Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009

Transkript

1 Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009 Dag 1 - Tisdag 6 oktober Registrering och kaffe Plenum I Inledning Socialstyrelsen Patientrapporterat utfall en självklarhet i kvalitetsregistren Patientrapporterade uppgifter från äldre och svårt sjuka Öppna jämförelser en omöjlighet utan kvalitetsregister Moderator: Mats Bojestig Göran Hägglund Lars-Erik Holm Margareta Kristenson Kjell Asplund Göran Garellick LUNCH och posterutställning Plenum II Reducera variationer är mer än att förstå siffror Sarah W. Fraser Parallellseminarier - Block 1 S.1 Hur hanterar man utmaningarna med variationer? Simulering kan hjälpa till i förbättringsarbetet. S2. Hur används patientrapporterat utfall i verksamhetsanalys? S3. Primärvård i förbättring S4. Kvalitetsregister - grundförutsättningar och möjligheter S5. Könsskillnader i registerdata S6. Kvalitetsregister som hälsoekonomiskt instrument KAFFE och posterutställning Plenum III Implementering av Svenska Demensregistret i Skåne Hur kan Svenska Palliativregistret användas för förbättring, ledning och styrning erfarenheter från Östergötland Att optimera funktion och höja hälsorelaterad livskvalitet för barn och ungdomar med CP Middag

2 Dag 2 - Onsdag 7 oktober Plenum IV Resultatstyrd vård? Klinisk utveckling via kvalitetsregister en förutsättning för värdebaserad sjukvård Moderator: Lise-Lotte Risö Bergerlind Soffia Gudbjörnsdottir och Pontus Roos Staffan Lindblad och Nina Rehnqvist KAFFE och posterutställning Parallellseminarier Block 2 S7. Registernytt i primärvård S8. Att använda patientrapporterat utfall S9. Använda registerdata i förbättringsarbete S10. Hur kopplas Nationella Kvalitetsregister till Nationella riktlinjer S11. Expertrum Samkörning med SCB och EpC, Hälsoekonomi och PROM S12. Registrens användning för utveckling i LUNCH och posterutställning Parallellseminarier - Block 3 S13. Att mäta kvalitet inom psykiatrin S14. Ett kvalitetsregister ger tidiga varningssignaler S15. Data från journal till register S16. Nöjdare patienter och effektivare vård S17. Ingen kvalitet utan datakvalitet S18. Registrens användning för utveckling i Plenum V Nationell strategi för kvalitetsutveckling genom öppna jämförelser Avslutning Jesper Olsson Göran Stiernstedt KAFFE

3 Parallellseminarier Parallellseminarium - Block 1: Tisdag 6 oktober, kl S1. Hur hanterar man utmaningarna med variationer? Simulering kan hjälpa till i förbättringsarbetet. En simuleringsmodell kan lättare skapa insikt om hur variationer påverkar en verksamhet eller en process på olika sätt S2. Hur används patientrapporterat utfall i verksamhetsanalys? Patientrapporterat resultat efter ryggkirurgi Max 70 Staffan Lindblad och Stefan Bengtsson Peter Frizell, Svenska Ryggregistret Årsredovisning av nya bröstcancerregistret med patientupplevelse från Stockholmsregionen Kerstin Sandelin, Bröstcancerregistret Missnöje med vården vad kan vi lära från Riks- Stroke? Kerstin Hulter Åsberg, RiksStroke S3. Primärvård i förbättring NDR och förbättringsarbetet, en modell för primärvården Soffia Gudbjörnsdottir, Nationella diabetesregistret PROFHS-NH Projekt för förbättrad hjärtsviktsvård i Barbro Asserlund norra Halland S4. Kvalitetsregister - grundförutsättningar och möjligheter Hur startar man ett kvalitetsregister och hur kan man använda det? Viktiga delar ur handboken. Hur man kan använda ett register för kvalitetsförbättring? Mats Lundström, Susanne Albrecht, Eva Wendel, EyeNet och Pär Nordin, Bråckregistret S5. Könsskillnader i registerdata Könsskillnader bland patienter med demenssjukdom Olikt eller ojämlikt? Könsskillnader i njursjukvården. S6. Kvalitetsregister som hälsoekonomiskt instrument Maria Eriksdotter Jönhagen, Svenska Demensregistret KG Prütz, Svenskt Njurregistret Användning av kvalitetsregister för hälsoekonomiska beräkningar erfarenheter och möjligheter Effekter av höftproteskirurgi på sjukdomsrelaterad resursförbrukning Ola Ghatnekar Ola Rolfson,

4 Parallellseminarium - Block 2: Onsdag 7 oktober, kl S7. Registernytt i primärvård Astmaregistret Alf Tunsäter och Christopher Pedroletti, Astmaregistret RiksKOLett nystartat nationellt kvalitetsregister patienten som samarbetspartner Christina Fjellström och Ann Ekberg-Jansson, RiksKOL Payment for performance - test i liten skala för Nationella diabetesregistret och RiksSvikt Ulrika Eriksson och representanter från NDR, RiksSvikt S8. Att använda patientrapporterat utfall Smärta ett betydande problem vid svårläkta sår Rut Öien, RiksSår Patientrapporterade komplikationer förbättrar vården Lena Otterlind, Gynop-registret så kan registerdata användas Patientrapporterat utfall korrelerat till nationella Susanne Albrecht, EyeNet indikationer för kataraktoperationer Hur används patientrapporterat utfall i Ami Hommel, Rikshöft kvalitetsregistren? S9. Använda registerdata i förbättringsarbete Förbättra kvalitet i höftfrakturvården med hjälp av Svenska Hur ska dödligheten i aortaaneurysmsjukdom reduceras? Läkemedelsrutiner vid livets slut till nytta för patienten S10. Hur kopplas Nationella Kvalitetsregister till Nationella riktlinjer Öppna jämförelser och utvärdering - hjärtsjukvård Nationella riktlinjer rörelseorganens sjukdomar Från SBU-rapport till nationella kvalitetsindikatorer rörbehandling av barn med öroninflammation S11. Expertrum Samkörning med SCB och EpC, Hälsoekonomi och PROM Seminariet riktar sig till oner som arbetar aktivt med kvalitetsregister S12. Registrens användning för utveckling i WORKshop Cecilia Rogmark, Anders Lundell, Kärlregistret Swedvasc Greger Fransson och Ingela Mindemark, Palliativregistret Max 30 Max 36 Marie Lawrence och Bertil Lindahl Leif Dahlberg Sten Hellström Emma Nilsson, EpC Peter Abrahamsson och Caroline Larsson, SCB Margareta Kristenson, Irene Axman Andersson och Kerstin Strandberg Wilbrand (PROM) Soffia Gudbjörnsdottir och Pontus Roos (Hälsoekonomi) Michael Bergström och Boel Andersson-Gäre

5 Parallellseminarium - Block 3: Onsdag 7 oktober, kl S13. Att mäta kvalitet inom psykiatrin Seminariet kommer bl. a att handla om det kvalitetsregister som byggs upp inom den psykiatriska vården. Exempelvis kommer Hans B Andersson att presentera Rättspsykiatriregistret. Ett genomgående tema kommer att vara vad mäter vi, för vem och hur ska det användas. S14. Ett kvalitetsregister ger tidiga varningssignaler Hans Andersson, Rättspsykiatriska registret Mia Harty Lars Kjellin och Lena Lindqvist Nöjda men sällan torra patienter efter maximal minimalinvasiv inkontinenskirurgi Anders Kjaeldgaard, Gynopregistret Ytersättningsprotes vid höftoperation ökar risken för tidig revision Johan Kärrholm, Patientregistret som hjälpmedel att besvara kliniska frågeställningar Cecilia Rogmark, S15. Data från journal till register Nationell IT som påverkar kvalitetsregistren. Presentation av projektet IFK2 som testar överföring från journal till RiksSvikt utifrån nationella krav på informationsstruktur, teknik och säkerhet. S16. Nöjdare patienter och effektivare vård Patienten uppger att lokalbedövning fungerar lika bra som ryggbedövning eller sövning vid prolapsoperationer Genomsnitts-HbA1c för barn och ungdomar förbättras över tid i Sverige Senior alert för ett bra liv varje dag S17. Ingen kvalitet utan datakvalitet Mojgan Pakbaz och Mats Löfgren, Gynop-registret Ulf Samuelsson, Diabetesregistret barn Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Strategi för täckningsgrad Valideringsstudie i Kataraktregistret Validering genom klinikbesök exempel från ett register Vad dålig datakvalitet får för konsekvenser för statistiska analyser Göran Garellick Mats Lundström, EyeNet Gunnar Persson, GallRiks Jonas Ranstam, NKO S18. Registrens användning för utveckling i WORKshop Max 36 Michael Bergström och Boel Andersson-Gäre