Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag

Transkript

1 Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt Utbildningsdag

2 Landsting Neonatalavd. Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård MVC BVC Socialtjänst Förskola Kommun Familjecentral Landsting + Kommun

3 Jönköpings län 20 primärvårds-områden 46 BVC BVC-sjuksköterskor (97 personer), flertalet med hel-bvc MHV/BHV-psykologer (15 personer) BVC-läkare Barnläkarkonsult

4 Definition av familjecentral Familjecentral Samverkan mellan och samlokalisering av de fyra basverksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst Familjecentralsliknande verksamhet Barnhälsovård samlokaliserad med en annan kommunal verksamhet (öppen förskola eller socialtjänst)

5 BVC Vision/Verksamhetsidé Bästa möjliga hälsa för alla barn i vårt landsting Vi ska med utgångspunkt för barnets bästa främja hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga psykisk och fysisk ohälsa, uppmärksamma och förebygga risker i barns närmiljö och samhälle. Medverka till att samhället utvecklas med barns behov i fokus.

6 Grundläggande förutsättningar för BHVs möjlighet att nå alla barn och följa deras hälsoutveckling Geografiskt ansvarsområde Samma program - accepteras av alla Kostnadsfritt Uppsökande verksamhet Kontinuitet Lättillgängligt

7

8 Basprogram år 1 Barnets ålder Personal/Metod Innehåll exempel: Vaccination/screening 0-7 dagar efter hemkomst Hembesök Förlossningsupplevelse, barnets hälsa, föräldrabarnkontakt, amningsstöd, skötsel, utrustning, rökning,alkohol, barnsäkerhet OBS! (Riskbarn) Barnet vacc, på BB mot hepatit Diskutera behov av senare BCG-vaccination 1-5 veckor Ssk BVC 2-4 ggr/månad Ssk Föräldragrupp Tillväxt hälsa, amning, föräldra/barnkontakt 6 veckor-3 månader Ssk BVC 1-3 ggr/månad Ssk Föräldragrupp Tillväxt, amning, föräldrabarnkontakt, hälsa, utveckling, stimulans 3 månader: Vaccination enligt program 1-2 månader Läkarundersökning 4-7 månader Ssk BVC 1 gång/månad Ssk Föräldragrupp Tillväxt, hälsa, utveckling, amning, mat, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, egenvård 5 månader: Vaccination enligt program 6 månader + 1 mån Läkarundersökning 8-12 månader Ssk BVC varannan månad Tandhälsovård Ssk Föräldragrupp Tillväxt, hälsa, utveckling, amning, mat, tandhälsa, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet, 12 månader + 1 mån Läkarundersökning 12 månader: Vaccination enligt program

9 Basprogram år 2 Barnets ålder Personal/Metod Innehåll exempel: Vaccination/screening månader Ssk BVC var 3:e månad Samt vid behov eller på föräldrarnas önskan Tillväxt, hälsa, mat, språk, stimulans, barnsäkerhet, tandhälsa, egenvård 18 månader Ssk BVC Tillväxt, hälsa, utveckling, mat, tänder, språk, stimulans, barnsäkerhet Vaccination enligt program 18 månader + 1 månad Läkarundersökning

10 Basprogram efter 2 års ålder Barnets ålder Personal/Metod Innehåll exempel: Vaccination/screening 2-2½ år Ssk BVC + gruppträff Mat, språk, barnsäkerhet, utveckling, TV-Video, Språktest 3 år Ssk hembesök/bvc Mat, språk, barnsäkerhet, utveckling, TV-Video, 4 år + 1 månad Ssk BVC Syn, språk, utveckling, mat, barnsäkerhet Synprövning, taltest 5½ år Ssk BVC Skolförberedande undersökning Barnsäkerhet Koncentration, Motorik, Perception, Syn, Hörsel, Vaccination enligt program 5-5½ år Läkarundersökning

11 Samlade BVC-kontakterna för normalbarnet Ca 16 sjuksköterskebesök under första levnadsåret (ev. något färre, ev. fler) Ca 4 sjuksköterskebesök under andra året Därefter 1 sjuksköterskebesök/år 2 av dessa kontakter i form av hembesök Sammanlagt 5 läkarbesök under BVCåldern, varav 3 under första levnadsåret

12 Exempel på faktorer som kan signalera social utsatthet hos ett litet barn Viktuppgång Tillväxt Psykomotorisk utveckling Allmänt intryck ( hel och ren, omvårdnad) Tecken på misshandel Anknytning (samspel) Kontaktmönster på BVC Förälders psykiska hälsa Förmåga hantera sjukdom

13 Tillväxt under graviditet Sista tredjedelen av graviditeten sker främst en tillväxt av barnet Viktuppgång 200 g/vecka Längdtillväxt 1 cm/vecka Normalområdet för födelsevikt 2,5-4,5 kg Tillväxthämning kan bero på Att modern röker under graviditeten Att modern konsumerar alkohol under graviditeten Dåligt näringsstatus hos modern Psykosocial stress hos modern Sjukdom hos modern Sjukdom eller kromosomrubbning hos barnet Flerbörd Stora barn vid födelsen kan bero på Överviktig/fet mamma Diabetes hos modern

14 Viktuppgång En av de viktigaste parametrarna för att följa spädbarnets hälsa! Dålig viktuppgång kan stå för Sjukdom För lite mat Social deprevation Mäts vid varje BVC-besök

15 Viktutveckling hos det späda barnet Dålig viktuppgång under första månaderna beror aldrig på enbart faktorn mat nästan alltid sociala faktorer med som bidragande orsak (studie i Torslanda, Lars Gerlander) Undervikt första levnadstiden innebär 30% ökad risk för fetma i framtiden

16 Tillväxt Vi följer viktutveckling och längdtillväxt under hela barnets uppväxt Tillväxtkurvor används för att bedöma att individen följer sin förväntade tillväxt att individen ligger förväntat relaterat till föräldrarna Mycket viktig parameter för att bedöma barn och ungdomars hälsa! Avvikelser både uppåt och nedåt är varningsklockor

17 Faktorer som krävs för tillväxt Frisk Mat Kärlek

18 Tillväxt, forts. Vikten påverkas oftast först, längden lite senare i ett förlopp Mönstret av påverkan på längd i relation till vikt kan ge fingervisning om bakomliggande orsak.

19 Psykosocial påverkan på längdoch viktutvecklingen Långsam viktutveckling vanligast Ibland uttalad påverkan på längdtillväxten trots acceptabel viktutveckling slutar växa Viktökning utan samtidig längdspurt beror på en hormonrubbning (Cushing) eller att barnet far mycket illa Tillväxthämning pga social deprevation tar man inte igen, ej catch up, vilket man oftast ser efter näringsbrist eller sjukdom som kunnat åtgärdas.

20 Huvudomfång Speglar hjärnans tillväxt Litet skallomfång kan signalera Påverkan i tidig graviditet i form av infektioner, droger (t.ex.alkohol), genetiska faktorer Att hjärnan inte växer pga någon skada/sjukdom Stort skallomfång kan bero på Ärftlighet Sjukdom, bl.a. vattenskalle

22 Bedömning av psykomotorisk Grovmotorik utveckling Finmotorik Kommunikation och lek (innefattar även språk, syn och hörsel) Kognitiv utveckling

23 Bedömning av psykomotorisk utveckling Utebliven utveckling kan bero på sjukdom eller skada alternativt otillräcklig stimulans, t.ex. pga bristande anknytning eller oförmåga att samspela med barnet

24 Att tänka på vid bedömning av psykomotorisk utveckling Stor spridning på när man klarar olika färdigheter 80% av barnen har erfarenhetsmässigt uppnått färdigheterna i utvecklingsschemat vid angiven ålder Om en färdighet saknas, se på de övriga i samma sektor Vissa barn hoppar över enskilda utvecklingssteg Vid mental retardation i regel förseningar inom alla områden Försening inom endast grovmotoriken talar mer för en cerebral pares eller möjligen en normalvariation Under särskilt första levnadsåret måste kronologisk ålder korrigeras för prematuritet vid utvecklingsbedömning

25 Grovmotorik, exempel på viktiga milstolpar Vid 2 månaders ålder håller barnet upp huvudet i bukläge och öppnar händerna Vid 4-5 månader får ej huvudet hänga bakåt när man drar uppåt i armarna på ett barn som ligger på rygg. Vid 6 månader rullar barnet runt, drar sig upp mot sittande och sitter uten eller med obetydligt stöd Vid 10 månader reser sig barnet mot stöd och går utmed. Sätter sig upp själv och sitter stadigt. Vid 18 månader går barnet säkert, utan stöd 4-åringen klarar att gå balansgång 5-åringen klarar att stå och hoppa på ett ben

26 Finmotorik, exempel på viktiga milstolpar 4- månadersbarnet griper tag i t.ex. en skallra 6-månadersbarnet flyttar saker mellan händerna 10-månadersbarnet har pincettgrepp 18-månadersbarnet klotterritar och bygger torn av 2-3 klossar 4-åringen kan rita en huvudfoting

27 Lek och kommunikation, exempel på viktiga milstolpar 4-veckorsbarnet fixerar blicken 6-8-veckorsbarnet ger svarsleende och svarsljud vid stimulering, fäster blicken när man pratar med det 6-månadersbarnet jollrar nyanserat och ser efter en leksak som tappas 10-månadersbarnet börjar förstå enstaka ord och leker tittut 18-månadersbarnet söger 8-10 ord och förstår betydligt fler 3-åringen talar 2-3- ordssatser, lyssnar gärna på sagor och leker enkla rollekar 4-åringen samleker och förstår enkla instruktioner 5-åringen leker med jämnåriga, kan lyssna till och förstå berättelser utan bilder och återberätta dem begripligt

28 Kognitiv utveckling, exempel på viktiga milstolpar 18-månadersbarnet pekar ut kroppsdelar 3-åringen benämner och använder föremål 4-åringen kan färger och kan räkna 3 föremål 5-åringen ritar människor med 5 detaljer och kan vänta på sin tur

29 Varningstecken Oavsett ålder Föräldraoro Tillbakagång i utvecklingen Sidoskillnad i motoriska funktioner 2 månader Inget svarsleende 6 månader Kvarstående nyföddhetsreflexer Föredrar en hand framför den andra Ej intresserad av människor, leksaker eller ljud månader Kan ej sitta Inget pincettgrepp Kombinerar ej två (eller fler) stavelser 18 månader Går inte utan stöd Kan <6 ord 2½ år Inga tvåordsmeningar 4 år Obegripligt tal

30 Förutsättningar för utveckling Stimulerande miljö Frånvaro av skador som förhindrar utvecklingen Stor individuell variation

31 Exempel 1 Orsaker till försenad talutveckling Okänd vanligt Hörselnedsättning. Skall alltid kontrolleras vid sen talutveckling! Allmän utvecklingsförsening Stimulansfattig miljö Specifika skador på språkcentra och talmotorik Två- eller flerspråkighet Psykiska handikapp

32 Exempel 2 Utvecklingsförsening pga bristande stimulans Många barn idag sena med att sitta själva eller börja krypa pga att de är för lite på golvet och får träna för lite i bukläge. Ett öga som inte används utvecklar inte synen All utveckling av lek, kommunikation, kognitiva förmågor kräver stimulans och samspel med andra människor

37 Insatser i BVC-programmet riktade EPDS till föräldrarna Depressionsscreening av nyblivna mammor Hälsokurvan Erbjuds 1-åringarnas föräldrar Föräldragrupper, främst under barnets första levnadsår Sammanhållna grupper Öppna grupper