Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

Transkript

1 Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

2 Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera? och till vilken nytta? Sökfunktioner : söklista,missingfunktionen,skräddarsydd statistik Presentation Norrbottens data 2011 Kaffe Arbete med den egna enhetens patienter och resultat Några Bra att veta. Riskmotor Valfria frågor

3 2010

4 Mona Boström (socialdepartementet) Nationell samordnare för utveckling av kvalitetsregister

5 Nationell styrgrupp Beslutsgrupp SLS, SoS, SKL Expertgrupp Diab.professionen SKL Register- och Öj-kansli Referensgrupper: Patienter Forskning Industri RC RC RC RC RC RC RC Ett RC per region NK NK NK NK NK NK NK NK NK NK NK

6 Certifiering av Nationella Kvalitetsregister Registren delas in i certifieringsnivåer. Indelning i tre nivåer ( varav 1 är den högsta nivån) Av 73 register har fyra tilldelats nivå 1 däribland NDR Detta innebär en mer långsiktig finansiering ( 3 år)

7

8 Registercentrum i VGR - Kompetenscentrum för idag 7 nationella och 1 regionalt kvalitetsregister

9

10 NDR -Organisation Huvudman Västra Götalandsregionen (VGR) SFD administrerar och är driftansvarig för NDR Kansli i Göteborg Registerhållare, Soffia Gudbjörnsdottir Registerkoordinator och helpdesk, projektledare, biostatistiker och IT- enhet Utdatagrupp Vetenskapligt råd Brett förankrad styrgrupp Koordinatorer för med.kliniker och primärvård samt KAS (kvalitetsansvarig sjuksköterska) Starkt stöd från Svenska Diabetesförbundet

11 NDR Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

12 Varför registrera? Hälso-och sjukvårdslagen: Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Hälso- och sjukvårdspersonalen skall medverka i systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete (SOSFS 1996:24)

13 Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland NDR 2011

14 Nyttan med kvalitetsregister Verksamhetsuppföljning och förbättring Vinna ny kunskap forskning - samband mellan hälsa och sjukdom Utveckling av metoder för: vård diagnostik behandling Förbättra kostnadseffektiviteten Möjliggöra öppna jämförelser

15 Till vilken nytta och för vem? Patienten Delaktig patient Genom att använda diabetesprofilen som Individuell Vårdöverenskommelse Individuell vårdöverenskommelse med tydliga behandlingsmål, är en självklar och viktig del för patientmedverkan (Svenska Diabetesförbundet)

16 Diabetesprofilen Innehåller resultat från de fem senaste rapporteringarna Samtliga obligatoriska variabler De aktiverade valfria frågorna Fem senaste planerna

17 Diabetesprofilutdrag Denna sida användes som individuell vårdöverenskommelse Skrivs ut till patienten vid besöket.

18 Till vilken nytta och för vem? Diabetesteamet

19 Söklista Har tre funktioner 1. Söka ut patienter som inte varit på besök under en viss tidsperiod 2. Söka ut enhetens missing för samtliga variabler 3. Ett verktyg för att söka ut en specifik patientgrupp ur enhetens population t.ex alla rökare Resultatet presenteras med antal patienter och deras personnummer

20 Statistik Skräddarsydd Statistik Ett verktyg för att följa enhetens resultat Valfri tidsperiod Jämföra data mellan två tidsperioder eller med riket Olika urval t.ex kön, ålder

21 Exempel på hur ett sökningsresultat kan se ut

22 Årsrapporter och regional dataredovisning i all ära - men årsvisa jämförelser mellan Landstingen är mer osäkra än den viktiga longitudinella jämförelsen vid den egna vårdenheten fokusera på den individuella patienten och den egna enhetens resultat

23 NDR som verktyg Mätningar är en grundförutsättning för allt förbättringsarbete / förändringsarbete Mätningar skapar ett mer systematiskt och patientfokuserat resultat Mätningarna bör vara kontinuerliga för att löpande kunna följa upp behandlingsresultat över tid att mäta en gång per år är som att väga sig en gång per år om målet är en viktminskning

24 Några Bra att veta

25 Kvalitetsregister i patientdatalagen Patientdatalagen ( SFS 2008:355) kapitel 7 (1 juli 2008) Innehåller bestämmelser om regionala kvalitetsregister som omfattar patientens rätt till information om personuppgifter som behandlas i nationella kvalitetsregister (Gäller från 1 juli 2009) Patienten ska informeras om personuppgiftsbehandlingen Informationen kan t ex ges via anslag i väntrummet, i broschyr, på webbplats etc. Hur informationen utformas överlåtes till varje enhet att bestämma

26 Sökfunktioner och statistik Viktiga delar som patienten skall informeras om

27 Mikroalbuminuri Diagnostik av mikroalbuminuri kan ske genom bestämning av: Kreatininjusterat albumin i morgonurin, vilket anses mest tillförlitligt. OBS! Kreatinijusterat albumin kan ha olika benämningar inom Landstingen tex albumin/kreatininkvot, albumin/kreatininratio eller albumin/ kreatininindex eller Kvantifiering av μ- albuminkoncentration (samlad och mängdbestämd dygns- eller natturin) Om diagnosen mikroalbuminuri eller makroalbuminuri en gång fastställs har patienten kvar dessa diagnoser även om mängden albuminuri minskar eller helt försvinner under behandlingen.

28 Mikroalbuminuri För diagnos krävs att två av tre prover tagna inom ett år skall vara förhöjda Definitioner Normalt Mikroalbuminuri Kreatininjusterat albumin män <2.5 mg/mmol kvinnor <3.5 mg/mmol μ- albuminkoncentration <20 μg/min eller <20 mg/l män > 2.5 mg/mmol kvinnor >3.5 mg/mmol > μg/min eller > mg/l

29 U-albumin/U-kreatinin Kvot Mikroalb. Kreatinin Alb/Krea index mg/l mmol/l mg/mmol 19,1 2,4 7,96 11,2 22,9 0,49 5,6 7,5 0, ,7 1,61 7,7 8,4 0,92 39,1 8,4 4, ,7 2, ,7 2,69 5,4 8,8 0,61 47,5 12,8 3, ,6 4,62 27,1 16,6 1,63 29,6 11 2, ,6 0, ,7 2,89 44,5 5,3 8, ,56 8,9 4,8 1, ,8 3,13 Kvantitativ studie av albumin/kratinin kvot, Skurups Vårdcentral, Skåne = U-Alb U-Kreatinin Koncentrerad urin ger högt och utspädd urin ger lågt v

30 Ögonbottenundersökning Glöm inte datum för ögonbottenundersökning Detta är obligatoriskt för statistiken Olika besöksintervall för typ 1 och typ 2 enligt NR År och månad räcker Om man endast kan få fram år, Fyll i årtal och månad 06

31 Rapportdel Här registreras 22 olika variabler minst en gång per år Vänster sida obligatoriska frågor Redovisas i årsrapport Höger sida tillvalsfrågor Ingen redovisning i årsrapport Kan inte exporteras till NDR Endast till för enhetens egen uppföljning

32 Rapportdel fråga 9-16

33 Rapportdel fråga 17-22

34 Demo sida demo.ndr.nu Användarnamn: demo Lösenord: demo

35 Tack! Lycka till!