Uppföljning av för tidigt födda barn med intermediärrisk
|
|
- Johanna Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av för tidigt födda barn med intermediärrisk Sedan en tid tillbaka har neonatalmottagningen remitterat ut för tidigt födda barn i intermediärriskgruppen för uppföljning vid de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Södra Bohuslän och Göteborg. Till denna grupp räknas barn födda i gestationsålder utan påvisad hjärnskada eller annan svår sjuklighet. Gruppen består av ungefär 90 barn/år som har ett ökat behov av barnmedicinsk kompetens avseende nutrition, tillväxt och annan sjuklighet under första levnadsåren och sannolikt en ökad risk för neurologiska, neuropsykiatriska och kognitiva svårigheter jämfört med barn födda i normal tid. För att kunna möta familjens behov medicinskt och omvårdnadsmässigt samt det eventuella behovet av psykologisk bedömning och utredning följs patientgruppen av neoteam på barnoch ungdomsmedicinsk mottagning. Neoteamet består av läkare, sjuksköterska, dietist och psykolog. Uppföljning sker i samverkan med barnets BVC och barnet följer det nationella barnhälsovårdsprogrammet, förutom läkarbesök vilka nu utförs på BUM. Kontakt mellan de olika vårdverksamheterna sker med föräldrarnas medgivande. Samverkan mellan BHV och BUM är av största vikt för att tillgodose barnens och familjens behov. Detta dokument är utarbetat för att fungera som stöd vid handläggningen av intermediärriskbarnen och för att kunna erbjuda jämlik vård för patientgruppen i Södra Bohuslän och Göteborg. 1
2 Remisshantering remissbedömning av läkare sekreterare bokar första besöket 40 min som teambesök till ansvarig läkare och sjuksköterska. Sekreterare sänder informationsbrev till barnets BVC med info (bil 1). 2 månader korrigerad ålder Gemensamt besök sjuksköterska och läkare Status: Allmänt intryck, hud, navel, hjärta, femoralispulsar, lungor, buk, genitalier, höfter, ögon, öron, skalle, fontanell, mun/gom, rygg, extremiteter Grovmotorik/tonus: suger och sväljer lyfter huvudet i bukläge/kort balans av huvudet delvis eller helt sträckta ben i magläge försöker lyfta huvudet något halvvägs när man drar barnet i armarna från ryggläge till sittande rör armar och ben liksidigt böjda arma, höftled och knä i ryggläge öppnar händerna Kommunikation: fixerar och följer med blicken svarsleende, svarsljud reagerar på ljud Annat: tillväxt nutrition, järn, multivitamin/d-vitamin elimination- viktigt att skilja på obstipation eller tömningsproblem sömn anknytning Varningsflaggor: ingen ögonkontakt dålig sugförmåga klar tonusavvikelse misstanke om epileptiska anfall/infantila spasmer avvikande huvudomfång 2
3 Vid behov: remiss barnneurolog remiss dietist remiss fysioterapeut remiss logoped remiss hörselkontroll och ögonundersökning ssk-uppföljning efter behov föräldrastöd sker i regel på BVC Avstämning med BVC: kopia besöksanteckning till BVC för kännedom Använd diagnoskod P07.3 Andra underburna barn Z13.8W Riktad hälsokontroll avseende andra specificerade tillstånd 3
4 5-6 månader korrigerad ålder Gemensamt besök sjuksköterska och läkare Status: Allmänt intryck, hud, hjärta, femoralispulsar, lungor, buk, genitalier, höfter, ögon, öron, skalle, fontanell, mun/tänder, rygg, extremiteter Grovmotorik: vänder runt drar sig upp mot sittande tar underarmsstöd Finmotorik/Koordination: flyttar föremål mellan händerna tittar efter tappade leksaker griper riktat med hela handen/grabbgrepp öga-handkoordination symmetrisk användning av extremiteter Tonus: kan kortvarigt hålla sig sittande med stöd av armen framåt huvudkontroll och bålstabilitet i alla riktningar vid lägesändringar Kommunikation: nyanserat joller, skrattar intresserad av samtal, följer personer med blicken ger ögonkontakt, visar intresse för personer, känner igen förälder Annat: tillväxt nutrition- matintroduktion, mat kontra amning eller ersättning. Riktmärke att börja med smakportioner mittemellan biologisk och korrigerad ålder. När barnet börjar visa intresse. elimination- tömningssvårigheter eller obstipation? sömn anknytning Varningsflaggor: bristande huvudstabilitet/head lag (när barnet dras upp i sittande) bristande samordning öga-hand asymmetri/handpreferens tonusavvikelser misstanke om epileptiska anfall/ infantila spasmer 4
5 avvikande huvudomfång stark föräldraoro Vid behov: remiss barnneurolog remiss dietist remiss fysioterapeut remiss logoped remiss hörselkontroll och ögonundersökning ssk- uppföljning efter behov föräldrastöd sker i regel på BVC Avstämning med BVC: kopia besöksanteckning till BVC för kännedom Använd diagnoskod P07.3 Andra underburna barn Z13.8W Riktad hälsokontroll avseende andra specificerade tillstånd 5
6 10-12 månader korrigerad ålder Läkarbesök Status: Allmänt intryck, hud, hjärta, femoralispulsar, lungor, buk, genitalier, höfter, ögon, öron, skalle, fontanell, mun/tänder, rygg, extremiteter Grovmotorik: kryper eller hasar på rumpa eller mage (förflyttar sig på något sätt) sitter stabilt, sätter sig upp drar sig upp till stående med stöd, går några steg med stöd Finmotorik: pincettgrepp klappa händer, slår leksaker mot varandra vinkar använder båda händer liksidigt Tonus: symmetriska rörelser armar och ben sitter på rumpan med sträckta ben och rygg neutral arm- och fotställning/normal passiv muskeltonus håller händerna öppet står på hel fot armhäng med stabilitet Kommunikation: ger blickkontakt, leker tittut förstår enstaka ord reagera på sitt namn stavelsejoller enkla härmningslekar rädd för okända Annat: tillväxt nutrition; mjukare bitar och visar intresse för att äta själv. Nattmatning avslutad. Föräldraoro på grund av ätandet? elimination sömn 6
7 Varningsflaggor: dålig bålstabilitet/sitter ej tonusökning (sitter ej på rumpan med utsträckta ben) avvikelse vid stående och armhäng bristande samspel asymmetri Vid behov: remiss barnneurolog remiss dietist remiss fysioterapeut remiss logoped remiss hörselkontroll och ögonundersökning ssk- uppföljning efter behov föräldrastöd sker i regel på BVC Avstämning med BVC: Kopia besöksanteckning till BVC för kännedom Använd diagnoskod P07.3 Andra underburna barn Z13.8W Riktad hälsokontroll avseende andra specificerade tillstånd 7
8 18 månader korrigerad ålder Läkarbesök Status: Allmänt intryck, hud, hjärta, lungor, buk, genitalier, ögon, öron, skalle, mun/tänder, rygg, extremiteter Grovmotorik: går säkert utan stöd går i trappor med hjälp kan sätta sig och resa sig utan stöd börjar springa Finmotorik: bygger torn av 2-3 klossar arbetar två hänt klotterritar ingen handpreferens ännu Tonus: symmetriska rörelser armar och ben mjuk passiv rörelse i armbågs-, knä-, fot- och höftleder står på hel fot Kommunikation: börjat säga ord förstår enkel uppmaning pekar ut kroppsdelar hittar föremål som gömts medan barnet tittar tittar i bok ritar punkter och streck med kritor leker låtsaslek ögonkontakt Annat: tillväxt nutrition (tuggar fast mat, kan äta själv med sked och dricka ur mugg) elimination sömn 8
9 Varningsflaggor: sen gångdebut asymmetri tonusavvikelse/hyperreflexi, klonus begränsad språkförståelse: svårt med uppmaningar, har få talade ord (eller enbart härmning) bristande samspel Vid behov: remiss barnneurolog remiss dietist remiss fysioterapeut remiss logoped remiss hörselkontroll och ögonundersökning ssk-uppföljning efter behov föräldrastöd sker i regel på BVC Avstämning med BVC: kopia besöksanteckning till BVC för kännedom Använd diagnoskod P07.3 Andra underburna barn Z13.8W Riktad hälsokontroll avseende andra specificerade tillstånd 9
10 2 år korrigerad ålder Gemensamt besök sjuksköterska och läkare, registrering av SNQ-formulär (bil 2) Status: Allmänt intryck, hud, hjärta, lungor, buk, genitalier, ögon, öron, skalle, mun/tänder, rygg, extremiteter Grovmotorik: hoppar på hela fotsulan sparkar boll springer symmetriskt och koordinerat går i trappor Finmotorik/Koordination: cirkelklottrar bygger höga torn av klossar skruvar av lock på burk Språk/Kommunikation: börjat sätta ihop ord till tvåordsmeningar klarar uppmaning i 2 led, tex lägg dockan i vagnen och ge henne nallen. lyssnar gärna på sagor enkla rollekar benämner och använder föremål ögonkontakt/social interaktion Annat: tillväxt nutrition- äter självständigt elimination sömn aktivitetsnivå Varningsflaggor: - svårt att fånga ögonkontakt/uppmärksamhet - samspel/kommunikation avvikande - sen språkutveckling/utveckling har stannat av - längd < -2,5 SD Vid behov: remiss till psykolog på BUM vid misstanke om försenad utveckling remiss för neuropsykiatriskutredning remiss dietist 10
11 remiss fysioterapeut remiss logoped remiss hörselkontroll och ögonundersökning remiss barnneurolog ssk- uppföljning efter behov föräldrastöd sker i regel på BVC Avstämning med BVC: kopia besöksanteckning till BVC för kännedom Använd diagnoskod P07.3 Andra underburna barn Z13.8W Riktad hälsokontroll avseende andra specificerade tillstånd 11
12 5,5 år kronologisk ålder Gemensamt besök sjuksköterska och läkare, registrering av SNQ-formulär (bil 2) Status: Allmänt intryck, hud, hjärta, lungor, buk, genitalier, ögon, öron, skalle, mun/tänder, rygg, extremiteter Grovmotorik: går balansgång står och hoppar på ett ben kan gå på tå och häl fogs test (går på utkanten av fötterna) rör sig symmetriskt Finmotorik: trär pärlor på tråd ritar människor med 5 detaljer klipper cirkel imiterar kors pennfattning diadochokinesi Kommunikation: lyssnar på och förstår sagor berättar begripligt och sammanhängande leker med jämnåriga väntar på sin tur, sitter still under samling kan koncentrera sig under en uppgift (rita av) minne, orientering (perception) kan färger Annat: tillväxt Varningsflaggor: avvikande kontakt, samspel eller språk hög aktivitetsnivå och koncentrationssvårigheter tics/stereotypier tecken till perceptionsstörning (hittar dåligt, letar dåligt) framför allt hos barn med andra problem 12
13 Vid behov: remiss till psykolog på BUM vid misstanke om försenad utveckling remiss för neuropsykiatrisk utredning remiss barnneurolog remiss dietist remiss fysioterapeut remiss logoped remiss hörselkontroll och ögonundersökning ssk- uppföljning efter behov föräldrastöd sker i regel på BVC Avstämning med BVC: kopia besöksanteckning till BVC för kännedom Använd diagnoskod P07.3 Andra underburna barn Z13.8W Riktad hälsokontroll avseende andra specificerade tillstånd Bilagor: Bilaga 1: Remissbekräftelse BVC Bilaga 2: SNQ 13
14 Bilaga 1 Till ansvarig BHV-sjuksköterska! Barnets namn: Personnummer: Barnet kommer följa vårdprogrammet: Uppföljning av för tidigt födda barn med intermediärrisk (gestationsålder v utan annan svår sjuklighet) inom BUM. Detta innebär att läkarundersökning vid 2, 5-6, 10-12, 18 mån, 2 år korrigerad ålder samt vid 5,5 år okorrigerad ålder kommer utföras på BUM. Dessa undersökningar ersätter läkarundersökning på BVC vid 1, 6 och mån ålder. Barnet ska i övrigt följas enligt nationella BHV-programmet på BVC. Vid frågor kontakta: Ansvarig barnsjuksköterska: Telefonnummer: När läkarundersökning är utförd kommer kopia på journalanteckning att sändas till er. Vi vill att ni skickar kontaktuppgifter till oss vem som är barnets ansvariga BHV-ssk. Vi önskar att föräldrarna har med sig tillväxtuppgifter till besöken på BUM. Vänliga hälsningar Närhälsan barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 14
15 Bilaga 2 SNQ- registrera i kvalitetsregister vid BUM-uppföljning I Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (SNQ) registreras alla barn som läggs in på avdelning för nyföddhetsvård (neonatalavdelning) i samband med födseln eller inom 28 dagar därefter. Registrets avgränsning utgörs således inte av en specifik diagnos eller diagnosområde, utan av barnets ålder och den mycket speciella fas i livet som nyföddhetsperioden utgör. Alla neonatalkliniker i Sverige är anslutna. SNQ uppföljning är ett sidoregister till SNQ och innehåller protokoll för multiprofessionell uppföljning av barn med perinatala riskfaktorer, t.ex. extrem för tidig födelse, asfyxi (syrebrist vid födelsen), uttalad tillväxthämning etc. Uppgifterna i protokollen beskriver detaljerat barnets psykomotoriska utveckling vid 2 och 5½ års ålder. Vid bedömningen av barnet deltar läkare och sjuksköterska och vid behov även psykolog, sjukgymnast och logoped. Strukturerad information om föräldrarnas bedömning av barnet ingår också. Syftet med uppföljningen är att kartlägga barnets behov av ev. stödjande insatser. Informationen i registret ger också möjlighet att värdera betydelsen av olika perinatala tillstånd och händelser för barnets framtida hälsa. Registret blir därmed också ett viktigt verktyg för kvalitetsförbättring av vården och forskning. Tidsåtgång att fylla i pappersblankett uppskattas till ca 20 min totalt, görs av både ssk och läk vid 2 års korrigerad ålder och vid 5,5 år. Här nedan följer kopior på SNQ uppföljning med färgkodning. Gult= fylls i av ssk, Grönt= fylls i av läk, Rött= hoppa över. SNQ-blanketter finns som bilaga, dessa skrivs ut och skickas ifyllda till SNQ-ansvarig, Neonatalmottagningen, DSBUS. För 2 års uppföljningen av barnen i Göteborgsområdet gäller att SNQ-blanketten skickas först efter inrapportering av MCHAT från BVC (utförs vid 2,5 års ålder). Obs! För barn som remitteras bör blanketten sparas på respektive BUM till resultat av utredning kan fyllas i på sista sidan av protokollet. 15
Hälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga
Typisk motorisk utveckling. Teori - motorisk utveckling
Typisk motorisk utveckling Teori - motorisk utveckling Lena Bengtsson Leg sjukgymnast 2018-04-16 Motorisk utveckling 0-12 mån 1 Normalfördelning Kan inte aktivt styra huvudet Armarna ligger an mot underlaget
12 månader FILM 0-15 mån
Motorisk 0-12 mån Typisk motorisk Teori - motorisk Lena Bengtsson Leg sjukgymnast 2017-09-25 Normalfördelning Kan inte aktivt styra huvudet Armarna ligger an mot underlaget Rör ben och fötter med omväxlande
Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning
Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?
I begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015
I begynnelsen (1935) Nytt barnhälsovårdsprogram 2015 Bernt Alm, barnhälsovårdsöverläkare Normalreglemente 1969 Läkarundersökningar 1969 Allmänna råd 1981 Nya arbetssätt 1981 1 Läkartidningen 2011 Allmänna
Hälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Vera Lilla Vera är snart 19 månader och kommer idag på 18 mån hälsobesök. Det har varit
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.
Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag 091103
Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt Utbildningsdag 091103 Landsting Neonatalavd. Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård MVC BVC Socialtjänst Förskola Kommun Familjecentral Landsting + Kommun Jönköpings
Hälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Alla Alla vid behov Alla vid behov Hälsosamtal-vägledning Hälsoövervakning-undersökning
3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
När blir normal utveckling onormal?
När blir normal utveckling onormal? BHV-kurs Barnveckan 21 april 2015 Karin Ahlberg Jenny Weibull Barnneurolog Sjukgymnast Centralsjukhuset Karlstad BVC:s uppdrag Följa barnets utveckling Reagera på avvikelser
års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team 1 Barnhälsovårdens nationella program Uppföljning av barnets utveckling från 2,5-års besöket Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklotter Lyssnar gärna på sagor Enkla rollekar
Språkutveckling 0-3 år
Handledning till BVC Språkutveckling 0-3 år Information om typisk tal- och språkutveckling hos barn mellan 0-3 år och vad man som förälder kan göra för att stimulera sitt barns tal- och språkutveckling.
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling
Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek
HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar
Hälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. Mollie Mollie är tio månader gammal
Gör lika varje gång, hitta din struktur! Observera det motoriska utförandet!
Gör lika varje gång, hitta din struktur! Observera det motoriska utförandet! Motoriska teorier Hjärnans mognad Cefalo-caudal Distal-proximal Reflexer Mognadsteorier Bernsteins studies Ekologiska teorier
Barns utveckling kognitivt, motoriskt, språkligt, socialt
Barns utveckling kognitivt, motoriskt, språkligt, socialt När är en viss förmåga möjlig? CNS utveckling avgör Vad styr utvecklingen? nature or nurture? plasticitet kritiska perioder känsliga perioder Utvecklingen
Hälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. 10 månader: Föräldrars frågor och fundering
Neuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren
Neuropediatrik ALB, Huddinge Katarina Wide Åsa Eriksson Katarina Lindström Marie Sallamba Hanna Westergren Maud Eriksson Sofia Sergel Suzanne Marcus Sara Dahl Fall 1 3½ årig pojke kommer till BVC för utvecklingsbedömning:
EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt
Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad. (PARCA-R Frågeformulär)
Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad (PARCA-R Frågeformulär) Ditt barns hälsa och utveckling vid 2 års ålder Detta frågeformulär innehåller frågor om ditt barn och din familj. Vi kommer
Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj
Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj 8.00 Välkomna. Kort presentation av dagen. Steven Lucas 8.10 Barnens motoriska utveckling 0-5 år: bedömning, avvikelser, insatser och remisskriterier. Kine Johansen
HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.
11 övningar som gör dig mindre stel Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 1 1. Steg framåt och korsa» Sätt ner vänster fot snett framför den högra.» Håll
Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg
Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket
Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder
Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder Hälsobesöket vid 2,5 års ålder omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen. Vid 2,5 års ålder rör sig barnet lätt och ledigt.
Typisk oralmotorisk utveckling
Typisk oralmotorisk utveckling AnnaKarin Larsson, logoped Nutrition på BVC 151203 Frågeställningar Hur utvecklas barns oralmotorik? Hur gör barn när de äter? Vilka milstolpar kan jag luta mig mot? När
Konsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Fam. måltidsrytm. Vardagsmat/helgmat Äta själv. Övergång till vanlig mat. Måltidsordn. Xtra fett, sockerprat
0-7 dagar 1-4 veckor 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån 10-12 mån 18 mån 2½ - 3 år 4 4½ år 5-6 år Uppfödning Amning-tillägg. Sår Smärta i brösten. Uppföljning av amning. Magknip, Kräkningar, D-vit. amning, uppfödning
copyright BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL 1 BHV 1 FLICKA Utskriven från Barnhälsovården Till Skolhälsovården, skolans namn Adoptivbarn
BVC BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL 1 BHV 1 Personnr (12 siffror) Efternamn, förnamn (tilltalsnamn understruket) 1 Adress Inskrivningsdatum (8 siffror) ODER, personnr (12 siffror) Namn Födelseland (ej Sverige) Yrke
1. ENBENSKNÄBÖJ FOTBOLL
1. ENBENSKNÄBÖJ A. HÄNDERNA PÅ HÖFTERNA Gör en knäböj med god kontroll på knäet. Rörelsen ska vara långsam och med en mjuk vändning. Håll bäckenet i en vågrät position. Det är viktigt att knäet går rakt
Övningskompendium. www.svenskbordtennis.com
Övningskompendium SBTF UTBILDNING NIVÅ 1 Utbildningsmaterial från Svenska Bordtennisförbundets ungdom- och utbildningskommitté Framställt av Emanuel Christiansson & Sandra Rusk www.svenskbordtennis.com
Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011
Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande
Temakväll - pausgympa
Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHV-sjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.
VÄGVISAREN Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. Den här övningen går ut på att en elev ska styra den andre eleven som blundar och samtidigt går runt i rummet. 1. Dela upp eleverna
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI
Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg
Manual 2½ år hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual hälsobesök 2½ år Hälsobesök vid 2½ år
Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder
Hälsobesöket vid 2,5 års ålder omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen. Vid 2,5 års ålder rör sig barnet lätt och ledigt. Barnet börjar delta i samtal och ta del i lekar med
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHVsjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
Målvaktsträning i Sunderby SK, år. En kort sammanställning av utbildningsmaterialet till Svenska fotbollsförbundet målvaktstränarutbildning C
Målvaktsträning i Sunderby SK, 10-12 år En kort sammanställning av utbildningsmaterialet till Svenska fotbollsförbundet målvaktstränarutbildning C Syfte och mål Syftet är att vägleda lagens ledare så att
STYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj
ÖVNINGSBANK STYRKA STYRKETRÄNING / Benböj Steg 1. Assisterad benböj håll blicken rakt fram. Stolt och rak hållning i ryggen. Stå axelbrett med fötterna vinklade ca 15 utåt. Ha tyngden på hälarna genom
Pedagogisk Basutredning
Pedagogisk Basutredning Servicematerial Förskola/Förskoleklass Januari 2009 2 Information för Pedagogisk Basutredning Syftet med den pedagogiska basutredningen är att ge en fördjupad bild av barnets/ elevens
BARNHÄLSOVÅRD. Organisatorisk ram. Mål
BARNHÄLSOVÅRD Vanliga utvecklingsavvikelser hos små barn - signaler att reagera på. Barnhälsovårdens organisation och samverkan med socialtjänsten: Vad kan göras bättre? Malena Thunström, barnläkare Organisatorisk
Utmana din balans. Testa din balans
1 Utmana din balans Testa din balans 1. Stå upp utan stöd. Ha fötterna ihop. Hur länge klarar du att stå så utan att flytta fötterna? Det är bra om du klarar att stå mer än 30 sekunder. 2. För lätt? Gör
Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik
Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Kom i form med cirkelträning!
Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen
Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar
Teambesök s hälsobesök i team Föräldrars frågor Uppföljning av tidigare hälsosamtal Identifiera eventuella behov av riktade insatser Uppföljning av utveckling samt somatisk undersökning Barnets hälsa och
Bollträning. Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil.
Bollträning Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil. Bollträning Så kör du övningarna:» Sträva efter att dra in naveln mot ryggraden för att
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm
Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk
Träningsprogram med fitness training ball
Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
I rondat ska barnen landa på mage
MATTA Innan barnen kan börja med något svårare övningar så bör dom kunna stå på händer. Nedan följer några tips på övningar som leder till handstående. För att lära barnen vilken vinkel kroppen ska ha
UTVECKLINGSBEDÖMNING FÖRÄLDRA-BARN SAMSPEL OCH PSYKISK HÄLSA
UTVECKLINGSBEDÖMNING FÖRÄLDRA-BARN SAMSPEL OCH PSYKISK HÄLSA BHV Introduktionsdagar 12-13 februari 2019 ANNA LUNDMARK, BHV-ÖL & TUA BARDOSSON, UTVECKLINGSPSYKOLOG FBH Utvecklingsuppföljning ur Vägledning
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.
SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals
3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR
3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring
MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02
MÅLVKTSTRÄNING K HÖLLVIKEN P02 Syfte: tt lära ut grundläggande målvakts teknik för barn och ungdomar. Träningens fokus områden Försvarsinriktning Ställning/Positionering Greppteknik Fallteknik Rörlighet/Sidledsförflyttning
Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.
Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig
Innan nicken. Nickteknik
Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position
Kroppen. Studiematerial. TEMA:
Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg
TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!
TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.
Ballongleken. Bild från Bas: Arasaac, Sergi Palao. För info om symbollicenser:
Ballongleken Ballongleken ballonger, bilder till leken, en vuxen som kan blåsa ballonger och leda leken, ett eller flera barn som är med i leken. Turtagning Att initiera leken (genom att överlämna bild/ballong
DANS OCH RÖRELSE med äldre
DANS OCH RÖRELSE med äldre Foto: Män som Dansar - bild av Susanne Svantesson om män, mod och modern dans! Dans utmanar och inspirerar. Det får oss att börja tänka, känna och fundera. Genom dans utvecklas
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning
Inbollning. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän).
Inbollning (! = även lämplig för nybörjare) 1. Inbollning 2 & 2 - bagger. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän). 2.! Inbollning 2 & 2 - grundslag och
Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll
Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna
Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning
Kursplan Obligatoriska särskolan Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Förord Detta är en konkretisering av de mål som framställts
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK
KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK Vi föds med en förmåga och beredskap till kommunikation. Spädbarnet ger signaler som föräldern svarar på och dialogen utgår således från barnet till omgivningen. En trygg anknytning
Babybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 5 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET,
ditt Träningsprogram: Uppvärmning
ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning
Lek på mage. sov på rygg. Varför små barn bör tillbringa vaken tid på mage och några olika förslag på hur magläge kan variera
Lek på mage sov på rygg Varför små barn bör tillbringa vaken tid på mage och några olika förslag på hur magläge kan variera Sammanställt 2007 av Anna Öhman Leg. Sjukgymnast fil dr. Specialist i pediatrisk
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 4 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
LYDNADSDRESSYR. Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet.
LYDNADSDRESSYR Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet. PASSIVA MOMENT Liggande Sittande Stående Fjärrdirigering Framförgående AKTIVA MOMENT Hopp Inkallning Linförighet
MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR
MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går in genom näsan och ner till magen. Alfred har en liten
Skadeförebyggande övningar
Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR
Nutricia 2018 Material_28
www.alltomsondnaring.se Nutricia 2018 Material_28 MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR 02 ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,
Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Version 6 1(14) 2013-03-13
Version 6 1(14) i Göteborg och Södra Inskrivning Personuppgifter Personuppgifter hämtas alltid från Västfolket av kvalitetssäkerhetsskäl, för att minska risken för registrering av felaktiga uppgifter och