Dugga Klinisk Kemi, DS

Transkript

1 Dugga Klinisk Kemi, DS Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p

2 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång tid mellan provtagning och analys. Boken s Ange en vanlig orsak till falskt förlängd APT-tid. Svar: Provtagning ur hepariniserad infart, otillräckligt fyllt rör, provtagning i dropparm (utspädning av provet), mycket hög hematokrit. [Heparinbehandling och FXII-brist ger visserligen förlängd APT-tid, men det är en verklig förlängning som inte orsakats av provtagning eller provhantering. 0,5 p] 3 a) Nämn en analys där patientens kroppsläge före och under provtagningen kan påverka resultatet. Svar: Hb (även EVF, EPK), Albumin (se boken s. 15). Renin och Aldosteron (boken s ). b) Hur skiljer sig värdet i upprätt läge jämfört med liggande? Svar: Lägre värden i liggande, boken s Du vill utreda vidare ett förhöjt PK(INR) hos en patient som inte står på Waran eller liknande preparat. Vilka koagulationsfaktorer mäter du då? Svar: FII, FVII, FX. Boken s Ange fyra principiellt olika orsaker till förhöjt PK(INR) Svar: Leversjd (nedsatt funktionell hepatocytmassa), VitK-brist (malnutrition, malabsorption, störd tarmflora vid långvarig ab-behandling), konsumtion av koagulationsfaktorer (DIC), hereditär brist [av VII (vanligast), II eller X], antikroppar mot koagulationsfaktorer. Boken s D-dimer kan i vissa fall utesluta misstanke på venös tromboembolism (djup ventrombos, lungemboli). Vad krävs utöver ett D-dimervärde inom normalområdet för att utesluta dessa tillstånd? Svar: Låg klinisk sannolikhet (med något scoringsystem, exv. Wells score) och symptomduration högst en vecka. Se boken s. 204 eller kapitlet om tromboembolism i Akut internmedicinkompendiet ( Kommentar: De flesta hade missförstått denna fråga och kanske var den väl kortfattad, icke desto mindre är det viktigt att känna till såväl begränsningarna som användbarheten med D- dimertestet. Jag vill uppmana alla att läsa på enligt sidhänvisningarna ovan. 7 Nämn en analys som kan användas som markör för skada på pankreas, exv. vid utredning av pankreatit. Svar: P-Amylas (pankreasspecifikt amylas naturligtvis också rätt), P-Lipas

3 8 Vilken analys kan användas för att belysa graden av inflammation i tarmen? Svar: F-Calprotectin. Sid. 485 i boken eller provtagningsanvisningarna. 9 Hur kan man undersöka tarmens förmåga att spjälka laktos? Svar: Laktosbelastning 10 Vad heter monosackariderna som laktos består av? Svar: Glukos och galaktos 11 Nämn en analys för att påvisa leverparenkymskada. Svar: ALAT sid Nämn två analyter som stiger vid gallstas. Svar: ALP och GT, sid Din patient har ätit köpta frysta bär och därför drabbats av Hepatit A, hon är nu helt gul. A) Vilken färg har urinen, mörk eller ljus? Svar: Mörk B) Varför? Svar: Ökning av konjugerat bilirubin vilket är vattenlösligt och filtreras ut i urinen. Sid och figur sid Nämn två orsaker till mikrocytär anemi. Svar: Järnbrist och thalassemi. 15 En patient har Hb 110 g/l [lågt] och MCV 105 fl [högt]. Vilka två bristtillstånd kan orsaka en sådan bild? Svar: B12-brist, folatbrist 16 Nämn ytterligare någon orsak till makrocytär anemi. Svar: Alkoholism, kronisk leversjd, läkemedel (exv. Metotrexat), vissa patienter med aplastisk anemi eller myelodysplastiskt syndrom, hypotyreos (anemi vanligt vid hypotyreos och man kan även finna normocytär och mikrocytär anemi). 17 Denna patient hade även inslag av hemolys med ett omätbart lågt P-Haptoglobin, nämn ytterligare någon analys som kan vara lämplig att utföra. Svar: LD, bilirubin, retikulocyter

4 18 Ett labkriterium för diabetes är ett enstaka venöst P-Glukos (ej fastande) > 11,1 mmol/l. Det finns ett alternativt, vanligare, labkriterium för diabetes, vad är det? Svar: fp-glukos 7.0 vid minst två provtagningstillfällen. Boken s Ange en markör för a) tubulär skada i njuren och b) glomerulär skada. Svar: a) U-Protein-HC (=α 1 -mikroglobulin), β 2 -mikroglobulin är också rätt men är praktiskt svårt att använda då det inte är stabilt i sur miljö (urinen är normalt lätt sur). b) U-Albumin. Boken s Ange två analyser i plasma som kan användas för att skatta njurens funktion (GFR). Svar: P-Cystatin C, P-Kreatinin. Kommentar: Kreatiniclearance är en undersökning som innefattar mätning av Kreatinin i plasma och i en dygnsmängd urin med känd volym. 21 Vid behandling med Litium kan njurens koncentrationsförmåga försämras, hur mäter man den? Svar: U-Osmolalitet efter törstprov alt. Minirintest 22 Hyperlipidemi, som är en etablerad riskfaktor för hjärtkärlsjukdom, kan vara både primär och sekundär. Nämn minst en sjukdom som orsakar en sekundär hyperlipidemi. Svar: Hypotyreos, diabetes, nefrotiskt syndrom, alkoholism, obstruktiva leversjd, kolestatiska leversjd, m.fl. Boken Vid basal utredning av hyperlipidemi brukar man mäta triglycerider, totalkolesterol och kolesterolfraktionerna HDL och LDL. Nämn alternativa analyser till HDL och LDL. Svar: ApoA1 resp. ApoB 24 Troponin T eller I är idag förstahandsval vid misstänkt hjärtinfarkt. Om en patient haft en hjärtinfarkt för en vecka sedan och får förnyade symptom väljer man dock en annan analys. A) Vilken analys? B) Varför? Svar: A) P-CKMB. B) En vecka efter en infarkt är troponinnivåerna fortfarande förhöjda vilket försvårar tolkningen. CKMB har kortare halveringstid och ett förhöjt värde talar för reinfarkt medan ett lågt värde talar mot. Ett alternativ är att ta två prover för TnT/I med 3-6 timmars mellanrum, en signifikant ökning koncentrationen under denna tid talar naturligtvis också för reinfarkt. Boken s Låga ökningar av troponin är inte nödvändigtvis liktydigt med hjärtinfarkt, nämn tre andra tillstånd som kan orsaka troponinökning. Svar: Kardiomyopati, hjärtsvikt, myokardit, hjärtkirurgi, kronisk njursvikt, lungemboli, sepsis. En ännu längre lista finns i boken s NT-proBNP är en känslig men ospecifik markör för hjärtsvikt. Är NT-proBNP användbart för att bekräfta eller utesluta hjärtsvikt? Svar: Utesluta. Boken s

5 27 Nämn tre akutfasproteiner. Svar: Fibrinogen, haptoglobin, CRP, m.fl. 28 Nämn ett plasmaprotein vars koncentration sjunker vid inflammation. Svar: Albumin, transferrin 29 Vilket plasmaprotein har den största koncentrationsskillnaden mellan serum och plasma? Svar: Fibrinogen, normal plasmakonc 2-4 g/l. Serum innehåller inte fibrinogen. 30 Vilket slags myelom upptäcker man vanligen inte med analysen P-Proteinfraktioner (dvs plasmaelfores)? Svar: Lättkedjemyelom, se sista fallet på proteinseminariet. 31 Du har en patient med misstänkt hypotyreos. Du får bara beställa två labprover, vilka tar du och hur kommer de avvika om patienten verkligen har hypotyreos? Svar: TSH ( ) och fritt T4 ( ). Fritt T3 sjunker senare i sjukdomsutvecklingen. Boken s