Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic
|
|
- Stefan Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata Allmänt De kvalitetsdata för barnhälsovård som samlas in med hjälp av journalsystemet Cosmic används på flera sätt. Dels används sammanställningar av uppgifter för att följa hälsoläget i barnpopulationen samt för kontinuerligt förbättringsarbete inom barnhälsovårdens verksamhet inom länet. Dels överförs uppgifterna till det nationella kvalitetsregistret BHVQ där jämförelser kan göras med andra län eller regioner i Sverige. Vissa av de data som journalförs i Cosmic vidarebefordras även till nationella sammanställningar som görs av Folkhälsomyndigheten eller Socialstyrelsen. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic Första barn Uppgiften är vald för att visa andel barn med förstagångsföräldrar. Första barnet är en stor förändring i livet och föräldrarnas behov av information och stöd från BVC är stort. Uppgiften kan också användas som fördelningsvariabel vid beskrivning av hembesök och föräldragrupper. Med första barn menas att barnet är någon av vårdnadshavarnas första biologiska barn eller adoptivbarn. Med vårdnadshavare 1 avses moder eller motsvarande och med vårdnadshavare 2 avses fader eller motsvarande. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa ordningsföljden själva. När: Något av de första besöken. Mall: Nyfödd-4 v, Extramallen Sökord: Första barn Behovet av att koppla vårdnadshavare 1 respektive 2 till ett bestämt kön görs huvudsakligen av två skäl. För det första förutsätter Socialstyrelsens kontinuerliga statistik över föräldrars rökvanor att uppgift om rökning kan fördelas på mödrar respektive fäder, dvs efter kön. För det andra behövs uppgiften för att följa utvecklingen av fäders delaktighet i barnhälsovårdens föräldragrupper. Särskild hänsyn vid journalföringen behövs i familjer där vårdnadshavarna är av samma kön. Förslagsvis avgör dessa ordningsföljden själva. Deltagande i föräldrastöd f i grupp Begreppet Föräldrastöd i grupp eller föräldragrupp avser en av BVC initierad och ledd grupp föräldrar som regelbundet träffas för att samtala om frågor kring föräldraskapet. Data avser att mäta såväl förekomst av föräldragrupp på BVC som antal grupptillfällen. Data avser också att följa fäders delaktighet i föräldragruppsverksamheten. För detta syfte behöver vårdnadshavarna kunna delas in efter kön. Föräldragrupp: Av BVC initierad och ledd grupp föräldrar som regelbundet träffas för att samtala om frågor kring föräldraskapet. Gruppledare skall i huvudsak vara BVC-sjuksköterskan eller, då det är aktuellt, MBHV-psykologen. Ovanstående definiton inkluderar även BVC inom familjecentral, där familjecentralen initierar föräldragruppen, men där BVC-sjuksköterskan är huvudsakig gruppledare. Med vårdnadshavare 1 menas moder eller motsvarade och med vårdnadshavare 2 menas fader eller motsvarande. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa ordningsföljden själva.
2 När: I samband med föräldrastöd i grupp Mall: BHV Föräldragrupp Sökord: Deltagande Definitionen förutsätter att BVC startar gruppen och BVC-sjuksköterskan ska vara närvarande som gruppledareledare vid majoriteten av tillfällena. Det finns ingen undre gräns för antalet träffar som man måste anordna men regelbundet träffas antyder att det rör sig om åtminstone 2-3 tillfällen. Om en förälder önskar väga, mäta eller tala enskilt om barnet i samband med ett föräldragruppsbesök skall detta även noteras som ett BVC-besök. Besök BVC mottagning. Besök mäter BVC-besök hos sjuksköterska, barnläkare/st i pediatrik och allmänläkare/st i allmänmedicin samt teambesök. Variabeln är viktig att följa då den ger möjlighet att mäta i hur stor utsträckning barnhälsovårdsprogrammet följs i form av ett minsta antal sjuksköterske-, läkar- respektive teambesök. Med besök avses ett möte mellan barn, föräldrar och personal på BVC som dokumenteras i BVCjournalen. Med teambesök avses ett besök där barn och vårdnadshavare möter BVC-sjuksköterskan, BVCläkaren och eventuell annan profession gemensamt i samma rum under hela besöket. När: Vid alla besök Mall: Ingen mall. Sökord: Närvarande. Hembesök Hembesök ger goda möjligheter att identifiera familjer i behov av indikerat stöd och att upptäcka barn som riskerar att fara illa. Hembesöket kan också användas som en indikerad insats där en serie av hembesök ges under en kortare eller längre period baserat på en individuell bedömning av den enskilda familjens behov. Data avser att mäta samtliga genomförda hembesök med särskild uppföljning av hembesök i samband med hemkomst efter förlossning/adoption och hembesök vid 8 månaders ålder. Första hembesök avser det första hembesöket till nyblivna föräldrar efter att barnet fötts eller, för adoptivbarn, i anslutning till hemkomsten till den nya familjen, som syftar till att skapa en relation till familjen och presentera BVC:s verksamhet. Hembesök vid 8 månader avser det hembesök vid 8 månaders ålder som beskrivs i BHV-programmet. När: Nyfödd-4v, 8 mån samt vid behov Mall: Ingen mall. Välj kontaktplats. Sökord: Kontaktplats. Om hembesöket journalförs någon annan dag än den dag hembesöket gjordes måste datum justeras innan dokumentation sker.
3 Depressionsscreening med EPDS För att inom barnhälsovårdens verksamhet lättare kunna upptäcka depressiva symtom och depression hos modern har självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) visat sig vara till god hjälp. Screening avseende depression post partum avser att man på BVC har ett lokalt program som innefattar EPDS-formulär kombinerat med ett bedömningssamtal och erbjudande om åtgärd vid behov. För mödrar som inte behärskar svenska språket används i första hand ett översatt och accepterat/validerat formulär på moderns hemspråk. Om det inte finns något översatt och accepterat formulär på moderns hemspråk tolkas frågorna i det svenska EPDS-formuläret för modern. I kombination med bedömningssamtal och åtgärd vid behov räknas även dessa som genomförd depressionsscreening med EPDS. När: 6-8 veckor Mall:6-8 veckor Sökord: Depressionskattning Depressionsscreening med EPDS-skalan och bedömningssamtal genomförs 6-8 veckor efter barnets födelse. EPDS-skalan är inte validerad för depressionsscreening av mödrar utanför tidsintervallet 4 veckor till 3 månader efter barnets födelse. Amning Amning är den mest naturliga och rådliga vägen till en hälsosam tillväxt och utveckling för barn. Bröstmjölk har många viktiga fördelar för både spädbarnet och dess moder och amning ska uppmuntras i all hälso- och sjukvård. För datainsamling kring aktuell uppfödning förutsätts att BVC frågar föräldrarna regelbundet under första levnadsåret. Uppgifter om uppfödning svarar på två frågor 1. Vad får barnet just nu uppfödning de senaste 7 dagarna? 2. Datum för första mål av annan kost hur lång tid efter födelsen har barnet fått enbart bröstmjölk? Bröstmjölk Annan kost Pyttesmå smakprover Aktuell uppfödning under de senaste 7 dagarna Helt ammade Övervägande ammade Delvis ammade Ej ammade Inkluderar amning, urpumpad bröstmjölk, donator bröstmjölk, vitaminer (t.ex. D-droppar), mineraler och läkemedel. Inkluderar bröstmjölksersättning, välling, vatten, drycker och annan föda. Den lilla mängd, motsvarande ungefär ett kryddmått (1 ml), som barnet kan få med en sked eller på fingret. Pyttesmå smakprov är i så små mängder att de inte konkurrerar med amningen. Barn som enbart får bröstmjölk. Barn som förutom bröstmjölk också får tillägg av 1-2 mål av annan kost och/eller pyttesmå smakprover, oavsett antal. Barn som förutom bröstmjölk också får tillägg av 3 eller fler mål av annan kost. Barn som enbart får annan kost.
4 Enbart ammade Uppgift saknas När: Vid alla besök under första levnadsåret Mall: Alla mallar t.o.m 12 månaders mallen. Sökord 1: Amning. Sökord 2: Första tillfälle annan kost. Barn som enbart ammats sedan födelsen, även under vård på förlossning, BB eller nyföddhetsavdelning. Markeras om besöket sker inom datainsamlingsperioden men det av någon anledning är oklart hur barnet uppföds eller om besöket inte sker inom datainsamlingsperioden. Frågan om amning ska ställas regelbundet under barnets första levnadsår och är inte längre begränsad till särskilda tillfällen. Vaccinationer Alla vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn rapporteras sedan den 1 januari 2013 till ett vaccinationsregister på Folkhälsomyndigheten. I Uppsala län sker detta genom använding av statistiksystemet Basta. Från Cosmic hämtas dock uppgift om ökad risk för tuberkulos och vaccination mot tuberkulos. Barn med ökad risk för tuberkulos definieras som barn till föräldrar från länder med hög förekomst av tuberkulos (>25 fall/ invånare och år). I Basta Vaccinationer registreras i vaccinationssektionens högra del. Produktnamn och batchnummer väljs i en rullist. Datum kan ändras om vaccinationen är given ett annat datum än dagens. Klicka sedan på knappen Registrera. Valet av vaccin i rullisten fyller automatiskt i de vanliga kryssrutorna för givna vaccinationer i vaccinationssektionens vänstra fönster. Om dessa automatiska kryss inte stämmer med verkligheten kan de redigeras manuellt. Vaccinationer markeras med månadens nummer i vaccinationssektionens vänstra del. En vaccination som ges i juni markeras med siffran 6. Första dosen av ett vaccin fylls i på första raden (1:a), andra dosen på andra raden (2:a) osv. Sätt ett kryss på raden "Tackat nej" om föräldrarna helt avböjt en viss typ av vaccination. Vaccinationer givna tidigare år markeras med kod 99. När: Något av de första besöken. Mall: Nyfödd-4 veckor, extramallen. Sökord: Riskbedömning smitta. Sökord: Vaccination. Vaccinationer ska även noteras i vaccinationssektionens vänstra del för barn som flyttar in från annat län. Barn som inte är folkbokförda i Uppsala län finns inte i Basta. Därför måste vaccinationer på sådana barn registreras direkt i vaccinationsregistret. Information om hur detta går till finns på Bastaforum, i högerspalten under Användarhjälp Basta.
5 Rökning Data avser att mäta hur stor andel av vårdnadshavarna som är rökare samt hur stor andel barn som exponeras för tobaksrök vid 4 veckor, 8 månader, 18 månader respektive 4 år. Rökare definieras som en person som röker minst en gång dagligen, dvs. drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. S.k. feströkare, dvs. en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare. Rökare i barnets hemmiljö är vårdnadshavare 1, vårdnadshavare 2, sambo, äldre syskon, far- eller morförälder eller annan person som stadigvarande (minst 14 dagar per månad) bor på samma adress som barnet och är rökare enligt definitionen ovan. Med vårdnadshavare 1 avses moder eller motsvarande och med vårdnadshavare 2 avses fader eller motsvarande. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa ordningsföljden själva. Se vidare under avsniitet om Första barn. När: Något av de första besöken, 8 månader, 18 månader och 4 år Mall: Nyfödd-4 veckor, 8 mån, 18 mån och 4 år Sökord: Rökning. Tillväxt Mätning av tillväxt innefattar längd, vikt och huvudomfång och är en mycket viktig del av hälsovårdens verksamhet och väsentlig för att följa barns hälsa. För korrekt bedömning behövs även uppgift om födelsevikt, födelselängd, huvudomfång vid födelsen, graviditetslängd och de biologiska föräldrarnas längd. Med vikt menas barnets kroppsvikt. Med längd menas barnets kroppslängd. Med faderns och moderns längd menas de biologiska föräldrars kroppslängder. Med huvudomfång avses största omfånget runt skallen. När Barn:Besök vid universellt BHV-program. Huvudomfång t.o.m 18 månader. Vårdnadshavare: Något av de första besöken Mall Barn: Alla mallar. Vårdnadshavare: Tillväxtkurva komplettering födelse. Sökord: Barn: Tillväxt. Vårdnadshavare: faderns_längd och modern_längd. Språk 2,5-3 år Den språkliga utvecklingen är viktig eftersom språket leder vår kognitiva utveckling framåt. Om barnet har en avvikande kommunikativ eller språklig utveckling förändras samspelet med andra. Med datum för screening avses att undersökningen är genomförd enligt screeningprotokoll. Med utfall avses att en grundligare undersökning, remiss eller konsultation behöver vidtas. Med Ej aktuellt avses att barnet inte screenas pga att barnet redan är under kontroll för en försenad språkutveckling.
6 När: 2,5 år Mall: 2,5-3 år Sökord: Språktest. Om barnet språktestas vid 2,5 år och bedömningen efter test är att barnet ska kontrolleras vid 3 år så ska detta tolkas som ett utfall. Om screeningundersökningen av något annat skäl genomförs vid 3 år istället för vid 2,5 år besvaras frågorna om språkscreening först vid 3 år. Hörsel 4 år Ungefär ett barn av tusen har någon form av hörselnedsättning. Om barnet hör dåligt kan språkutvecklingen försämras och därför är det viktigt att upptäcka hörselproblem så tidigt som möjligt. Den screeningmetod som rekommenderas är lekaudiometri. Med datum för screening avses att undersökningen är genomförd enligt screeningprotokoll. Med utfall avses att en grundligare undersökning, remiss eller konsultation behöver vidtas enligt lokala riktlinjer. Med Ej aktuellt avses att barnet inte screenas p.g.a. att barnet redan är under kontroll för en hörselnedsättning. När: 4 år. Mall: 4 år. Sökord: Hörselprov. För de barn som hörseltestas på audiologkliniken på Akademiska sjukhuset ska BVC ändå journalföra att hörseltest är utfört och eventuellt utfall. Syn 4 år Syftet med synscreening är att upptäcka barn med synnedsättning då föräldrar inte alltid uppfattat att barnet har en sådan. Rekommenderad ålder är 4 år ± 2 månader. Synskärpeprövning genomförs med den standardiserade metoden HVOT. Med datum för screening avses att undersökningen är genomförd enligt screeningprotokoll. Med Utfall avses att en grundligare undersökning, remiss eller konsultation behöver vidtas. Med Ej aktuellt avses att barnet inte screenas p.g.a. att barnet redan är under kontroll för en synnedsättning. När: 4 år. Mall: 4 år. Sökord: Synprov (HVOT)
7 Utveckling 4 år Med Genomförd avses att uppföljning av utveckling är genomförd enligt anvisning. Med Utfall avses två eller flera minus på utvecklingsmomenten eller minus på samlek. Med Ej aktuellt avses att undersökningen inte utförs pga att barnet redan följs på annan klinik av skäl som uppföljningen är avsedd att identifiera. När: 4 år. Mall: 4 år. Sökord: kommunikation och lek, kognitiv utveckling, grovmotorik, finmotorik. Remisser Remissflöden mäter i vilken grad BVC upptäcker hälsoproblem och avvikelser i barns utveckling. Variabeln är viktig att följa och utvärdera lokalt avseende remissernas validitet och väntetider till undersökning. Remissflöden visar också i vilken grad BVC har tillgång till nödvändiga resurser för uppföljning och konsultation. Med remiss avses att BVC via pappersformulär eller på elektronisk väg rapporterar ett behov av fördjupad utredning eller behandling av ett förmodat hälsoproblem. Med remiss likställs även muntlig konsultation. När: Alla åldrar Mall: Alla mallar Sökord: Samordning. Om ett barn sätts upp för besök hos ortoptist som kommer ut till BVC skall detta journalföras som en remiss/konsultation. Barn som bokas för besök hos konsultbarnläkare skall inte noteras som remiss. När dessa barn kommer på besöket noteras detta som besök hos barnläkare på BVC. Hemgångsdag Hemgångsdag efter förlossning är en variabel som kan tolkas som ett skattningsmått på hur problemfri eller problematisk graviditeten och/eller förlossningen varit. Variabeln följs dock framför allt för att kunna validera andra uppgifter som t.ex. hembesök och amning. Med hemgångsdag avses den dag som föräldrarna återvänder hem med det nyfödda barnet från förlossning, BB eller skrivs ut från barnsjukhus. Födelsedagen är dag 0 oavsett när på dygnet barnet föds. För hemförlossning anges hemgångsdag som dag 0. När: Något av de första besöken. Mall: Nyfödd-4 veckor. Sökord: Utskrivningsdatum.
8 Antibiotika, astma, eksem och olycksfall Uppgifterna är indikatorer för att beskriva och följa förskolebarns hälsotillstånd och välbefinnande. Indikatorerna kan användas tillsammans med övervikt/fetma/undervikt t.ex. för att skapa s.k. hälsoindex. Vid 1 år och 4 år ställs frågorna. Vid 1 år gäller frågan under hela spädbarnsåret och vid 4 år de senaste 3 månaderna. 1. Har barnet fått antibiotikabehandling? 2. Har barnet eksem? 3. Har barnet sökt vård för olycksfall? Vid 4 år ställs även frågan: 4. Har barnet diagnosen astma? Eksem Ja anges om föräldrarna uppger att barnet har återkommande eksem, dvs. besväras och har besvärats med klåda vid upprepade tillfällen, med typiskt utseende och lokalisation av utslag (se Rikshandboken). Astmadiagnos Ja anges om föräldrarna svarar att barnet har diagnosen astma och medicinerar mot obstruktivitet. OBS! Barnet har inte astma om det har haft förkylningsastma men inte längre blir obstruktiv eller inte längre medicinerar i samband med förkylning. När: 12 mån och 4 år Mall: 12 mån och 4 år Sökord: Tidigare hälsoproblem: Eksem Tidigare hälsoproblem: Antibiotika Tidigare hälsoproblem: Astma Tidigare hälsoproblem: Olycksfall
Lathund för inmatning av statistiskdata
1(6) Lathund för inmatning av statistiskdata Kursivt: rapprteras in manuellt. Ej kursiverat= att tänka på/ hur det ska dkumenteras vid inmatning i jurnalen. Barnantal Antal inskrivna barn per varje åldersgrupp
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merANVÄNDARANVISNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDENS STATISTIK
ANVÄNDARANVISNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDENS STATISTIK Allmänt De uppgifter som samlas in med hjälp av barnhälsovårdens statistiksystem Basta används på flera sätt. Dels vidarebefordras amningsstatistik och
Läs merInformation för nya Basta-användare
1 Information för nya Basta-användare Användarnamn: Lösenord: (engångslösen) BVC-nr: Startsida Basta Navet startsida > IT-system > Basta > Logga in > Inloggningssida Webb-adress till startsida: http://basta.lul.se:8200/basta/?
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merManual för sökord och länkar
Sökord i BHV-journalen Undersökord Val Begrepps beskrivning Länkar Fasta värden / Val Fasta värden / Val är ibland länkade till statistikuttag och ibland endast som hjälp för användaren. Genom att läsa
Läs merTill alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän
Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017 INFORMATION Hälsoformulären Som vi informerade om i förra numret av Månadsbladet är nu studien Fokus barn och föräldrar
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merAmningsstatistik
Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merBarnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2005-01-01 12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål..................................... 3 Dokumentationens bakgrund...............................
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merInformationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar
Informationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar Version 1.10 0 Innehåll tinformationsklassning... 4 Vilken typ av information hanteras?... 4 Vem äger informationen som hanteras?...
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merSvenska Barnhälsovårdsregistret. Beskrivning av registret med variabeldefinitioner, beräkningar och utdata. Version 14.3.1 Versionsdatum: 2014 03 21
Svenska Barnhälsovårdsregistret Beskrivning av registret med variabeldefinitioner, beräkningar och utdata Version 14.3.1 Versionsdatum: 2014 03 21 2 Registerbeskrivning Svenska Barnhälsovårdsregistret
Läs merVersion 15.4.1 Versionsdatum 2015 04 08. Svenska Barnhälsovårdsregistret. Registerbeskrivning Variabeldefinitioner Beräkningar och utdata
1 Svenska Barnhälsovårdsregistret Registerbeskrivning Variabeldefinitioner Beräkningar och utdata 2 3 Innehållsförteckning Bakgrund Arbetsgrupper Styrgrupp BHVQ fr o m 2014 Generella synpunkter Population
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merRökning, nej tack! Så når vi föräldrarna. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län
Rökning, nej tack! Så når vi föräldrarna Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län 1 Avhandlingens huvudsyfte Att utveckla, testa och utvärdera ett förändrat
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merHälsobesök 5 år. 60 minuter
Hälsobesök 5 år 60 minuter Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Alla Alla
Läs merSvenska Barnhälsovårdsregistret
Registerbeskrivning Svenska Barnhälsovårdsregistret 1 Svenska Barnhälsovårdsregistret Beskrivning av registret med variabeldefinitioner, beräkningar och utdata Version 14.10.1 Versionsdatum: 2014 10 02
Läs merInformationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar
Informationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar Version 1.13 0 Innehåll Informationsklassning... 5 Vilken typ av information hanteras?... 5 Vem äger informationen som hanteras?...
Läs mer11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården
11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,
Läs merTill innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 28 www.orebroll.se/bhv Sammanfattning av Statistik 28 I stort sett alla barn och deras föräldrar besöker Barnhälsovården (BHV). Barnen vägs, mäts,
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merPMO- Inskrivningsmanual
PMO- Inskrivningsmanual Första kontakten Inskrivning, nyfödd Inskrivning, ej nyfödd Skriva ut Hembesöksunderlag Manual: PMO- Inskrivningsmanual. Version 1.0 Inskrivningsmanual 1.1. Innehållsförteckning
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merHälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. Mollie Mollie är tio månader gammal
Läs merInformationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar
Informationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar Version 1.3 0 Innehåll Informationsklassning... 4 Vilken typ av information hanteras?... 4 Vem äger informationen som hanteras?...
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2016
2018-10-17 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Maria Öman Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merBarnhälsovården. Årsrapport 2017
Barnhälsovården Årsrapport 2017 Barnhälsovården Årsrapport 2017 2018-06-26 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning 2017... 5 Barnhälsovård i Region Örebro län... 6 Barnhälsovårdsprogrammet 2017
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj
Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj 8.00 Välkomna. Kort presentation av dagen. Steven Lucas 8.10 Barnens motoriska utveckling 0-5 år: bedömning, avvikelser, insatser och remisskriterier. Kine Johansen
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015
2017-10-18 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Lena Johansson Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merTill innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting
Till innehållsförteckningen Statistik 2 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna s landsting Innehållsförteckning BVC-statistik med vårdtyngdsmätning ÖLL 2...sid 3 Basprogram BHV - översikt... 4 Inskrivna
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merKRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...
Läs merBarnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2007-01-01 2007-12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål.................................................. 3 Dokumentationens bakgrund...........................................
Läs merHälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. 10 månader: Föräldrars frågor och fundering
Läs merBarnhälsovården. Årsrapport 2015
Barnhälsovården Årsrapport 2015 Barnhälsovården Årsrapport 2015 2016-06-16 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning 2015... 5 Barnhälsovård i Region Örebro län... 6 Barnhälsovårdsprogrammet 2015
Läs merBarnhälsovården. Årsrapport 2016
Barnhälsovården Årsrapport 2016 Barnhälsovården Årsrapport 2016 2017-06-26 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning 2016... 5 Barnhälsovård i Region Örebro län... 6 Barnhälsovårdsprogrammet 2016
Läs merSvenska Barnhälsovårdsregistret. Registerbeskrivning
Svenska Barnhälsovårdsregistret Registerbeskrivning 2 Översikt variabler Svenska barnhälsovårdsregistret Variabel Beskrivning Inf. Spec. ver. 1.13 Barnantal B S Antal barn med besök i åldersgrupper 0-5
Läs merTakeCare Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in nyinflyttade barn. Senast uppdaterad
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(14) Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in nyinflyttade barn. Senast uppdaterad 014-08-7. Innehåll 1. Inskrivning BHV.... Registrera patientuppgifter,
Läs merSvenska Barnhälsovårdsregistret
1 Svenska Barnhälsovårdsregistret Beskrivning av registret och dess variabler 2 3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Arbetsgrupper 6 Styrgrupp 7 Regional fördelning av kontaktpersoner 7 Generella synpunkter
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merAnvisning för registrering av vaccinationer fr.o.m. januari 2013.
1 Anvisning för registrering av vaccinationer fr.o.m. januari 2013. Kort sammanfattning 1. Vaccinationer givna på BVC fr.o.m. 1 januari 2013 på barn folkbokförda i Uppsala län registreras i Basta och vidarebefordras
Läs merIntroduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Läs merFrågeformulär 3 månader
Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2012
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2012 Illustratör: Carita Rasmussen Innehåll
Läs merPsykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK
Psykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK Vad är problemet? Var det så här jobbigt det skulle bli? Ska jag aldrig få sova? Hur blir mitt liv nu? Duger jag som förälder? Att bli förälder och ta hand om ett barn med
Läs merBarnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?
Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter? Lars Olsson, psykolog/vårdutvecklare, Kunskapscentrum BHV Susanne Sundell, Dr med.vet. Lunds universitet Föreläsningen handlar om: Forskning
Läs merSvenska Barnhälsovårdsregistret
Svenska Barnhälsovårdsregistret Registerbeskrivning 2 Översikt variabler Svenska barnhälsovårdsregistret Variabel Beskrivning Inf. Spec. ver. 1.12 Barnantal B S Antal barn med besök i åldersgrupper 0-5
Läs merStyrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län
1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017 INFORMATION Rutin kring 4-års hörselscreening på audiologen (Uppsala kommun) Cirka hälften av bokningarna till hörselscreening
Läs merBarnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex
Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2013... 5 Barnhälsovård i landstinget...
Läs merLathund BHV Registrera tillväxt samt vaccinationer
Lathund BHV Registrera tillväxt samt vaccinationer Denna lathund riktar sig till BVC-sjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Från 2014-05-19/21 ska BVC-sjuksköterskor börja registrera uppgifter
Läs merBarnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning
Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 201 2 FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec
Läs merBarns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Läs merTill innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik 2009 www.orebroll.se/bhv
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 29 www.orebroll.se/bhv Barnhälsovården Statistik 29 - en sammanfattning Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, utveckling och trygghet.
Läs merKRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2017 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2016 Sid 1 (18) Innehållsförteckning 1. Grunden för barnhälsovård...
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merHälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling
Läs merSvenska Barnhälsovårdsregistret
Svenska Barnhälsovårdsregistret Beskrivning av registret och dess variabler 2 3 Innehållsförteckning Bakgrund Arbetsgrupper Styrgrupp Regional fördelning av kontaktpersoner Generella synpunkter Population,
Läs merMånadsbladet JULHÄLSNING. nr 11-12, november-december 2014
Månadsbladet JULHÄLSNING nr 11-12, november-december 2014 Nu vänder snart ljuset, bokstavligen och bildligt. Inom barnhälsovården står vi inför ett nytt och spännande år, med ett nytt barnhälsovårdsprogram
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merLathund för inskrivning av Nyfödd - BHV TakeCare Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in barn.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (8) Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in barn. Innehåll. Inskrivning BHV... 2. Registrera patientuppgifter, bostadstelefon... 3 3. Registrera
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merBarnhälsovården Årsrapport 2018
Barnhälsovården Årsrapport 2018 Barnhälsovården Årsrapport 2018 Örebro, September 2019 Barnhälsovårdsenheten - Regional utvecklingsenhet för barnhälsovård Innehåll Inledning... 4 RESULTAT I SAMMANFATTNING...
Läs merInformationsspecifikation för BHVQ 1.15
Informationsspecifikation för BHVQ 1.15 Innehåll Revisionshistorik... 4 Referenser... 5 Informationssäkerhet... 6 Vem äger informationen som hanteras?... 6 Läsanvisning för Informationsmodellen... 7 Informationsmodell
Läs merTill innehållsförteckningen
Till innehållsförteckningen DUQKlOVRYnUG 6WDWLVWLN guheurolqvodqgvwlqj ) URUG Datauppgifterna från Barnavårdscentralerna (BVC) i vårt län genom rapportbladen 9&.YDOLWHWUDSSRUW är nu bearbetade. Redovisningen
Läs merRiktlinjer 2018 för Barnhälsovården i Jämtlands län
1(12) Riktlinjer 2018 för Barnhälsovården i Jämtlands län 1 Styrdokument Lagar Hälso- och sjukvårdslag (HSLS-FS 1982:763) Patientdatalag (SFS 2008:355) Offentlighets- och sekretesslag (OSL 2009:400) Patientlag
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015
Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården. Nr 6 7, juni juli 2018
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6 7, juni juli 2018 INFORMATION Vårdkedjan - tillgängligheten i sommar Under sommarmånaderna kommer hela vårdkedjan runt familjen att ha
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merBarnhälsovårdsenheten. Barnhälsovården. Årsrapport med Barnhälsoindex. Till innehållsförteckningen. Leif Ekholm Maria Lindh
Barnhälsovårdsenheten Barnhälsovården Årsrapport 2014 med Barnhälsoindex Till innehållsförteckningen Leif Ekholm Maria Lindh Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2014...
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens
Läs merTill innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 26 www.orebroll.se/bhv Sammanfattning av Statistik 26 Statistik 26 (www.orebroll.se/bhv ) för barnhälsovården i Örebro läns landsting, grundas som
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merDokumentera vaccination
Dokumentera vaccination Klicka på Ordination i journalen, på den ordination vars givna vaccin ska dokumenteras. Klicka i den lilla rutan framför vaccintyp under rubriken Vaccinationer som ingår i ordinationen,
Läs merBARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA
Landstinget Västmanland apr 2014 Länshandboken BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA UPPFÖLJNING OCH RUTINER HOS LÅGVIKTIGA BARN Vilka barn följs upp på neonatalavdelning 69? - alla
Läs mercopyright BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL 1 BHV 1 FLICKA Utskriven från Barnhälsovården Till Skolhälsovården, skolans namn Adoptivbarn
BVC BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL 1 BHV 1 Personnr (12 siffror) Efternamn, förnamn (tilltalsnamn understruket) 1 Adress Inskrivningsdatum (8 siffror) ODER, personnr (12 siffror) Namn Födelseland (ej Sverige) Yrke
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2
Läs merRIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten
HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning
Läs merFöräldrastöd fördjupat
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd fördjupat Checklista att registrering är genomförd ansvarig psykolog eller kurator Datum för uttryckt behov av fördjupat stöd Datum Signatur
Läs merSmå barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag 091103
Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt Utbildningsdag 091103 Landsting Neonatalavd. Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård MVC BVC Socialtjänst Förskola Kommun Familjecentral Landsting + Kommun Jönköpings
Läs mer