Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Transkript

1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Östra paviljongen, sal 6 Kl Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer på varje sida Poäng:... Antal poäng: Del A (sidorna 2-11) max poäng = 54,25; Del B (sidorna 12-14) max poäng = 17 Totalpoäng: 71,25 Gräns för godkänt: ca: 43 poäng ( 60%) Betyg: 1 Godkänd 1 Underkänd Information Skrivningen består av två delar. Del A utgörs av kortsvarsfrågor. Frågorna är konstruerade så att de skall vara en stickprovsmätning av faktakunskaper och enklare samband. Del B utgörs av Essäfrågor där du skall ge mera omfattande svar. Inga hjälpmedel tillåtna Rättningen beräknas ta ca 1 vecka K-G Westberg Kurssamordnare 1

2 Kodnummer : Del A CIRKULATION 1. Bilden nedan visar den vänstra thorax delen sett från sidan. Namnge de markerade strukturerna från A-N. (0,25 p/rätt svar; totalt 3, 25p). 2

3 1. På nedanstående bild av hjärtats egen arteriella blodförsörjning (koronarartärerna), namnge på latin de kärl som är utmärkta med de horisontella streckade linjerna. (2p) (Bilden visar hjärtat framifrån. Streckade kärl löper på hjärtats baksida. dx Aorta sin. 2. De s.k. bröstavledningarna (el. prekordialavledningarna) i ett EKG namnges V 1 -V 6 och återspeglar hjärtmuskulaturens elektriska aktivitet i transversalplanet. Nedanstående schematiska transveralsnitt av hjärtat i kammarplanet visar vilka delar av hjärtväggen som de olika elektroderna V 1 -V 6 ser. Utifrån dina anatomiska kunskaper om hjärtmuskelväggens arteriella blodförsörjning, och med ledning av bilden nedan, vilken stor gren av ett kranskärl skulle du säga var drabbad av en förträngning/blodpropp om EKG:t visade hjärtinfarkttecken framförallt i avledning V2-V4? Ange latinskt namn för full pott. (2p) Vänster kammares bakvägg Ventriculus sin. Ventriculus dx. Septum interventriculare Vänster kammares laterala vägg V6 Vänster kammares framvägg V5 V4 V1 V2 V3 3

4 3. Avseende anatomin i mediastinum superius: Beskriv de inbördes förhållandena mellan esophagus, aorta ascendens och trachea! (2p) 4. Beskriv hjärtsäckens uppbyggnad (2p) 5. Beskriv jonmekanismen för generering av pacemakerpotentialen i nodalvävnad (t ex sinusknutan) (2p) 4

5 6. Hur skiljer sig sinusknutan och purkinjefibrerna ifråga om tidsförlopp och jonmekanismer under aktionspotentialens depolarisationsfas? (2p) 7. Rita ett normal EKG. Ange dess olika komponenter och markera följande händelser: (a) förmaksdepolarisationen (b) överledningen mellan förmak och kammare (2p) 8. Beskriv hur blodflödet till hjärtmuskeln regleras samt hur hjärtmuskelns blodförsörjs i förhållande till hjärtcykeln (2p) 5

6 9. Under hjärtcykeln kan hjärtats arbete indelas i olika faser. Två av dessa isovolumetrisk kontraktionsfas och ejektionsfas. Markera dessa båda faser i diagrammet nedan och förklara varför det är ofördelaktigt för hjärtat om den isovolumetriska kontraktionsfasen är lång! (2p) 10. Vid övergång från vila till arbete/kroppsansträngning ökar hjärtats slagvolym. Förklara de mekanismer som leder till den ökade slagvolymen. (2p) 11. Vilka morfologiska och funktionella egenskaper utmärker (a) arterioler? (b) vener? (2p) 6

7 12. Ödem i benen är vanliga vid en rad olika tillstånd. Redogör för tänkbara orsaker till denna typ av ödem genom att beskriva de faktorer som avgör storleken och riktningen på det transkapillära vätskeutbytet. (3p) URINORGAN, VÄTSKA OCH ELEKTROLYTER 13. Förklara varför njursten vid passage genom ureter skapar en smärta som gradvis sträcker sig ner mot ljumsken och översta mediala delen av låret. (2p) 14. M. sphincter urethrae internus innerveras av: (ringa in rätt alternativ)(1p) a) N. hypogastricus b) Nn. splanchnici pelvici c) N. pudendus 7

8 15. Den juxtaglomerulära apparaten är central för tubuloglomerulär feedback. Var sitter den juxtaglomerulära apparaten (rita) och vilka celler ingår? Beskriv principen för tubuloglomerulär feedback? (3p) 16. Njurens funktion kan mätas i form av GFR. a/ Vad står GFR för? b/ hur kan man kliniskt bestämma GFR hos en person (2p) 8

9 RESPIRATION 17. Frågorna nedan berör thorax ytanatomi a) Vilka delar av lungorna separeras av fissura horisontalis? (1p) b) Hur projiceras fissura horisontalis på thorax yta? (1p) c) Vad är det anatomiska underlaget för angulus sterni? (1p) d) Vilket revbenspar kan man lokalisera genom att palpera parasternalt om angulus? (1p) e) Var skall man i första hand sätta stetoskopet för att höra mitralis klaffen? (1p) f) Var kan man nå hjärtat med en kanyl utan att passera igenom pleuran? (1p) 9

10 18. Från vilka ryggmärgssegment utgår N. phrenicus och varför är en tvärsnittslesion på ryggmärgen i eller ovan denna nivå direkt dödlig? (2p) 19. Definiera begreppet: Recidual volym (1p) 20. Definiera begreppet: Dynamisk luftvägsslutning (1p) 21. Under andningen kommer bröstkorgens och lungornas elastiska egenskaper att underlätta andningsrörelserna. Beskriv hur dessa båda krafter verkar när man har tagit ett djupt andetag och sedan utför en utandning (2p) 10

11 22. När man står upp och är i vila är i huvudsak bara de nedre delarna av lungorna ventilerade. Förklara varför (1p) 23. Hos en person har du mätt följande värden: Andningsfrekvens = 12/ minut Tidal volym = 500 ml Dead space= 150 ml Beräkna: a/ Minutventilationen b/ Alveolära ventilationen (2p) 24. Tänk dig att du får en sänkning av Hb-värdet från 150g/l till 90 g/l. (3p) a) Hur påverkar detta hemoglobinets saturationsgrad? b) Hur påverkas mängden löst O 2 i plasman? c) Hur påverkas den totala mängden O 2 i blodet? 11

12 Del B- Essäfrågor 1. Epitelet är mycket viktigt för luftvägarnas funktion och epitelet varierar därför i olika delar av luftrören. Beskriv hur epitelet förändras från näsan och ut till de minsta bronkiolerna och hur detta är knutet till luftvägarnas funktion. Du behöver inte beskriva väggen i övrigt. Ge också något exempel på förändring i luftvägsepitelet vid upprepade skador. (6p) 12

13 2. I kroppen finns sensorer, som antingen kan mäta storleken på den extracellulära volymen eller den extracellulära vätskans osmolaritet. Beskriv var dessa sensorer ligger och hur de aktiverar system som kan leda till effekter på extracellulär volym och osmolaritet. Dvs jag vill att du skall berätta om hur det går till när kroppen justerar uppkomna störningar i vätskevolym och/ eller osmolatitet. (5p) 13

14 3. En patient med diabetes (typ I) återfinns en morgon i ett mycket medtaget tillstånd. Han hade slarvat med insulininjektionerna och drabbats av diabeteskoma på grund av en uppseglande mycket hög blodssockernivå. När han kommer in akut gör man laboratoriemätningar. Resultaten visas nedan: ph: 7,22 (normalt: 7, 38-7,42) PCO 2 : 20 mm Hg (normalt: 40 mm Hg) Blodsocker: >30 mmol/l (normalt: 3,5 och 4,5 mmol/l) Na + : 132 meq/l (normalt: 140 meq/l) K + : 5,8 meq/l (normalt: 4,5 meq/l) HCO3 - : 8 meq/l (normalt: 24 meq/l) Utifrån värdena ovan vill jag (a) att du skall namnge den typ av syrabasstörning som patienten uppvisar. Ge också en förklaring till ditt ställningstagande beträffande typ av syrabasstörning. (b) Beskriv även de mekanismer som gjort att patienten har sänkt Na + -konc. i plasman samt (c) ökad K + -konc. i plasman. (d) Hur förväntar du dig att K + - värdet kommer att förändras när patienten får insulin och varför? (6p) 14

15 Denna sida är en minneslapp för dig som lätt glömmer bort din kod Kontrollera att Du har skrivit kod på alla sidor. Anteckna även din kod överst på denna sida Riv av och behåll sidan!!!! 15