ställa rätt krav så skulle allt bli bra tänkte jag. Det tror jag inte längre. 22

23 2. Hur är det ställt med psykiatrin? Jag gav mig ut för att försöka förstå hur det ser ut i psykiatrin. Tänkte att det var en bra utgångspunkt för att förstå vad som behövde förändras. Det finns en mängd hot mot psykiatrin!!!! Min bild (Burning platform) Skenande kostnader Ökande problem Ingen vet vad psykiatrin egentligen leverear Dåligt rykte Behöver något förändras och i så fall vad? 2 st filmer! Vi har alltså tagit några av samhällets smartaste, givit dem utbildning i 5-10 år och sen påstår vi att de som de levererar håller låg kvalité??? Nej! Det är ett systemfel som är så olyckligt och drabbar så oerhört många! Vad består då systemfelet av och varför är det så svårt att göra rätt? Visa en bild på två müslipaket. Jag insåg att ingen vet vad psykiatrin innehåller, vilken effekt det har på den som konsumerar psykiatrin och inte heller hur mycket varje portion kostar. För opinionsbildare svårt att För kliniker För beställare Ingen vet riktigt men goda hypoteser är: D F g

24 Mina ansträngningar för att nå mitt mission (var??) WeMind, kort presentation. Men det är inte det jag är här för att berätta för er om! Mina ansträngningar vid sidan om (bjud in till skratt kring hur udda vi var i närheten av kolossen psykiatrin ) Varit ute och träffat otaliga människor på alla nivåer, intervjuat och videofilmat Insett att det mest allvarliga bristerna finns i vårdinnehåll och avsaknad av uppföljning. Transparens!!! Öppenhet!!! Sustainable transparecy! Bör då ständigt utvecklas!!! - visar vad MAT innehåller, hjälper att förstå och ta beslut! Visa två müslipaket med innehållsförteckning, näringsinnehåll och pris ex med bilindustrins säkerhetssystem Drivit Psykiatriseminariet, insåg att hade låg effekt Sprang på konceptet värdebaserad vård av en slump SVIPS, valde att jobba nerifrån och upp istället

25 2b1. Psykiatrin har flera utmaningar som behöver adresseras Typiska utmaningar för psykiatrin (ej uttömmande) Låg följsamhet till riktlinjer och evidens Inga strukturerade system för kvalitetsuppföljning Ersättningssystem som stimulerar produktion framför kvalitet Begränsad kommunikation mellan patienter, profession och beställare Svårigheter att mäta/jämföra vårdkvalitet och kostnader Ostrukturerad, ineffektiv vård som inte är centrerad kring patientens behov En ojämlik psykiatrisk vård 25

26 2b2. Ett kärnproblem inom psykiatrin är att det inte finns någon enighet kring vad vården ska leverera till sina brukare Exempel på målsättningar inom psykiatirn Tillgänglighet/väntetid Kvalitet/Evidensföljsamhet Kostnadskontroll Bättre integration Patientsäkerhet Patientnöjdhet Otydlighet kring målbilden? Motstridiga mål? Svårighet att nå enighet kring målsättningar? 26

27 3. Är det VV som psykiatrin behöver? Värdebaserad vård: patientcentrerad vård, mäta utfall och mäta kostnad Hur kan jag vara så engagerad I något så träigt som att mäta och jämföra? Jo, det har potential att.. Erasmus: primärt använda utfallen direkt i behandlingarna! Vi har upplevt i SVIPS att brukarorganisationerna omfamnar det här tänkandet omedelbart eller som Birgit Hansson har refererat till vårt första möte: det var som att stekta sparvar flög in i min mun. Jag tror att hon menade att det här initiativet är något som brukarna länge längtat efter!

28 4a1. Men vad består SVIPS av? Vad är det egentligen? En gemensam organisation där kliniker, brukare, brukarorganisationer och forskare bestämt sig för att jobba tillsammans för att utveckla psykiatrin. Vi har scannat världen på bra initiativ Bestämma vilka patientrelevanta utfall som berör alla samt hur dessa ska mätas Införa utfallsmätningar i den dagliga verksamheten samt hur mycket resurser som konsumerats Skapa gemensam databas 28

29 Får vi till det? Rätt folk Omvärldsstudier Workshops Patientrelevanta utfall Bygga mjukvara Vad får respektive enhet ut individuellt? Vad får vi ut av att samarbeta? 29

30 Workhshops Verksamhetsbaserade workshops (viktigt inför framtida implementering) Med brukare och professionella, eventuellt chef Brukare med relevant diagnos (ev. anhörig) erfarenhet från andra verksamhet el. den aktuella enheten Separata informationsmöten och 2-3 gemensamma workshops 30

31 Erfarenheter från workshops Väl fungerande arbetsform Brukare och profession är aktiva Energi och kreativitet många nya förslag Olika erfarenheter och ståndpunkter i början av processen Går ofta att nå konsensus Men inte kring alla frågor 31

32 Krav på mjukvara för att sänka trösklarna Måste vara kopplat till medical health record Bra om inte fyller i på kliniken utan hemifrån Spenderade MYCKET energi på att informera patienterna om varför detta skulle fyllas i OCH det är INTE forskning utan till för att göra vår vård bättre för DIG!!! Tar minuter att fylla i och har 95% ifyllning före första besöket, in general positive patients to the questionnaires Regular meetings with the whole team! Freeware (?!) 32

33 Andra utmaningar i genomförandet Får inte bara bli en pilot utan måste in i dagliga rutinerna 33

34 4a2. Målbilden för SVIPS är ett uppföljningssystem som har flera unika egenskaper I Uppföljningssystemen är utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer och bygger på ett starkt patientengagemang Tre landsting, två universitetssjukhus, en privat vårdgivare, ett medicinskt universitet och två stora patientorganisationer utvecklar i nära samarbete SVIPS analys- och uppföljningsmodeller. Vad är SVIPS II Uppföljningssystemen presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång Definition av patientrelevanta nyckeltal att följa Uppföljningen är uppdelad utifrån diagnosområden enligt ett och samma format III Uppföljningssystemen är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser Resultat justeras utifrån behandlade patienters förutsättningar (s.k. casemix-justering) IV Uppföljningssystemen planeras inkludera både primärvård och psykiatri för att kunna följa patienterna över hela vårdkedjan 34

35 NSPH:s förslag till dimensioner i patientens tillfredställelse med vården 1. Diagnos, behandling o behandlingseffekter 2. Stödjande o pedagogiska insatser (inkl stöd till egenmaktsutveckling o återhämtning) 3. Bemötande, relation och kontinuitet 4. Information, delaktighet och inflytande 5. Samverkan och helhetssyn (inkl närstående) 6. Miljö (ffa. i slutenvård) 7. Grundtrygghet (t.ex. boende, ekonomi, utbildning, arbete) 35

36 Psykisk ohälsa är en av våra största sjukdomsgrupper och representerar en stor samhällsbörda Patientgrupp Prevalens (%) Kostnad per patient (SEK tusental) Adresserbar samhällsbörda (SEK miljarder; Indikativt) Depression ~5% ~70 ~35 Schizofreni ~0.5% ~520 ~25 Bipolär sjukdom ~1% * ~160 ~15 ADHD ~2% ~30 ~6 GAD* ~0.4% ~50 ~2 Ätstörningar ~2% ~10 ~2 ~85 Ekman M, Granström O, Omérov S, Jacob J, Landén M. The societal cost of depression: Evidence from 10,000 Swedish patients in psychiatric care. J Affect Disord. [Internet]. Elsevier; 2015 Jan 26;150(3): Wittchen HU, Jacobi F, Rehm J,, et al. The size and burden of mental disorders and other disorders of the brain in Europe Eur Neuropsychopharmacol. 2011;21:

37 Depression Ett samhällsproblem av enorma proportioner 10,0 +30% DALYs orsakade av sjukdomar i höginkomstländer (Miljoner DALYs) Samhällskostnader i Europa (Miljarder SEK) 7,7 4,8 4,4 4, Depression Hjärta Stroke Demens Alkohol Psykisk ohälsa Depression Cancer Hjärta&Kärl WHO; Global Burden of Disease report;