Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Transkript

1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012

2 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms sådana faktorers koncentrationer eller egenskaper, Som har en särskild uppgift i blodet Som transporteras i blodet mellan olika delar av kroppen Blodets celler (erytrocyter, leukocyter och trombocyter) och deras egenskaper Blodets proteiner Ur blodprov bestäms både ämnen som produceras i organismen och sådana som kommit utifrån (näringsämnen, läkemedel, gifter, patogener osv)

3 Helblod (B) Celler + proteiner + vatten + lösta ämnen Tas i rör med antikoagulant, antikoagulanter t.ex. EDTA, citrat, oxalat Användningsområden t.ex.: blodbildsundersökningar: 2474 PVKT, Perusverenkuva ja trombosyytit, verestä 2475 PVK+TKD Perusverenkuva, leukosyyttien erittelylaskenta, koneellinen, verestä Patientnära testning (POC)

4 PLASMA (P) Innehåller inga celler men alla plasmaproteiner, också koagulationsfaktorer Provet tas i rör med antikoagulant, cellerna centrifugeras ner och plasma separeras Plasma snabbare att tillreda än serum, motsvarar bättre in vivo situationen än serum De flesta kemiska bestämningar, t.ex. Elektrolyter Leverns och njurarnas funktionsprover (t.ex. ALAT, GT, kreatinin) CRP (inflammation- och vävnadsdestruktion) INR (koagulationsundersökning)

5 SERUM (S) Innehåller inga celler. Fibrinogen och en del andra koagulationsfaktorer saknas. Provet tas: I rör utan tillsatsämnen I rör med koagulationsaktivator I rör med koagulationsaktivator och gel Provet får koagulera, varefter serum separeras med centrifugering Passar för de flesta kemiska undersökningar Långsammare att tillreda än plasma T.e.x. serumproteiners elektrofores, vissa hormonbestämningar, anti-kroppar, läkemedelsbestämningar

6 Venprovtagning Vanligaste formen hos vuxna Oftast ur armveckets vener: v.intermedia cubiti v.basilica v.cephalica Stasen som hjälp att hitta venen

7 Provtagning ur ven Vanligen vacuumprovtagning, s.k. Slutet system Vacuumnål Vingnål för sköra kärl Alternativt öppen teknik, om kärlen mycket sköra

8 Provtagning ur ven Kontrollera patientens identitet Säkra patientens och provtagarens säkerhet (bl.a. skyddshandskar) Kontrollera att förhandsinstruktionerna följts Venöst blod: B, P eller S Laboratoriehandböckerna innehåller information om vilka rör används för ifrågavarande undersökningar Provtagningsordningsföljden beror på begärda undersöknngar

9 Utförande Venerna lokaliseras efter ögonmått och med fingrarna Undvik vener ovanför eller i närheten av artärpulsation. Risk för artärpunktion. Hudvener är ytliga Liten införsvinkel Om venen inte hittas kan och massage och värmning bidra till att öka blodcirkulationen. Stas kan användas som hjälp för att hitta venen. Öppnas då kärlet hittats! Bedövning med EMLA-kräm (avlägsnas c. ½ h innan provtagning) möjlig hos barn. Kan orsaka ödem och färga huden ljus svårare att se venen

10 Undvik följande ställen Proksimalt till en kanyl Extremiteter med fistel för dialysbehandling (arteriovenösanastamos) eller preparerade kärl Nyligen oprerade eller gipsade extremiteter Brännskador, ärrbildingar, födelsemärken, utslag, svullna eller inflammerade områden Om manchett (=upprepad stas) för blodtrycksmonitorering på samma arm undvik i mån av möjlighet Nedre extremiteter (används ogärna) I samband med dessa ökad risk för komplikationer (infektion, blödning, trombos osv.) eller opålitliga resultat

11 Komplikationer Blåmärke Artärpunktion: kompression i minst 10 min (sandpåse) och kontrollera att blödningen slutat. Flebit (veninflammation) Nervpunktion Svimning (15-30 min vila)

12 Hudpunktion Också kapillärprov Innehåller blod från kapillärer, små arterioler och venuler samt interstitialvätska (vävnadsvätska) och intracellulärvätska Sammansättningen avviker från t.ex. venöst och arteriellt blod, men är närmare arteriellt än venöst Används hos vuxna i många patientnära analyser (POCtester), t.ex. Hb eller glukos, kan ersätta venöst blodprov hos barn i vissa fall

13 Hudpunktion Av nyfödda och < 5 kg barn i hälen Av större barn och vuxna ur ickedominanta handens ring- eller långfinger distala falangens sidor Lansetten gör ett litet sår För att öka blodcirkulationen kan stickplatsen värmas Första droppen torkas bort. Fingret komprimeras vid basen Undvik kraftig komprimering särskilt vid stickplatsen Kan orsaka hemolys och ökad mängd av vävnadsvätska - missvisande resultat Kuva 2.1 Laboratoriolääketiede kliininen kemia och hematologia 2010

14 Provtagarens äkerhet Handskar rekommenderas vid öppen-, sprut- och hudpunktionsprovtagning och när egen hud är skadad Nålsticksolycka: skölj med vatten >5min och sätt alkoholkompression. Kontakta arbetshälsovården eller infektionsläkare (jour) (infektionsprover ± profylaktisk medicinering).