Kultur- och utbildningsnämndens föräldraenkät Förskolan i Kiruna kommun våren 2017

Transkript

1 RAPPORT Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson Kultur och utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsnämndens föräldraenkät Förskolan i Kiruna kommun våren

2 I denna rapport redovisas resultaten på några nyckelfrågor från den föräldraenkät som besvarats av vårdnadshavare till barn i kommunens förskolor. Resultaten för de senaste fem åren redovisas så att en jämförelse mellan åren kan göras för att se om det skett någon förbättring eller försämring i vårdnadshavarnas upplevelser. (Resultatrapporten 2017 för enkäten i sin helhet finns som bilaga 1 till denna rapport.) Det är viktigt att komma ihåg att enkäten endast finns på svenska och är frivillig att besvara. Tyvärr väljer en stor majoritet av barnens vårdnadshavare att inte besvara enkäten varför underlaget ofta är relativt litet och kan variera mycket mellan åren dels vad gäller antal svar och dels vad gäller vilka verksamheter barnen är inskrivna i. Synpunkter från vårdnadshavare som inte kan svenska särskilt bra riskerar också att uteslutas från undersökningen då enkäten endast finns på svenska. Trots att detta innebär att resultaten inte är statistiskt säkerställda så görs analyser och jämförelser av resultaten. Detta då huvudsyftet med undersökningen är att se om det finns områden som berörda vårdnadshavare är mindre nöjda med och som verksamheterna och nämnden därför borde sätta extra fokus på i sitt förbättringsarbete. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen på föräldraenkäten i förskolan har varierat mellan 70 och 126 svar för de fem år som redovisas i tabellen. För 2017 var svarsfrekvensen totalt 105 svar fördelat på kommunens 23 förskolor. Fördelningen av antal svar mellan förskolorna är mycket stor och varierar från 0 svar (från 6 förskolor) upp till 21 svar. Det är också stor variation mellan åren vad gäller vilka förskolor som fått många respektive få svar vilket gör att det inte går att säkerställa att det är någon särskild insats på en specifik förskola som bidragit till ett förbättrat eller försämrat resultat på kommunnivå. Resultatredovisning av nyckelfrågor föräldraenkäten Eftersom svarsfrekvensen under de första åren varit så pass låg att det endast rört sig om enstaka svar från några få verksamheter redovisas endast jämförelsestatistik mellan åren 2013 till Samtliga resultat redovisas i procent (%) av de vårdnadshavare som besvarat enkäten. I kolumnen längst till höger markeras en positiv ökning om minst 5 procentenheter med (+) och en negativ ökning om minst 5 procentenheter med (-) mellan de två senaste åren. Efter resultatredovisningen följer en resonerande analys av resultaten. Påstående att ta ställning till /- Jag upplever att det alltid finns utrymmen på förskolan där det är lugn och ro. Instämmer Förskolan har en god fysisk inomhusmiljö. Mitt barn mår bra på förskolan - Instämmer Jag upplever att kamratrelationerna på förskolan fungerar bra. - Instämmer (+) (+) (+) (+) 2

3 Påstående att ta ställning till /- Jag upplever att mitt barn möts med respekt av förskolans personal. - Instämmer Mitt barn får den hjälp och det stöd han/hon behöver på förskolan. - Instämmer Jag kan följa mitt barns utveckling genom den information personalen ger mig. - Jag upplever att mitt barn äter bra på förskolan. Ja alltid/ja för det mesta Jag är nöjd med matsituationen på förskolan. - Förskolan ger mig goda möjligheter att vara delaktig i verksamheten. - Instämmer Jag har förtroende för förskolans personal. - Jag har förtroende för förskolans ledning. - Jag tycker mitt barns förskola är bra. Jag är nöjd med den information jag fick i samband med erbjudande om plats i förskolan. - Instämmer helt/instämmer i ganska stor (+) (+) (+) (+) (+) (+) (+) Analys I tabellen redovisas endast resultaten för de 14 nyckelfrågorna. Analysen som redovisas utgår däremot från alla frågor i enkäten. De sex förskolor vars resultat påverkar kommunens resultat för 2017 mest på grund av att relativt många vårdnadshavare besvarat årets enkät är Bullerbyns förskola (20% av totala antalet svar), Fjällets förskola (18%), Hjalmar Lundbohms förskola (13%), Bolags och Thules förskolor (9% vardera) och Svappavaara förskola (7%). Det innebär alltså att ungefär ¼ av alla förskolor står för 76% av underlaget. Analysarbetet av enkätresultaten har gjorts av kultur- och utbildningsförvaltningens kvalitetsutvecklare tillsammans med förskolecheferna. 3

4 Av sammanställningen av resultaten framgår att vårdnadshavarna 2017 är mer positiva till verksamheterna inom 11 av de 14 nyckelfrågorna än vad vårdnadshavarna som besvarade enkäten 2016 var. Inom samtliga av dessa 11 nyckelfrågor är det också det mest positiva resultaten som visats under hela femårsperioden. För övriga 3 nyckelfrågor ligger resultaten på samma nivå som för Endast 3 av de 23 förskolorna som ingår i enkätundersökningen har haft en påverkan på resultaten med minst 5 procentenheter både under 2016 och Dessa förskolor är Fjället, Hjalmar Lundbohm och Thule. Vid en jämförelse mellan åren för just dessa förskolor syns ingen större skillnad i resultaten överlag. Detta innebär att det inte är förändringar på dessa tre förskolor som varit den huvudsakliga bidragande orsaken till det förbättrade resultaten i sin helhet även om de kan ha påverkat positivt på enstaka frågor. Förutom att helhetsomdömet om förskolorna förbättrats markant jämfört med 2015 och 2016 så är det inom följande områden som vårdnadshavarna varit mer nöjda det senaste året: förskolornas fysiska inomhusmiljö relationer mellan barnen (likabehandlingsarbetet) stöd och hjälp till barnen föräldrarnas möjlighet till inflytande och påverkan förtroende för personal och chefer I tabellen syns inte andelen vårdnadshavare som markerat svarsalternativet Vet ej men även dessa svar kan ge en tydlig indikator på att förskolorna behöver jobba mer med vissa frågor även om resultatet ser positivt ut. Frågan angående förtroende för förskolans ledning är den fråga som över tid haft det sämsta resultatet. På denna fråga har endast 64% gett ett positivt svar men detta är också en fråga där relativt många inte kunnat ta ställning. Cirka 17% har markerat att de inte vet och 20% har gett ett negativt svar. Däremot har alla vårdnadshavare kunnat ta ställning till om de har förtroende för förskolans personal. Detta är inget ovanligt när man ber brukare uttala sig om förtroendet för olika funktioner inom en verksamhet - dels då de flesta sällan har kontakt med ledningen för verksamheten och dels då många brukare inte vet vilka som utgör ledningen. Detta kan i sig vara ett tecken på att ledningen i form av förskolechefer, förvaltningsledning och/eller nämndsledamöter inte syns i tillräckligt stor grad i samband med frågor som rör förskolans verksamhet eller att det är otydligt vad som egentligen menas med förskolans ledning då detta inte framgår i enkäten. Ett annat område som fått relativt lågt resultat men som ändå förbättrats med cirka 20 procentenheter från tidigare är den inre lokalmässiga miljön. Här gav 72% av vårdnadshavarna ett positivt svar på påståendet att det alltid finns utrymmen på förskolan där det är lugn och ro, men det är fortfarande 19% som gett ett negativt svar. Liknande resultat gäller på frågeställningen om hur man upplever ljudnivån. Även om ljudnivån fortfarande upplevs som för hög hos en stor grupp av vårdnadshavarna så är den stora förbättringen av resultatet troligen en följd av det arbete som gjorts de senaste åren kopplat till undersökningar med utgångspunkt i personalens arbetsmiljö. Intressant i den undersökningen var att det ofta inte var en lokalfråga eller antal barn på avdelningen som var orsaken till en relativt hög ljudnivå på förskolorna utan att det ibland berodde på hur man kommunicerade på förskolan dvs hur högt man pratade med varandra och om man ropade över rummet eller om man gick fram till den man skulle prata med. Ökad insikt om hur man kommunicerade i verksamheten och förändrat beteende hos personalen var det som i dessa fall gav störst positiv effekt på ljudnivån. I andra fall har man ändrat sitt sätt att organisera aktiviteterna på förskolan så att barn och personal blir mer utspridda i de lokaler man har tillgång till. Även förändrade 4

5 sammansättningar av barngrupper har påverkat ljudnivån åldersindelning har gett lugnare ljudnivå. På vissa förskolor har man fått ner ljudnivån genom att skapa lugnare lekmiljöer. Påståendet om att förskolan ger vårdnadshavaren goda möjligheter att vara delaktig i verksamheten har också en relativt hög positiv ökning med hela 14 procentenheter mellan åren 2016 och 2017 från 60% till 74%. Frågeställningar kopplade till föräldrarnas möjlighet till inflytande är de som överlag har störst andel Vet ej-svar. Detta gäller främst frågor som rör möjligheten att påverka verksamheten i allmänhet. Då det gäller frågor som rör de egna barnens lärande tycks man ha lättare att ta ställning till påståendena. Att det blir många Vet ej-svar kan innebära att relativt många vårdnadshavare inte känner sig trygga i att själva ta upp frågor i samband med t ex föräldramöten eller att personalen inte bjuder in till förslag och synpunkter från vårdnadshavarna. Det kan också vara så att vårdnadshavarna inte tycker sig ha en tillräckligt bra bild av hur verksamheten egentligen fungerar och därför väljer att inte ta ställning. Ett område som är mycket konkret och som tyder på att vårdnadshavarna inte tycker sig ha en tillräckligt bra bild av hur det egentligen fungerar på förskolan är frågeställningar kring maten. Även detta område har fått ett bättre resultat 2017 än tidigare men har relativt många Vet ej-svar. De allra flesta (ca 82%) uppger att de är nöjda med maten på förskolan men nästan 10% svarar Vet ej på frågan om de är nöjd med förskolans mat. Ännu fler är osäkra på hur matsituationen på förskolan är. På den frågan har 78% gett ett positivt svar men 18% svarar Vet ej. 5