Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015"

Transkript

1 Uppsala (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning EQUALIS ingår inte bland de listade remissinstanserna, men önskar trots detta lämna kommentarer för kännedom. En stor andel av data som registrerats i de nationella kvalitetsregistren utgörs av laboratorieresultat. Riktighet av laboratorieresultat varierar mellan laboratorier och över tid, inte minst när mätmetoder byts. Utan närmare kännedom om vad laboratorierna egentligen har mätt och observerat, och med vilken tillförlitlighet detta gjorts, är de ambitiöst insamlade data i kvalitetsregistren väsentligen oanvändbara för vidare analys. Det är anmärkningsvärt att översynen helt saknar en diskussion kring vilken tillförlitlighet som krävs i laboratoriedata för att tillåta tänkta slutsatser av insamlat material. Vi utgår från att detta beror på att det inte ingick i översynens uppdrag att göra sådana överväganden. EQUALIS hade gärna sett att frågan om hur information från extern kvalitetssäkring ( external quality assurance ) kan utnyttjas, för att öka möjligheterna att utvärdera laboratoriedata i registren, hade ingått i översynen, liksom frågan om hur sådana lösningar lämpligen finansieras. Några exempel på nuvarande brister vid användning av laboratorieresultat i Nationella kvalitetsregister biläggs med tänkbara åtgärder. EQUALIS ägs av Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Läkaresällskapet och Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap. Det huvudsakliga verksamhetsområdet är att tillhandahålla extern kvalitetssäkring av laboratorieundersökningar för sjukvården. Gunnar Nordin VD Bilaga

2 Kvalitet i laboratoriedata som används i nationella kvalitetsregister kommentarer med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso och sjukvården. Förslag till gemensam satsning (bilaga till EQUALIS yttrande till Socialdepartementet) Resultat från många laboratorieundersökningar registreras i de Nationella Kvalitetsregistren. I registren används resultaten som processmått för att jämföra regioner, utförare eller utveckling över tid. Översynen saknar emellertid en övergripande beskrivning av hur laboratoriedata utnyttjas i kvalitetsregistren och vilka frågeställningar som insamlade data ska besvara. Detta kan innebära risk för att osäkerheten i primärdata gör att tänkta frågeställningar inte kan besvaras. Flera gånger nämner översynen att datakvaliteten ska öka, dock endast i betydelserna förbättrad täckningsgrad, justering för olikheter i case mix eller säkrare dataöverföring. Kvalitetssäkring har de senaste åren närmast blivit ett modeord. Ordet används också flitigt i översynen utan egentlig definition av vad man menar. I något sammanhang hänvisas till Riksrevisionens tolkning av ordet, nämligen att kontrollera att verksamheterna uppfyller på förhand fastställda specifikationer. Med laboratorieterminologi är denna tolkning snarare ett exempel på verifiering än på kvalitetssäkring. Inom laboratorievärlden är kvalitetssäkring oftast synonymet med extern kvalitetssäkring, External Quality Assurance eller EQA, eller provningsjämförelse av något slag. EQUALIS har i uppdrag att främja just kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom hela området laboratoriemedicin. I översynen föreslås att Socialstyrelsen ska stödja registrens kvalitetssäkring av data. Ett förtydligande av förhållandet mellan detta tänkta ansvarsområde och EQUALIS uppdrag vore välkommet. En viktig anledning till att ansvarsfördelningen behöver klarläggas är frågan om finansiering av kvalitetssäkringen av laboratorieresultat i förhållande finansieringsansvaret för kvalitetsregistren. Dessutom bör ett eventuellt utbyte av data mellan EQUALIS externa kvalitetssäkring och kvalitetsregistren regleras. Det är olyckligt att denna fråga inte ingick i översynens uppdrag. Några exempel på hur laboratoriedata används i kvalitetsregistren C reaktivt protein, CRP (NPU19748): CRP i blodplasma är en markör för inflammation. CRP värdet hos patienter med reumatoid artrit registreras i Svensk Reumatologisk Kvalitetsregister. Genomsnittsvärdet har sjunkit mellan 2000 och 2010, vilket kan tolkas som ett uttryck för intensifierad behandling under perioden. Under samma period har laboratorierna successivt introducerat mätmetoder för CRP med lägre detektionsnivåer än tidigare, vilket genererar en större andel kvantitativa resultat i lägre nivåer (svar som 3,5 mg/l i stället för svar <7 mg/l ). Det är oklart hur dessa metodändringar påverkar genomsnittsvärden i registret. För patientnära CRP metoder har EQUALIS dessutom påvisat betydande nivåfel för vissa metoder på marknaden. Albuminkoncentrationen i plasma (NPU19673) är ett vanligt laboratorieprov, som ingår i många register. För patienter under dialysbehandling är albuminkoncentrationen en etablerad kvalitetsindikator. Genomsnittsvärdet för albumin varierar mycket beroende på mätmetod. Jämförelser mellan kliniker, regioner eller länder kan inte göras utan kännedom om de använda metoderna. I Sverige har vi en avvikande albuminnivå troligen beroende på de metoder som dominerar här. EQUALIS har data som kan belysa bilaga till EQUALIS yttrande angående kvalitetsregister till Socialdepartementet/ (4)

3 problemet och bör, om detta anses otillräckligt, ges i uppdrag att undersöka orsaken till skillnaderna mellan svenska laboratorier och andra länder. Kreatininkoncentrationen (NPU18016) i blodplasma är ett mått på njurfunktion. EQUALIS har sedan 2000 arbetat aktivt med att förbättra riktigheten av kreatininanalyserna (dvs övergång från ospecifika färgreaktioner NPU01807 till selektiva metoder NPU18016). Genomsnittsvärdet för kreatinin har därmed sjunkit sedan Kreatininresultat registreras sannolikt i flera register, oklart i hur många, men utan hänsyn till vilken typ av mätmetod som använts. För att kunna tolka resultaten i kvalitetsregistren över tid är det nödvändigt att ta hänsyn till metodändringarna. HbA1c (NPU03835, efter 1/ NPU27300): I Nationella Diabetesregistret används andel patienter som uppnår målvärdet 6 % HbA1c som uppföljningsvariabel. Denna variabel har en mycket hög känslighet även för små skillnader i metodkalibrering jämfört med medel HbA1c. EQUALIS kvalitetsmål, före byte av måttenhet 2010, har varit att mätmetoderna ska ha ett medelfel om högst ±0,2 % enheter. En sådan genomsnittlig avvikelse har en begränsad betydelse för den enskilda patienten, men en mycket stor inverkan på variabeln andel patienter som uppfyller målvärde. För att tolka förändringar i den här variabeln måste man känna till och korrigera för kalibreringsskillnader med olika metoder. Andelen patienter som uppnår målvärdet för HbA1c är ett mått som ofta refereras, t ex som mått på kvaliteten i omhändertagande av diabetespatienter, utan någon reservation för osäkerhet i själva HbA1c mätningen. Det lär också förekomma medel HbA1c värdet för en enhet används som ingående variabel för beräkning av ersättning för vård, s.k. Pay for performance. Lipider registreras enligt Översynen i Primärvårdsregistret. Det är oklart vilka mätvärden man syftar på, men det är möjligen LDL kolesterol (NPU01568), som även redovisas per län i Diabetesregistret i form av andel patienter under målvärdet. Andelen välbehandlade diabetespatienter varierar mellan 36 % (lägst) och 57% (högst). EQUALIS jämförelser visar att de aktuella systematiska metodskillnaderna i landet för LDL kolesterol kan vara ±0,3 mmol/l. Metodskillnader av denna storleksordning är i princip tillräckliga för att helt förklara de uppmätta skillnaderna mellan olika län i andel välbehandlade patienter. Någon reservation för denna mätosäkerhet görs inte när resultaten redovisas i kvalitetsregistren. HIV RNA (NPU16132) är ett mått på viruskoncentrationen i blodplasma vid HIV smitta. Detta är det enda exemplet i översynen där osäkerheten i en laboratorieundersökning diskuteras. I HIV registret noterades stora regionala skillnader för koncentrationen av HIV RNA hos behandlade patienter. Efter utredning kunde skillnaderna knytas till olikheter i provtagningsrutinerna, dvs ett preanalytiskt fel. Detta är ett utmärkt exempel på att kvalitetsregistren, med ansvar att följa upp resultat av laboratorieundersökningar på populationsnivå, och EQUALIS med ansvar för extern kvalitetssäkring av laboratorieunderökningar, hade kunnat ha ömsesidig nytta av informationsutbyte. Vad avser man att mäta i en laboratorieundersökning? Innan något kan mätas måste man vara överens om vad man avser att mäta. Det gäller i princip inte bara laboratorieundersökningar utan för alla variabler som registreras i kvalitetsregistren. För laboratorieundersökningar har IFCC (International Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine) och IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) sedan många år arbetat med att systematisk definiera storheter som mäts med laboratorieundersökningar och identifiera dessa med en unik NPU kod (Nomencalture, Properties and Units). För att trygga säkerheten i elektronisk överföring av laboratorieresultat mellan laboratorium, journalsystem och t ex kvalitetsregister, måste det finnas en gemensam bilaga till EQUALIS yttrande angående kvalitetsregister till Socialdepartementet/ (4)

4 informationsstruktur som även omfattar vad en laboratorieundersökning ger svar på. NPU systemet bör användas i Kvalitetsregistren som definition på vad man syftar på med en laboratorieundersökning, liksom i andra register. Ett aktuellt exempel på att mätvärden kan förväxlas är analysen PK(INR), som används för uppföljning av blodförtunnande läkemedel och registreras i det sk Auricularegistret. I Sverige har vi tidigare endast haft en mätmetod för att mäta INR. Numera har vi två olika typer av analyser, med i många sammanhang likvärdiga resultat, men som inte mäter samma sak. De två analyserna har olika NPU koder, NPU01685 P PK(INR) respektive NPU28393 P PT(INR, Elektrozym TH), som gör att de kan åtskiljas. Det är angeläget att journalsystem och kvalitetsregister, t ex Auricularegistret, inte blandar samman resultat från de två olika analyserna. För att tolka vissa laboratorieresultat, t ex hjärtskademarkören Troponin I, och många andra immunologiskt bestämda koncentrationer, är det inte tillräckligt att känna till NPU koden. Det krävs dessutom uppgifter om fabrikatet på mätmetoden som laboratoriet använder. EQUALIS samlar för sina jämförelser in metoduppgifter för att kunna tolka deltagarnas resultat. När elektronisk dataöverföring av laboratorieresultat arrangeras, bör man därför också ta ställning till om det ska vara möjligt att även skicka metodinformation i strukturerad form, och inte endast som en resultatkommentar i fri text. Översynen konstaterar att det finns brister i variabelförteckning och föreslår Socialstyrelsen att högprioritera variabeldefinition. Vad gäller laboratorieundersökningarna i kvalitetsregistren hade det varit önskvärt att översynen istället föreslagit att NPU kod ska gälla som variabeldefinition. Kvalitetskrav En viktig princip före datainsamling är att uppskatta vilken tillförlitlighet som krävs av mätdata för att besvara en given frågeställning. En sådan analys saknas för kvalitetsregistren, och flera av de laboratorievariablerna som används idag har sannolikt inte tillräckligt god mätnoggrannhet för att besvara aktuella frågeställningar. EQUALIS har utarbetat kvalitetsmål för vissa analyser, men har i det arbetet inte tagit hänsyn till användningen av laboratoriedata i kvalitetsregister. EQUALIS expertgrupp för Cervixcancerprevention diskuterar t ex för närvarande frågan om hur tillförlitliga de gynekologiska cellprovskontrollerna behöver vara för att det ska vara möjligt att använda registerdata för att verifiera effekten av HPV vaccination. Översynen föreslår att SBU ges i uppdrag att värdera kvalitetsindikatorerna. Man skulle kunna överväga att dessutom låta SBU utvärdera vilka kvalitetskrav som ska ställas på laboratorievariabler som används i Nationella Kvalitetsregister, och om sådana kvalitetskrav ska vara annorlunda än kraven på tillförlitlighet i patientvård. Finansiering för kvalitetssäkring av laboratorieundersökningar All kvalitetssäkring av laboratorieundersökningar i Sverige är idag egenfinansierad. Deltagande är frivilligt. Deltagande laboratorier äger sina egna resultat. EQUALIS hanterar därför individuella resultat med konfidentialitet. Utan särskilda överenskommelser kan EQUALIS inte vidarebefordra resultat från enskilda laboratorier t ex till de Nationella kvalitetsregistren. I många länder är deltagande i program för extern kvalitetssäkring obligatoriskt. Något som bör övervägas är om deltagande i extern kvalitetssäkring ska vara obligatoriskt för de variabler som rapporteras till bilaga till EQUALIS yttrande angående kvalitetsregister till Socialdepartementet/ (4)

5 kvalitetsregister och att resultaten i sådana kvalitetssäkringsprogram vidarebefordras till kvalitetsregistren. Deltagandet i sådana kvalitetssäkringsprogram bör finansieras med gemensamma medel. Sammanfattning och förslag för diskussion: Det är nödvändigt med en översyn av hanteringen av laboratorieresultat i kvalitetsregistren. EQUALIS deltar gärna i ett sådant arbete. Några utgångspunkter för en sådan diskussion ges nedan Slutsatser från sammanställningar av laboratorieresultat i kvalitetsregistren måste ta hänsyn till osäkerheten i de enskilda laboratorieresultaten. Berörda parter bör komma överens om gemensamma kvalitetsmål för laboratorievariabler som används i Nationella Kvalitetsregister. Ansvarsfördelningen mellan Socialstyrelse och EQUALIS för kvalitetssäkring av laboratoriedata i kvalitetsregistren bör klargöras. Analyskvaliteten hos de laboratorieresultat som ingår i kvalitetsregistren bör övervakas av EQUALIS. Oväntade avvikelser över tid eller mellan geografiska områden bör i första hand följas upp med riktade externa kvalitetssäkringsprogram. Kostnader för deltagande i externa kvalitetssäkringsprogram för laboratorievariabler som registreras i Kvalitetsregister bör täckas med medel som reserveras för de Nationella kvalitetsregistren. Resultaten från dessa program kan därmed göras tillgängliga för ansvariga för de nationella kvalitetsregistren. NPU kod ska användas som variabeldefinition för laboratorieresultat i kvalitetsregistren. I vissa fall finns det ytterligare behov av att komplettera registrerade laboratorieresultat med information om mätmetod i strukturerad form. Uppsala Gunnar Nordin VD bilaga till EQUALIS yttrande angående kvalitetsregister till Socialdepartementet/ (4)

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol EQUALIS användarmöte för läkemedel/toxikologi 4 november 2010 Stockholm Analysomgångar 2010-06 A-E 2010-23 A-E 2010-41 A-E Prov A-C: Etanol, metanol,

Läs mer

NPU-koder för immunologiska laboratorieundersökningar: hur bidrar detta till förbättrad e-hälsa och kvalitetssäkring i Sverige?

NPU-koder för immunologiska laboratorieundersökningar: hur bidrar detta till förbättrad e-hälsa och kvalitetssäkring i Sverige? NPU-koder för immunologiska laboratorieundersökningar: hur bidrar detta till förbättrad e-hälsa och kvalitetssäkring i Sverige? Rebecca Ceder, Christine Portin, Karin Dahlin Robertsson Equalis användarmöte

Läs mer

NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder?

NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder? NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder? Rebecca Ceder, Barbro Klinteberg, Arne Mårtensson, Gunnar Nordin Ett stort tack till en mycket engagerad expertgrupp!!

Läs mer

Harmonisering av svarsrutiner för M-komponent. Gunnar Nordin

Harmonisering av svarsrutiner för M-komponent. Gunnar Nordin Harmonisering av svarsrutiner för M-komponent Gunnar Nordin 14 april 2015 Var tar laboratorieresultatet vägen? I vilket format hanteras de? Labb journalsystem NPÖ?? cancerregister beslutsstöd kvalitetsregister

Läs mer

NPU-koder för genetik

NPU-koder för genetik NPU-koder för genetik Rebecca Ceder Användarmöte i molekylär diagnostik Torsdagen den 8 november, 2018 Översikt Vad är en NPU-kod (Nomenclature for Properties and Units)? Vad är nyttan med NPU-koder? NPU-koder

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att

Läs mer

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Fredrik Westander Sveriges Kommuner och Landsting Lund 18 september 2015 Presentation Samhällsvetare, ej vårdutbildad,

Läs mer

NPU-koder inom klinisk mikrobiologi

NPU-koder inom klinisk mikrobiologi NPU-koder inom klinisk mikrobiologi Rebecca Ceder, Christine Portin, Gunnar Nordin Användarmöte, Klinisk mikrobiologi Stockholm, 12 mars 2019 Översikt Varför behöver vi kodera mikrobiologiska analyser?

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

S2011/8994/FS (delvis) Kammarkollegiet Box Stockholm

S2011/8994/FS (delvis) Kammarkollegiet Box Stockholm Regeringsbeslut I:7 2011-10-13 S2011/8994/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utveckla och driva en nationell registerservice samt utbetalning av medel

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:

Läs mer

NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt?

NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt? NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt? Johan Hultdin Klinisk kemi, laboratoriemedicin Norrlands Universitetssjukhus Umeå johan.hultdin@medbio.umu.se 2013 04 11 Vad är NPU? Nomenclature, Properties

Läs mer

SKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården

SKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården SKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården Anna Karlsson, Equalis 2017-08-23 Equalis Uppgift verka för ökad kvalitet och tillförlitlighet av hälso- och sjukvårdens laboratorieundersökningar

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring

Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring Sida1 av 7 Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring Deltagare i program för extern kvalitetssäkring kan använda programmen för att få en uppfattning om sin egen kvalitet, och om resultaten uppfyller verksamhetens

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare

Läs mer

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKUP-fakta Grundat 1997, norskt initiativ Samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 12 Innehåll

Läs mer

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

Nationella Kvalitetsregister

Nationella Kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system

Läs mer

Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa

Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa Lärandeseminarium den 6 december 2013 Styrning med pengar Milan Knezevic Beställarchef Landstinget Sörmland Aktörer: Opinion (media) Befolkning Marknad (industri)

Läs mer

Vårdprogram/KlinikNytt

Vårdprogram/KlinikNytt 21-8-31 1 Vårdprogram/KlinikNytt En granskning av implementering och tillämpning inom primärvården 2 Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...5 Kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården...5 Nationella riktlinjer...5

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av

Läs mer

Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL

Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR 2007-05-21 HN-HOS07-001 PROTOKOLL Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL Datum: 2007-05-10 Plats: Sveriges kommuner och landsting, Stockholm Ledamöter:

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Gunnar Nordin Marie Lundberg

Gunnar Nordin Marie Lundberg Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Nytt från EQUALIS en sammanfattning av erfarenheterna från kvalitetsssäkringsprogrammen

Läs mer

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt 2014-11-23 1 (12) Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt Detta dokument har framtagits av Åke Nilsson, programansvarig för nationella programmet för datainsamling

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

24 april Proteinelektroforesutskick 2016:2

24 april Proteinelektroforesutskick 2016:2 24 april 2016 Proteinelektroforesutskick 2016:2 Kvantifieringar Prov Komponent Totalmedel Osäkerhet +/- A P-Albumin (g/l) 33,3 0,8 A P-Antitrypsin (g/l) 1,61 0,05 A P-Haptoglobin (g/l) 1,85 0,03 A P-Immunglobulin

Läs mer

Kvalitetsregistret Senior alert

Kvalitetsregistret Senior alert Kvalitetsregistret Senior alert Lennart Christensson SWESPEN, våren 2008 Karaktäristiskt för registret Prevention för områdena: fall, trycksår, undernäring och (vårdrelaterade infektioner) Omfattar äldre

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST)

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST) 1(5) Socialdepartementet DATUM: 2014-05-10 103 33 Stockholm DNR: 1386/2014 Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST)

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:6. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:6. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Regeringsbeslut III:7 Socialdepartementet 2015-06-25 S2015/4253/SAM S2015/04530/RS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:6 1bilaga Riksdagen

Läs mer

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Värna språken -förslag till språklag Betänkande av Spräklagsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Sammanfattning Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens

Läs mer

Registrera flera eller analysera mera?

Registrera flera eller analysera mera? Rapport 2014:9 Registrera flera eller analysera mera? Delutvärdering av satsningen på nationella kvalitetsregister Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad

Läs mer

Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund 2014-11-18

Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund 2014-11-18 Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund Användning av registret enligt lagen Ändamål med personuppgiftsbehandlingen 6 Personuppgifter får behandlas för: 1. framställning av statistik

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.7.2015 COM(2015) 362 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövandet av kommissionens befogenhet att anta delegerade akter i enlighet

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

MANUAL kvalitetsregister

MANUAL kvalitetsregister MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till

Läs mer

Avtal mellan organisationerna:

Avtal mellan organisationerna: Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009

Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009 Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009 Dag 1 - Tisdag 6 oktober 09.00-10.00 Registrering och kaffe 10.00-12.00 Plenum I Inledning Socialstyrelsen Patientrapporterat utfall en självklarhet

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Styrelsen för utbildning 2014-09-24

Styrelsen för utbildning 2014-09-24 Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01 Maria Ljunggren Jenny Lee Motiv för granskning 2 En del av programmet Medborgarna och förvaltningen. Andelen av befolkningen som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa ökar. Allvarliga konsekvenser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av

Läs mer

Blodcancerregistret. Nationellt register för myelom. Rapport nr 1, 2010

Blodcancerregistret. Nationellt register för myelom. Rapport nr 1, 2010 Blodcancerregistret Nationellt register för myelom Rapport nr 1, 2010 Patienter diagnostiserade 1 januari 31 december 2008 2 Bakgrund Myelom är efter lymfom den vanligaste hematologiska tumörsjukdomen

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

The Use of Laboratory Analyses in Sweden The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader

Läs mer

Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren

Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren Kansliet för de Nationella kvalitetsregistren (kansliet) har uppdragit

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46)

Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46) 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46) Socialdepartementets dnr S2015/3232/SF Sammanfattning I syfte att

Läs mer

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija Hur ställningen av INRkalibratorer går tillväga och vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation 16-17 februari 2017 Elisabet Eriksson Boija Equalis, arrangör av extern kvalitetssäkring Syfte

Läs mer

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Marie Lawrence Avd. för statistik och jämförelser 2013-10-22 2013-10-25 2 2013-10-25 3 Multidisciplinär teamkonferens efter operation för ändtarmscancer jämförelser

Läs mer

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Skövde Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Skövde Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Skövde Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Aktuellt från kvalitetssäkringsprogrammen

Aktuellt från kvalitetssäkringsprogrammen Aktuellt från kvalitetssäkringsprogrammen Användarmöte allmän klinisk kemi 2017 Anna Norling 10 november 2017 Hjärtmarkörer (104) Apolipoproteiner (140) Patientmedian (445) Serumindex (437) NPU-koder i

Läs mer

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898 STYRELSENS Vårt dnr BESLUT NR 10 2009-09-18 Avdelningen för vård och omsorg Bengt Lundberg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Nationell

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2012. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2012. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är att stimulera

Läs mer

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård

Läs mer

P-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR.

P-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR. P-Protrombinkomplex 1994-2018 67 536 resultat och 20 år med INR andreas.hillarp@regionhalland.se Nomenklatur PT/PK(INR) P-Protrombintid (INR), P-PT(INR), Quick IFCC/IUPAC kod: NPU21717 P-Protrombinkomplex

Läs mer

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014

Läs mer

Patientnära labdiagnostik i glesbygd

Patientnära labdiagnostik i glesbygd Patientnära labdiagnostik i glesbygd Anders Ehnberg Distriktsläkare Nya Närvården, Strömsund ! Min egen historik inom PNA:! Började bygga upp lab i Malå 1991! Apparat för blodstatus, el och leverstatus.

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer