Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata

Transkript

1 Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata

2 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål Dokumentationens bakgrund Verksamhets- och kvalitetsdata Insamling av hälsodata Barnavårdscentraler i FyrBoDal Geografi Arbetstid med barnhälsovård Vårdtyngd Samverkan Barn inskrivna på BVC Hembesök hos nyfödda Amning Föräldrastöd EPDS Vaccinationer Tal- och språktest årsundersökning Rökvanor hos föräldrar Sammanfattning

3 Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Detta övergripande mål kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn, att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763). Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd SoS 1991:8). Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården (SoS 1981:4). Kvalitetssystem i Hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24). Kvalitetssäkring av barnhälsovården 1994:14, Socialstyrelsen. Lika för alla eller åt var och en efter behov Sjölander, Stenhammar. Metodbok för Barnhälsovården. Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården Omvårdnad inom Hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen (Allmänna Råd SOSFS 1993:17). Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland (dnr HSS , RSK ) fastställd av Hälso- och sjukvårdsutskottet 28 april

4 Dokumentationens bakgrund Det förebyggande arbetet på BVC har en mycket lång tradition. Från början var barnhälsovårdsarbetet inriktat mot ohälsa förorsakat av näringsbrist och infektionssjukdomar. Tidigt insåg man att det var viktigt att spädbarn ammades. Idag vet vi att amning inte bara är en hälsofaktor för det växande barnet utan har långtgående verkningar i vuxen ålder t ex som en förebyggande faktor vid hjärt-/kärlsjukdomar. Allteftersom olika vaccin utvecklades fick BVC en viktig roll i arbetet att bekämpa infektionssjukdomar. Det utformades program som gav alla barn rätt till kostnadsfri vaccination på BVC. Vaccinationsprogrammet är ständigt under utveckling och revidering. Amningsmönster och vaccinationstäckning har följts lokalt och nationellt under decennier. På senare år har allergiproblem bland barn ökat. En riskfaktor är föräldrarnas rökvanor, vilka har registrerats i c:a 10 år. Genom att följa data inom dessa områden får man en bild av huruvida utvecklingen är gynnsam eller ej och kan i tid åtgärda eventuella brister. Att tillägna sig kunskapen om hur psykosociala faktorer påverkar barn och familjers hälsa har blivit allt viktigare och är idag en naturlig del i barnhälsovårdens arbete. Verksamhets- och kvalitetsdata på BVC Barnhälsovård på BVC omfattar barnets första år upp till skolåldern. Denna period är den mest dynamiska i människans liv. Barnet befinner sig i ständig utveckling och snabb tillväxt. Barn har olika behov i olika åldrar. Det skiljer mycket mellan det späda barnets behov och samma barns behov vid exempelvis 3 års ålder. Av den anledningen är det viktigt att veta inte bara hur många barn man har inskrivna på BVC, utan också hur de fördelas i olika åldrar. Det första levnadsåret är mest resurskrävande med många besök hos BVCsjuksköterskan. Av erfarenhet vet man att ovana föräldrar behöver extra stöd. Bland de nyfödda barnen är det viktigt att se hur många av dem som är första barnet då dessa föräldrar oftast behöver mest tid.

5 Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna på BVC i FyrBoDal dokumenterar dagligen sina insatser i det enskilda barnets journal. Vid årets slut görs sedan en rapportering av dessa hälsodata som sammanfattas och bearbetas av Centrala Barnhälsovården. Uppgifterna skickas sedan till våra uppdragsgivare: Nämnderna i Primärvården FyrBoDal (Hälso- och sjukvårdsnämnd 1 Norra Bohuslän, Hälso- och sjukvårdsnämnd 2 Dalsland och Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 Trestad=Göta Älvdalen och Uddevalla*), Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Centrala Barnhälsovården tar dessutom in uppgifter som underlag för sitt framtida utecklingsarbete. Av lokalt intresse är uppgifter om: Antal barn inskrivna på BVC i olika åldrar. Antal nyfödda till förstföderskor. Antal förstföderskor som får hembesök. Antal förstföderskor samt pappor som deltar i föräldragrupper. Antal tal- och språktester vid 2 ½ års ålder. Vårdtyngd. EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale). För nationell dokumentation insamlas följande uppgifter: Amningsmönster för barn 0 12 månader. Rökvanor hos föräldrar vid två tillfällen efter barnets födelse. Vaccinationsuppgifter. * Vi har valt att redovisa Uddevalla separat från Göta Älvdalen. 5

6 Barnavårdscentraler i FyrBoDal Alla barn i Sverige i åldern 0 6 år erbjuds att bli inskrivna på en barnavårdscentral (BVC). Arbetet på BVC benämns barnhälsovård, vilken för familjen är kostnadsfritt. Syftet är att förebygga sjukdomar i barnoch vuxenålder. Barnhälsovård är en av grundpelarna i folkhälsoarbetet var barn inskrivna på BVC inom Primärvården FyrBoDal. Barnavårdscentralen betjänar ett geografiskt avgränsat område och leds av en BVC-sjuksköterska. Sjuksköterskor från flera områden kan samarbeta under gemensam adress. I ett normalområde har sjuksköterskan ansvar för c:a 60 nyfödda per år och heltidstjänst (Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götalandsregionen). I ett område med c:a 60 nyfödda per år uppskattas behovet av läkartid på BVC till 4 veckotimmar (Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005). På BVC görs hälsoundersökning av barnen enligt ett fastställt program. Kostnadsfria vaccinationer ingår och föräldrar informeras i olika hälsofrågor individuellt eller i grupp Geografiskt område 9 Barnhälsovården FyrBoDal täcker det geografiska området: Lysekil, 2. Munkedal, 3. Orust, 4. Sotenäs, 5. Strömstad, 6. Tanum, 7. Uddevalla, 8. Bengtsfors, 9. Dals-Ed, 10. Färgelanda, 11. Lilla Edet, 12. Mellerud, 13. Trollhättan, 14. Vänersborg och 15. Åmåls kommun

7 Arbetstid med barnhälsovård Sjuksköterskor Norm Nationell målbeskrivning för sjuksköterskor inom Barnhälsovården 2003 : I ett normalområde med c:a 60 nyfödda per år behöver BVC-sjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården. I ett område med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området eller att sjukskötersketiden utökas. Med hög vårdtyngd kan avses stor andel föräldrar med utländsk bakgrund. Även Arbetstid för BVC-sjuksköterska per 31 december 2005 hög andel förstagångsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna och hög arbetsbelastning eller liknande såsom t ex omflyttning inom området utgör en ökad vårdtyngd. Normtal = 60 nyfödda/40 timmar = 1,5. Det förutsätts att barnhälsovårdens basprogram följs. 1,5 bra arbetsbelastning på BVC utan extra vårdtyngd. 1,5 arbetsbelastningen behöver korrigeras. Födda 2005 Arbetstid timmar Normtal 2005=1,5 jfr 2004 Dalsland ,6 1,5 Göta-Älvdalen ,0 1,8 Norra Bohuslän ,5 1,6 Uddevalla ,4 1,5 FyrBoDal ,6 1,6 I Dalsland, Norra Bohuslän och Uddevalla har BVC-sjuksköterskorna i genomsnitt en rimlig arbetstid i förhållande till barnantal. För Göta Älvdalens BVC-sjuksköterskor varierar arbetstidens normtal från 3,8 till 1,0. Läkare Norm Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005 : I ett område med c:a 60 nyfödda/år uppskattas behovet av läkartid på BVC till 4 veckotimmar. Normtal = 60 nyfödda/4 timmar = 15. Arbetstid för läkare (allmänläkare och barnläkare på BVC) per 31 december 2005 Födda 2005 Arbetstid timmar Normtal 2005=15 Specialist-BVC ggr/år Dalsland , Göta-Älvdalen , Norra Bohuslän , Uddevalla , FyrBoDal , Som helhet inom Primärvården FyrBoDal ligger läkartid på BVC betydligt under normtal.

8 Vårdtyngd Vårdtyngd är den arbetsinsats en BVCsjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som innebär ökad arbetsinsats för BVCsjuksköterskan, som därför behöver mer tid för sina arbetsuppgifter. Det kan gälla barn med flyktingbakgrund, barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom eller påtaglig social problematik. Ensamstående föräldrar samt barn med olika funktionshinder i ett område ger också ökad vårdtyngd. I Primärvården FyrBoDal mäts sedan 3 år tillbaka vårdtyngd (ett system utvecklat av Centrala Barnhälsovården FyrBoDal) på alla BVC. Alla familjer graderas enligt nedan: Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Basprogrammet + enstaka extra kontroller. Alltså normalfamiljen. Basprogram + riktade insatser/kontakter. Interna BHV-kontakter. BHV-psykolog, barnläkarkonsult, BHV-socionom, tolk. Basprogram + riktade insatser/kontakter. Interna och externa kontakter. Flertal besök på förskola/familjeförskola, BUP-kontakter, kontakter med sociala myndigheter, många extra hembesök, tolk. Anmälningsärenden enligt socialtjänstlagen. Vårdtyngdsmätning definierad i Lika för alla eller åt var och en efter behov Sjölander, Stenhammar : Barnhälsovården bör använda 80 % av arbetsinsatserna till den grupp barn om c:a 20 % som har störst behov av stöd. Och tvärtom att 20 % av resurserna ska komma de 80 % av familjerna i Sverige till del som har det bra. Den procentuella fördelningen varierar naturligtvis från område till område. I en del bostadsområden kan proportionerna exempelvis vara och i andra %. Vårdtyngdsmätning per 31 december 2005 Grupp I Grupp II, III och IV sammanräknat Dalsland 83 % 17 % Göta-Älvdalen 84 % 16 % Norra Bohuslän 80 % 20 % Uddevalla 81 % 19 % FyrBoDal 82 % 18 %

9 Samverkan I varje betjäningsområde ska finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med mödrahälsovård, barnomsorg, socialtjänst och skola. Förskola Hälsovård i förskolan = BVC-sjuksköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov med BVC-läkaren och/eller samlar förskolepersonal till regelbundna träffar. Norm enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland : Minst 75 % av områdets förskolor ska besökas årligen av BVC-sjuksköterskan. Besök i förskola per 31 december 2005 Förskoleavdeln. i BVC-området Besökta minst 1 gång/år Samverkansträffar med familjedaghem/förskola Dalsland % 22 Göta-Älvdalen % 58 Norra Bohuslän % 57 Uddevalla % 14 FyrBoDal % 151 Flera BVC uppger att de inte kan besöka förskolor på grund av tidsbrist. Några har ersatt besöken med telefonkontakter. Ett fåtal BVC har haft samverkansträffar med familjedaghem/förskola under året. Socialtjänst Samverkansträffar per 31 december 2005 Individuella ärenden Generella träffar Dalsland Göta-Älvdalen Norra Bohuslän Uddevalla FyrBoDal På individuella samverkansträffar diskuteras enskilda barn i behov av socialtjänstens omsorger. De generella samverkansträffarna har gällt gemensamma utbildningar och träffar inför start av familjecentral. Någon BVC har socialsekreterare med i föräldragrupp.

10 Barn inskrivna på BVC Per 31 december 2005 Antal barn per årskull År Dalsland Göta-Älvdalen Norra Bohuslän Uddevalla FyrBoDal Av speciellt intresse är antalet barn födda under året. De nyfödda barnen är de som har tätast kontakt med sjuksköterska och läkare på BVC. En jämförelse mellan åren 2005 och 2004 Totalt inskrivna Födda Varav moderns första barn Utomnordiskt födda År Dalsland Göta Älvdalen Norra Bohuslän Uddevalla FyrBoDal Vid jämförelse av barn inskrivna på BVC i FyrBoDal de två sista åren kan man se att fördelningen är nära nog konstant, både vad gäller totalt antal inskrivna barn och barn 0 1 år gamla. I området totalt ökar antalet utomnordiskt födda barn. 10

11 Hembesök hos nyfödda I Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland står: Hembesök erbjuds alla föräldrar med nyfödda barn inom 1 vecka efter hemkomst samt till nyinflyttade. Adoptivbarn, kommunplacerade flyktingar och familjer med särskilda behov skall också erbjudas hembesök. Norm 95 % av förstagångsföräldrarna skall få hembesök. 80 % av flerbarnsföräldrarna skall få hembesök. Hembesök per 31 december 2005 Hembesök till nyblivna föräldrar Varav till förstagångsföräldrar Dalsland 85 % 92 % Göta-Älvdalen 56 % 68 % Norra Bohuslän 86 % 93 % Uddevalla 75 % 80 % FyrBoDal 76 % 83 % I vissa områden görs hembesök tillsammans med barnmorska. Hembesök är en överlägsen arbetsmetod på BVC. Den information man kan erhålla vid hembesök är väl investerad tid och besparar många frågor och funderingar kring hur barnet och familjen har det. Hembesöket utgör en mycket bra grund för de fortsatta BVCkontakterna. I områden med mindre tid avsatt för BVC är det vanligare att hembesök inte hinns med. 11

12 Amning Socialstyrelsen har fastställt nedanstående definitioner, vilka för närvarande (gällande barn födda fr o m 2004) används i den statistiska redovisningen. Uppgifterna avser andelen barn som ammas vid 1 veckas ålder samt 2, 4 och 6 månaders ålder. I FyrBoDal redovisas amning även vid 9 och 12 månaders ålder. Enbart ammade Delvis ammade Barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer/ läkemedel (t ex AD-vitamin). Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning, smakportioner av puréer, välling och/eller annan kost. Amningsstatistik för barn födda 2004, per 31 december 2005 % Enbart ammade % Delvis ammade FyrBoDal 12

13 Föräldrastöd Föräldrastöd i grupp är en viktig del av arbetet på BVC. Enligt ett riksdagsbeslut från 1979 ålades landstingen att via mödra- och barnhälsovården erbjuda alla blivande och nyblivna föräldrar föräldrautbildning. Syftet var att Öka föräldrars kunskaper på en mängd områden som gäller föräldrauppgiften. Bidra till att skapa gemenskap med andra föräldrar. Bidra till ökade kunskaper om samhället. I Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland står: Föräldrastöd i grupp erbjuds alla nyblivna föräldrar. Under verksamhetsåret skall minst 70 % av förstabarnföräldrarna ha deltagit minst hälften av erbjudna tillfällen. BVC har ej möjlighet att erbjuda alla föräldrar gruppverksamhet p g a tidsbrist. Förstagångsföräldrar är därför den huvudsakliga målgruppen. Några BVC har alternativa former av föräldragrupper, exempelvis Babycafé eller föreläsningsserier med medverkan av BVCsjuksköterskor och/eller andra professioner. Under 2005 har planering pågått för nya familjecentraler i Lilla Edet, Munkedal och Strömstad. I Vänersborg och Åmål har familjecentraler öppnats. Samarbetet mellan Barnhälsovård, Mödrahälsovård, Öppen förskola och Socialtjänst i samma lokal är ett arbetssätt som ger många vinster. Föräldrastöd i grupp, per 31 december 2005 Barn födda 2004 Varav förstagångsmammor Förstagångsmammor som deltagit minst 50 % Pappor som deltagit mer än 1 gång Antal Antal % Antal % Antal Dalsland Göta-Älvdalen Norra Bohuslän Uddevalla FyrBoDal Pappors deltagande i föräldragrupper varierar. Vi kan se ett större deltagande av fäder där BVC tar över föräldragrupper från MVC och/eller när träffarna förläggs till sent på eftermiddagen. 13

14 EPDS Edinburgh Postnatal Depression Scale Post partumdepression nedstämdhet och depression i samband med barnafödandedrabbar c:a 13 % av nyblivna mammor. Om en post partumdepression blir långvarig, kan den få negativa följder för barnets samspel med föräldrarna, för kvinnans egen hälsa och för föräldraparets relation. Med hjälp av en självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa mammor och erbjuda dem olika typer av hjälp. BVC-sjuksköterskan utför screeningen när barnet är c:a 2 månader. Om kvinnan har hög poäng (12-15) erbjuds hon stödjande samtal hos BVC-sjuksköterska. Är utfallet högre tar MHV-BHV-psykolog över samtalen för att eventuellt remittera vidare till sjukvården. Barnhälsovården i FyrBoDal har beslutat att metoden skall användas i området och har därför utbildat BVC-sjuksköterskorna i EPDS-screening. Under 2005 utfördes EPDS-screening på de flesta BVC inom FyrBoDal. Alla BVCsjuksköterskor hade ännu ej genomgått utbildningen. Metoden är ibland svår att använda för föräldrar med annat hemspråk än svenska. Utförda EPDS-screeningar per 31 december 2005 Genomförda EPDS-screeningar Utfall över 12 poäng Dalsland Göta-Älvdalen Norra Bohuslän Uddevalla FyrBoDal

15 Vaccinationer Det generella vaccinationsprogrammet på BVC omfattar vaccination mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och haemophilus influenzae grupp B (HIB) samt mässling, påssjuka och röda hund. Tuberkulos- och Hepatit B-vaccination till riskbarn. Norm Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland : 99 % av barnen bör vara vaccinerade mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB. 96 % av barnen bör vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund. Vaccinationsrapport för barn födda 2003, per 31 december 2005 Difteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB FyrBoDal 99 % Mässling, påssjuka, röda hund Dalsland 95 % Göta-Älvdalen 98 % Norra Bohuslän 93 % Uddevalla 96 % FyrBoDal 96 % Hepatit B Vaccination av Hepatit B rekommenderas till riskbarn. Barn tillhör riskgrupp för Hepatit B om förälder/vårdnadshavare, mor-farförälder eller annan hushållsmedlem kommer från land med minst 2 % förekomst av Heptatit B. Denna vaccination infördes under 2005 i FyrBoDal. Tuberkulos (BCG) BCG-vaccination rekommenderas till barn som är riskbarn avseende tuberkulos. Som riskbarn definieras barn födda i Sverige eller utrikes, vilka uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt d v s Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika, Syd- och Östeuropa. Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen. Norm Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland: 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot tuberkulos. BCGvaccinerade riskbarn I FyrBoDal är 98 % av riskbarnen BCGvaccinerade. Ej BCGvaccinerade riskbarn Dalsland 40 2 Göta-Älvdalen Norra Bohuslän 66 2 Uddevalla 86 3 FyrBoDal

16 Tal- och språktest 2½ år En strukturerad tal och språktest utförs på barnen när de är 2½ år. Norm enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland : 98 % av barnen skall vara undersökta före 3 års ålder. Ett flertal undersökningar har påvisat att denna test är viktig för tidig upptäckt av taloch språkstörning. Tal och språktest av barn födda 2002, per 31 december 2005 I FyrBoDal har 98 % av 2½ åringarna, undersökts. 8 % av barnen omtestades vid 3 års ålder och 1 % av barnen remitterades till logoped och hörselundersökning. De 2 % som BVC inte kunnat genomföra undersökningen på kan vara barn med gravare handikapp eller invandrare. De har istället besökt BVC för ett samtal. 4-årsundersökning En strukturerad 4-årsundersökning innebär att barnet går balansgång, ritar en huvudfoting, imiterar ett kors, förstår flerledade instruktioner, samleker, kan benämna färger, räknar tre föremål samt genomgår syntest. 4-årsundersökning av barn födda 2001, per 31 december 2005 I FyrBoDal har 74 % barnen genomgått 4-årsundersökning med bedömningen utan anmärkning, övriga omtestas före 5 ½ års ålder. 16

17 Rökvanor hos föräldrar Tobaksrök är en av de stora hälsoriskerna för barnet. Kvinnor som slutat röka under graviditeten löper större risk att återuppta rökningen efter förlossningen och kan därför behöva extra stöd. Rökvanor registreras på BVC vid sex tillfällen, före och under graviditet, vid 0-4 veckor, 8 och 18 månader och vid 4 års ålder. I registreringen ingår även uppgifter om någon annan i barnets hemmiljö röker (syskon, mor- eller farföräldrar m fl). Definition av rökare (Socialstyrelsen): En person som röker minst en gång dagligen, d v s drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallade feströkare, d v s en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare. Rökvanor hos föräldrar, per 31 december 2005: Antal barn Rökvanor vid 1 mån Rökvanor vid 8 mån födda 2003 Mor Far Mor Far Dalsland % 13 % 13 % 13 % Göta-Älvdalen % 13 % 11 % 13 % Norra Bohuslän % 11 % 10 % 10 % Uddevalla % 9 % 8 % 8 % FyrBoDal % 12 % 11 % 11 % 17

18 Sammanfattning Barnhälsovården i Primärvården FyrBo- Dal bedrivs enligt riktlinjer generella för hela landet och med mål fastställda i den Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovård i Västra Götalandsregionen som antogs av Hälso- och Sjukvårdsutskottet När det gäller tid för BVC-arbete ser man att flera av sjuksköterskorna i Göta-Älvdalen bör få utökad tid. Konsekvensen av för lite tid i förhållande till antalet barn resulterar i att man inte hinner hembesök och föräldrastöd i grupp i önskad omfattning. Där man är bemannad enligt normen hinner man med dessa viktiga arbetsuppgifter i en helt annan utsträckning. Läkartid på BVC är knappt tilltagen i hela området. Variationen är dock stor. Dalsland är ett område med särskilt låg läkarbemanning. EPDS (nedstämdhetsscreening nyblivna mammor) kommer att bli en etablerad metod i hela området under 2006, vilket stämmer väl överens med vår målsättning att integrera detta i rutinarbetet på BVC. Under 2005 har tre familjecentraler startats i FyrBoDal och fler är under planering. På en familjecentral kan man ta ett mer samlat grepp om barnfamiljerna och bättre tillgodose deras behov, särskilt när det gäller psykosocial problematik. I övrigt genomförs BVC-programmet strålande. Man når så gott som samtliga barnfamiljer med de rekommenderade hälsokontrollerna och vaccinationsprogrammet genomförs som helhet föredömligt. 18

19

20 Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Telefon: Text. Centrala Barnhälsovården Primärvården FyrBoDal 2006, Grafisk form: Regina Andersson, Tryck: Tryckeriet, Regionens Hus, Vänersborg