Barnhälsovårdsrapport för år 2009 Södra Älvsborg

Transkript

1 Barnhälsovårdsrapport för år 2009 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamassistent

2 1 Sammanfattning och kommentar kring statistik 2009 Vårt verksamhetsår 2009 har präglats av två stora händelser : Införandet av VG-Primärvård den 1/10 samt genomförandet av massvaccination med Pandemrix under hösten. Den senare innebar med nödvändighet en stor omläggning av det praktiska arbetet på BVC under höstmånaderna. Några kontroller har fått skjutas upp andra har fått ställas in. Det mesta av detta hoppas vi kan tas igen under våren Överlag måste sägas att personalen visat prov på mycket god vilja och flexibilitet. Vaccinationsfrekvensen för första dosen Pandemrix till barn i BVC-åldrarna nådde i Södra Älvsborg upp till hela 85 %. I detta sammanhang bör påpekas att ytterligare ett vaccin har inkluderats i det nationella basprogrammet fr.o.m.1/ : Prevenar. Detta vaccin skyddar små barn från allvarlig form av pneumokockinfektion (blodförgiftning och hjärnhinneinflammation). Det ges vid samma tre tillfällen som barnen får sin övriga grundvaccination under spädbarnåret, vid 3, 5 och 12 månader. När det gäller BVC-verksamhet inom VG-Primärvård så har den bara pågått under 3 månader. Före införandet hade vi två privata BVC i området. Fr.o.m. 1/10 tillkom 5 st. Merparten av den personal som arbetar på dessa privata enheter har tidigare haft anställning inom primärvården och är personer som är väl kända av oss på Centrala Barnhälsovården. Eftersom deras verksamhet varit igång så liten del av året har vi valt att inte särredovisa dem denna gång. Statistik Rapporten för Södra Älvsborgs barnhälsovård grundas på uppgifter som varje BVCsjuksköterska rapporterar in efter avslutat verksamhetsår. Resultaten avser, om inte annat anges, förhållanden under 2009, 2008, 2007 eller per den sista december et inskrivna barn et inskrivna barn i vårt område har ökat med 598 till barn jämfört med föregående år. et nyfödda har ökat med 36 stycken. Således har vi en inflyttning i BVCåldrarna på cirka 560 barn. Barnet och föräldrarna har flest kontakter med BVC under första levnadsåret. Andelen förstfödda barn är 41 %. Andelen barn med utomnordisk härkomst är 20 %. Personal Under 2009 arbetade 75 sjuksköterskor med BVC, fördelat på 67 stycken, med distriktssköterskeutbildning och 8 stycken med barnsjuksköterskeutbildning. 42 stycken sjuksköterskor arbetade enbart med BVC. Utvecklingen mot mer profilering i arbetsinnehållet fortsätter alltså i önskvärd riktning. Som jämförelse kan nämnas att år 2005 arbetade 85 stycken sjuksköterskor på BVC. Profileringstendensen har kommit längst i Mitten-Älvsborg. Läkarkontrollerna sköts till största delen av distriktsläkare. Det kan i de områden där det råder läkarbrist ofta vara svårt att finna läkartider. Barnläkare från de Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i respektive område besöker oftast varje BVC i området 1-3 gånger per termin. (s k Specialist-BVC ). Denna praxis är mest utvecklad i Mitten-Älvsborg och har varit svår att uppfylla i Ulricehamnsområdet på grund av brist på barnläkare.

3 2 Mödra/Barnhälsovårdens Psykologverksamhet Uppdraget för psykologverksamheten omfattar både mödra- och barnhälsovård. Psykologerna arbetar i en sammanhållen vårdkedja från graviditet, nyföddhetsperiod och fram till sjätte levnadsåret. Psykologerna har ett brett arbetsfält som omfattar regelbundna konsultationer med varje BVC-sköterska där familjer med extra behov eller problem kan diskuteras. Ibland tas ärenden över för bedömning och samtal med psykologen. (För närmare detaljer om mödraoch barnhälsovårdspsykologernas arbete, se mbhv- psykologernas egen årsrapport). Hembesök Hembesöket är grundläggande för att skapa en god kontakt mellan föräldrar och BVC. Viktigt är att stärka föräldrarna i sin nya föräldraroll. Målet är att man gör hembesök till 95 % av förstföderskor och 80 % av flerbarnföräldrar. Som helhet ligger vi för 2009 nu på 93 % gällande hembesök till första barnet, en ökning med 3 %. Högst är siffran för Ulricehamn- Tranemo-området, där man nått %, medan Mitten-Älvsborg ligger lägst på 89 %. I Mittenälvsborg har dock skett en betydande förbättring, då 2008 års siffra var 70 %. Tidig Hemgång från BB De senaste åren ser vi en tydlig utveckling mot kortare vårdtider på BB. Oavsett förlossningssätt (normalförlossning eller kejsarsnitt) utskrivs nu 70 % före 72 timmar efter förlossning.11 % går hem i intervallet 0 24 tim efter förlossningen och 32 % går hem i intervallet tim. Den enda barnläkarundersökningen sker nu i regel i åldersintervallet timmar. Föräldrautbildning Föräldrautbildning i grupp är också en väsentlig del av stödet till barnfamiljerna. Alla nyblivna föräldrar erbjuds föräldrautbildning. För år 2008 har man, vad gäller förstabarnsföräldrar, nått upp till 71 % för hela Södra Älvsborg. När det gäller alla föräldrar inklusive förstföderskor ligger vi endast på 49 % (58 %). 161 pappor har deltagit i föräldrautbildning mer än vid ett tillfälle. et föräldraträffar är 6-7 stycken. Efter 1 oktober har BVC sjuksköterskorna fått prioritera ner eller slopa föräldrautbildning till förmån för vaccination Pandemrix. Det blir svårigheter när man försöker starta gruppverksamhet efter att den legat nere en tid. Som tidigare är det svårt att få fungerande föräldragrupper i områden med många asylsökande och invandrare. Dessa föräldrar får individuell information. Amning Amningsstatistiken som hämtats in 2009 gäller för barn födda I vårt område ligger vi kvar på relativt bra siffror. Vid två månaders ålder helammas således 71 % (75 %) av barnen och 87 %,(84 %) ammas helt och/eller delvis. Fortfarande vid sex månader ammar 64 % (60 %) av mödrarna helt och/eller delvis. Man ser i statistiken en marginell sänkning av dessa siffror jämfört med föregående år. (Siffror inom parentes anger resultat för år 2007). Rökning Rökning är en av de största orsakerna till ohälsa hos barn, bland annat ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och förekomsten av luftvägsinfektioner, hosta och astma. I hela vårt område sker en tendens till fortsatt minskning av rökningsfrekvensen, den ligger nu hos mödrarna hos barn i åldrarna 0-4 veckor, på 6,9 %, (förra året 7 %). Tyvärr är det fler fäder som röker, den siffran ligger för samma åldersperiod hos det lilla späda barnet på 12,1 % (förra året 11 %.) Man noterar klart fler rökande föräldrar i Svenljunga, Tranemo, Vårgårda och Herrljunga.

4 3 Vaccinationer Vaccinationer sker enligt barnvaccinationsprogrammet. För hela området är anslutningen till grundvaccinering mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB 98,5 % (98,0 %). Andelen barn som får vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, är 96,9 % (97 %). Andelen så kallade riskbarn som får vaccination mot tbc så kallat BCG-vaccin - uppfyller väl målet och är nu drygt 98 % av riskbarnen. Sedan 2005 vaccinerar vi även så kallade riskbarn för hepatit-b. Av barn födda 2007 vaccinerades 19,3 % av alla barn, mot hepatit-b, detta motsvarar drygt 97 % (95 %) av alla så kallade riskbarn. Familjecentraler Familjecentraler finns på några få platser i vårt område, i Borås, Herrljunga och Ulricehamn och Gråbo. På dessa samverkar BVC, MVC, öppen förskola och socialtjänst. I Borås har man samverkan med Biblioteket och en socialrådgivare med heltidstjänst. Det finns planer på att öppna ytterligare familjecentraler på en plats i Borås och på ett par platser i Mitten-Älvsborg. Planeringen för detta pågår, men det tar ofta tid att komma igång med det praktiska arbetet med att starta en familjecentral. Erfarenheterna från de familjecentraler som är igång, är genomgående positiva. Under år 2007 började man på BVC att samla in statistik på BMI vid fyra års ålder, detta för att följa den tendens som man sett i vårt land, såväl som i andra I-länder, om en ökad tendens till övervikt även hos små barn. Kriterier har fastställts för vilka barn som direkt ska remitteras till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och erbjudas deltagande i så kallad Runda Barn-verksamheter. Barn med något mindre uttalad övervikt får rådgivning och uppföljning på BVC. Det är uppenbart att behovet av stöd och rådgivning till barn och familjer är väldigt varierande. Vissa familjer kräver mycket stöd och många insatser från BVC. Försök till så kallad vårdtyngdsmätning har påbörjats och ingår i det paket av siffror som varje sköterska ska rapportera in till Centrala Barnhälsovårdsenheten. Vissa data är lätta att sätta siffror på, så som andelen barn med utländsk härkomst. Det är klart svårare att mäta hur många barn och familjer som mår psykiskt dåligt. För framtiden är det mycket viktigt att finna bra arbetsmetoder att spåra barn och familjer som behöver mer riktat stöd, inte minst gäller det barn som i framtiden riskerar att må psykiskt dåligt. Allt talar för att tidiga insatser på detta område har en stor betydelse. I Krav- och Kvalitetsboken för VG Primärvård ligger tydligt definierat uppdraget för Barnhälsovård i VG Primärvård. Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Barnavårdscentralen ska vidare följa FN:s barnkonvention och därtill hörande artiklar. Rikshandboken för barnhälsovård, Regionen har även ett eget styrdokument: Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland.

5 4 För att de goda resultat av hälsofrämjande arbete som redovisas i denna rapport ska kunna bibehållas även i framtiden, så krävs att befintliga personalresurser ej naggas i kanten. Vi får rapporterat till oss att många under det gångna året har arbetat nära gränsen till sin förmåga. En ökad profilering kan vara ett sätt att minska splittring och ställtid. Det finns många bra exempel både lokalt och nationellt på detta. Ett stort tack till all personal vid BVC, som har gjort denna rapport möjlig. Vi hoppas den skall ge upphov till analys och eftertanke. Att värna de uppväxande barnen är en investering för framtiden. Borås Daniel Wallmyr Barnhälsovårdsöverläkare Centrala Barnhälsovården, Borås Katarina Almkvist Verksamhetsutvecklare för BHV Centrala Barnhälsovården, Borås

6 5 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 1 Innehållsförteckning sid. 5 Barnhälsovård sid. 6 Barnhälsovårdsrapport. sid. 7 Insamling av hälsodata sid. 8 Barnantal,nyfödda sid. 9 Utomnordisk härkomst, arbetstid med BVC Mödra-barnpsykologverksamheten Personal Hembesök, Föräldrastöd i grupp Amning Rökning Vaccinationer 2½ års Tal och språkscreening 4-årsundersökning, Totalt antal besök på BVC sid.10 sid.12 sid.13 sid.14 sid.15 sid.16 sid.18 sid.19 sid.21 sid.22 nyfödda/sjuksköt., 1:a barnet, Utomnordiska, Rökande mödrar sid. 23 Totalt antal besök på BVC sid. 24 ROS, Råd Och Stöd sid. 25 Flykting sid. 26 Vårdkedjan Blomman, metodutveckling sid. 26 Aktuella folkhälsoproblem, alkohol Barnens Västra Götaland sid. 27

7 6 Barnhälsovård Alla barn i Sverige i åldern 0 till 6 år har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. Nästan alla barn och deras föräldrar besöker barnavårdscentralen (BVC) under de första levnadsåren. Resultaten av besöken mellan barn/föräldrar och personalen på BVC dokumenteras i barnets egen barnhälsovårdsjournal. Barnavårdscentralens förebyggande arbete erbjuder hälsosamtal, hälsoundersökningar och vaccinationsprogram enligt nationellt basprogram. Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. Adoptivbarn, nyinflyttade, flyktingbarn och familjer med särskilda behov ska också erbjudas hembesök. Föräldrar erbjuds hälsoupplysning om barns utveckling och behov, stöd och råd om amning, mat, sömn, egenvård, olycksfallsprevention, alkohol och tobak. Alla nyblivna föräldrar erbjuds föräldrastöd individuellt eller i grupp. En gång om året sammanställer alla BVC sjuksköterskor en del av journaluppgifterna som utgör basen för årsrapporten i Södra Älvsborg. Barnhälsovården arbetar inom ett geografiskt avgränsat område med närområdesansvar. BVC-sjuksköterskan har möjlighet att bevaka barnets rätt till hälsovård och samverkar med barndietist, mbhv-psykolog, barnlogoped och kommunens barnomsorg/socialtjänst och andra barnverksamheter. BVC-sjuksköterskan och läkaren skall ha särskild tid avsatt för barnhälsovårdsarbetet. Enligt verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovård i Västra Götalandsregionen är målet 60 nyfödda/heltid sjuksköterska per år. Detta motsvarar cirka inskrivna barn 0-6 år. Tidsåtgången för läkarinsats bedöms som 3,5 timmar/vecka, för mottagningsarbete med 60 nyfödda/år. Det tillkommer tid för fortbildning inom barnhälsovård (studiedagar organiserad av barnhälsovårdsenheten). Barnhälsovården har att spåra familjer med riskbruk/missbruk, psykisk sjukdom, våld i familj eller föräldrar med stora egna behov. Det är angeläget att tidigt spåra dessa familjer för att i samverkan med socialtjänsten kunna erbjuda stöd till dessa familjer. Arbetet är således familjecentrerat och psykosocialt hälsofrämjande. Barnantalet per BVC - sjuksköterska bör reduceras i områden med ökad vårdtyngd. Detta i områden med stor andel föräldrar med utländsk härkomst, hög andel förstabarnsföräldrar, hög andel nyfödda, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna, hög arbetslöshet, litet nätverk och stor omflyttning inom området.

8 7 Barnhälsovårdsrapport för år 2009, Södra Älvsborg. Syfte: Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta är i god överensstämmelse med Västra Götalandsregionens vision om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det goda livet, att möta behoven hos barn och följa FN:s barnkonvention och tillhörande artiklar. Verksamhetsmål Barnhälsovårdens Nationella mål kan beskrivas som tre huvudprocesser: Att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap. Att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Nationella folkhälsomål Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol Arbetet som görs inom barnhälsovården ligger nära Västra Götalandsregionens hälsomål: Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak, alkohol, narkotika och spel Delaktighet och inflytande Matvanor och säkra livsmedel Fysisk aktivitet Sunda och säkra miljöer och aktiviteter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Barnkonventionen Barnens bästa ska alltid komma i främsta rummet

9 8 Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna inom barnhälsovården dokumenterar dagligen sitt arbete i barnets barnhälsovårdsjournal. I slutet av året insamlas olika hälsodata som sammanfattas av den Centrala Barnhälsovården för Södra Älvsborg. Uppgifterna skickas sedan till Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och till Hälso- och sjukvårdsnämnderna Sjuhärad och Mittenälvsborg. Data som samlas in årligen: inskrivna barn i åldrarna 0-6 år. övervakade barn. nyfödda till förstföderskor. som får hembesök fördelat på förstföderska och totalt antal hembesök. barn med utomnordisk härkomst. föräldrar som erbjudits föräldrautbildning, varav hur många som är förstagångsföräldrar. EPDS- screening antal, utfall och erbjuden åtgärd. (Edinburg Postnatal Depression Scale). Nivågruppering av barnhälsovårdens insatser under året. 2½ års språkscreening 4 års hälsokontroll Nationella uppgifter som samlas in: Amning 0-9 månader. Rökning hos mamma eller pappa vid 0-4 veckor och 8 månader. Vaccinationer. Hembesök nyfödd

10 9 Verksamhetsuppföljning et barn på barnavårdscentralerna (BVC) baseras på antalet inskrivna barn 31/ och antalet födda år Av nyfödda under 2009 föddes på Södra Älvsborgs sjukhus, vilket motsvarar 79,8 % (80,2%) av de nyfödda barnen. Andelen tidig hemgång (hemgång mindre än 72 timmar efter förlossning) oavsett förlossningssätt har ökat till 70,3, (70,2 % 2008) (64,4 % 2007) (61,7 % 2006), (59 % 2005), (55,6 % 2004) Barnavårdscentralerna får ett ökat ansvar för de nyfödda barnen och det är viktigt med ett tidigt stöd för att främja amningen. Återinläggning på KK orsakade av problem hos modern: 14, 2009, (20 stycken 2008), (9, 2007), (3, 2006), (5, 2005) och återinläggning på Neonatal på grund av problem hos barnet: 24 stycken 2009, (14 stycken 2008), (14, 2007), (12, 2006), (15, 2005). barn inskrivna på BVC 0-6 år Barnantal Inskrivna 0-6 år 2009 Inskrivna 0-6 år 2008 Inskrivna 0-6 år 2007 Borås- Bollebygd Mark Svenljunga Ulricehamn Tranemo Sjuhärad Mittenälvsborg Södra Älvsborg et inskrivna barn i Södra Älvsborg har ökat med 598 under år 2009, (558 under år 2008). nyfödda barn i % föd Barnantal Nyfödda 2009 Nyfödda 2008 Övervakade Mål Borås- Bollebygd ,7 Mark Svenljunga ,5 Ulricehamn Tranemo Sjuhärad Mittenälvsborg ,4 Södra Älvsborg ,5 et nyfödda har ökat med 36 stycken. 99 % skall ha haft kontakt med BVC under året

11 10 Andel förstfödda och andel barn med utomnordisk härkomst Barn Nyfödda 2009 Varav första barn Varav utomnordiska Variation av utomnordiska mellan BVC Borås- Bollebygd % 28 % 5-95 % Mark % 15 % 0-31 % Svenljunga Ulricehamn % 15% 7-35 % Tranemo Sjuhärad % 24 % 5-95 % Mittenälvsborg % 14 % 5-27 % Södra Älvsborg % 20 % 0-95 % Hög andel förstagångsbarn tar mycket av resurserna på grund av att andelen tidig hemgång ifrån BB har ökat till 70,3 % (70,2 %) (det medför täta besök, extra viktkontroller och mera amningsstöd. Se verksamhetsuppföljning. Vid stort antal barn med utomnordisk härkomst kan man generellt säga att de familjerna behöver dubbelt så lång tid för besök, p g a att synen på sjukdom och hälsa är annorlunda i många kulturer än i vår västerländska. Att möta invandrare i vården kan därför upplevas som svårt. Att arbeta med patienter från hela världen ställer därför stora krav på kunskap om olika kulturer och förståelse för olika sätt att se på uppfödning, sjukdomar, sjukvård och medicinering. Familjerna behöver ökat stöd för att integreras och har ofta behov av tolk.

12 11 Arbetstid med Barnhälsovård 0-6 år under 2009 Sjukskötersketid Barn 0-6 år Redovisad tid Ssk/vecka Sjuksköt. tim/ Sjuksköt. Inskrivna barn Inskrivna /sjuksköt. nyfödda /sjuksköt. Borås- Bollebygd Mark Svenljunga Ulricehamn Tranemo Sjuhärad Mittenälvsborg Södra Älvsborg Mål: att minst arbeta 20 timmar per vecka med barnhälsovård för att upprätthålla kompetens. Mål: 25 nyfödda per år. Mål: inskrivna barn 0-6 år per heltid sjuksköterska. Saknas 138 timmar ssk-tid. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Resultat: timmar/vecka för barnhälsovård varierar mellan 9 till 40 tim/vecka. nyfödda per sjuksköterska varierar mellan 13 till 93, år et nyfödda 2009 har ökat med 36. Läkartid Läkarkontrollerna vid 2, 6 och månader utförs till största delen av distriktsläkare. Under året har flera barnavårdscentraler haft problem med läkartid, lösningen har varit barnläkare som har gått in på timmar. Det är viktigt att sjuksköterskorna får stöd i medicinska och socialpediatriska frågor, detta är särskilt viktigt för nyanställd personal och i områden med ökad vårdtyngd. Barnläkare utför specialist BVC 1-3 gånger per termin. Södra Älvsborg BVC läkare Spec-BVC antal timmar/vecka barnläkare/år

13 12 MÖDRA/BARNHÄLSOVÅRDENS PSYKOLOGVERKSAMHET Det finns 9,0 tjänst för arbetet med BMM och BVC, samt 1,0 tjänst för särskilda uppdrag. Barnunderlaget per tjänst är Måltal i Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovård är 2000 barn/heltid. Regelbundna konsultationer utförs i alla områden. Denna är mycket uppskattad av sjuksköterskorna som i det familjecentrerade arbetet har stort behov av att diskutera enskilda barn och familjer, förhållningssätt samt metoder. bokade konsultationer med BVC-sjuksköterskor, enskilt eller i grupp var 342 stycken. nya ärenden för psykolog från BVC var 538 st, och drygt hälften av ärendena har förmedlats av BVC-sjuksköterskan. Resten kom från andra verksamheter, eller så sökte föräldrarna på eget initiativ. Psykologen medverkade vid föräldrastöd i grupp på BVC 26 gånger. En minskning på medverkan jämfört med 2008 p g a prioriteringar och ingen PTP-psykolog under hösten. Anledning till kontakt i nya ärenden på BVC 28 % barnpsykologisk information och vägledning till föräldrar 22% nedstämdhet hos förälder post-partum 21% oönskat/avvikande beteende hos barnet 11% misstanke om avvikande utveckling hos barnet 8% kris 5% samspelssvårigheter 3% misstanke om kontakt, eller koncentrationssvårigheter hos barnet 2% traumatisk upplevelse för barnet utvecklingsbedömningar var 61 st. fördelat på 51 pojkar och 10 flickor. Samspelsbehandling Genom att resurser tillfördes för ett arbete riktat mot anknytningsstörningar har nivån på barnhälsovårdens arbete med den sortens problematik höjts också generellt. Tyngdpunkten ligger på att öka BVC-sjuksköterskornas kompetens att spåra samspelssvårigheter under barnets första levnadsår, att ge tidiga enkla insatser av typen råd och stöd till föräldrarna och implementering av verksamhetsanpassade psykologiska interventioner. Barn i ålder 0-3 år prioriteras. På samspelsmottagningen arbetar två psykologer på varsin halvtid och metodutvecklare. Ordinarie mbhv-psykolog internremitterar föräldrar och barn med mer omfattande problematik. Kontakt med extern mbhv-psykolog är etablerad för att utvärdera verksamheten.

14 13 Personal Under 2009 arbetade 75 (2005, 85) sjuksköterskor med Barnavårdscentral, fördelat på 67 stycken med distriktssköterskeutbildning och 8 med barnsjuksköterskeutbildning. 42 (36) stycken arbetar enbart med BVC. Detta upplevs positivt och arbetet blir mindre splittrat. En familjecentral finns i varje primärvårdsområde. Gråbo har öppnat Familjecentral under Följande uppgifter kommer från sjuksköterskornas verksamhetsberättelser: Gemensamt för Södra Älvsborg är att familjerna har större social problematik, och har flera familjer med sjuka barn. Bra samverkan finns med MHV. Viktigt med ett bra stöd för BVC arbetet. Hälften av sjuksköterskorna skulle vilja arbeta i familjecentral utöver de sex som redan gör detta. Tillgänglighet: Alla har daglig telefon tid, därefter telefonsvarare. Någon saknar fast telefontid för BVC. Några använder VC Tele Q. Några sitter i Tele Q och har då ingen telefon tid till BVC dessa dagar. De flesta har bokad mottagning men kan erbjuda tid samma dag till de barn och föräldrar som behöver. Lokaler: Man saknar funktionellt grupprum för föräldrautbildning. Alla BVC är godkända vid verifering. Utbildning: Nyanställda sjuksköterskor har fått introduktion och har genomgått Grundkurs i Barnhälsovård. Alla har prioriterat Central Barnhälsovårdens studiedagar. IT: Vi har mycket bra samarbete med våra IT-handledare i Södra Älvsborg. De ger hjälp med att genomföra innehållet i Barnhälsovårdsjournalen. Datoriserad hälsojournal skapar förutsättningar för kvalitetsuppföljning och patientsäkerhet. Vi har inte möjlighet överföra barnhälsovårdsjournalen elektroniskt vilket medför inmatning manuellt av hälsodata vilket tar mycket tid och risk för att patientsäkerheten inte kan garanteras. Förskola: 19 % av 516 förskolor har fått besök av BVC sjuksköterska. Samverkan: BVC har deltagit vid 120 personal träffar. Socialtjänst: 89 individuella kontakter och 258 generella möten har ägt rum med socialtjänsten. Samverkan med socialtjänsten behöver utvecklas och bli en del av arbetet med familjer med utökade behov. Kommentar: Ett av samhällets vikigaste instrument för preventivt arbete är Barnhälsovården. För att genomföra detta arbete krävs tid för att kunna ta upp och ställa följdfrågor till föräldrarna, tid för föräldragrupper, tid för hembesök. Kompetens: Personalen skall ha möjlighet att ta till sig de metoder som finns för hälsosamtal om hälsa, barnsäkerhet, alkohol, tobak, mat, rörelse och media för livsstilsförändring hos föräldrarna som medför en bra livshälsa för barnet. Struktur: Ha ett välorganiserat arbete, BVC skall följa basprogram och Rikshandboken Lokaler: Lokal för föräldragrupp och mottagningsrum som är så anpassade att man kan ha samtal med barn och föräldrar, bedöma barnets motorik och utföra synundersökning.

15 14 Hembesök och föräldrastöd i grupp, två viktiga resurser Föräldrarna ringer och meddelar BVC när de kommit hem. BVC-sjuksköterskan gör därefter ett första hembesök. Hembesöket är på många sätt en överlägsen arbetsmetod för att skapa kontakt, informera och ge stöd. Hälsosamtal i hemmet ger mera delaktighet. Forskning har visat att stöd och samarbetet med föräldrarna blir bättre. Hemmiljön ger möjlighet för samtal i lugn och ro och ger en djupare kontakt med föräldrarna. Vid hembesök kan också riskmiljöer tidigt identifieras. Dessutom görs en undersökning av barnet. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök i nära anslutning till hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn, nyinflyttade invandrarbarn (inkluderar asylsökande och flyktingar) samt familjer med särskilda behov ska erbjudas hembesök. Hembesök Första hembesök Barnantal Alla Nyfödda 2009 Varav 1:a barn % Varav flerbarn % Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Sjuhärad Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Mittenälvsborg Södra Älvsborg Mål: Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. 95 % av förstagångsföräldrar skall få hembesök. 80 % av flerbarnsföräldrar skall få hembesök. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland

16 15 Föräldrastöd i grupp Enligt riksdagsbeslut 1979 erbjuds alla nyblivna föräldrar aktivt att delta i föräldragruppsverksamhet. Gruppverksamheten fordrar lämplig lokal. BVC-sjuksköterskan är gruppledare. Individuellt stöd Det generella programmet kompletteras med individuellt stöd, bl.a. behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. invandrarfamiljer, barn med funktionshinder och barn till missbrukare och/eller psykiskt sjuka föräldrar. Kvinnor med nedstämdhet efter förlossningen erbjuds särskilda stödsamtal, för att stärka samspelet mellan barn och föräldrar. Tid behövs för fortbildning och fortlöpande handledning inom detta område. Föräldrastöd i grupp Barn födda 2008 nyfödda Andel föräldrar i % totalt Andel 1:a barnsföräldrar i % Pappor Borås- Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Sjuhärad Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Mittenälvsborg Södra Älvsborg Mål: Föräldrastöd i grupp erbjuds alla nyblivna föräldrar. 70 % av förstabarnsföräldrar deltar minst 5 gånger. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland. Kommentar: P g a Influensavaccinering under hösten har man på några BVC ställt in föräldrastöd i grupp från och med 1 oktober. Privata BVC har inte haft FU eftersom VG-PV infördes 1 oktober.

17 16 Amning Amningsstatistiken som hämtas in 2008 gäller för barn födda Den inhämtas ur det enskilda barnets journal. I riktlinjerna som WHO anger och som också finns angivna i Amningsvänligt sjukhus, (SOU 1993:86), så skall alla länder ha som målsättning att 80 % av barnen ammas helt fram till 4 månaders ålder. WHO: s senaste resolution om spädbarnsuppfödning antogs år 2001 av Världshälsoförsamlingen. Där rekommenderas medlemsländerna att främja exklusiv amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i två år eller längre. Socialstyrelsen har fastställt följande definition för registrering av amning f om Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel. Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölkersättning, smakportioner av puréer, välling och/eller annan kost. Ej ammade: Barn som ej fått bröstmjölk. Uppgifterna avser andelen barn som ammas helt och helt och/eller delvis vid 1 vecka, 2 mån, 4 mån, 6 mån och 9 månader.

18 17 Andel % helt ammade och Andel % helt och/eller delvis ammade Barn födda 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 2008 Borås Helt ,2 Helt och delvis Bollebygd Helt Helt och delvis Mark Helt Helt och delvis Svenljunga Helt Helt och delvis Tranemo Helt Helt och delvis Ulricehamn Helt ,5 Helt och delvis Sjuhärad Helt Helt och delvis Alingsås Helt ,2 Helt och delvis Herrljunga Helt Helt och delvis Lerum Helt ,4 Helt och delvis Mittenälvsborg Helt ,4 Helt och delvis Södra Älvsborg Helt Helt och delvis Andelen helamning har minskat på grund av ny definition av helamning som från och med 2004 endast får vara: Barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel. Mål: vid 2 mån: 90 % helt 4 mån: 80 % helt/delvis 6 mån: 80 % helt/delvis Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland

19 18 Rökning Tobaksrökning i hemmet är ett allvarligt hot mot barnens hälsa. Målsättning för det främjande och förebyggande arbetet inom barnhälsovården skall vara att alla barn skall få en rökfri fostertid och uppväxt. Det är viktigt för barnhälsovården att under hela BVC- tiden stödja och motivera föräldrarna som slutat röka. Andel barn (%) som har mor och/eller far som röker. Barnets ålder 0-4 v 0-4 v 8 månader 8 månader Födda 2008 Mor Far Mor Far Borås 7,6 15,2 9,1 15,7 Bollebygd 7,0 13,0 8,0 13,0 Mark 6,5 12,6 9,7 11,5 Svenljunga 11,9 13,3 16,7 13,1 Tranemo 9,0 14,8 13,0 14,8 Ulricehamn 5,4 9,9 8,3 10,0 Sjuhärad 7,2 13,5 9,5 13,5 Alingsås 5,7 10,0 7,5 10,1 Vårgårda 11,3 13,9 10,8 12,0 Herrljunga 11,5 14,1 12,0 10,8 Lerum 4,2 6,2 5,6 5,8 Mittenälvsborg 5,9 8,9 7,2 8,4 Södra Älvsborg 6,9 12,1 8,7 12,0 Resultat: Det är glädjande att man ser minskning av mödrarnas rökning, då rökning utgör en stor hälsorisk för barnen. Det är fler fäder som röker än mödrar. Vid jämförelse med mödrahälsovården så har de mödrar som minskat/slutat röka under graviditet inte ökat sitt tobaksbruk efter barnens födelse. Det är ett osäkert resultat vid rapportering om föräldrarnas rökvanor eftersom man inte registrerat rätt i datajournalen. 12 % av barnen har rökare i familjen och utsätts för passiv rökning.

20 19 Vaccinationer Nationella vaccinationsprogrammet som erbjuds på BVC omfattar vaccination mot difteri, tetanus (DT), kikhosta, polio, haemophilus influenzae (HIB) och mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Andel vaccinerade barn i %, födda 2007 Barnets ålder Difteri Tetanus Pertussis Polio HIB MPR Födda 2007 Borås 96,5 96,5 96,5 96,5 96,5 97,0 Bollebygd 96,5 96,5 96,5 96,5 96,5 96,5 Mark 99,0 99,0 99,0 99,0 99,0 95,2 Svenljunga 99,0 99,0 99,0 99,0 99,0 99,0 Tranemo 99,2 99,2 99,2 99,2 99,2 97,5 Ulricehamn 97,3 97,3 97,3 97,3 97,3 96,3 Sjuhärad 98,2 98,2 98,2 98,2 98,2 96,6 Alingsås 98,9 98,9 98,9 98,9 98,9 96,7 Vårgårda 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 95,5 Herrljunga 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 Lerum 99,3 99,3 99,3 99,3 99,3 98,1 Mittenälvsborg Södra Älvsborg 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 96,9 Mål: 99 % av barnen bör vara vaccinerade mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB. 96 % av barnen bör vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund.

21 20 Andel vaccinerade riskbarn i % födda 2007 BCG Borås 99,0 Bollebygd 100 Mark 100 Svenljunga 94,4 Tranemo 100 Ulricehamn 97,7 Alingsås 95,8 Vårgårda 100 Herrljunga 90,0 Lerum 95,7 Mittenälvsborg 96,2 Södra Älvsborg 98,2 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot tuberkulos. BCG vaccination utförs på riskgrupper för tuberkulos. Hepatit B vaccin erbjuds riskgrupper födda från och med 1/ Hepatit B Andel riskbarn Borås 31,4 31,9 Bollebygd 7,0 0,9 Mark 12,3 11,1 Svenljunga 16,3 18,4 Tranemo 23,5 25,2 Ulricehamn 14,8 14,8 Alingsås 12,2 15,7 Vårgårda 17,9 20,9 Herrljunga 12,1 15,2 Lerum 9,5 8,7 Mittenälvsborg 11,6 13,1 Södra Älvsborg 19,3 19,8 Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Resultat: Att inte barnen nått målet 100 % med grundvaccination förklaras av inflyttade barn som är asylsökande eller adoptivbarn som skall få kompletterande vaccinationer enligt ordination. Andelen riskbarn som är vaccinerade mot tuberkulos har ökat betydligt sedan vi har koncentrerat vaccinationsverksamheten på färre personer. Av barn födda 2007 vaccinerades 19,3 % av alla barn, mot Hepatit-B, detta motsvarar drygt 97 % (95 %) av alla så kallade riskbarn.

22 21 Familjecentral Familjecentraler finns i Borås, Herrljunga, Ulricehamn och Gråbo. Där samverkar Barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst. I Borås har man samverkan med biblioteket och en socialrådgivare med heltidstjänst. Vi följer arbetet i Föreningen för Familjecentralers Främjande. Neonatal hörselscreening Med start i maj 2007 har neonatal hörselscreening med OAE-mätning (otoakustisk emission) införts i Södra Älvsborg. Screeningundersökning görs på BB, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås. Mätningarna görs av audionom från Hörsel- och dövverksamheten. Undersökningen genomförs i samband med PKU-provtagning vid 3 5 dygns ålder. Neonatal screening ger möjlighet att mycket tidigt diagnosticera barn med medfödd dövhet. Man kan beräkna att 1 2 barn av 1000 är döva vid födseln. Tidig diagnos ökar möjligheterna att med operation erhålla välfungerande hörsel. 2½ års Tal- och språktest Vid 2 ½ år görs ett strukturerat tal- och språktest. Detta test är viktigt för tidig upptäckt av taloch språkstörning. Det är också viktigt för identifiering av utvecklingsavvikelser hos barnet. Flera undersökningar har visat detta. Födda 2006 barn 2½ år Undersökta 2½ år remisser till logoped remiss mbhvpsykolog Uppföljning vid 3 år remisser till logoped Sjuhärad Mittenälvsborg Södra Älvsborg Mål: 98 % av barnen skall vara undersökta före 3 års ålder Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland Resultat: 2,1 % av 2½ åringarna fick remiss till barnlogoped 0,8 % av 2½ åringarna fick remiss till mbhv-psykolog 17,2 % av de barn som följdes upp vid 3 års ålder fick remiss till barnlogoped.

23 22 4 årsundersökning Detta är en strukturerad hälsoundersökning och utvecklingsbedömning som bl a innebär att barnet ritar en huvudfoting, imiterar ett kors, förstår flerledade instruktioner, samleker, kan benämna färger, räknar till tre föremål, går balansgång. Syntest utförs med HVOT och bedömning sker av språk och tal. Födda 2005 Barn barn ua Barn med avvikelse Andel barn med avvikelse, (%) Remisser Sjuhärad ,3 201 Mittenälvsborg ,4 164 Södra Älvsborg ,8 365 Mål: 98 % av barnen skall ha genomgått 4 års undersökning. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland Resultat: 79 % har gjort 4 års undersökningen. 18,8 % av barnen behöver ett extra besök för uppföljande hälsosamtal eller i vissa fall en remiss. 11,5 % av barnen har fått remiss efter att ha gjort 4 års undersökningen. BMI beräknas på alla 4-åringar från och med Vid utfall av barn med övervikt erbjuds återbesök och motiverande samtal för livsstilsförändring. Det har medfört merarbete för BVC sjuksköterskorna.

24 23 Sammanställning av antal nyfödda/sjuksköt., förstföderskor, utomnordisk härkomst och antalet rökande mödrar. Sjuhärad Nyfödda/ Sjuksköt. förstföd 2009 i % Utomnordisk härkomst 2009 i % Rökare Mödrar 2008 i % 0-4 v Sjöbo 28 46,9 46,9 11,1 Heimdal 50 24,1 11,4 4,4 Södra Torget 83 38,7 47,2 12,0 Boda 54 46,7 66,3 18,2 Dalsjöfors 57 42,4 10,6 9,0 Fristad 34 35,2 11,7 0,7 Sandared 39 32,4 8,5 1,7 Viskafors 39 27,2 18,1 8,9 Trandared 45 62,3 16,8 5,8 Bollebygd 38 6,3 36,8 7,0 Familjecentr. Norrby 81 37,6 50,0 11,7 Brämhult 31 32,2 37,0 4,4 Allékliniken Sleipner 13 Borås/Bollebygd 45 37,9 28,3 7,6 Öxabäck Skene ,5 Kinna ,9 Horred ,1 Sätila ,4 MedHelp ,5 Fritsla Svenljunga ,0 Ö Frölunda Överlida ,1 Mark Svenjunga ,1 Dalstorp ,6 Limmared ,7 Tranemo Länghem Dalum Gällstad ,0 Hökerum ,3 FC Ulricehamn ,6 Tranemo- Ulricehamn ,6

25 24 Mittenälvsborg Nyfödda/ Sjuksköt. förstföd 2009 i % Utomnordisk härkomst 2009 i % Rökare Mödrar 2008 i % 0-4 v Sörhaga ,1 Sollebrunn ,4 Vårgårda ,3 FC Herrljunga ,5 Carema Noltorp ,7 Sävelången Omi-hälsan Lerum ,2 Gråbo ,3 Floda ,0 MittenÄlvsborg ,9 Borås/Bollebygd ,6 Mark-Svenljunga ,1 Ulricehamn-Tranemo ,6 Sjuhärad ,2 Mittenälvsborg ,9 Södra Älvsborg ,9 Totalt antal besök på Barnavårdscentralerna i Södra Älvsborg år 2009 inskrivna barn 0-6 år Läkarbesök Ssk - besök Totalt antal besök Sjuhärad (12 506) ) (43 205) (50 671) Mittenälvsborg (7 312) (3 802) (21 612) (25 424) Södra Älvsborg (19 818) (11 270) (65 282) (76 552) Kommentar: Besöken för Pandemrixvaccination har inte registrerats inom VG-PV.

26 25 ROS (Råd O Stöd) Handlingsplan för blivande föräldrar med psykosocial problematik. Grundtanken med handlingsplanen är att en Råd Och Stöd - grupp, ROS - grupp bildas kring varje gravid med speciell psykosocial problematik. Målsättningen är att erbjuda den blivande/de blivande föräldrarna ett medicinskt och psykologiskt stöd i samverkan under graviditeten och efter barnets födelse. Erfarenheterna visar att handlingsplanen är tillämpbar i olika psykosociala risksituationer som ex vis psykiskt sjuk förälder, utvecklingsstörd förälder, olika former av missbruk, påtaglig socialt belastad situation i övrigt. Struktur på gruppen Barnmorska, barnhälsovårdsöverläkare, mödra-barnhälsovårdspsykolog, blivande BVCsjuksköterska och socialsekreterare. Man skall också inventera tidigare etablerade kontakter inom psykiatrisk- och/eller somatisk sjukvård, handikapp- och socialförvaltning, familj och närstående, som den gravida har kontakt med, som då också kan bli aktuella att delta vid en eller flera gruppsammankomster. familjer i ROS programmet Borås-Bollebygd Mark Svenljunga Ulricehamn Tranemo Sjuhärad Mittenälvsborg Södra Älvsborg Kommentar: et familjer med psykosociala problem har ökat, vilket är viktigt att upptäcka tidigt för att ge rätt stödinsats.

27 26 Flykting- BVC Borås - Bollebygd Nyanlända asylsökande familjer med barn 0-6 år i Borås-Bollebygd erbjuds hälsokontroll på Flykting-BVC. Gemensamt hembesök görs av BVC-sjuksköterska och mbhv-psykolog, och medicinsk bedömning av barnläkare. Bedömning görs av barnets utveckling, psykiska välbefinnande och fysiska tillstånd. Föräldrasamtal genomförs och stöd ges för att ge möjlighet till ett bra föräldraskap i en svår situation. Mycket tid ges för föräldrasamtal och bedömning av föräldraförmåga. Mamma och pappas psykiska hälsa har stor betydelse för hur barnen har och får det. Psykiatrin har en mottagning för asylsökande i Södra Älvsborg, den har haft stor betydelse för dessa familjer. Att få rätt hjälp från början minskar behovet av behandling senare. Personalen på Flykting-BVC bedömer när familjen kan slussas ut till lokal BVC. Vårdkedjan Blomman Syftet med vårdkedjearbetet Blomman är att öka samarbetet inom de obstetriska och pediatriska verksamheterna i Södra Älvsborg samt att skapa kontinuitet i vårdkedjan för de blivande och nyblivna föräldrarna. Sedan 1992 finns ett väl utvecklat samarbete med länssjukvården då det gäller vårdkedjan för blivande mammor som går under namnet Blomman. (Namnet kommer av att man liknat de sex grupperna vid kronbladen i en blomma). Sedan 1999 är vårdkedjan utökad med representanter från neonatalavdelningen och barnhälsovården. Detta gör det lättare att följa de blivande föräldrarna genom hela kedjan. Några barn blir inlagda på Neonatalavdelningen i samband med förlossningen. Alla nyblivna mammor och pappor får kontakt med barnhälsovården efter hemkosten från BB. Med utbyte av kunskap och erfarenhet mellan dessa verksamheter förbättras kontinuiteten för den blivande och nyblivna familjen. Man har haft gruppträffar med representanter från de olika verksamheterna en gång per termin. Träffarna har lett till att nya rutiner/arbetsmetoder har utvecklats mellan mödrahälsovård, förlossning, neonatal, BB och barnhälsovård. Metodutveckling Metodutveckling och fortbildning för BVC-personalen sker i nära samverkan med Mödrahälsovården och Mödra-/Barnhälsovårdens Psykologverksamhet. Aktuella frågor är: Riskbruksprojektet Hur kan vi skydda de små barnen från vuxnas riskbruk? Målet med barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete är att uppmuntra föräldrar att tänka igenom och ta ställning till hur deras alkolholvanor påverkar barnet. Detta kan ske genom hälsosamtal som utgår från barnens perspektiv, Motiverande samtal (MI). Handlingsprogram är skrivet för MHV/BHV i Södra Älvsborg.

28 27 Aktuella folkhälsoproblem Barn har det olika bra. Den psykiska ohälsan har sannolikt ökat. I utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU2006:77) av Sven Bremberg så framgår det att ångest hos flickor har tredubblats och utåtagerande beteende har ökat bland pojkar. Vällevnad ger ökad vikt hos barn med risk för övervikt och fetma. Tio procent av barnen är också underviktiga. Rapporten klara, färdiga, gå om de yngsta barnen och deras rättigheter (Barnombudsmannen2007). Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap Den svenska alkoholkonsumtionen har förändrats dramatiskt de senaste åren. I dag dricks det alkohol på ett helt annat sätt än för bara tio år sedan, i synnerhet gäller detta kvinnor och män, mellan år. De dricker oftare och mer än tidigare. Alkoholkonsumtionen har gått upp 30 % bara de senaste sju åren. En svensk studie visar att oväntat många kvinnor, använder alkohol under graviditeten. Var tredje kvinna uppger att de druckit alkohol, minst en gång i månaden. En femtedel av alla gravida kvinnor uppges dricka alkohol, tre till fyra gånger per vecka. Unga kvinnors alkoholdebut sker nu oftare i tidiga tonår. Eftersom kvinnans genomsnittsålder för första barnet är cirka 30 år, har många redan etablerat regelbundna alkoholvanor, med hög konsumtion. Dessa vanor kan vara svåra att bryta, i samband med graviditet och föräldraskap. Avslutningsvis vill vi fortsätta och bedriva arbetet med Barnhälsovården i Södra Älvsborg enligt intentionerna i FN:s barnkonvention. Barnens Västra Götaland Regionfullmäktige har beslutat att barnperspektivet ska genomsyra alla politiska beslut och regionens verksamheter och att barnens bästa ska vara styrande. Varje barn ska respekteras som en individ med egna rättigheter. Det är också viktigt att ge barn och unga utrymme i samhället samt att ta tillvara deras kreativitet, engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling Sverige ratificerade barnkonventionen Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen skall gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Planering och beslut Västra Götaland beslutade år 2000 att utforma en strategi för hur regionens verksamheter skall efterleva barn-konventionen. För barnets bästa Barnperspektivet innebär att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att tillvarata barnets villkor och verka för barnets bästa.

29 Barnhälsovården i Södra Älvsborg Postadress: Bryggaregatan 5, Plan 6, Borås Besöksadress: Bryggaregatan 5, Borås Telefon: Telefax: