Hembesök hos nyfödda, födda Amning, barn födda Föräldragrupp på BVC, barn födda EPDS, barn födda

Transkript

1 Barnhälsovården i Västra Götaland Nämndområde 1, 2 och

2 Innehåll Barnhälsovårdens mål... 4 Främja barns hälsa, trygghet och utveckling... 4 Målen konkretiseras i... 4 Bakgrund... 5 Verksamhet på BVC... 6 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer... 6 Insamling av hälsodata... 7 Barnavårdscentraler i Fyrbodal... 8 HSN 1, 2 och Geografiskt område... 8 BVC-enheten... 9 Vårdtyngd... 9 Nivågruppering... 9 Tidig hemgång efter förlossning Familjecentraler Arbetstid med Barnhälsovård Sjuksköterskor Läkare Psykolog Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet Centrala barnhälsovårdsenheten (CBHV-enheten) Fortbildning Lokala BVC-träffar Tvärprofessionella samverkansteam Vårdkedjemöten Barnavårdsvett Metodutveckling Hemsidan Forskning och utveckling Samverkan Förskola Socialtjänst Barnantal Antal barn inskrivna 31 december

3 Hembesök hos nyfödda, födda Amning, barn födda Föräldragrupp på BVC, barn födda EPDS, barn födda Edinburgh Postnatal Depression Scale Gemensamt primärpreventivt program mot över- och undervikt i regionen Vaccinationer, barn födda Hepatit B Tuberkulos (BCG) Tal- och språkscreening 2½ år, barn födda årsundersökning, barn födda Remissflöden BMI Rökvanor hos föräldrar, barn födda Sammanfattning

4 Barnhälsovårdens mål Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Det övergripande målet uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen att ge behovsanpassad service, vård och stöd till föräldrar och barn. Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763). Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna råd (1993:11, 1994:26, 1999:26, 2001:17, 2005:4, 2005:12, 2006:22, 2006:24, 2008:7, 2008:8, 2008:31, 2011:11). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011-stöd för styrning och ledning. Nya patientlagen SFS 2014:821 Vägledning för barnhälsovård. SoS Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälso- och sjukvårdsutskottet 28 april Dnr. HSS , RSK Rikshandboken för barnhälsovård. Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring på BVC Verksamhetsbeskrivning för MHV/BHV psykologer i Västra Götalandsregionen Verksamhetsbeskrivning för dietister i VG-regionen 2009 FN: s konvention om barnets rättigheter VG-regionens Krav- och kvalitetsbok. Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Forvardgivare/VG-Primarvard1/Forvardgivare1/kravochkvalitetsbok/ 4

5 Bakgrund Barnhälsovårdens (BHV) förebyggande arbete har en mycket lång tradition. Från början inriktades arbetet mot ohälsa förorsakat av näringsbrist och infektionssjukdomar. När flera av sjukdomarna bekämpats, bland annat med hjälp av vacciner, inleddes en tidsperiod som blivit den mest kostnadseffektiva inom hälsovården. Barnvaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till kostnadsfria vaccinationer på barnavårdscentralen (BVC). Vaccinationsprogrammet är under ständig utveckling och revidering. Barn födda från oktober 2008 får även vaccin mot pneumokocker i ett utvidgat allmänt barnvaccinationsprogram. För närvarande skrivs ett kunskapsunderlag av en expertgrupp tillsammans med socialstyrelsen Tidigt insågs vikten av amning. Amning är inte bara en hälsofaktor för det växande barnet utan har lång hälsoeffekt upp i vuxen ålder t.ex. lägre risk att utveckla övervikt/fetma och som förebyggande faktor vid hjärt- och kärlsjukdomar. Dåtidens undernutrition har idag övergått till en ökande grad av övervikt och fetma. Samtal om levnadsvanor upptar en betydande del av barnhälsovårdens arbete. I detta viktiga arbete används främst de två samtalsteknikerna, motiverande samtal och stödjande samtal, som båda kräver kunskap, kontinuerlig handledning och vidareutbildning för att kunna användas. Vaccinationstäckning, rökare i barnets närmiljö och amningsmönster har följts regionalt och nationellt under decennier. Preventionsarbetet med vacciner har under senare år utvidgats. Genom att förhindra fler infektionssjukdomar minskas förbrukningen av antibiotika och därmed de resistensproblem som idag utgör ett stort problem i världen. Allergiproblem bland barn har ökat under de senaste decennierna. En riskfaktor är föräldrars rökvanor, vilka registrerats i cirka tio år. Genom att följa data inom dessa områden får man en bild av hur utvecklingen förändras. Även andra levnadsvanor tas upp till diskussion t.ex. alkoholkonsumtion efter att man fått barn i familjen. Riskbruk av alkohol har under de senaste åren uppmärksammats på grund av ökad alkoholförtäring och ingår i hälsosamtalen både individuellt och vid föräldrastöd i grupp. Barnhälsovårdens arbete består idag till stora delar att stödja familjer i skapandet av god social och psykisk uppväxtmiljö. Det är viktigt att under samtal med föräldrar vara lyhörd för att våld i nära relation kan förekomma. För att främja samspelet mellan mor och barn görs en screening cirka 8 veckor efter förlossningen för att hitta de mammor som hamnat i ett nedstämdhetstillstånd. Det blir allt vanligare att pappa/partner också får fylla i screening formuläret som ett diskussionsunderlag för hur han/hon mår. Att följa psykisk och social hälsa i en familj är ett arbete som kräver tid, kontinuitet, förtroende, kompetens, empati och professionalism. Under första delen av 2014 kom Socialstyrelsens Vägledning för Barnhälsovården samtidigt som nya barnhälsovårdsprogrammet färdigställdes av professionen. I vägledningen betonas det hälsofrämjande synsättet liksom preventiva åtgärder med ett barnperspektiv i fokus. För att kunna följa BVC-arbetet över tid jämförs årets rapport där det är möjligt också med tidigare års siffror. 5

6 Verksamhet på BVC Barnhälsovården omfattar tiden från barnets födelse upp till förskoleklass. Den perioden är den mest dynamiska i en människas liv. Barnet befinner sig i ständig utveckling, har en snabb tillväxt och har olika behov och förutsättningar i olika åldrar. Det späda barnets behov skiljer sig på avgörande sätt jämfört med samma barn några år senare. Därför är det inte bara viktigt att veta hur många barn som är inskrivna på BVC, utan också hur de fördelas i olika åldrar. Det första levnadsåret är det mest resurskrävande för BVC-sjuksköterskan med såväl antalet besök som telefonrådgivning. Av erfarenhet vet man att förstagångsföräldrar behöver extra stöd. Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt en expertgrupp från svensk barnhälsovård tog 2005 fram ett antal hälsoindikatorer som man vill ska ingå i ett svenskt kvalitetsregister för barnhälsovård. Processindikatorer: Föräldrar som deltagit i föräldragrupp Hembesök under nyföddhetsperioden Erbjudande om metod/stöd för nedstämdhet hos nyblivna mammor (EPDS) Indikatorer för resultatmått: Amningsfrekvens Vaccinerade med MPR-vaccin (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) Barn exponerade för tobaksrök Tillväxt Nyckelåldersundersökningar i basprogrammet Tillfredsställelse med verksamheten Indikatorer som strukturmått: Barnantal Tjänstgöringsgrad Läkartid Organiserat samarbete Tillgång till psykolog Vårdtyngd Arbetet med kvalitetsindikatorer pågår och följande kommer att ingå: antal barn, första barn, vårdtyngd, föräldrastöd i grupp, hembesök, EPDS, amning, vaccinationer, rökning och tillväxt. 6

7 Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna på BVC dokumenterar sina insatser i det enskilda barnets hälsojournal. Vid årets slut görs en rapportering av vissa hälsodata som sammanfattas och bearbetas av Centrala Barnhälsovården. Uppgifterna skickas till våra uppdragsgivare vilka är: Hälso- och sjukvårdsnämnd HSN 1= Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnd HSN 2= Dalsland Hälso- och sjukvårdsnämnd HSN 3= Trestad = Trollhättan, Lilla Edet, Vänersborg och Uddevalla Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutet Alla lokala verksamhetschefer i området får en personlig och områdesbaserad information. Uppgifter av lokalt intresse: Antal barn i olika åldrar inskrivna på BVC Antal nyfödda till förstagångsföräldrar (= moderns första barn) Antal som erbjudits vaccination mot tuberkulos och hepatit B Antal förstagångs- och flerbarnsföräldrar som har deltagit i föräldragrupp på BVC Antal pappor/partners som har deltagit i föräldragrupp på BVC Antal språkscreeningar utförda vid 2½ och tal test vid 4 års ålder Vårdtyngd (arbetsinsatser) Samverkan med barnomsorgen Samverkan med socialtjänsten EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) Sjuksköterskans arbetstid med barnhälsovård Arbetstid för läkare på BVC Organisation av verksamheten BMI (body mass index) på 4-åringar Nationell dokumentation: Amningsmönster för barn 0-12 mån Rökvanor hos föräldrar vid två tillfällen efter barnets födelse Vaccinationsuppgifter 7

8 Barnavårdscentraler i Fyrbodal HSN 1, 2 och 3 Alla barn i Sverige i åldrarna 0 6 år erbjuds inskrivning på BVC. Arbetet på BVC benämns barnhälsovård, den är kostnadsfri och en av grundpelarna i folkhälsoarbetet. Syftet är att arbeta med en hälsofrämjande inriktning och därmed förebygga fysisk och psykisk ohälsa i barn- och vuxenålder. Barnavårdscentralen betjänar ett geografiskt avgränsat område och leds av en BVCsjuksköterska med påbyggnadsutbildning i Hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller Öppen hälso- och sjukvård. Läkarna på BVC är distriktsläkare/barnläkare eller läkare som är under specialistutbildning. Sjuksköterskan gör hälsoundersökningar och utvecklingsbedömningar enligt ett fastställt program. Kostnadsfria vaccinationer ingår och föräldrar får information i olika hälsofrågor och förhållningssätt till barns utveckling genom hälsosamtal. Målet är att detta sker både individuellt och i grupp. Under 2005 var barn inskrivna i vårt område och 2014 var barn inskrivna vilket innebär en ökning med 16 %. Fyrbodal har 39 BVC-lokaler där 75 BVCsjuksköterskor finns anställda för att ge service åt barnen och deras familjer. Under 2014 arbetade var tredje sjuksköterska helt profilerat med barnhälsovård. Av alla besök som görs på en vårdcentral går cirka var tionde till barnavårdscentralen. Geografiskt område Barnhälsovården Fyrbodal täcker femton kommuner. Resultaten visas enligt hälso- och sjukvårdsnämndernas indelning i områdena Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. För att lättare kunna följa mindre enheter sker ibland också en uppdelning i mindre områden. 8

9 BVC-enheten Vårdtyngd Vårdtyngd beräknas på den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program, enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer, för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som innebär ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan, som därmed behöver mer tid för sina arbetsuppgifter. Det kan gälla barn med flyktingbakgrund, barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom, påtaglig social problematik eller ibland ensamstående föräldrar. Att vara förstagångsförälder innebär en ökad insats av BVC-sjuksköterskan i form av fler kontakter, mer tid och arbete för föräldrastöd. Varje år görs en vårdtyngdsberäkning enligt en modell från Uppsala med variablerna: - andel förstagångsmammor (0-1 år) - andel rökande mammor (1-2 år) - andel BCG-vaccinerade (2-3 år) Nivågruppering Sedan flera år gör BVC i Fyrbodal en nivågruppering. Den är utvecklad av Centrala Barnhälsovården och visar att vissa familjer behöver större del av resurserna på grund av socioekonomiska förhållanden. Arbetet med familjerna bedöms enligt följande: Allmän del I Riktad del II III Barnhälsoprogrammet till alla samt enstaka extra kontroller hos BVCsjuksköterskan Hit räknas vad alla familjer får. Remisser enligt barnhälsovårdsprogrammet ingår. Barnhälsovårdsprogrammet samt riktade interna insatser Familjer med extra hembesök, flertal extra kontakter eller kontroller. Barnläkarkonsult på BVC, MBHV-psykolog. Socionom på egen VC. Tolk. Barnhälsovårdsprogrammet samt riktade interna insatser och externa insatser Här tillkommer flertal besök på förskola/familjeförskola, BUP-kontakter, kontakter med sociala myndigheter. Habilitering. Omfattande läkarkontakter BUM (barn och ungdomsmedicin) En mindre grupp av föräldrar/barn har ett mycket större behov av BVC:s arbetsinsats. Det visar både forskning och erfarenhet. I svaga socioekonomiska och invandrartäta områden är detta faktum speciellt tydligt vilket också syns i vår redovisning. 9

10 Mätningen av vårdtyngd för barn födda 2014 i Fyrbodal visar att i HSN 3 (Uddevalla, Trollhättan, Lilla Edet och Vänersborg) bor fler familjer som behöver större arbetsinsatser (tabell 1). Skillnaderna är dock relativt stora inom kommunerna vilket kan utläsas i vår mer detaljerade statistik. Nämnd Totalt antal inskrivna Grupp I % Grupp II III % HSN HSN HSN Fyrbodal Tabell 1. Mätning av nivågruppering under Tidig hemgång efter förlossning Idag är det snarare regel än undantag att barn och föräldrar går hem tidigt efter förlossningen. Mer än 2/3 av alla nyförlösta mödrar går hem inom 72 timmar. Majoriteten av dessa skrivs ut efter 48 timmar. De flesta barn får därför sin första kontakt med BVC betydligt tidigare än förr, vilket leder till fler besök hos BVC-sjuksköterskan men också att de första besöken blir mer tidskrävande. Familjecentraler Det finns sju familjecentraler i Fyrbodal. Samarbetet mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst i samma lokal (familjecentral) ger många vinster. Fyra kommuner har familjecentralsliknande verksamhet. Enligt vårdval har vårdgivarna en skyldighet att samverka där det finns en familjecentral. Vår erfarenhet är att det samarbetet fungerar i Fyrbodal. 10

11 Arbetstid med barnhälsovård Sjuksköterskor Normen enligt den nationella målbeskrivningen för sjuksköterskor inom barnhälsovård är att ett normalområde med c:a 60 nyfödda per år behöver BVCsjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka. I ett område med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området alternativt att sjukskötersketiden utökas. Vårdtyngden beräknas med tre variabler (se sid 9). Normtal = 60 nyfödda/40 timmar = 1,5 under förutsättning att barnhälsovårdens basprogram följs. 1, 5 visar en bra bemanning på BVC i förhållande till antal nyfödda. 1, 6 bemanningen är låg och behöver korrigeras i förhållande till antal nyfödda. För att bibehålla sin kompetens bör en BVC-sjuksköterska träffa minst 25 nyfödda per år. I området finns 39 BVC-lokaler och 75 BVCsjuksköterskor anställda för att betjäna barn. Från 2007 har BVC-sjuksköterskorna generellt fått mer tid att bedriva barnhälsovård med undantag för åren 2011 och Förhållandet mellan arbetstid på BVC och antalet inskrivna barn under åren visas i fig.1. Det kan för övrigt finnas stora skillnader mellan de olika BVCenheterna inom varje kommun. Detta är speciellt tydligt i Trollhättan och Vänersborg där flera enheter har för låg bemanning i förhållande till antal barn (figur 2). De senaste åren har barnantalet stadigt ökat något för varje år. Ökningen är en effekt av invandring. Antalet nyfödda har dock det senaste året varit samma. I tabell 2 visas antal nyfödda per heltidstjänst i de tre nämndsområdena. Figur 1. Förhållande mellan arbetstid och antal totalt födda samt antalet nyfödda under de nio senaste åren. Andelen barn har ökat med 13,5 %, andelen nyfödda med 12,6 % och arbetstiden 18,7 % Totalt antal barn Antal nyfödda Timmar BVC-tid per vecka 11

12 Födda 2014 Redovisad arbetstid i tim. Behov av ssk-tid/v Antal nyfödda per 40 t/v 2014 Antal nyfödda per 40 t/v 2013 Antal nyfödda per 40 t/v 2012 Antal nyfödda per 40 t/v 2011 HSN , HSN , HSN , Fyrbodal , Tabell 2. BVC-sjuksköterskors arbetstid och antal nyfödda per heltidstjänst, Figur 2 Antal nyfödda per heltidstjänst under åren Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal Läkare Normen enligt nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC är att behovet av läkare på BVC uppskattas till minst 4 timmar per arbetsvecka i ett område med cirka 60 nyfödda per år. För mottagningsarbete avsätts 3,5 timmar och övrig tid för teamarbete, utbildning mm. Det är önskvärt att även läkaren ansvarar för minst 25 nyfödda per år. Skillnaden mellan registrerad tid och behovet av läkartid visas i tabell 3. Normtal = 60 nyfödda/3,5 timmar = 17. Den tiden är avsatt för mottagningsarbete. Ju högre normtal desto sämre bemanning. De fem senaste åren visar en förbättring av läkartiden men fortfarande ligger antalet läkartimmar totalt under rekommenderad nivå och det finns fortfarande stora variationer inom området (figur 3). I Västra Götalandsregionens verksamhetsbeskrivning liksom läkarnas målbeskrivning anges att det ska finnas specialist-bvc över hela området. 12

13 Födda 2014 Arbetstid i timmar Behov av läkartid Läkartid/v per 60 nyfödda/år HSN ,85 38,4 3,4 HSN ,68 22,5 3,2 HSN ,42 113,2 2,3 Fyrbodal ,92 174,1 2,6 Tabell 3. Läkares arbetstid per vecka i förhållande till antal födda Figur 3. Läkartimmar per vecka vid 60 nyfödda per år från ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Nämnd I Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal Psykolog Verksamhetsbeskrivningen för mödra- och barnhälsovårdspsykologer i VG-regionen 2011 beräknar behovet av MHV/BHV-psykologer till en tjänst på ett underlag av barn och gravida. Skillnader kan påverkas av befolkningsstrukturen. Uppdraget är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras föräldrar, genom att tillföra ett psykologiskt perspektiv på barnets- och föräldraskapets utveckling. Psykologen utreder också barn med utvecklingsavvikelser samt fungerar som handledare och konsult för BVCsjuksköterskorna. De har även ansvar för kontinuerlig uppföljning av EPDS metodiken. BVC-sjuksköterskan är oftast remitterande instans men föräldrar kan även söka på egen hand via telefon. Problem att bemanna vakanser finns framförallt i glesbygdsområden. 13

14 Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet Centrala barnhälsovårdsenheten (CBHV-enheten) CBHV-enheten består av barnläkare, barnsjuksköterska, barnpsykolog, dietist och teamassistent. Enheten svarar för personalutbildning, introduktion av nya metoder samt uppföljning och utveckling av metoder. De står också för insamling och rapportering av verksamhetsdata. Fortbildning Fortbildning är ett viktigt instrument för att upprätthålla och fördjupa kompetensen för personal som arbetar med barnhälsovård. Kompetensområdet är brett och inbegriper både medicinska, psykologiska och sociala aspekter på föräldraskapet och barns utveckling. Vid de flesta av tillfällena står centrala BHV-enheten själva för utbildningen. Under det gångna året har följande utbildningstillfällen arrangerats: Amningsnätverk - som avser att stärka BVC-sjuksköterskorna samt öka deras kunskap och kompetens med träffar ett par gånger per termin. Dessa träffar sker över hela vårdkedjan. Under 2014 har CBHV-enheten tillsammans med Högskolan Väst arrangerat en högskolekurs om Amning i teori och praktik. Genomgång och utbildning av samlat nytt material om amning för BVC-ssk. Utbildning av BVC-läkare inom neuropsykiatri av CBHV och Småbarnsteamet. Utbildning och information om nytt arbetsmaterial till förskolechefer angående hälsobesök på BVC vid 5 års ålder av Småbarnsteamet och CBHV. Nya nationella BHV-programmet. Teambesök på BVC, en förändring av hälsobedömning hos läkare från 6-8 v ålder till 4 v ålder, en utbildning för läkare på BVC. Introduktion av ett nytt strukturerat material i samband med att delar av Fyrbodal övergick från läkarbesök till sjuksköterskebesök vid hälsobesöket 18 månader. Introduktionsutbildning för ny personal som arbetar med barnhälsovård ges fortlöpande under året och är individanpassad. Kvinnlig könsstympning. Utbildning kring barns syn och hur vi undersöker detta på BVC. Vanliga ögonsjukdomar. En eftermiddag riktad mot BVC-personal. EPDS (nedstämdhetsscreening) utbildning för ny personal genomförs fortlöpande. Fokusgrupp amning består av ett antal BVC-sjuksköterskor med speciellt intresse för amning. Gruppen har träffats två till tre gånger per termin under 2014 för att läsa ny forskning och diskutera hur hjälpen till mammor med amningsproblem kan bli bättre. Varje termin anordnas en tredagarsutbildning i barnhälsovård för nyanställd BVC personal (läkare/sjuksköterskor och psykologer). Dessa regionala grundkurser har erbjudits under mer än femton år och är mycket eftertraktade. De trettio platser som finns varje omgång fylls snabbt. En gång varje år anordnas också en fortsättningskurs med fokus på social pediatrik. Den kursen riktar sig i första hand till BVC-teamet det vill säga både BVC-läkare, sjuksköterska och psykolog. 14

15 Lokala BVC-träffar Två gånger under året görs rundresor till alla områden för lokala träffar. Under våren är årets verksamhetsrapport det huvudsakliga ämnet men även andra frågor tas upp. BVC-träffarna ger möjlighet att ta upp nya rutiner och att förankra och följa upp dem. Då finns också möjlighet att ta upp olika sorters problematik i vardagen. Det är ett utmärkt tillfälle att stödja och backa upp personalen. Under hösten gjordes en genomgång inför det nya barnhälsovårdsprogram som inleds under det kommande året. Årligen inbjuds även alla verksamhetschefer separat för genomgång och diskussion kring verksamhetsresultaten. Dietist och CBHV-psykologen har under året haft speciella tematräffar om VG-region gemensamt primär preventivt program (MAV) mat, aktivitet och viktutveckling, EPDS och MI-samtalsmetod. Syftet är att säkra arbetsmetoden. Arbetet har bedrivits på plats lokalt. Tvärprofessionella samverkansteam Möten med olika vårdkompetenser sker i syfte att förbättra samarbete och underlätta - VIB-gruppen (Very Important Baby) som träffas en gång i månaden. Dessa möten syftar till att förbättra samarbete mellan olika vårdgivare runt gravida kvinnor med diverse problem t ex missbruk eller psykisk sjukdom. - Samverkan med barnklinik, NU-sjukvård och central barnhälsovård kring organisation och kriterier för fungerande specialist-bvc i hela området. - Småbarnsteamet på NÄL tar emot remisser från BVC avseende utvecklingsfrågeställningar. Målet är att med flera olika kompetenser(barnneurolog, sjukgymnast, specialpedagog, barnlogoped o psykolog) snabbare utreda och diagnostisera för att kunna erbjuda rätt hjälp till barn. - BHV-öl följer upp resultat av speciella hälsokontroller enligt fastställd modell i samarbete med barnkliniken. - Terminsvisa träffar med NU-sjukvårdens logopeder. - HYFS. Hygien i förskolan som är ett av flera samarbeten med regionens smittskydd. planering för vårdbehövande. Exempel på dessa är: - Samarbete med Högskolan Väst. Inkluderade bland annat undervisning på såväl grund- som specialistutbildning av sjuksköterskor. - Specialinriktad vaccinationsmottagning för föräldrar med speciella vaccinations-önskemål för sina barn. - Träffar med Folktandvården för att öka samarbetet. Syftet är att upprätthålla de minsta barnens tandhälsa. - VKV (Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relation) arbetar för att öka BVC-personalens kunskap i detta område. Centrala BHV är en samarbetspartner och ingår i VKV:s referensgrupp. I detta samarbete ingår flera delar bland annat En förälder blir till om jämlikt föräldraskap. - Barnhälsovårdsenheten föreläser och har ett nära samarbete med Uddevalla kommun i deras frukostmöten kring FN:s barnkonvention. - Viktiga barn är ett samarbete mellan sjukgymnastiken på Rosenhäll, 15

16 skolhälsovården, Uddevalla kommun och dietisten från BHV-enheten som gäller barn med övervikt och fetma. - Samarbete med regionens centrum för jämlik vård har inletts under året. Vårdkedjemöten Storken är en grupp som träffas i syfte att öka samarbetet mellan MHV, förlossning, neonatal, BB-avdelning och BVC. Årligen träffas barnhälsovårdsenheten och elevhälsan för att tillsammans diskutera gemensamma medicinska spörsmål. Möten med spädbarnsverksamheten inom BUP (barnpsykiatrin) brukar ske en gång per termin. Barnavårdsvett Utkom fyra gånger under Innehåller information om barnhälsovård, nyheter, recensioner, tips för personal som arbetar med barnhälsovård. Där ges information om ny forskning, tider för möten och utbildningar. Metodutveckling CBHV-enheten har under året tillsammans med småbarnsteamet, logoped, specialpedagog och chef för stödenheten i Uddevalla och verksamhetschef för förskoleverksamhet i Trollhättan arbetat med riktlinjer som ska användas vid barnens hälsobesök vid 5 år. Under 2014 har arbetet nått en punkt där de femton kommunerna i Fyrbodal har fått se materialet och komma med synpunkter inför framtida användning. Primärpreventiva programmet Mat, aktivitet och viktutveckling följdes första gången under 2012 med hjälp av en enkät. Under det gångna året har ännu en uppföljning gjorts. EPDS (Edinburgh postnatal depressive scale) är en nedstämdhetsskala som stämmer av hur mamman mår. Under det gångna året har revidering av EPDS-manual och dokumentation utförts och implementerats vid de lokala BVC-träffarna. Ett gemensamt utbildningsutbud har utarbetats för hela VG-region. Tillsammans med övriga centrala BHV-enheter i landet har arbetet med ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram för barnhälsovården slutförts i samarbete med socialstyrelsen. 16

17 Hemsidan Hemsidan skapades till största delen för sex år sedan och innehåller informationsmaterial, blanketter och länkar för professionen och den nås av både offentliga och privata vårdgivare. Under 2012 startade samarbetet med övriga centrala BHV-enheterna i VG-region att skapa en gemensam portal/hemsida både på intranätet och externt. Forskning och utveckling BHV-överläkaren är inskriven som doktorand vid Göteborgs Universitet och bedriver forskning om faktorer kring plötslig spädbarnsdöd och i samarbete med socialstyrelsen har ett nytt informationsmaterial tagits fram. Forskargruppen Västra Götalands barn har under året fortsatt sitt arbete och medverkat med abstracts och internationella artiklar. CBHV-psykologen har tillsammans med en kollega erhållit forskningsmedel för en projektansökan som riktar sig till BVC-sjuksköterskor. Projektet avser att ta fram en evidensbaserad metod inom barnhälsovården som fokuserar på att uppmärksamma samspelet mellan föräldrar och barn. Samverkan I varje BVC-område ska det finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med mödrahälsovård, barnomsorg, socialtjänst och skola. För barn med särskilda behov är dessutom samverkan med många andra parter, t.ex. barnhabilitering, nödvändig. Förskola Målsättningen för hälsovård i förskolan är att BVC-sjuksköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov tillsammans med BVC-läkare och/eller samlar förskolepersonal till regelbundna träffar. Normen enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland är att minst 75 % av områdets förskolor skall besökas årligen av BVC-sjuksköterskan. En BVC-enhet har varken haft generella eller individuella kontakter med förskolan. År 2007 fanns 241 förskolor i Fyrbodalsområdet. Siffran för 2014 är 251 enligt kommunernas egen redovisning. Sammanlagt utfördes 145 samverkansträffar mellan BVC och förskola vilket innebär att 58 % av förskolorna fått besök. För tre år sedan hade 71 % av förskolorna fått besök vilket i stort nådde målet. Detta har bidragit till ökat fokus att förändra trenden genom ett samarbete mellan representanter från olika kommuners förskolor kring 5 års hälsobesöket. Fördelningen inom området visas i tabell 4. 17

18 Område Förskolor Fyrbodal 2014 Förskolor Fyrbodal 2013 Förskolor Fyrbodal 2012 Förskolor Fyrbodal 2011 Samverkan träffar 2014 Samverkan träffar 2013 Samverkan träffar 2012 Samverkan träffar 2011 HSN HSN HSN Fyrbodal Tabell 4. Antalet samverkansträffar BVC- förskola under Socialtjänst Samverkan kan handla om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens omsorger eller generellt kring utbildningar, familjecentraler och föräldragrupper. Tabell 5 visar antalet samverkansträffar av såväl individuell som generell karaktär. Även här jämförs året siffror med tidigare års. Antalet individuella ärenden ökade under ett antal år för att under 2013 vara något färre i Norra Bohuslän. I Trollhättan startade under andra delen av 2011 ett samarbete mellan mödra- och barnhälsovården och socialtjänsten som resulterade i en utbildning om barn som far illa och vad som händer hos socialtjänsten när en anmälan görs. Antalet samverkansträffar pendlar de senaste fyra åren mellan För 2014 har dock antalet samverkansträffar minskat till 112. Där BVC ingår i familjecentral är det lätt att upprätthålla ett nära samarbete då yrkeskategorierna arbetar nära varandra under ett och samma tak. Nämnd Individuella ärenden Samverkansträffar HSN HSN HSN Fyrbodal Tabell 5. Samverkansträffar mellan BVC - socialtjänsten åren

19 Antalet anmälningsärenden följs kontinuerligt genom åren. Här har barnhälsovården en mycket viktig uppgift, att försäkra sig om att barn inte far illa. För denna svåra uppgift är det viktigt med kontinuerlig utbildning och en god samverkan mellan socialtjänst och barnhälsovård inte minst på de små orterna. Varje år sker samtal mellan central barnhälsovårdsenhet och BVC-sjuksköterskorna om vikten att våga anmäla och möjligheten till anonym konsultation med socialtjänsten. Antalet anmälningsärenden genom åren kan följas i figur 4. Figur 4. Antalet anmälningsärenden till socialtjänst åren Antal amnälningsärenden per nämnd under Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal 19

20 Barnantal Antal barn inskrivna 31 december 2014 Att följa antalet barn som föds varje år (tabell 6) ger en bra uppfattning om områdets demografiska utveckling över tid. I slutet av varje år görs en inventering av antalet barn som är inskrivna för varje årskull. Av barnen födda mellan 2011 och 2014 har % varit på BVC minst en gång under året. För barnen i de äldre åldrarna varierar siffrorna mellan 94 % - 58 %. Det beror på att barn i övre förskoleåldern enligt hälsoprogrammet inte ses rutinmässigt varje år. Det finns ett fåtal barn som fyllt sex år men inte följer med upp till förskoleklassen utan stannar kvar inom förskolans barngrupp och därmed också inom barnhälsovården. Födelse år HSN HSN HSN Fyrbodal Tabell 6. Antal barn per årskull inskriven på BVC den 31 december 2014 Om man jämför antal inskrivna barn i Fyrbodal de senaste åren visar figur 5 att det totala antalet inskrivna barn ökar något varje år från barn 2005 till barn Vilket är en ökning med 18,7 %. Antalet nyfödda minskade med 3,1 % mellan men åter ökat därefter och totalt sedan 2006 är ökningen 12,6 % vilket visas i figur 6. 20

21 Fig. 5. Förändringen av antal inskrivna barn, på BVC i Fyrbodal, under åren Figur 6. Antal nyfödda barn åren Antalet barn som erbjuds vaccination mot tuberkulos varierar med åren. Under 2014 erbjöds nästan vart tredje barn vaccin mot Mors första barn tuberkulos. Antalet förstfödda är relativt lika över de senaste åren (tabell 8) Erbjudits vaccin mot tuberkulos HSN HSN HSN Fyrbodal Tabell 8. Antal födda åren visar mors första barn respektive antal barn som erbjudits vaccination mot tuberkulos 21

22 Hembesök hos nyfödda, födda 2014 Enligt verksamhetsbeskrivningen skall hembesök erbjudas alla nyfödda inom en vecka efter hemkomsten. Hembesök skall också erbjudas till nyinflyttade, adoptivbarn, flyktingar samt familjer med särskilda behov. Norm 95 % av förstagångsföräldrarna skall få hembesök. 80 % av flergångsföräldrarna skall få hembesök. Hembesök som arbetsmetod är väl dokumenterad. Man får mycket information i barnets hemmiljö. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj (Läkartidningen 2003;15: ). Den tillit och det förtroende som skapas under besöket är väl tillvaratagen tid och en god bas för fortsatta kontakter. I områden med mindre tid avsatt för BVC är det vanligare att hembesök inte hinns med. I figur 7 visas fördelningen i nämnds områden för flerbarnsfamiljerna och figur 8 visar samma fördelning för förstagångsfamiljerna de fem senaste åren. Flera av de områden som på grund av tidsbrist gjorde få hembesök har de senaste åren bemannats bättre och visar nu betydligt bättre siffror. Fig. 7. Andelen hembesök barn födda i förhållande till målet 80 % för alla nyfödda Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal

23 Fig. 8 Andelen hembesök, barn födda mellan 2009 och 2014 i förhållande till måltalet 95 % för förstabarnsfamiljerna Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal

24 Amning, barn födda 2013 Definitionen för amning har fastställts av socialstyrelsen och används i den statistiska redovisningen. Uppgifterna avser andelen barn som ammades vid 1 veckas ålder, 2, 4, 6, 9 och 12 mån ålder. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel (t.ex. D-vitaminer). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Amningsstöd upptar idag en betydande del av arbetstiden då 2/3 av alla nyblivna föräldrar går hem inom 72 timmar efter förlossningen. Vid den här tidpunkten har amningen i regel inte kommit igång. För att kunna hjälpa till i ett så här pass tidigt skede måste man finnas på plats tillsammans med mamman och barnet. Det kräver amningsobservationer som antingen kan göras i hemmet eller på BVC. Ofta är upprepade besök nödvändiga för att förhindra amningskomplikationer och säkra god viktökning för barnet. Det är också av värde att informera pappa/partner om hur viktigt stödet från honom/henne är för att den långsiktiga amningen ska fungera. Vid en veckas ålder helammas 77 % av barnen, motsvarande siffra för elva år sedan var 94 %. Hel- och delamning vid en veckas ålder visas i figur 9. För andra året i rad visar Fyrbodal på en ökad amning. Figur 10 visar hel och delvis amning vid 4 månaders ålder. Vid 4 månaders ålder helammas 47 % av barnen siffran ifjol var 44 %. Den siffran har halverats på tio år. WHO:s mål är att 80 % av barnen ska helammas vid 4 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder har de flesta startat med någon form av mat som gröt eller smakprov av puré figur 11. I jämförelse med regionen har Fyrbodal något lägre amningsfrekvens. Även nationellt har amningsfrekvensen gått ner senaste åren. Siffrorna för VG-region och Sverige finns ännu inte tillgängliga för barn födda Vid ett års ålder får fortfarande 17 % av barnen bröstmjölk vid något tillfälle under dygnet, vilket är fyra procent fler än för två år sedan. Fig. 9. Hel- och delamning vid en veckas ålder, barn födda Hel-och delvis amning vid 1 v ålder 0 Fyrbodal VG-region Sverige

25 Figur 10. Andel helt och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda Fyrbodal i jämförelse med VG-region och riket i övrigt. Hel- och delvis amning vid 4 månaders ålder Fyrbodal VG-region Sverige Figur 11. Jämförelse av hel- och delvis amning mellan Fyrbodal, VG-region och riket i övrigt vid 6 månaders ålder för barn födda Hel-och delvis amning vid 6 månaders ålder Fyrbodal VG-region Sverige

26 Föräldragrupp på BVC, barn födda 2013 Att anordna föräldragrupp är en viktig del av arbetet på BVC. Det är ett uppdrag som mödra- och barnhälsovården haft i mer än trettio år. Syftet är att: öka föräldrars kunskaper bidra till att skapa gemenskap med andra föräldrar bidra till ökade kunskaper Enligt verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland ska föräldragrupp på BVC erbjudas alla nyblivna föräldrar. Under verksamhetsåret skall minst 70 % av förstagångs-föräldrarna ha deltagit minst hälften av erbjudna tillfällen. BVC ska erbjuda alla föräldrar gruppverksamhet men på grund av tidsbrist på några av BVCenheterna är det målet svårt att nå. I Fyrbodal finns ett antal familjecentraler som bedriver föräldrastöd med varierat utbud och antal gånger. De erbjuder ett antal tematräffar och babymassage samt har ett mer utvecklat samarbete med både den öppna förskolan och socialtjänsten. Detta föräldrastödsarbete redovisas som övriga träffar och inte reguljära träffar. Förstagångsföräldrar prioriteras som huvudsaklig målgrupp vid låg bemanning. Från 2009 uppnår 25 % av BVC-enheterna i Fyrbodal målet men trots tidsbrist på vissa BVC i både Trollhättan och Vänersborg har man fördubblat utbudet både till sina flerbarnsföräldrar (figur 12) och till förstagångsföräldrarna (figur 13). Figur 12. Andel av alla föräldrar som deltagit i föräldragrupp under Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal 26

27 Figur 13. Andel förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragrupp på BVC åren i förhållande till målet 70 % N.Bohuslän Dalsland Trestad Fyrbodal Pappors/partners deltagande i föräldragrupper varierar. Högre frekvens av pappor/partners ses där BVC tar över befintliga grupper från MVC eller om träffarna förläggs till sen eftermiddag. Antalet pappa/partner som deltagit i föräldragrupp de fem senaste åren visas i tabell 9. Pappor/partner som deltagit mer än en gång. Antal HSN HSN HSN Fyrbodal Tabell 9. Pappor/partners som deltagit i föräldrastöd, åren Det finns också andra uppskattade former av föräldrastöd som exempelvis babycafé, temaföreläsningsserier, hjärt- lungräddning, trafiksäkerhetsinformation och babymassage där antingen BVC-sjuksköterska eller någon annan profession medverkar. 27

28 EPDS, barn födda 2014 Edinburgh Postnatal Depression Scale Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av nyblivna mammor (Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Om en post partum depression blir långvarig kan den få negativa konsekvenser för barnets utveckling, för kvinnans hälsa och för parets relation. Med hjälp av en självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa mammor och erbjuda dem olika typer av hjälp. Om mamman vill, får hon göra screeningen när barnet är cirka två månader. Om hon visar nedstämdhet erbjuds hon stödjande samtal (1 tim x 3-5 ggr) hos BVC-sjuksköterskan. Är utfallet högt eller omständigheterna så kräver det överförs samtalen till MBHV-psykologen. Behöver kvinnan ytterligare stöd och hjälp kan hon remitteras vidare inom sjukvården. Barnhälsovårdsenheten i Fyrbodal har beslutat att metoden skall användas i området och har därför utbildat BVC-sjuksköterskor sedan Nya BVC-sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning. Under det gångna året genomfördes ett stort antal EPDS-screeningar vilket åskådliggörs i tabell 10. Metoden kan vara svår att använda för kvinnor med annat hemspråk än svenska men formulären finns validerade på 21 olika språk och tolk används. Alla nyblivna mammor ska erbjudas ett hälsosamtal om hur de mår även om de inte kan läsa. Formuläret används då som ett samtalsunderlag. Ett antal BVC-sjuksköterskor har i enlighet med ett jämställdhetstänkande även låtit pappor göra screeningen och använt den som ett underlag för ett samtal om hur pappan mår. Stödsamtal ges av BVC-sjuksköterskor men remisser till MBHV-psykolog respektive vårdcentralsläkare skrivs vid behov. Antal födda Utförd screening Ej enligt metod samtal Ej utförd yngre än 8 v Ej utförd erbjuds ej eller tackat nej Nämnd Nämnd Nämnd Fyrbodal Tabell 10. Utförda EPDS-screeningar 2014 Andel screeningar 28

29 Gemensamt primärpreventivt program mot över- och undervikt i regionen Fetma och övervikt är ett hälsoproblem hos många svenska barn och ungdomar. I enlighet med VG-regionens beslutsstöd arbetar barnhälsovården (BHV) hälsofrämjande och förebyggande för att minska förekomst av övervikt och fetma bland barn 0-6 år. En bra balans mellan kost och aktivitet kan även minska risken för det ibland förbisedda problemet med undervikt. Barnhälsovården i VG-regionen beslutade under år 2010 att införa ett regiongemensamt primärpreventivt program med utökat hälsosamtal i basprogrammet vid 18 mån, 2,5 och 4 års ålder. I Fyrbodal har samtlig BVC-personal fått fortbildning. Som stöd vid hälsosamtalen används materialet Mat, Aktivitet och Viktutveckling, som är ett MI-baserat material. Där finns fokusfrågor kring matvanor, lek/rörelse etc. Informationen kring mat bygger på svenska näringsrekommendationer för barn. Råd om livsstil individanpassas utifrån befintliga matvanor/levnadsvanor med fokus på en hälsosam viktutveckling. I det primärpreventiva arbetet ingår även att identifiera riskgrupper, motivera och stimulera föräldrarna. En enkät våren 2012 visade att de flesta samtal skedde då barnen var 2,5 och 4 år. Metoden följs fortlöpande av BHV-enheterna i VG-regionen. Mer om handlingsprogrammet kan läsas på Vaccinationer, barn födda 2012 Det generella vaccinationsprogrammet inom barnhälsovården omfattar vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) samt mässling, påssjuka och röda hund. Vaccin mot tuberkulos och hepatit B erbjuds till riskbarn. Enligt normen i verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland bör: 99 % av barnen vara vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker 96 % av barnen vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Årets vaccinationsrapport som avser barn födda 2012 visar att cirka 96 % av barnen i Fyrbodal vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker. Samma höga vaccinationstäckning har även Västra Götaland liksom riket i sin helhet. Genomgång av vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) visar att vaccinationstäckningen ligger över 97 % i Sverige (rapport för barn födda 2011) och 96 % i Fyrbodal (rapport barn födda 2012) (figur 14). Det är unikt då flertal länder i Europa ligger lågt i vaccinationsfrekvens och där rapporteras också regelbundet utbrott av mässling. Därför vaccineras, sedan några år tillbaka, yngre barn på BVC med MPR-vaccin inför utlandsresor. Mässlingsfall rapporteras in till EU:s sjukdoms-övervakning 29

30 Figur 14. Vaccinationsfrekvens av mässling, påssjuka och röda hund vaccin för barn födda De regionala siffrorna jämförs med VG-region och riket i stort Fyrbodal VG-region Sverige Hepatit B Vaccination mot hepatit B rekommenderas till barn med anhöriga i länder som har en förekomst av hepatit B. Barn tillhör riskgrupp för hepatit B om förälder, vårdnadshavare, mor- och farföräldrar eller annan familjemedlem kommer från land med minst 2 % förekomst av hepatit B. Denna vaccination infördes under 2005 i Fyrbodal och vaccinationsfrekvensen följer i stort antalet BCG-vaccinerade. Tuberkulos (BCG) BCG-vaccination rekommenderas till den grupp av barn som är födda i eller utanför Sverige som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: - Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. - Den ena eller båda föräldrarna, vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt dvs. Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika, Syd och Östeuropa. Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen. Enligt verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovården i Västra Götaland bör 96 % av barnen som erbjuds ska vara vaccinerade mot tuberkulos. Figur 15 visar vaccinationsfrekvensen av riskbarnen i Fyrbodal med födelseår Invandrartätheten varierar stort i Fyrbodal och de högsta siffrorna har Granngården och Achima - Trollhättan, Torpa i Vänersborg och Dalaberg i Uddevalla. 30

31 Figur 15. Andel barn, födda som vaccinerats mot tuberkulos Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal Tal- och språkscreening 2½ år, barn födda 2011 Ett strukturerat tal- och språktest utförs på barnen när de är 2½ år. Syftet med att erbjuda alla barn språk- och utvecklingsbedömning är att så tidigt som möjligt hitta barn med avvikelser i sin utveckling. Genom tidig identifiering av barn i behov av stöd möjliggörs tidiga insatser. Vid utfall i testet remitteras barn till logoped och i vissa fall till BHV-psykolog. Enligt verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland skall 98 % av barnen vara undersökta före 3 års ålder och i Fyrbodal är 96 % gjorda (tabell 11). Cirka 9 % av barnen om testades vid 3 års ålder vilket är en klar minskning från föregående år. Remiss för neuropsykiatrisk utredning skickades i 1 % av fallen. Det är viktigt att tidigt upptäcka tal- och språkstörningar, vilket flera undersökningar visat bl.a. Carmela Miniscalco (Miniscalco C. Language problems at 2,5 years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropshychiatric disorders). De fåtal barn som, beroende på handikapp eller att de varit i Sverige kort tid, inte genomfört undersökningen har ändå besökt BVC för ett samtal. 31

32 Nämnd Födda ½ års undersökning Antal % Remiss Logoped % Kontakt Psykolog % HSN HSN HSN Fyrbodal Tabell 11. Tal- och språktest under 2014, barn födda årsundersökning, barn födda 2010 En strukturerad 4-årsundersökning innebär att barnet bedöms avseende balansgång, rita en huvudfoting, imitera ett kors, förstå flerledade instruktioner, benämna färger samt räkna tre föremål. Dessutom genomförs ett syntest. 4-årsundersökning av barn födda 2010 visar att 95 % av barnen testades och att i 20 % av fallen skrevs remiss till någon instans. Omtest rör sig oftast om synkontroll. Remissflöden Under året har läkarna och BVCsjuksköterskorna skrivit ett stort antal remisser. MBHV-psykologerna har mottagit 531 remisser för barn mellan 0-6 år men remisser har också skickats till andra instanser. Sedan några år tillbaka finns ett neuropsykiatriskt team (Småbarnsteamet) bestående av neurolog, barnpsykolog, logoped, specialpedagog. I årsstatistiken för 2013 togs uppgifter om antal remisser in för första gången och då hade 71 remisser skickats till gruppen. Antalet har under 2014 stigit till

33 BMI För femte året i rad följs BMI (body mass index) vid 4 års ålder. Iso-BMI (vikt/längd²) är anpassat efter barnens individuella ålder. För en fyraåring går gränsen för övervikt vid Iso-BMI 17 och fetma vid Iso-BMI 19 vilket motsvarar BMI 25 (övervikt) och BMI 30 (fetma) hos vuxna. Sedan flera år tillbaka har ett intensivt arbete lagts på uppföljningsarbete med ett primärpreventivt hälsoprogram om mat, aktivitet och viktutveckling. Figur 16 visar att övervikt hos fyraåriga flickor varierar men totalt sett över fem årsperioden är trenden sjunkande. Andelen pojkar med övervikt har minskat från 15 % till 10 % (figur 17). Figur 16. Andel fyraåriga flickor med övervikt födda HSN 1 HSN 2 HSN 3 Fyrbodal Figur 17 Andel pojkar med övervikt födda HSN 1 HSN 2 HSN 3 Fyrbodal

34 När det gäller flickor och pojkar med fetma har andelen för bägge minskat med mellan en och tre procent se figur 18 och 19. Kommunerna i Dalsland (HSN 2) har målmedvetet arbetat tillsammans med barnhälsovården och förskolan och uppvisar den största förbättringen. Från en övervikt hos var fjärde flicka har siffran sjunkit till en på fem. Figur 18. Andel flickor med fetma födda HSN 1 HSN 2 HSN 3 Fyrbodal Figur 19. Andel pojkar med fetma födda HSN 1 HSN 2 HSN 3 Fyrbodal

35 Rökvanor hos föräldrar, barn födda 2013 Tobaksrök och nikotin är en av de stora hälsoriskerna för barnet. Sett ur ett internationellt perspektiv är de svenska siffrorna låga men kvinnor som slutat röka under graviditeten löper ökad risk att börja igen efter förlossningen. Därför måste de kunna erbjudas extra stöd. Jämfört med tidigare års siffror ligger antalet rökare relativt stadigt på 6 16 % (tabell 12). Det är vanligare med rökning hos socioekonomiskt utsatta grupper liksom hos invandrade fäder. BVC registrerar rökvanor hos föräldrar vid 0 4 veckors ålder och 8 månaders ålder. I registreringen ingår också om det förutom mamma och pappa/partner finns andra rökare i barnets närmiljö till exempel syskon, far- eller morföräldrar. Definition av rökare (Socialstyrelsen): En person som röker minst en gång dagligen, dvs. drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus såkallade feströkare det vill säga en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare Antal barn födda 2013 Rökvanor vid 0 4 veckors ålder Rökvanor vid 8 månaders ålder Mamma % Pappa/Partner % Mamma % Pappa/Partner % HSN HSN HSN Fyrbodal Tabell 12. Rökvanor hos föräldrar under 2014 av barn födda 2013 Sammanfattning Barnhälsovården i Fyrbodal bedrivs enligt riktlinjer som är generella för hela landet. Målet är fastställt i verksamhetsbeskrivningen för barnhälsovården i Västra Götaland som antogs av Hälso- och Sjukvårdsutskottet 2004, Västra Götalandsregionens krav- och kvalitetsbok samt sist men inte minst med grunden och förhållningssättet befäst i FN:s konvention om barnets rättigheter. Under de fem senaste åren har barnhälsovården tillsammans med socialstyrelsen arbetat med att ta fram ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram. Detta kommer att medföra vissa förändringar i 35

36 barnhälsovårdsarbetet de närmaste åren. Riktlinjer kom under första delen av Förändringsarbetet för en mer hälsofrämjande inriktning av barnhälsovården har påbörjats. BVC-medarbetarna arbetar målinriktat och engagerat med god kontinuitet vilket är en viktig kvalitetsindikator. På det hela taget är personalomsättningen relativt låg. Över hela Fyrbodalsområdet uppnår man målet avseende rekommenderade hälsokontroller och vaccinationsprogram. Hembesök till alla nyfödda utförs i stort sett enligt måluppfyllelse även om det finns skillnader mellan kommunerna. Ingen av BVC-enheterna har färre hembesök än till minst hälften av alla nyblivna föräldrar. Totalt sett ser man en ökning även i de områden som tidigare haft låga siffror, vilket inneburit en klar kvalitetsförbättring. Föräldragrupp på BVC visar stora skillnader i antal deltagande föräldrar mellan olika enheter och av familjerna nås flest i Norra Bohuslän och Dalsland. Under 2014 deltog mer än två av tre förstabarnsföräldrar i föräldragrupp på BVC vilket är jämförbart med tidigare år. Arbetstiden för sjuksköterskorna på BVC i Fyrbodal ligger generellt i nivå med rekommendationerna men det finns tydliga undantag på vissa BVC i Trollhättan och Vänersborg. Läkartiden på BVC är rimlig i Norra Bohuslän och Dalsland men måltalet nås inte i övriga området. Amningsstatistiken visar att över en tioårsperiod är siffrorna för helamning vid fyra månaders ålder i stort sett halverade, vilket är mycket bekymmersamt. Problemet uppmärksammas nationellt och strategier för att vända trenden håller på att utarbetas. Tidig hemgång resulterar i att fler nyblivna mödrar behöver tidig amningshjälp. Förutom lokalmässiga behov krävs också mer kompetens om amningsuppstart. Tendens finns också att fler redan slutat amma vid första BVC besöket. I Fyrbodal har arbetet med att stärka kvinnor som vill amma gett positivt resultat så att på man lyckats vända den negativa trenden för tredje året i rad. EPDS är en etablerad arbetsmetod på alla BVC i Fyrbodal. Utbildning sker fortlöpande för nyanställd personal och under de gångna åren har en kartläggning av metoden gjorts samt en revidering av hur dokumentationen utförts. En uppgradering av EPDS-manualen har gjorts och implementerats. Det primärpreventiva programmet mot övervikt och fetma Mat, Aktivitet och Viktutveckling är sedan flera år implementerat i basprogrammet och ingår i hälsosamtalen vid 18 mån, 2½ och 4 års ålder. Att följa BMI på fyraåringar har kommit för att stanna. BMI sjunker något totalt sett och minskningen är mer tydlig när det gäller övervikt hos både pojkar och flickor men kan även ses vid fetma hos bägge könen. Ett ökat samarbete med förskolan ser vi som en viktig framtidsfråga då det ger bättre möjligheter att stödja barn med särskilda behov och arbeta hälsofrämjande. I Fyrbodal finns sju familjecentraler och i ytterligare fyra kommuner finns familjecentralsliknade verksamhet. En familjecentral ska enligt definitionen innehålla MVC, BVC, socialtjänst och förskola vilket ger goda möjligheter till samverkan i arbetet med barnet/familjen. Det ger större möjlighet att tillgodose familjernas individuella behov, särskilt när det gäller psykosocial problematik. Barnhälsovården i Fyrbodal följer den rapportering av hälsoindikatorer som Nationellt kvalitetsregister för barnhälsovården i Sverige och Hälso- och sjukvårdskansliet i området föreslår. 36

37 Centrala Barnhälsovården i Fyrbodal Sammanställt av: Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården i Fyrbodal Sammanställt av: Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare Mona Bryggman Psykolog Anna Magouli/Maria Bengtsson Dietist Mikaela Johansson Assistent tfn