Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Transkript

1 Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: Styrelsen för Distriktsläkarföreningen i Sydvästra Skåne dec

2 Bakgrund: År 2009 infördes Hälsoval Skåne, en s.k. vårdvalsreform, i Region Skåne. I informationen till medborgarna sägs bland annat: Den vård som erbjuds inom Hälsoval Skåne ska vara av hög kvalitet, och ha god tillgänglighet och kontinuitet. Tanken är att brukarnas makt och inflytande ska ökas och att konkurrensen ska öka mellan olika vårdgivare. Krav ställs på ändrade arbetstider och arbetssätt. Önskemål finns om en minskning av jourverksamheten och istället ett ökat öppethållande på de lokala enheterna. Samtidigt är reformen kraftigt underfinansierad och Region Skåne är det landsting i Sverige som fördelar lägst andel av sjukvårdens totala budget till primärvården. Det föreligger en uppenbar risk att de ökade kraven på primärvården kan leda till en försämrad arbetsmiljö. Styrelsen för DLF i Sydvästra Skåne beslutade våren 2009 att genomföra en enkät bland primärvårdsläkarna under hösten Vi beslutade att enkäten skulle ställas till alla verksamma läkare inklusive utbildningsläkare och vikarier. Enkäten skulle omfatta frågor om jourverksamheten och dess utformning, frågor om arbetstider och eventuella kvällsmottagningar och frågor om betydelsen av kontinuitet i patient- läkarkontakten för medicinsk kvalité och arbetsmiljö för läkarna. Sammanfattning av enkätresultatet: 126 läkare har besvarat enkäten och svarsfrekvensen var 74%. De flesta läkarna har deltagit i jourverksamheten i Malmö respektive Trelleborg och en majoritet hade mellan 5-20 jourer under läkare hade fler än 20 jourer. En klar majoritet vill inte ha fler jourer, men en klar majoritet vill inte heller ha färre jourer, utan man tycker att det är ganska lagom. En fjärdedel av de tillfrågade vill ha fler jourer, och viktigaste skälet är ekonomiskt men även möjlighet till kompensationsledighet är viktig. De allra flesta ser arbetstid kl 8-17 och en gemensam frivillig jour som den bästa lösningen. Man anser också att jouren bör vara gemensam med de privata primärvårdsläkarna. En stor majoritet anser inte att primärvården ska ha ett dygnetruntansvar, utan att den typiska primärvårdspatienten som regel kan vänta till dagen därpå. På frågorna om arbetstidens förläggning anser 74% att det är mycket viktigt eller viktigt med arbete normal kontorstid kl På frågan om ett eventuellt arbete i så kallat tvåskift. Det betyder att halva arbetsstyrkan börjar tidigt och slutar tidigt och att andra halvan börjar sent och slutar sent. Man växlar enligt ett schema. Hälften svarar att man inte kan tänka sig att arbeta på det sättet och en tredjedel kan tänka sig det. 41% oroas av diskussionerna om ändrade arbetstider. En fjärdedel av alla som deltagit i enkäten är så oroade att de kan tänka sig att byta arbete. En gemensam uppfattning hos deltagarna i enkäten är att en förändring av arbetstiden ska kompenseras ekonomiskt eller med minskad arbetstid. Vid otillräckliga lokalutrymmen kan det vid arbete i tvåskift bli nödvändigt att dela arbetsplats med en kollega. Detta förhållande kan också uppstå när en jourverksamhet ska inrymmas i en befintlig vårdcentral som har dagverksamhet. En mycket stor majoritet av de tillfrågade (83%) anser det vara mycket viktigt eller viktigt att ha en egen arbetsplats. Tre frågor som berör betydelsen av kontinuitet i patient- läkarkontakten för medicinska kvalité och för arbetsmiljö. 92% anser att det är mycket viktigt eller viktigt att kunna ta emot patienterna på den egna vårdcentralen. På frågan om det är viktigt för den medicinska kvalitén att patienten får träffa sin egen doktor så anser 98% att det är mycket viktigt eller viktigt. På den sista frågan om det är viktigt för läkarens arbetsmiljö och arbetsbelastning att man känner sin patient så anser 98% att det är mycket viktigt eller viktigt. 2

3 Vi tittade särskilt på svaren från de 16 läkare på de två vårdcentraler som sedan en tid arbetat tvåskift. Deras svar skiljer sig från de övrigas i att de i högre grad kan tänka sig att arbeta på detta sätt. De är heller inte så oroade för diskussionerna om ändrade arbetstider. De tycker dock att det är viktigt att få ha en egen arbetsplats. De har som kompensation för ändrade arbetstider fått minskad arbetstid och har inte behövt delta i jourverksamheten de dagar vårdcentralen är kvällsöppen. Man anser jämfört med övriga i högre grad att arbete utanför normal kontorstid ska kompenseras med minskad arbetstid. Metod: Enkäten distribuerades av styrelsen för Distriktsläkarföreningen under oktober och november 2009 via de lokala klinikombuden. Dessa registrerade hur många enkäter som delades ut och hur många svar som kom in. Enkäten ställdes till samtliga verksamma läkare på enheten inklusive utbildningsläkare och vikarier. Sammanställningen av enkäterna har gjorts av Per Nordlund. Diagram och separat PP-presentation har gjorts av Mikael Truedsson. Resultat: 126 svar på enkäten 58 män och 68 kvinnor svarade 41 utbildningsläkare och 85 distriktsläkare svarade Medelålder hos de som svarat är 48 år Samtliga som svarat arbetar på offentliga vårdcentraler Svarsfrekvens 74% på hela enkäten Mer än hälften av de som svarat på enkäten är 55 år eller äldre 3

4 De allra flesta deltar i jourverksamheten 4

5 En klar majoritet vill inte ha fler jourer Orsak till fler jourer: Hos de som vill ha fler jourer är huvudskälet ekonomiskt, men även möjlighet till kompensationsledighet är viktig. Bland andra skäl till önskemål om fler jourer finns utbildningsvärdet för utbildningsläkarna. 5

6 En majoritet vill inte ha färre jourer. De flesta vill ha jourer, men inte fler! Orsak till detta kan vara ekonomisk, möjlighet till kompensationsledighet, att det är roligt att joura eller för att inte tappa kompetens. Frågor om arbetstider med kvällsmottagning och konsekvenser för arbetsmiljön vid s.k. tvåskiftsarbete där halva arbetsstyrkan börjar tidigt och slutar tidigt, och halva börjar sent och slutar sent. Man växlar enligt ett schema. Detta arbetssätt har prövats på ett par vårdcentraler i Malmö. På dessa ställen har man kompenserats med mindre mottagningstid och har inte behövt delta i den gemensamma jourverksamheten under de dagar mottagningen har haft öppet på kvällen: 74% anser att det är mycket viktigt eller viktigt att få arbeta normal kontorstid kl

7 Det stora flertalet anser att arbete utanför normal arbetstid kl 8-17 ska kompenseras ekonomiskt, med minskad arbetstid eller på båda sätten. 7

8 Hälften av de tillfrågade läkarna kan inte tänka sig att arbeta i tvåskift. Vid otillräckliga lokalutrymmen kan det vid arbete i tvåskift vara nödvändigt att dela arbetsplats med en kollega. Detta förhållande kan också uppstå när jourverksamhet ska inrymmas i en befintlig vårdcentral med dagverksamhet. En mycket stor majoritet av de tillfrågade (83%) anser det vara mycket viktigt eller viktigt att ha en egen arbetsplats. 8

9 41% oroas av diskussionerna om ändrade arbetstider En fjärdedel är så oroade av diskussionerna om ändrade arbetstider att de kan tänka sig att byta arbete! 9

10 Frågor om kontinuitet och medicinsk kvalité: En mycket stor majoritet anser det vara mycket viktigt eller viktigt att kunna ta emot patienterna på den egna vårdcentralen. Nästan alla anser det vara mycket viktigt eller viktigt för den medicinska kvalitén att patienten får träffa sin egen läkare. 10

11 Nästan alla tillfrågade anser det vara mycket viktigt eller viktigt för arbetsmiljö och arbetsbelastning att känna sin patient. 2/3 av de som svarat anser att det är mindre viktigt distriktsläkarna har ett dygnetruntansvar. Bland kommentarerna kan nämnas att det inte finns resurser, att den typiska primärvårdspatienten kan vänta till dagen därpå. 11

12 Två st frågor utformade som påståenden om utformningen av jourverksamheten, och där man fick svara på en skala från 1 till 10: En mycket stor majoritet instämmer i påståendet att lösningen med arbete vanlig kontorstid och där jouren är frivillig och med god ersättning är en bra lösning. Detta överensstämmer ganska väl med som förhållandena har varit de senaste åren. En stor majoritet instämmer i påståendet. Viktigaste skälet är att minska den totala jourbördan. Ett annat skäl kan vara för kollegialt utbyte. 12

13 Separat redovisning från de läkare som arbetar på vårdcentraler som haft arbete i tvåskift. Deras svar (som ingår i redovisningen av alla svar) skiljer sig på vissa punkter från de totala svaren. Om svaren från de två vårdcentralerna plockats bort från övriga svar hade skillnaderna blivit tydligare. Viktigt att påpeka är att de här 16 svaren endast utgör 13% av totala antalet svar. De svar som inte redovisas separat skiljer sig inte på något anmärkningsvärt sätt från övriga redan redovisade svar. Viktig bakgrundsinformation är att man har kompenserats med en minskad arbetstid på vårdcentralen, att man inte har behövt delta i jourer de dagar vårdcentralen har öppet kvällstid, och att man i huvudsak har lokaler som tillåter att man har en egen arbetsplats. Vårdcentralerna som det gäller är Eden och Husie 16 läkare har besvarat enkäten Könsfördelning 6 kvinnor och 10 män (detta är en lägre andel kvinnor jmf med den totala enkäten) Medelåldern är 49,6 år 4 är utbildningsläkare Svarsfrekvensen är 89% Svaren på dessa 4 frågor skiljer sig inte på något avgörande sätt från de totala enkätsvaren. 13

14 Frågor om arbetstider med kvällsmottagning och konsekvenser för arbetsmiljön vid s.k. tvåskiftsarbete Eden/Husie: Svaren från de här två vårdcentralerna skiljer sig framför allt genom att man är positiv till att arbeta tvåskift och att man inte tycker att det är lika viktigt att arbeta normal arbetstid kl Man anser liksom övriga att arbete utanför normal arbetstid ska kompenseras ekonomiskt men anser i högre grad att det ska kompenseras med en minskad arbetstid. Man är inte speciellt oroad av diskussionerna om ändrade arbetstider. 14

15 Frågan om en egen arbetsplats: 63% anser att det är mycket viktigt eller viktigt med en egen arbetsplats. Detta skiljer sig något från de totala svaren, men antalet svar från de här två vårdcentralerna är litet jämfört med det totala antalet svar. Vad gäller svaren på frågorna om kontinuitet, medicinsk kvalité i samband med detta och påverkan på arbetsmiljön, så skiljer man sig inte från svaren som helhet. Vid svaren på de två påståendena om jourens organisation, visar det sig att det första påståendet inte var riktigt relevant för de här två arbetsplatserna, varför det är en stor spridning på svaren. På det andra påståendet om en gemensam jour med de privata läkarna, har man samma positiva inställning som övriga tillfrågade. Diskussion och slutsatser (hela enkäten): Vad gäller frågorna om jourverksamheten så är de flesta läkarna positiva till att ha jour, men att det inte ska vara fler jourer än c:a 1-2 jourer per månad som de flesta har nu. Anledningen till att det upplevs positivt med jourer kan vara att det är roligt, att det ger extra inkomster eller kompensationsledighet och för att upprätthålla eller få kompetens. Detta framgår av kommentarer som skrivits till frågorna. Man anser inte att den typiske primärvårdspatienten har behov av primärvårdsjour dygnet runt. Primärvårdspatienten kan som regel vänta till dagen efter. Detta har bekräftats av en tidigare undersökning där distriktsläkare följde med jouren på Akuten i Malmö på kvällen och natten under en månads tid. Bedömningen, som gjordes tillsammans av sjukhusläkaren och distriktsläkaren, visade att ett ytterligt fåtal av de patienter som sökte nattetid kunde betecknas som primärvårdspatienter, och som inte kunde vänta till dagen därpå. Hur läkarna i primärvården önskar att organisationen av jouren ska vara, kan man dra vissa slutsatser från svaren på de två påståendefrågorna. Om de två frågorna sammanfattas håller man med om att en jourverksamhet bör vara organiserad gemensamt med de privata enheterna, vara frivillig och med en god ekonomisk ersättning. Jourverksamheten kostar mycket resurser både ekonomiskt och tar mycket arbetstid. Med begränsade ekonomiska resurser och brist på primärvårdsläkare är det viktigt att organisera jouren så kostnadseffektivt som möjligt och att inte stjäla för mycket resurser från dagverksamheten. På frågorna om förändringar av arbetstiden med fler kvällsmottagningar eller arbete i så kallat tvåskift, så anser 74% att det är mycket viktigt eller viktigt att få arbeta normal kontorstid kl Hälften av de tillfrågade läkarna kan inte tänka sig att arbeta i 15

16 tvåskift. En mycket stor majoritet av de tillfrågade anser att arbete utanför normal kontorstid ska kompenseras ekonomiskt eller med minskad arbetstid. På det två vårdcentraler som redan har tvåskift är inställningen till denna övervägande positiv, men det är viktigt att komma ihåg att man där har kompenserats med minskad arbetstid och färre jourer. Vid införande av ändrade arbetstider eller så kallat tvåskift är det viktigt att arbetsgivaren inte försöker att tränga in mer verksamhet i lokalerna än vad de är byggda för. Något som de allra flesta läkarna upplever som mycket viktigt är att få ha en egen arbetsplats. En mycket stor majoritet av de tillfrågade (83%) anser det vara mycket viktigt eller viktigt att ha en egen arbetsplats. Att som distriktsläkare inte få ha en egen arbetsplats är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. På Ahlmansgatan i Malmö fick vårdcentralen tidigare dela lokaler med jourverksamheten. Detta skapade konflikter och en otrivsam arbetsmiljö. Lösningen blev att separera verksamheterna lokalmässigt. Vi frågade i enkäten särskilt om läkarna kände oro inför diskussionerna om ändrade arbetstider och 41% av de tillfrågade svarade ja. För att få en uppfattning om hur stark oron var frågade vi om man var så oroad att man övervägde att byta arbete. På denna fråga visade det sig att en fjärdedel av alla tillfrågade i enkäten kunde tänka sig att byta arbete! Detta är anmärkningsvärt många och borde mana till eftertanke hos arbetsgivaren. Primärvården i Sydvästra Skåne har inte råd att förlora fler läkare. Det finns redan stora vakanser. Med den höga medelåldern hos distriktsläkarna finns här dessutom en uppenbar risk för ökade pensionsavgångar. På frågorna som rör betydelsen av kontinuitet i patient- läkarkontakten för medicinsk kvalité och arbetsmiljö för läkarna anser 92% att det är mycket viktigt eller viktigt att kunna ta emot patienterna på den egna vårdcentralen. På frågan om det är viktigt för den medicinska kvalitén att patienten får träffa sin egen doktor så anser 98% att det är mycket viktigt eller viktigt. På den sista frågan om det är viktigt för läkarens arbetsmiljö och arbetsbelastning att man känner sin patient så anser 98% att det är mycket viktigt eller viktigt. Det här är en fråga som kommit något i skymundan i Hälsoval Skåne i och med att listning inte längre sker på familjeläkaren utan på vårdenheten. Tidigare patientundersökningar har visat att det är mycket viktigt för patienterna att ha en egen doktor och särskilt för de äldre patienterna. Vår undersökning visar att det också är mycket viktigt för den enskilda doktorn med en hög kontinuitet både för den medicinska kvalitén liksom för läkarens egen arbetsmiljö och arbetsbelastning. 16