Registrering av akuta olycksfallsskador i Dalarna. Åren

Transkript

1 Registrering av akuta olycksfallsskador i Dalarna Åren 22-26

2 SAMMANFATTNING I Dalarna pågår sedan 21 en registrering av olycksfallsskador på landstingets fyra lasarett och sedan 25 görs även en skaderegistrering i primärvården. Syftet med denna registrering är att kommunvis kartlägga förekomsten och typen av skador för att ge de enskilda kommunerna ett underlag till ett skadeförebyggande arbete. Under det senaste året (26) rapporterades 32 6 akuta olycksfallsskador som krävde läkarvård. Genomsnittligt får under ett år mer än var 9:e invånare i Dalarna (117 av 1 ) akut läkarvård till följd av skada i samband med olycksfall. Av alla akuta lasarettsbesök var 2.8% föranledda av skador i samband med olycksfall och av de skadade som omhändertogs på länets akutmottagningar behövde 5 37 vårdas inneliggande. Olycksfallsskador tycks vara vanligare i Dalarna än i andra, jämförda län som Skåne och Skaraborgs. Drygt hälften av de skador som registrerats har skett efter olycksfall i hemmet/bostadsmiljön medan 13% har inträffat under någon form av idrotts-/motionsutövning. Transport-/trafikolyckor svarar för knappt 9% av olycksfallsskadorna medan 7% av olyckorna händer i arbetsmiljön. I skadestatistiken finner man anmärkningsvärt stora skillnader mellan olika kommuner i Dalarna vad gäller förekomsten av olycksfallsskador. Den högsta skadefrekvensen i länet ses i och. Där registreras totalt 151 resp. 136 olycksfall per år och per 1 invånare. I dessa kommuner förekommer av allt att döma olycksfallsskador dubbelt så ofta som i kommuner som och. Här har endast 75 resp. 98 per 1 invånare registrerats för läkarvård under ett år i öppen och sluten vård sammantaget. Genom att vård till följd av olycksfallsskador svarar för en betydande andel av de totala sjukvårdskostnaderna finns det mycket goda ekonomiska skäl till att minska kostnaderna för olycksfall. Inte minst de stora skillnader som ses mellan olika kommuner motiverar i hög grad lokala åtgärder för att identifiera skademekanismer och för att starta ett skadeförebyggande arbete. En fråga som är värd att ställa är om Landstinget Dalarna bör inta en mer aktiv roll i det skadeförebyggande arbetet på kommunal nivå. 1

3 INLEDNING Våren år 21 påbörjades en dataregistrering av samtliga akutbesök på landstingets fyra lasarett (,, och ) med speciell inriktning på rapportering av olycksfall och våldsskador. En sammanställning och rapport har tidigare redovisats av samtliga de registreringar som gjordes under den första sammanhängande 12-månadersperioden ( ). I denna rapport påvisades stora skillnader i olyckstal mellan olika kommuner. Samtidigt påpekades att dessa olikheter kunde hänga samman med att skadestatistiken var ofullständig genom att uppgifter om skador/olycksfall som omhändertas i primärvården saknades. Sedan år 25 sker dock en sådan registrering i primärvården och därigenom kan vi nu redovisa en mera komplett statistik som omfattar samtliga olyckor i länet som kräver läkarvård; i öppenvård på lasarett och på länets vårdcentraler samt i slutenvård på lasarett. SYFTE Syftet med denna registrering är att kartlägga förekomsten av olycksfallskador som föranleder läkarbesök. Vidare att undersöka vilken typ av olycksfall det rör sig om. Av det skälet har en indelning gjorts i olika skadekategorier (skadeområden) och för att jämförelser framöver ska kunna göras med andra kommuner och landsting utgår registreringen från Nordisk Medicinalstatistisk Kommittés (NOMESCO) klassifikationssystem. Således registreras orsaken till varför en patient söker akut sjukhusvård (sjukdom, olycksfallsskada, självtillfogad skada, etc.). Vidare registreras i vilken miljö skadan inträffade. Den övergripande målsättningen med hela olycksfallsregistreringen är att skapa ett underlag för ett lokalt utformat skadeförebyggande arbete. I första hand är avsikten att ge underlag till de enskilda kommunerna i länet och av det skälet redovisas olycksdata kommunvis. METOD För samtliga akuta öppenvårdsbesök på länets lasarett och vårdcentraler anges orsaken till aktuell vårdkontakt (kontaktkoden) som ett av sex olika alternativ (sjukdom, olycksfall, våldsskada, självtillfogad skada, tidigare sökt för samma skada, alt. annat ). Endast för de personer, där anledningen till vårdkontakten har varit olycksfall eller våldsskada, görs en fortsatt registrering och då genom att den miljö där skadan inträffade (platskoden) anges. Det betyder att platsen där skadan inträffade definieras till ett av de nio olika alternativa skadeområden som ingår i klassificeringen (trafik/transportområde, bostad/bostadsområde, idrott/idrotts- /sportanläggning etc.). I de fall där skadan inträffat i trafik eller inom idrott sker ytterligare insamling och registrering av data för att kartlägga typen av olycksfall. Dataregistreringen medger att den skadades ålder, kön och hemkommun anges, liksom datum för det aktuella besöket. Den exakta platsen för och orsakerna till olycksfallet kan anges när en särskild kommentar om detta lämnas vid skaderegistreringen. Den stora fördelen med denna dataregistrering är att i stort sett samtliga de olycksfall som inkommer till lasarettens akutmottagningar rapporteras. Detta genom att registreringen som regel görs av mottagande sjuksköterska direkt när patienten anländer till den aktuella mottagningen. Vid läkarbesök på vårdcentraler görs i stället registreringen av receptionspersonal, vilket medför större risk för att alla olycksfall inte skaderegistreras. Vi redovisar här antalet olyckor som behandlats i öppen- och slutenvård och anger inom vilka skadeområden som olyckorna skett för resp. kommuns invånare. Detta alldeles oavsett var i länet själva läkarbesöket skett. På så sätt kan en jämförelse 2

4 göras mellan olika kommuner för att studera ev. skillnader i olyckstal och skadetyper. En översiktlig jämförelse görs också med en sjukhusbaserad registrering av olycksfallsskador som genomförts i Skåne. En separat jämförelse görs även med antalet skador som behandlats i slutenvård. Data har här hämtats från landstingets eget patientregister för åren RESULTAT A. Skadade som uppsökt lasarettens akutmottagningar: Totalt har skador till följd av olycksfall registrerats bland länets invånare under 26 vid länets akuta lasarettsmottagningar. Eftersom totalt akuta sjukhusbesök ägt rum under samma tid innebär detta att 2.8% av alla dessa besök är en följd av olycksfallsskador. Av de skadade som omhändertogs på akutmottagningarna 26 behövde inte mindre än 29.3% (motsvarande 5 37 patienter) vårdas inneliggande. Av alla slutenvårdsfall var 1.9% förorsakade av olycksfallsskador. Det mest relevanta måttet på hur vanligt förekommande olycksfallskador är i en kommun är att beräkna incidensen, dvs. antalet skador p.g.a. olycksfall som årligen sker per 1 invånare. Det faktiska antalet olycksfallskador kan knappast anges, men däremot kan antalet olycksfall som föranleder läkarbesök beräknas. Skador behandlade i öppen vård: En jämförelse mellan olika kommuner i Dalarna: I diagram 1 redovisas hur många av respektive kommuns invånare som under år 26 sökt lasarett för vård till följd av olycksfall. Genomsnittligt får 67 av 1 invånare i Dalarna akut sjukhusvård till följd av skada i samband med olycksfall. Ett betydligt högre incidenstal resp ses bland kommuninvånarna i och. Vidare finner man att antalet akuta lasarettsbesök per 1 invånare är markant lägre i och. Här är incidenstalen endast 35 resp. 4, dvs. ungefär 1/3 av de i. I diagram 2 ses antalet sjukhusvårdade olycksfall kommunvis för vart och ett av åren 22 fram till 26. Av diagrammet framgår att antalet skadade per 1 invånare har varit relativt likartat år från år i de olika kommunerna. Diagram 1 Antal skadade per 1 invånare som uppsökt akutmottagningar år Antal per 1 inv Slutenvård Öppenvård Länet 3

5 Diagram 2 Antalet skadade per 1 invånare som uppsökt akutmottagningar åren Antal skadade per 1 inv År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 Länet Skador behandlade i sluten vård: En jämförelse mellan olika kommuner i Dalarna Av diagram 1 framgår hur stor andel av akuta patienter med olycksfallsskador som behövde sluten vård år 26. I tabell 1 redovisas incidensen av sluten vård, dvs. hur många invånare per 1 som kräver sluten vård, i varje enskild kommun. Detta under åren Eftersom det, speciellt i mindre kommuner, rör sig om ganska små tal, kan man finna tydliga skillnader i antalet vårdade personer från det ena året till det andra. Därför bör jämförelser mellan olika kommuner göras under en längre tidsperiod, här för 5-årsperioden Man finner då högst påtagliga skillnader med störst behov av slutenvård efter olycksfallsskador för invånarna i och. I och är motsvarande vårdbehov avsevärt mycket mindre. Tabell 1. Antalet olycksfall i slutenvård under åren Per 1 invånare i olika kommuner och för hela länet. Kommun År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År ,5 18,9 23,3 19,1 19,8 19,9 18,5 18,4 17,7 17,4 17,9 18, 18,8 19,4 19,3 18,3 18, 18,8 17,2 16,5 17,1 15,3 15,7 16,4 16,9 19,7 18,2 19,7 19,5 18,8 19,3 2,5 2,1 22,9 2,1 2,6 18,6 19,8 16,7 16,3 18,9 18,1 19,6 2,5 21,5 21,2 21,7 2,9 23,3 23,3 24,1 24,2 23,4 23,7 21,5 25,5 26,3 23,2 23,9 24,1 23,1 28,5 22,6 27, 24,9 25,2 14,6 16,7 13,7 13,9 14, 14,6 21,1 19,7 21,1 19,7 19,1 2,1 2,6 21,8 22,3 25,9 2,2 22,2 23,6 22,9 26,6 26,6 27,1 25,3 Länet 19,3 2,1 19,9 19,6 19,5 19,7 4

6 B. Skadade som uppsökt länets vårdcentraler Totalt har skador till följd av olycksfall registrerats bland länets invånare under 26 vid länets samtliga vårdcentraler. Eftersom totalt läkarbesök har ägt rum under samma tid innebär detta att 4.3% av alla dessa besök är en följd av olycksfallsskador. Olycksfall som erhållit läkarvård på vårdcentraler har dessvärre inte regelmässigt redovisats i den avsedda skaderegistreringen. Därför redovisar vi här summan av de olycksfallsskador som angetts genom särskild skademodul och de besök som av behandlande läkare bedömts som skada och således fått en skadediagnos. Den totala summa av olycksfall som vi på så sätt kan redovisa blir, till följd av brister i skaderegistreringen, något underskattad. Av störst intresse i sammanhanget är de skillnader som ses mellan olika kommuner när det gäller andelen läkarbesök som föranletts av olycksfall. I är endast 2.4 % av alla läkarbesök på vårdcentral förorsakade av skador att jämföra med 6.8 resp. 6.3% av läkarbesöken i resp.. En jämförelse mellan olika kommuner i Dalarna I diagram 3 redovisas hur många av resp. kommuns invånare som under ett års tid sökt läkare på vårdcentral till följd av olycksfall. Genomsnittligt besöker årligen 5 av 1 invånare i Dalarna läkare på vårdcentral till följd av skada i samband med olycksfall. Betydligt högre siffror finner man i kommuner som och med förhållandevis längre avstånd till lasarett. I dessa kommuner har 82 resp. 8 av 1 invånarna sökt läkare på vårdcentral till följd av olycksfall. Detta kan jämföras med kommuner som och där endast 26 resp. 35 av 1 invånare skaderegistrerats på vårdcentraler. Diagram 3 Antal skadade per 1 invånare som uppsökt länets vårdcentraler år Antal per 1 inv Länet 5

7 C. Totala antalet skadade som sökt läkarvård på länets lasarett och vårdcentraler Under år 26 registrerades totalt 32 6 läkarbesök där invånare i Dalarna sökt vård till följd av olycksfallsskada. Som ett genomsnitt för länet finner man att 117 av 1 invånare år 26 sökte någon form av läkarvård efter olycksfall (diagram 4), vilket betyder att mer än var 9:e invånare sökte sådan vård. I diagram 4 visas hur skadetalen skiljer sig mellan olika kommuner. är den kommun i Dalarna där invånarna söker vård för olycksfallsskador i minst utsträckning; 75 av 1. Invånarna i erhåller läkarvård efter olycksfall i dubbelt så hög utsträckning; 151 av 1 invånare skadades år 26. Diagram 4 Antal skadade per 1 invånare som uppsökt länets akutmottagningar och vårdcentraler år Antal per 1 inv Vårdcentr Akutmott Länet 6

8 D. Fördelningen av olyckor på olika skadeområden och i olika kommuner Tabell 2 visar hur de sjukhusregistrerade skadorna fördelar sig på olika skadeområden. I diagram 5 ses också hur antalet skador inom olika skademiljöer är relativt lika år från år. Tabell 2 Den procentuella fördelningen av sjukhusregistrerade olycksfallsskador inom olika skademiljöer under år 26 i Dalarna och Skåne Dalarna Skåne Trafikmiljö 8,5 14,8 Bostadsmiljö 57,2 44,6 Arbetsmiljö 7, 8,3 Servicemiljö 1,3 1,3 Skolmiljö 4,1 5,2 Idrottsmiljö 13,2 14,8 Nöjesmiljö 3,9 3,5 Fri natur 3,4 5,6 Annat,7 1,9 "Kod anges senare",9,1 Diagram 5 Antal skadade länsinvånare som uppsökt länets akutmottagningar uppdelat på skadeområden Övrigt Fri natur, hav, sjö och älv Nöjes-, kultur- och parkområde Idrott, idrotts- och sportanläggningar Skola,förskola, offentliga lokaler, inst.omr Butiks-, handels- och serviceområde Arbete/produktionsområde Bostads/bostadsområde Trafik/transportområde

9 Olyckor i bostaden/bostadsområdet Denna typ av olyckor är helt dominerande år från år och så är fallet i samtliga kommuner. För länet som helhet finner man år 26 att mer än hälften (57.2%) av samtliga sjukhusvårdade olycksfallskador har inträffat just inom detta skadeområde, vilket motsvarar 38.1 olycksfall per 1 invånare i länet. Totalt rör det sig om inte mindre än olyckor i länet. Vissa skillnader ses mellan de enskilda kommunerna med förhållandevis lägre andel hemolyckor i (52.9%) och i (54.5%) och högre andel i (63.6%) Procent Totalt Olycksfallskador inom idrott Som ett genomsnitt för länet finner man att 13.2% av alla registrerade olycksfallsskador på lasarett inträffade under idrottsutövning år 26. Detta motsvarar 8.8 olycksfall per 1 invånare i länet. Totalt rör det sig om 242 idrottsskador. Andelen idrottsskador varierar något mellan olika kommuner och är som lägst i (9.2%) och som högst (15.8%) i. Procent Totalt 8

10 Olycksfallskador inom trafik/transportområdet Olycksfall som sker inom trafik/transportområdet kan i högre utsträckning än andra typer av olycksfall förväntas söka lasarett för undersökning och vård. Av samtliga olycksfallsskador utgör transportolyckor 8.5%, som ett genomsnitt för länet och totalt rörde det sig om 1558 skadade år 26. Detta motsvarar 5.7 trafikolyckor per 1 länsinvånare. Andelen trafikskador varierar något mellan olika kommuner och är som lägst i (6.4%) och som högst (13.8%) i. Procent Totalt Olycksfallskador i arbetet Även beträffande de olycksfall som inträffar inom skadeområdet arbete/produktionsområde förefaller det finnas skillnader mellan de olika kommunerna. Således finner man en klart högre andel arbetsolycksfall i (1.8%) och (9.3%) än i (4.7%). Som ett genomsnitt för länet finner man att 6.4% av alla lasarettsregistrerade olycksfall utgörs av arbetsolycksfall, vilket motsvarar 4.6 olycksfall per 1 länsinvånare. Totalt rör det sig om 1281 arbetsolycksfall bland länets invånare. Procent Totalt 9

11 DISKUSSION Syftet med registreringen av olycksfallsskador är att ta fram underlag för lokala, kommunvis utformade skadeförebyggande åtgärder. Ett skadeförebyggande arbete förutsätter naturligtvis att kunskap finns om var och hur skadorna inträffar och hur vanligt förekommande de är. I det sammanhanget är det av stort intresse av att veta hur olika kommuner skiljer sig åt både vad avser antalet och typen av olyckor som inträffar. En sådan information kan ge ledtrådar till vilka speciella åtgärder som kan vara nödvändiga i en enskild kommun. Det kan också vara av intresse att se hur skadetalen i Dalarna är i jämförelse med i andra län. Vi har då möjlighet att göra en direkt jämförelse med förhållandena i Skaraborgs län, där man gjort en relativt likartad skaderegistrering. I en rapport från 25 redovisas skador som registrerats under en 5-årsperiod; Här har man registrerat alla invånare som sökt läkar- eller tandläkarvård på sjukhus, jourcentraler, vårdcentraler och inom folktandvården. Man fann då att i medeltal sökte 1 av 1 invånare årligen vård till följd av skada under den aktuella 5- årsperioden. Detta kan jämföras med skadetalet för Dalarna år 26 då 117 av 1 invånare sökte öppenvård till följd av skada. För att en sådan jämförelse ska bli rättvisande måste hänsyn tas till att bortfallet av registrerade skador uppskattades till 13,3% (år 24) i Skaraborgs län. Det innebär att det faktiska skadetalet här rimligtvis var ca 113 per 1 invånare. I detta sammanhang bör också påpekas att bortfallet i den skaderegistrering som gjorts i Dalarna är obetydligt tack vare en förenklad typ av registrering. Vidare måste hänsyn tas till att även tandskador inkluderades i Skaraborgs skaderegistrering. Antalet tandskador var dock relativt litet bortsett från i de yngre åldersgrupperna. Sammantaget kan man anta att skadetalen sannolikt är något högre i Dalarna än i Skaraborgs län när man jämför det totala antalet skador som omhändertas på sjukhus och vårdcentraler. En jämförelse kan även göras med skadetalen i Skåne, men då enbart för de skador som omhändertagits och registrerats på sjukhus. Genomsnittligt erhöll 67 av 1 invånare i Dalarna akut sjukhusvård år 26 till följd av skada i samband med olycksfall. Skadeincidens i Skåne var klart lägre; 55 per 1 invånare år 26. Liksom i Dalarna noterades i Skåne stora skillnader i skadetal mellan olika kommuner. En jämförelse kan även göras av hur olycksfallsskadorna hänförs till olika skademiljöer (se tabell 2). Man finner då att i Dalarna är andelen skador p.g.a. olycksfall som sker i bostaden/bostadsområdet klart större än i Skåne. Däremot är andelen skador i trafikmiljön betydligt högre i Skåne. I övrigt är fördelningen av skador på olika typer av skademiljöer relativt likartad. Man finner förvånansvärt stora skillnader mellan olika kommuner i Dalarna när det gäller andelen (per 1) invånare som årligen får läkarvård efter olycksskada. Antalet skadade som söker lasarettens akutmottagningar kan naturligtvis variera kommunvis beroende på närhet/avstånd till lasarett. På så vis kan man tänka sig att höga besökstal för invånare i och kan förklaras av närheten till lasarett, liksom på motsvarande sätt låga besökstal för invånare i ex., och med relativt stora avstånd till lasarett. Om närhet resp. avstånd till lasarett utgör en förklaring till varierande skadestatistik borde rimligen dessa olikheter delvis kompenseras genom kompletterande skadestatistik från mer närbelägna vårdcentraler. Delvis finner man en sådan kompensation när skadestatistiken från lasarett kompletteras med statistiken från vårdcentraler. På så sätt försvinner de låga skadetal som tidigare noterats i lasarettsstatistik för invånare i och. 1

12 När man jämför incidensen av olycksfallsskador (per 1 inv. per år) som den registrerats sammantaget för öppen och sluten vård (lasarett och vårdcentraler) framgår att det dubbla antalet skador sker bland invånare i (151) jämfört med i (75). Bland invånarna i ses också relativt höga skadetal (136), medan frekvensen av skador tycks vara betydligt lägre i ex (98). Det är anmärkningsvärt att dessa skillnader i skadeincidens mellan olika kommuner förblir i stort sett oförändrade år efter år under den 5-åriga uppföljningstid som här redovisas (22-26). Skaderegistreringen kan inte besvara frågan om vilka orsaker som ligger bakom skillnaderna i skadetal mellan olika kommuner. Registreringen visar däremot att vid en jämförelse mellan exempelvis och så finner man att skadeincidensen inom varje enskilt skadeområde (bostad, idrott, trafik, arbete, etc.) är 2-4 gånger högre i. Därmed kan i vart fall konstateras att det inte rör sig om någon enskild skadetyp som förklarar skillnader mellan dessa kommuner. För att förklara de höga olyckstal som man vid skaderegistreringen finner i kommuner som och krävs därför ytterligare kartläggning. Då med inriktning på att identifiera skademekanismer för att kunna åstadkomma ett skadeförebyggande arbetssätt Bo Bjerre Miljömedicinsk läkare Landstinget Dalarna Utvecklingsenheten Box FALUN e-post: bo.bjerre@ltdalarna.se Britt-Marie Sandberg Ansvarig för skaderegistreringen britt-marie.sandberg@ltdalarna.se 11