Årsrapport Barnhälsovården 2018

Transkript

1 Årsrapport Barnhälsovården 2018

2 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Kapitel / Avsnitt Med reservation för ändringar. Redaktion: Barnhälsovården Sörmland, Region Sörmland. Grafisk form: Haus. Tryck: Repro, Region Sörmland. 2

3 Sammanfattning 4 Förord 6 Barns hälsa 7 Underlag och förutsättningar 8-10 Rökning Alkohol Amning Munhälsa 17 Övervikt och fetma Barn i migration Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor Vaccinationstäckning Tillgång till barnhälsovård 28 Resurser för barnhälsovård Teambesök vid 3 år Föräldraskapsstöd Barn i utsatthet Språkbedömning vid 2,5-3 år Syn- och hörselundersökning Bakgrundsdokument 49 Barnkonventionen och BHV-programmet Referenser 53-55

4 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Sammanfattning 10 % 87 % av barn födda i Sörmland 2017 hade någon i familjen som rökte vid 0-4 veckors ålder och vid 8 månaders ålder. av föräldrar till de sörmländska barnen erhöll samtal om alkohol Kariesfria 91 % var amningsfrekvensen vid en veckas ålder för barn födda 2017 i Sörmland. 100 % av 1-åringarna. av 3-åringarna. av 2-åringarna. 69 % av 6-åringarna. 95 % 98 % 14 % av Sörmlands 4-åringar har övervikt/fetma. 34 % av alla barn i Sörmland är av utländsk härkomst. 4

5 Sammanfattning / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Vaccinationstäckning Mässling, påssjuka, röda hund 98 % Drifteri, stelkramp, kikhosta, polio, HiB, hepatit B 98 % 51 nyfödda per BHV-sjuksköterska i Sörmland Pneumokocker 98 % Risk för tuberkulos 94 % 79 % av alla 3 åringar fick teambesök vid 3 år. 54 % av barn vid 8 månaders ålder i Sörmland har fått hembesök. Remitterade 2,5 åringar i Sörmland efter Miniscalco screening. 1,6 % psykolog 6,7 % audionom 7,8 % logoped 97 % av 4-åringarna syn undersöktes i samband med 4-årsbesöket. 96 % av 4-åringarna hörselundersöktes i samband med 4-årsbesöket. 5

6 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Förord Alla barn har rätt till barnhälsovård. FN:s konvention om barns rättigheter blir lag Det innebär att alla barn: - Är lika mycket värda och har samma rättigheter (artikel 2) - Har rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling (artikel 6 och 24) - Har rätt till delaktighet (artikel 12) Förord Barnhälsovården är en viktig arena för att nå Region Sörmlands övergripande mål att bli Sveriges friskaste län Barnhälsovårdens nationella program utgår från konventionen om barns rättigheter och syftar till en jämlik och rättvis barnhälsovård som främjar varje barns hälsa och utveckling. Barnhälsovården har en unik position i det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet. I princip alla barn 0 6 år, som vi har vetskap om, besöker tillsammans med en eller flera vuxna barnhälsovården. Det betyder att minst 14 % av befolkningen årligen möter barnhälsovården, i en livsperiod då utvecklingsförmågan och förändringsbenägenheten beträffande levnadsvanor är som störst. Barnen i Sörmland omges av betydande riskfaktorer för ohälsa. Andelen 4-åringar med övervikt eller fetma är bland de högsta i landet, en stor andel barn har utländsk härkomst och enligt Rädda Barnens sammanställning är barnfattigdomen i Sörmland högst i riket. Sammantaget gör detta att vårdtyngden för barnhälsovården i Sörmland är hög. För att kunna erbjuda en rättvis och jämlik barnhälso vård samt för att kunna erbjuda riktade insatser till familjer behövs en resursstark barnhälsovård i Sörmland. Under 2018 har antalet nyfödda/ BHV-sjuksköterska fortsatt att minska. Samverkan med vårdgrannar och andra resurser i samhället, såsom t.ex. socialtjänsten, behövs också för riktade insatser. I statistiken för 2018 noteras att samverkan inom BHV-teamet samt med socialtjänsten fortsätter att vara störst vid familjecentraler. Trots Sörmlands höga vårdtyngd lyckas BHVpersonalen genomföra ett fantastiskt arbete för barns hälsa och utveckling. För att kunna erbjuda en ännu mer jämlik och rättvis barnhälsovård i Sörmland och för att förbättra den sörmländska folkhälsan kan följande områden utvecklas ytterligare: Kompetensförsörjning och bemanning (både BHV-sjuksköterskor och BHV-läkare) på BVC utifrån den tilltagande höga vårdtyngden Fortsatt etablering av familjecentraler i länet Riktade insatser mot speciellt utsatta grupper i samverkan med andra aktörer Samtal om våld i nära relationer och enskilt föräldrasamtal till varje förälder Metoder för arbete mot övervikt och andra ohälsosamma levnadsvanor Vi vill så tacka alla medarbetare inom barnhälsovården för era stora insatser för barns hälsa och utveckling. BHV-personalen har också möjliggjort den här rapporten genom flitig statistikinsamling. Delar av den här rapporten baseras på data ur den elektroniska barnhälsovårdsjournalen PMO. På grund av svagheter i systemet är tyvärr inte samtliga data ur PMO heltäckande. Slutligen vill vi tacka landstingspolitiker, som fördelar resurser inom hälso- och sjukvården, verksamhetschefer på länets vårdcentraler samt Hälsoval, som leder arbetet inom barnhälsovården i Sörmland. Barnhälsovården Sörmland, juni

7 Barns hälsa

8 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Underlag och förutsättningar Underlag och förutsättningar Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling enligt FN:s konvention om barns rättigheter Barnhälsovårdens mål är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Barnhälsovården i Sörmland omfattade barn, varav 3220 var nyfödda. Vårdtyngden och behovsindex (CNI) för barnhälsovården i Sörmland är högst i riket, men varierar över länet. BVC i områden med högt CNI för barn behöver mer resurser för att kunna bedriva en jämlik och rättvis barnhälsovård. Under 2018 fördelade SKL stimulansmedel för att främja tillgängligheten i barnhälsovården, speciellt för föräldrar och barn i utsatthet. RESULTAT Inskrivna barn i BHV Totalt var barn inskrivna i barnhälsovården i Sörmland den 31 december Det är elva fler barn än föregående årsskifte då barn var inskrivna. Det innebar en avplaning av antalet inskrivna barn efter flera års stadig ökning av barnantalet. Nyfödda barn Under 2018 skrevs 3220 nyfödda barn in i barnhälsovården. Det är något färre än föregående år då 3419 barn föddes i Sörmland. Antal nyfödda varierar stort mellan olika BVC. In- och utskrivningar Utöver antalet nyfödda skrivs ytterligare ett antal barn in på BVC, liksom ut i samband med flytt eller skolstart. Under 2018 var barnhälsovårdens totala antal inskrivningar 5342 och utskrivningar För barn födda var det totala antalet in- och utskrivningar 3770 respektive 284. För barn födda var antalet inskrivningar 1572 medan utskrivningarna var 3774, där majoriteten skrevs ut till elevhälsan. Care Need Index Sörmland har landets högst uppmätta Care Need Index (CNI) för barn. CNI är ett socioekonomiskt behovsindex. Detta innebär att det i Sörmland finns stora socioekonomiska utmaningar med en stor andel av befolkningen med utländsk härkomst, lägre utbildningsnivå och sysselsättningsgrad, stor inflyttning och många ensamstående föräldrar. CNI för barn varierar stort över länet. BVC med högt CNI för barn behöver mer resurser i form av ökad BHV-sjuksköterske-, läkar- och psykologbemanning för att kunna bedriva en jämlik och rättvis barnhälsovård. Stimulansmedel för ökad tillgänglighet i barnhälsovården Barnhälsovårdens mål är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta sker genom det tredelade barnhälsovårdsprogrammet med universella insatser till alla och riktade insatser för alla vid behov. För att kunna bidra jämlikt och rättvist till en god folkhälsa stiftade Socialdepartementet och SKL en överenskommelse och fördelade 2018 stimulansmedel för att främja tillgängligheten i barnhälsovården. Överenskommelsen förespråkade samverkan mellan barnhälsovård, folktandvård och socialtjänst framförallt i socioekonomiskt utsatta områden. INSATSER Stimulansmedel från SKL med syfte att öka tillgängligheten i barnhälsovården möjliggjorde: Samverkansträffar mellan barnhälsovården, folktandvården och socialtjänsten för att arbeta långsiktigt och utveckla samverkan lokalt. Totalt arrangerades fyra lokala träffar med sammanlagt 220 personer. Arbetsgrupper bestående av chefer från socialtjänst, folktandvård och barn hälsovård arbetar vidare för långsiktig samverkan i de olika länsdelarna. Utbildning i gruppledarskap samt i hälsoundersökning av barn som placeras utanför det egna hemmet. Medel för gemensamma hembesök med socialtjänst eller öppen förskola (2000 kr/ besök). Inköp av material; t.ex. hembesöksvågar. 8

9 Underlag och förutsättningar / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Antal barn inskrivna i Barnhälsovården Sörmland över tid Antal nyfödda barn + Totalt antal barn År 2018 År 2017 År 2016 År 2015 År 2014 År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 År ,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 Nyfödda barn i Sörmland - per BVC/Familjecentral CNI för barn - per län Halland 25 Norrbotten 24 Västerbotten 09 Gotland 06 Jönköping 23 Jämtland 20 Dalarna 17 Värmland 03 Uppsala Centrum Flen Din vårdcentral Malmköping Achima Care Fristaden Mariefred Achima Care Eskilstuna Vår Vårdcentral Flen Skiftinge Åsidan Smeden Oxelösund Torshälla Nävertorp Bagaregatan Ekensberg Trosa Fröslunda Linden Stadsfjärden Tunafors 22 Västernorrland 08 Kalmar 10 Blekinge 14 Västra Götaland 07 Kronoberg 05 Östergötland 01 Stockholm Födda 2017 Födda 2018 City 12 Skåne 18 Örebro 21 Gävleborg 19 Västmanland 04 Södermanland 9

10 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Underlag och förutsättningar BAKGRUND Enligt FN:s konvention om barns rättigheter är alla barn lika mycket värda och har samma rättigheter (artikel 2). Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling (artikel 6, 18 och 24), till båda sina föräldrar (artikel 18), till en trygg uppväxt och till skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27), till utbildning (artikel 28) liksom till lek, vila och fritid (artikel 31). Varje år besöker i stort sett alla barn (0 6 år) barnhälsovården tillsammans med minst en förälder. Det betyder att BHV-personalen i länet årligen möter minst 14 % av befolkningen i ett eller flera hälsosamtal. Detta sker i en period i livet då man som nybliven förälder är som mest förändringsbenägen när det gäller levnadsvanor. De flesta av barns levnadsvanor grundläggs innan barnet har börjat skolan. Dessutom påverkas andra i familjen (den andra vårdnadshavaren, syskon, mor- och farföräldrar) när en förälder ändrar sina levnadsvanor. Att möta och följa nyfödda och deras vårdnadshavare det första det första levnadsåret tar en stor del av BHV-personalens tid. Det är en av anledningarna till att bemanningen av BHV-personal utgår från hur många nyfödda som skrivs in på BVC. Hälsans bestämningsfaktorer Hälsan har ett antal bestämningsfaktorer. Skyddsoch riskfaktorer samverkar på ett komplext sätt och varje barn behöver sin individuella bedömning. Centralt i modellen är barnets egna inneboende förutsättningar såsom kön, etnicitet, arv och ev. sjukdom eller funktionsnedsättning. Familjekontexten påverkas av socioekonomiska faktorer men även av hur föräldrar, syskon och socialt nätverk mår och fungerar, vilket påverkar barnets utveckling av tillit och tilltro. I närmiljön har boendet och bostadsområdet betydelse, liksom hur förskola och hälsooch sjukvård, socialtjänst etc. fungerar. Ytterst i modellen återfinns samhällets strukturer som omvänt påverkar förutsättningarna för barns hälsa och utveckling. Social utsatthet och lägre utbildningsnivå är kopplad till faktorer med en ogynnsam inverkan på barns samtida och framtida fysiska och psykiska hälsa. Exempel på sådana faktorer är rökning hos nyblivna föräldrar, kortare amningslängd, förekomst av karies och övervikt/fetma. Dessa samband gäller även överrisk för olycksfall, sjuklighet generellt och dödlighet hos såväl föräldrar som barn. Rädda Barnens mätning från 2016 visar att 14 % av barnen i Sörmland levde i barnfattigdom, vilket var den högsta andelen bland länen i Sverige. Tre av länets nio kommuner tillhörde de 10 kommuner i landet med högst andel barn i ekonomisk utsatthet. Flen återfanns på tredje plats med 20 % av barnen i ekonomisk utsatthet, Eskilstuna på femte plats (19 %) och Katrineholm på åttonde plats (18 %). Jämfört med tidigare år har andelen barn i fattigdom minskat, men gapet mellan olika hushållskategorier har ökat. Familjekonstellation och utländsk bakgrund har särskilt stor betydelse för ekonomisk utsatthet. Bland barn i familjer där båda föräldrarna är födda utomlands är barnfattigdomen 20 % jämfört med 4 % bland barn till sammanboende föräldrar där bara den ena har utländsk bakgrund. Care Need Index (CNI) Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram ett behovsindex Care Need Index (CNI) för att identifiera risk för ohälsa och därmed ökad arbetsbelastning för vårdgivaren. CNI-index för barn inskrivna i barnhälsovården beräknas utifrån barnets vårdnadshavare. Faktorer som tas med i beräkningen är: Utlandsfödd (Östeuropa, Asien, Afrika och Sydamerika) Arbetslös eller i åtgärd (16 64 år) Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre Inflyttning Lågutbildade år Samverkan mellan regionens och kommunens närliggande verksamheter är särskilt betydelsefullt i områden med högt behovsindex/vårdtyngd. Hälsan har ett antal bestämningsfaktorer. Skydds- och riskfaktorer samverkar på ett komplext sätt och har betydelse för barnets hälsa 10

11 Rökning / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården % månaders av barn födda i Sörmland 2017 hade någon i familjen som rökte vid 0-4 veckors ålder och vid 8 ålder. Rökning Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24). Barn som utsätts för tobaks rök löper ökad risk för ett flertal sjukdomar. En hög andel barn i Sörmland utsätts för tobaksrök i hemmet. Det är främst pappor som röker. Barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete utifrån barnhets perspektiv är viktigt och behöver involvera pappor i högre utsträckning. RESULTAT Statistik kring rökutsatthet i årets rapport baseras på data ur PMO. På grund av svagheter i systemet är de presenterade data inte heltäckande års statistik visar en minskning av förekomst av föräldrar som röker när barnet är 0-4 veckor. Skillnaderna från tidigare år är osäker p.g.a nytt journalsystem (PMO) som innefattar ett nytt sätt att hämta utdata samt nya rutiner för dokumentation av föräldrars rökvanor. Av barn födda i Sörmland 2017 hade 10 % någon i familjen som rökte vid 0-4 veckors ålder och vid 8 månaders ålder. Liksom tidigare ses en högre andel rökare bland pappor (13 %) jämfört med mammor (4 %) när barnen är 0-4 veckor gamla. Andelen varierar över länet. Vid Flen Centrum rökte 25 % av alla pappor i spädbarnsperioden, medan i enbart 2 %. INSATSER Barnhälsovårdens introduktionsutbildning omfattade en del om tobak våren Utformning av kampanjen Skydda barn mot tobaksrök. Samarbete mellan enheten för hållbar utveckling, mödrahälsovården, barnhälsovården och familjecentralen i. 11

12 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Rökning Barn födda Andel rökande föräldrar vid 0-4 veckors ålder - per BVC/Familjecentral (%) Stadsfjärden Smeden Mariefred Ekensberg Trosa Tunafors Sörmland Linden Bagaregatan City Malmköping Barn födda Andel där VH1/mor röker vid 0-4 veckors ålder Barn födda Andel där VH2/far röker vid 0-4 veckors ålder Vår Vårdcentral Oxelösund Din vårdcentral Torshälla Fristaden Achima Care Flen Eskilstuna Achima Care Fröslunda Nävertorp Åsidan Skiftinge Centrum Flen Rökning är den enskilt största identifierade riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Även ut satthet för passiv rökning innebär stora risker som ökar i takt med exponeringen. Barn är särskilt känsliga. BAKGRUND I FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 24, fastslås att alla barn har rätt att växa upp i en hälsosam miljö. Rökning är den enskilt största identifierade riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Även utsatthet för passiv rökning innebär stora risker som ökar i takt med exponeringen. Barn är särskilt känsliga för passiv rökning, eftersom deras immunförsvar inte är färdigutvecklat och deras luftvägar är trängre. Barn som utsätts för tobaksrök löper bl.a. ökad risk för plötslig spädbarnsdöd, öroninflammation, upprepade luftvägsinfektioner och astmasymtom. Nationell statistik visar att tobaksrökning har minskat bland gravida kvinnor, nyblivna föräldrar och småbarnsföräldrar de senaste decennierna i Sverige. Riksgenomsnittet för andel barn som utsattes för tobaksrök i hemmet vid 0-4 veckors ålder var 11 % för barn födda 2015, en siffra som legat stabilt under de senaste åren. Sett till enbart papporna rökte 10 % och av mammorna rökte strax under 4 % av nyblivna föräldrar till barn födda 2015 i Sverige. Pappor är därför en viktig målgrupp i det tobakspreventiva arbetet i syfte att ge barnen en rökfri uppväxt. 12

13 Alkohol / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården % alkohol av föräldrar till de sörmländska barnen erhöll samtal om Alkohol Barn har rätt till att växa upp i en trygg miljö (artikel 19) och rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling (artikel 24). Riskbruk av alkohol är starkt kopplat till både fysisk och psykisk ohälsa och ökad risk för olyckor. Barn som utsatts för alkohol under fostertiden riskerar att födas med olika skador. Samtal om alkohol och andra droger är en viktig del i barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Föräldrar till 87 % av de sörmländska barnen erbjöds samtal om alkohol RESULTAT Statistik kring samtal om alkohol i årets rapport baseras på data ur PMO. På grund av svagheter i systemet är de presenterade data inte heltäckande års statistik visar att föräldrarna till 87 % av barn födda i Sörmland 2017 erhöll ett samtal om alkohol. Andelen föräldrar som erhöll ett samtal varierade över länet. Det kan jämföras med 2017, då 82 % av föräldrarna till barn födda 2016 fick samtal om alkohol. Målet, enligt kravspecifikationen, är att 98 % av alla föräldrar ska få ett samtal om alkohols påverkan på barnets hälsa den första levnadsmånaden. INSATSER Barnhälsovårdens introduktionsutbildning omfattade en del om alkohol våren

14 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Alkohol Din vårdcentral Barn födda Andel vars förälder/föräldrar fått hälsosamtal om alkohol under den första levnadsmånaden - per BVC/Familjecentral (%) BAKGRUND I FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 24, fastslås att alla barn har rätt att växa upp i en hälsosam miljö. Centrum Flen Oxelösund Tunafors Linden Smeden Skiftinge Stadsfjärden Sörmland Fristaden Achima Care Ekensberg Åsidan City Vår Vårdcentral Nävertorp Fröslunda Flen Torshälla Bagaregatan Trosa Eskilstuna Achima Care Mariefred Malmköping drunkningsolyckor, fall, bränder och våldsbrott. Alkoholberoende och missbruk innebär ofta omfattande negativa sociala konsekvenser för individ och familj. Att dricka alkohol under sin graviditet innebär även risk för ett brett spektrum av fosterskador. Syftet med alkoholprevention inom barnhälsovården är att uppmärksamma föräldrar på hur alkoholintag i barnets omgivning påverkar föräldraskapet och barnet. Riskbruk av alkohol är starkt kopplat till både fysisk och psykisk ohälsa och har stor inverkan på familjen. Alkohol kan kopplas till både ångest och depression och är även orsak till en stor andel av samhällets trafikolyckor, År 2018 uppgav 16 % av befolkningen år riskkonsumtion av alkohol. I den yngre gruppen minskar andelen riskkonsumenter (både kvinnor och män), medan den öka bland äldre. Mycket talar för att effekter na av alkoholrådgivning är större än an nan livsstilsrådgivning. Korta samtal om alkohol kan leda till minskad alkoholkonsumtion. Mycket talar för att effekterna av alkohol rådgivning är större än annan livsstilsrådgivning. Korta samtal om alkohol kan leda till minskad alkoholkonsumtion. 14

15 Amning / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården % i var amningsfrekvensen vid en veckas ålder var 91 % (barn födda 2017) Sörmland. Amning Alla föräldrar ska få information om det enskilda spädbarnets och moderns behov samt om fördelarna med amning (artikel 24). Amning är en indikator för folkhälsa bland barn och kvinnor. Av barn födda 2017 ammades 91 % vid en veckas ålder och 45 % vid 6 månader. Genom att främja och stödja amning kan barnhälsovården bidra till en mer jämlik, hälsosam och miljövänlig värld. För att åstadkomma detta behövs samverkan i hela vårdkedjan. RESULTAT Amningsstatistiken i årets rapport baseras på data ur PMO. På grund av svagheter i systemet är de presenterade data inte heltäckande. Amningsfrekvensen vid en veckas ålder var 91 % (barn födda 2017) i Sörmland. Andelen ammade barn vid en vecka varierade mellan % i länet. Högst andel ammade vid en vecka (97 %) rapporterades från Fröslunda. Enligt kravspecifikationen för barnhälsovården i Sörmland är målet att 80 % av barnen ammas i 6 månader. Amningsfrekvensen för barn i länet vid 6 månaders ålder var 45 %. Andelen varierade mellan % i Sörmland. De högsta siffrorna noterades från Stadsfjärden och Bagaregatan. INSATSER Deltagande i amningsstrategigrupp tillsammans med kvinnoklinik, barnklinik och Amningshjälpen. Den länsövergripande BHV-enheten har varit sammankallande. Utbildningsdagar för hela vårdkedjan i Eskilstuna samt Nyköping, ca 120 del tagare. Utbildningen anordnades av amningsstrategigruppen (v 42) och om fattade amning vid intag av alkohol och droger, amning vid psykisk ohälsa och psykofarmaka samt amningens medicinska fördelar. Introduktionsutbildningen för alla ny anställda inom BHV omfattade 2018 även amning. 15

16 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Amning 100 Barn födda Andel hel/delvis ammad vid vecka 1 - per BVC/Familjecentral (%) Centrum Flen Flen Eskilstuna Achima Care 80 Andel helammad 1 v Andel delvis ammad 1 v Trosa Linden Nävertorp Bagaregatan Torshälla Vår Vårdcentral Tunafors Sörmland Stadsfjärden City Oxelösund Åsidan Skiftinge Malmköping Smeden Din vårdcentral Mariefred Fristaden Achima Care Ekensberg Fröslunda Barn födda Andel hel/delvis ammad vid 6 månader - per BVC/Familjecentral (%) Din vårdcentral BAKGRUND Smeden Torshälla Mariefred Linden Oxelösund Skiftinge Andel helammad 6 mån Vår Vårdcentral Trosa Andel delvis ammad 6 mån Enligt barnkonventionen, artikel 24, ska alla föräldrar få information om det enskilda spädbarnets och moderns behov samt om fördelarna med amning. WHO rekommenderar helamning de första sex månaderna och därefter delamning upp till två års ålder. Sverige har ställt sig bakom WHO:s rekommendation om exklusiv amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i tillräckliga mängder, gärna under barnets första levnadsår eller så länge föräldrar och barn vill. Bröstmjölk ger alla de näringsämnen som ett barn behöver de sex första månaderna, förutom D-vitamin. Den innehåller ämnen som stimulerar barnets immunförsvar och minskar risken för infektioner som akut öroninflammation, akut gastroenterit och allvarlig luftvägsinfektion. Amning stimulerar anknytning och samspel mellan mor och barn, och är dessutom en skyddsfaktor för plötslig spädbarns - Sörmland Ekensberg Tunafors Flen City Malmköping Centrum Flen Eskilstuna Achima Care Fröslunda Nävertorp Fristaden Achima Care Åsidan Bagaregatan Stadsfjärden död. Amning har även positiva hälsoeffekter för barnet på lång sikt med bland annat lägre risk för hypertoni, övervikt och fetma i vuxen ålder. Amning är en indikator för folkhälsa bland kvinnor och barn och kan bidra till att minska ojämlikhet i hälsa både nationellt och globalt. Genom amningsprevention kan barnhälsovården bidra till en mer jämlik, hälsosam och miljövänlig värld. Det finns en koppling mellan hög inkomst och amning när barnet är sex månader. Vidare är det vanligare att mödrar med utländsk härkomst am mar längre än tolv månader jämfört med svenska mödrar. Sörmland har en hög andel föräldrar med utländsk härkomst samt många familjer med låg inkomstnivå i förhållande till övriga Sverige. För att skydda, främja och stödja amning behövs samverkan inom vårdkedjan mellan mödrahälsovård, förlossning, BB och barnhälsovård. 16

17 Munhälsa / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Munhälsa Tänderna är en del av kroppen och barnets munhälsa har stor betydelse för barnets övriga hälsa. Sedan barnhälsovården och folktandvården i länet utökade sin samverkan har andelen 1-åringar som munhälsoundersöks i länet ökat till 77 %. Samtliga var kariesfria. Andelen 6-åringar med karies har dock ökat, både i Sörmland och i land et. Barnhälsovårdens arbete med hälsofrämjande och förebyggande insatser samt uppmuntran till besök inom folktandvården är viktigt. RESULTAT Andelen barn som kommer till folktandvårdens ettårsbesök för munhälsokontroll har ökat från 73 % av alla folkbokförda 1-åringar 2017 till 77 % Sistnämnda motsvarar 2591 munhälsokontroller på 1 -åringar. Barn i risk för karies kallas åter till folktandvården vid två års ålder. Under 2018 gjordes 626 munhälsokontroller på 2 åringar vilket är 18 % av alla folkbokförda (oförändrat jämfört med 2017). Kariesfria var 100 % av de undersökta 1-åringarna, 98 % av de undersökta 2-åringarna och 95 % av de undersökta 3-åringarna. Av de undersökta 6-åringarna var 64 % kariesfria. Sistnämnda minskar både i Sörmland och i riket. BAKGRUND Goda och väletablerade munvårdsvanor tidigt i livet ger stora möjligheter att behålla en god munhälsa genom livet. Tvärtom ger dåliga vanor och tidig ohälsa i munnen ofta negativa effekter på munhälsan hela livet. Levnadsvillkor är starkt sammankopplat med tandhälsa. Vuxna som saknar gymnasial utbildning, är rökare, har riskkonsumtion av alkohol och/ eller har fetma uppvisar sämre munhälsa. Den självskattade tandhälsan försämras med åldern. Det är därför av stor vikt att påverka föräldrar så att goda vanor etableras tidigt. 100 % av 1-åringarna av 3-åringarna INSATSER Kariesfria av 2-åringarna 69 % av 6-åringarna 95 % 98 % Grundläggande föreläsning om munhälsa och folktandvårdens arbete i introduktionsutbildningen. Broschyr och samtal om mun- och tandhälsa vid nyföddhetsbesök, sex månader, hem besök vid åtta månader samt vid 2,5 år. Vid åtta månader och vid 2,5 år får barnen dessutom en tandborste. Samverkan mellan barnhälsovårdens utvecklingsenhet och folktandvården i Sörmland. Tandvården har huvudansvaret för den förebyggande tandhälsovården, men det är viktigt med ett nära samarbete med barnhälsovården. Samma barn som löper ökad risk vad gäller den allmänna hälsan har oftast ökad risk för karies. Samverkan är en viktig förutsättning för att förebygga och tidigt ta hand om de barn som är på väg att utveckla karies eller annan ohälsa. 17

18 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Övervikt & fetma Övervikt & fetma Av Sörmlands 4-åringar har 11,3 % övervikt och 2,8 % fetma. Före komsten är bland den högsta i riket. Andelen har dock minskat i Sörmland sedan föregående år. Fler flickor än pojkar har övervikt eller fetma. 14 % av Sörmlands 4-åringar har övervikt/fetma. Barnhälsovårdens hälsofrämjande och före - bygg ande arbete samt tidiga insatser är oerhört viktiga. Samverkan med förskola och skola, när - om rådet, förenings livet och näringslivet behövs för att förbättra situationen ytterligare. RESULTAT Av barn födda 2014 hade 11,3 % övervikt och 2,8 % fetma vid 4 års ålder Riksgenomsnittet för övervikt bland 4-åringar 2017 var 9,4 % och för fetma 2,3 %. Förekomsten bland 4-åringar i Sörmland var då den tredje högsta i riket (12,1 % övervikt och 2,8 % fetma). Sedan 2012 har andelen 4-åringar med övervikt och fetma minskat med 2 % i Sörmland. Liksom tidigare år är det fler flickor än pojkar som har övervikt eller fetma (16,1 % respektive 12,2 %) Övervikt och fetma hos 4-åringar i Sörmland per kön (%) Övervikt Övervikt och fetman hos 4-åringar i Sörmland över tid (%) Fetma Förekomsten av övervikt och fetma bland 4-åringar varierar fortfarande stort över länet, mellan 6,4 % i och 19,3 % på Tunafors. Jämfört med 2017 har en klar förbättring skett i Oxelösund, och Torshälla. Även på Smeden och City ses en minskning av andelen barn med övervikt eller fetma År 2012 År 2017 År

19 Övervikt & fetma / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Övervikt och fetma hos 4-åringar i Sörmland per BVC/Familjecentral (%) Övervikt Fetma Torshälla Achima Care Fristaden Oxelösund Smeden Mariefred Malmköping Nävertorp Skiftinge Fröslunda City Centrum Flen Sörmland Din vårdcentral Stadsfjärden Åsidan Trosa Linden Bagaregatan Ekensberg Achima Care Eskilstuna Vår Vårdcentral Flen Tunafors INSATSER Nätverksträffar för BHV-ssk och dietister i primärvården under vintern/våren Träffarna fokuserade på barnhälsovårdens arbete kring övervikt och fetma. Uppstart av föräldrastödsprogrammet Mer och Mindre i Eskilstuna. Ytterligare två gruppledare utbildades under året. Dietist anställdes i Barnhälsovården Sörmland. Barnhälsovårdens introduktionsutbildning hösten 2018 omfattade en del om övervikt och fetma bland små barn. Samverkan mellan representanter från barnhälsovården, primärvården och barnkliniken för att säkerställa vårdkedjan för barn med fetma. BAKGRUND Övervikt och fetma beskrivs som en växande epidemi i världen och är alltmer vanligt förekommande hos barn i skolåldern. Rikshandboken anger att rökning under graviditeten, graviditetsdiabetes, hög födelsevikt eller snabb viktuppgång tidigt i livet är kopplat till övervikt och fetma hos barn. Förekomsten är högre bland barn i områden med lägre utbildningsnivå och i områden med ekonomisk utsatthet. Enligt Folkhälsomyndigheten är det möjligt att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet på befolkningsnivå. Insatserna behöver vara långsiktiga och riktas till såväl den enskilda individen som dess sociala och fysiska miljö. Samverkan mellan förskola och skola, hälso- och sjukvård, arbetsplatser, närområde, föreningsliv och näringsliv är viktigt i detta arbete. Barnhälsovården i Sörmland har en viktig roll i det förebyggande arbetet, samt i att identifiera och initiera tidiga insatser för barn med övervikt eller fetma. I dagsläget är behandling av övervikt och fetma som mest framgångsrik i förskoleåldern. 19

20 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Barn i migration 34 % av alla barn i Sörmland är av utländsk härkomst. Barn i migration Totalt hade 34 % av alla inskrivna barn i BHV utländsk härkomst. Det råder en ojämn fördelning mellan både kommuner och BVC. Barn i migration är en särskilt utsatt grupp och insatser behövs för att tillgodose deras särskilda behov och rättigheter. RESULTAT Tidigare års flyktingströmmar har inneburit en ökning av barn med utländsk härkomst vid länets BVC. Barnhälsovårdens statistik över barn med utländsk härkomst baseras på uppgift om ursprung i ett land som enligt WHO har ökad risk för tuberkulos, och därmed indikation för BCG-vaccination. Av barn födda 2016 och inskrivna på BVC hade 34 % utländsk bakgrund (definierat som indikation för BCG-vaccination). Det är något fler än för barn födda 2015 (33 %), och en betydande ökning jämfört med 21 % av barn födda Andelen barn med utländsk härkomst och indikation för BCG-vaccination är högre i Sörmland än i riket i övrigt. Den nationella statistiken som inhämtas och sammanställs av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen redovisas året efter det att länens statistik har redovisats i respektive årsrapport. Gällande barn (födda 2015) hade 33 % av 0-6-åringarna i Sörmland utländsk bakgrund jämfört med 29 % i riket. Rädda barnens mätning från 2016 visar att 14 % av barnen i Sörmland levde i barnfattigdom, vilket var den högsta andelen bland länen i Sverige. Allra högst är barnfattigdomen bland barn till ensamstående mödrar med utländsk härkomst. Drygt 42 % av alla barn i Sverige med utländsk bakgrund och med en ensamstående förälder levde i ekonomisk utsatthet 2016, jämfört med 1,4 % av barn med sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. INSATSER Barn i migration som del i Introduktionsutbildningen för ny personal inom BHV samt ST-läkare i allmänmedicin och pediatrik. Samverkan med Asyl- och migranthälsan för att säkra tillgången till barnhälsovård för alla barn. 20

21 Barn i migration / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården Barn födda Andel riskbarn TBC - per BVC/Familjecentral (%) Din Vårdcentral Mariefred Eskilstuna Achima Care BAKGRUND Oroligheter runt om i världen har de senaste åren tvingat fler människor än någonsin att lämna sina hem. Enligt barnkonventionen har alla barn på flykt, och särskilt de från en väpnad konflikt, rätt till skydd och stöd av staten, ett nytt hem och att återfinna sina familjemedlemmar (artikel 10, 20, 22 och 38). Barn i migration har rätt till en skälig levnadsstandard, i en utvecklande miljö, som gynnar deras fysiska och psykiska utveckling (artikel 27 och 31). Vidare har barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion (artikel 30). Barn i migration är en särskilt utsatt grupp, i synnerhet barn i minoritetsgrupper. Våld och hot mot barn och familjemedlemmar, separationer och flykt stör barnets normala utveckling och ökar risken för psykisk och fysisk och ohälsa. En bidragande orsak Trosa Stadsfjärden Torshälla Smeden Bagaregatan Malmköping Tunafors Linden Åsidan Vård Vårdcentral Sörmland Oxelösund Ekensberg Fristaden Achima Care Flen City Nävertorp Skiftinge Fröslunda Centrum Flen är ökad förekomst av psykisk ohälsa bland föräldrar med utländsk härkomst jämfört med dem födda i Sverige (26 % mot 14 % år 2016). Utländsk härkomst har också samband med sämre socioekonomiska förutsättningar; till exempel familjer med många barn, lägre utbildningsnivå, svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden samt i samhället i övrigt. Barn i migration behöver generellt en högre grad av kompensatoriska insatser för att uppnå en god hälsa. Mötet med barn och familjer på flykt kräver särskild kompetens, tid och handledning. Behovet av ökade insatser varierar och behöver anpassas utifrån barnets bakgrund, hälsohistoria och familjesituation. Det kan handla om extra avsatt tid för vaccinationer, tolksamtal, stödjande insatser och samverkan med andra aktörer i samhället. 21

22 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor Alla barn har rätt att skyddas mot alla former av våld, skada eller övergrepp (artikel 19). Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor Enligt konventionen om barnets rättigheter (artikel 24) ska traditionella sedvänjor som är skadliga för barn avskaffas. Till dessa sedvänjor räknas könsstympning. Könsstympning är enligt svensk lag olagligt i alla former (SFS 1982:316). Det är också olagligt att resa med flickan utomlands och utföra könsstympning. Barnhälsovården har en viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot att flickor utsätts för könsstympning. RESULTAT I och med en länsövergripande kampanj i samverkan med Länsstyrelsen, kommuner och landsting (2017 och 2018) har all personal i Region Sörmland haft möjlighet att fördjupa sina kunskaper gällande kvinnlig könsstympning och samverkan kring detta. Kampanjen har även riktat sig till flickor och unga kvinnor för att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning. Målsättningen med det förebyggande arbetet är att barn och unga inte utsätts för könsstympning men även att de utsatta har rätt till adekvat stöd och vård. Hälso- och sjukvårdspersonal som misstänker att en flicka riskerar att utsättas för könsstympning ska genast anmäla detta till socialtjänsten (14 kap. 1 c SoL). Barnhälsovården har en unik möjlighet att både förebygga och identifiera övergrepp som könsstympning av flickor. Arbetet sker riktat mot barn och familjer från länder där könsstympning förekommer. Centrala delar i det förebyggande arbetet är att samtala om föräldrars erfarenheter av och attitydet till kvinnlig könsstympning, fysiska och psykiska konsekvenser av övergreppet, informera om svensk lagstiftning samt att ledare inom de flesta trossamfund i Sverige gemensamt tagit avstånd från könsstympning i alla dess former. Yttre genitalia undersöks vid de somatiska hälsoundersökningar som ingår i barnhälsovårdsprogrammet. Inför utlandsresa är det viktigt att åter ta upp frågan om föräldrars och släktingars inställning till könsstympning samt den svenska lagstiftningen då utlands resa kan innebära ökad risk för att könsstympning sker. För barn som utsatts för könsstympning före ankomst till Sverige initieras stöd efter behov genom remiss till barnklinik. För flickor som blivit könsstympade efter ankomst till Sverige ska detta anmälas till Socialtjänst/Barnahus. 22

23 Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården 2018 INSATSER Representation i rådet för Våld i Nära Relation. Könsstympning som del i Introduktionsutbildningen för ny personal inom BHV samt ST-läkare i allmänmedicin och pediatrik. Nytt kapitel i Rikshandboken samt regionalt tillägg för Sörmland. Deltagit i arbetsgrupp mot könsstympning i Sörmland. BAKGRUND Kvinnlig könsstympning omfattar enligt WHO:s definition alla kirurgiska ingrepp som rör borttagande, delvis eller helt, av de externa genitalierna eller annan påverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl. Socialstyrelsen har uppskattat att ca flickor och kvinnor i Sverige kan ha blivit utsatta för könsstympning, varav ca 7000 beräknas vara under 18 år. Enligt samma kartläggning beräknades flickor vara i risk för att utsättas för könsstympning. Hur stor denna risk är vid till exempel utlandsresa är okänd. Uppskattningen är grov och det kan röra sig om ett stort mörkertal. Regeringskansliet har tagit fram en nationell handlingsplan mot könsstympning med syfte att stärka det förebyggande arbetet mot könsstympning samt förbättra stödet till redan utsatta. I handledningen beskrivs bland annat globala trender av vikt att känna till i det förebyggande arbetet. Exempel på sådana trender är en viss åldersförskjutning av övergreppet mot yngre flickor, utförande av grövre former av könsstympning och risk för ökad acceptans om stympningen utförs av sjukvårdspersonal i steril miljö och med bedövning. 23

24 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Vaccinationstäckning Mässling, påssjuka, röda hund 98 % Drifteri, stelkramp, kikhosta, polio, HiB, hepatit B 98 % Pneumokocker 98 % Risk för tuberkulos 94 % Vaccinationstäckning Den generella vaccinationstäckningen av barn i Sörmland är fortsatt god. 98 % av barnen i Sörmland vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ B, pneumokocker, hepatit B, mässling, påssjuka och röda hund. 94 % av barnen med ökad risk att drabbas av tuberkulos har vaccinerats med BCG. Sedan 1 januari 2018 erbjuds nyfödda även vaccination mot rotavirus. INSATSER Kostnadsfritt rotavirusvaccination till ny födda erbjuds sedan jan Uppföljning av vaccinationsstatistik vid rundtur hösten Grundläggande om vaccinationer för ny anställda i introduktionsutbildningen. Uppdatering av rutin för BCG till nyfödda tillsammans med barn- och kvinnoklinikerna. Deltagit i Expertgruppen för vaccinationer i Sörmland. 24

25 Vaccinationstäckning / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Rotavirus Vaccination mot rotavirus syftar till att minska insjuknande i och sjukhusvård av de allvarligare formerna av gastroenterit hos de yngsta barnen. Sedan 1 januari 2018 erbjuds alla nyfödda två doser rotavirusvaccin som ges vid 6-8 veckor resp. 3 månaders ålder. Antal givna doser Rotarix har inhämt ats ur vaccinationsregistret Svevac. Detta antal har delats med två, vilket ger en vaccinationstäckning på 72 %. Förfarandet kan innebära en viss osäkerhet ifall några barn bara fått en av de två doserna. Att bara ha fått den första dosen innebär ändå ett visst skydd mot rotavirusinfektion. En stor spridning i vaccinationstäckning ses mellan länets BVC. Kikhosta Målet med vaccinationen är att skydda små barn som löper störst risk för allvarlig sjukdom. För ett tidigt skydd är det angeläget att de första doserna mot kikhosta ges i rätt tid vid 2,5 3 resp. 4,5-5 månaders ålder. 98 % av barnen födda 2016 vaccinerades mot kikhosta. Vaccinationstäckningen har ökat från 89 % 2017 till 95 % 2018 i Malmköping, från 92 % till 100 % vid Din Vårdcentral samt från 93 % till 98 % vid Flen Centrum. Trots vaccination hade Sörmland fall av kikhosta bland förskolebarn under Kikhosta bör misstänkas vid långvarig och svår hosta hos både små barn, deras familjemedlemmar och personal som arbetar med yngre barn. med nedsatt immunförsvar. Mässling kan ge öronoch lunginflammation samt hjärnhinneinflammation med risk för bestående hjärnskador. Initiala symtom är feber och hosta samt efter några dygn typiska hudutslag. Lokala sjukdomsutbrott förekommer i grupper som saknar immunitet, dvs. individer som av olika skäl inte vaccinerats eller haft sjukdomen. Smitta kan även ske i samband med utlandsvistelse. Under 2018 insjuknade i Europa personer i mässling. 72 personer dog. Inför utlandsresa är vaccin ation aktuell redan före vaccinationstidpunkten vid 18 månader. För att vaccinationsprogrammet mot mässling ska skydda även den ovaccinerade delen av befolkningen måste mer än 95 % av befolkningen vara vaccinerad. 98 % av barnen födda 2016 har vaccinerats med MPR-vaccin i Sörmland, varierande lokalt mellan %. I Malmköping har vaccinationstäckningen ökat från 89 % 2017 till 95 % 2018, vid Din Vårdcentral från 92 % till 100 % samt vid Smeden från 96 % till 98 %. I Nävertorp har 98 % av 3-åringarna vaccinerats med MPR-vaccin Tuberkulos I Sörmland BCG-vaccineras 94 % av barnen med risk för tuberkulos. Detta är något lägre än föregående år (96 %). Mässling Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som som överförs genom luften. Sjukdomen har hög risk för komplikationer hos små barn, vuxna och individ er 100 Barn födda Andel vaccinerade med 2 doser Rotarix - per BVC/Familjecentral (%) Din vårdcentral Mariefred Åsidan Malmköping Smeden Skiftinge Ekensberg Stadsfjärden Tunafors Linden Torshälla Sörmland Bagaregatan Centrum Flen Flen Eskilstuna Achima Care Trosa Nävertorp Oxelösund Fristaden Achima Care City Fröslunda Vår Vårdcentral 25

26 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Barns hälsa / Vaccinationstäckning 100 Barn födda Andel vaccinerade med 3 injektioner drifteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB - per BVC/Familjecentral (%) Fristaden Achima Care Malmköping Åsidan Ekensberg Bagaregatan Linden Trosa Flen Tunafors Vård Vårdcentral Smeden Sörmland Centrum Flen City Fröslunda Stadsfjärden Eskilstuna Achima Care Skiftinge Oxelösund Torshälla Mariefred Nävertorp Din Vårdcentral Barn födda Andel vaccinerade med MPR - per BVC/Familjecentral (%) Nävertorp Fristaden Achima Care Malmköping Åsidan Flen Vår Vårdcentral Fröslunda Ekensberg Bagaregatan Linden Tunafors Trosa Sörmland Smeden Centrum Flen Stadsfjärden City Eskilstuna Achima Care Skiftinge Oxelösund Torshälla Mariefred Din vårdcentral Barn födda Andel riskbarn TBC som vaccinerats med BCG - per BVC/Familjecentral (%) Din Vårdcentral Bagaregatan Centrum Flen City Tunafors Oxelösund Stadsfjärden Sörmland Smeden Ekensberg Torshälla Fristaden Achima Care Vård Vårdcentral Skiftinge Linden Åsidan Fröslunda Eskilstuna Achima Care Mariefred Nävertorp Flen Malmköping Trosa

27 Vaccinationstäckning / Barns hälsa / Årsrapport Barnhälsovården 2018 BAKGRUND Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bästa uppnåeliga hälsa (artikel 24), vilket bland annat innebär rätt till vaccination. De sjukdomar som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet har beslutats av regeringen utifrån att sjukdomarna är allvarliga och smittsamma, och att vaccinerna är effektiva och säkra. Näst efter tillgång till rent vatten är vaccination den åtgärd som globalt sett haft störst betydelse för den ökade överlevnaden. Om tillräckligt många vaccinerats hindras smittspridning och även ovaccinerade individer i befolkningen skyddas genom så kallad flockimmunitet. Näst efter tillgång till rent vatten är vaccination den åtgärd som globalt sett haft störst betydelse för den ökade överlevnaden. Barn i Sverige har rätt till kostnadsfri vaccination mot tio allvarliga sjukdomar; Difteri, stelkramp, polio, kikhosta, Haemophilus influenzae typ B, invasiva pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och humant papillomvirus. Dessutom erbjuds de barn som tillhör riskgrupperna för tuberkulos vaccination med BCG. Alla landsting erbjuder även barn (0 6 år) vaccin mot hepatit B, i Sörmland sedan Sedan 1 januari 2018 erbjuds nyfödda barn i Sörmland dessutom vaccin mot rotavirus. 27

28 Tillgång till barn hälsovård

29 Resurser för barnhälsovård / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården 2018 nyfödda per BHVsjuksköterska i 51Sörmland 2018 Resurser för barnhälsovård Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska resurser nyttjas till fullo för att uppfylla barns rättigheter (artikel 4). Under 2018 hade 25 vårdcentraler BVC. Totalt fanns 10 familjecentraler. Antalet nyfödda/bhv-sjuksköterska har fortsatt att minska till 51 nyfödda/ BHV-ssk Andelen läkartimmar inom barnhälsovården ökar. MBHVpsykologerna närvarar på flera BVC/FC i länet. Barnhälsovårdens förutsättningar för en jämlik och rättvis hälsovård har alltså förbättrats. Fortsatt samverkan mellan professioner genom teambesök behövs. Fler familjecentraler förordas. RESULTAT Under 2018 har barnhälsovård bedrivits vid 25 vårdcentraler i Sörmland. Sju av vårdcentralerna hade hela barnhälsovårdsverksamheten i en familjecentral och tre hade delar av sin verksamhet i någon av länets nio familjecentraler. Renodlade BVC fanns vid 15 vårdcentraler. Antalet BHV-sjuksköterska (heltidstjänster) har ökat över tid i länet, men var 2018 oförändrat jämfört med 2017, 64 stycken. Svårigheter med rekrytering av specialist ubildade sjuksköterskor har funnits på flera håll. 29

30 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Resurser för barnhälsovård HELA VERKSAMHETEN I FAMILJECENTRAL DELAR AV VERKSAMHETEN I FAMILJECENTRAL RENODLAT BVC ÖPPNAR FAMILJECEN- TRAL UNDER 2019 Norra City Skiftinge Torshälla Fröslunda (Thomaskyrkan) AC Eskilstuna AC Fristaden Mariefred Smeden Tunafors Västra Nävertorp (öppnat 2019) Flen VC Flen Centrum Linden Malmköping Vår Vårdcentral Flen VC + Flen Centrum Södra Åsidan (Brandkärr) Oxelösund Ekensberg (Brandkärr) Stadsfjärden (Arnö) Bagaregatan Din Vårdcentral Trosa Totalt antal heltidstjänster BHV-sjuksköterska över tid År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Det genomsnittliga barnantalet minskade från 54 till 51 nyfödda per BHV-ssk mellan år 2017 och Antal nyfödda per BHV-ssk varierade mellan barn. Vissa BVC med hög vårdtyngd kom inte under målet med högst 55 nyfödda per heltidsanställd BHV-ssk. Antal nyfödda per BHV-sjuksköterska per BVC/Familjecentral År Centrum Flen Åsidan Malmköping Mariefred Flen Fröslunda Skiftinge Fristaden Achima Care Nävertorp Ekensberg Vår Vårdcentral Eskilstuna Achima Care Bagaregatan Tunafors Sörmland Din vårdcentral Smeden Trosa Stadsfjärden Torshälla Oxelösund Linden City I områden med hög socioekonomisk vårdtyngd behövs utökad bemanning för att kunna erbjuda tolk, kompletter ande vaccinering, utökade hembesök och andra stödinsatser. När hänsyn tas till Sörmlands vårdtyngd behövs 72 heltidstjänster BHV-sjuksköterska i regionen.

31 Resurser för barnhälsovård / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården Behov av BHV-sjuksköterska för barnhälsovårdsuppdraget Din vårdcentral Fristaden Achima Care Malmköping Eskilstuna Achima Care Behov av BHV-ssk beräknat på 55 nyfödda Mariefred Smeden Centrum Flen Torshälla Bagaregatan Trosa Vår Vårdcentral Flen Inrapporterad BHV-ssk tid Oxelösund Skiftinge Ekensberg Stadsfjärden Nävertorp Linden Tunafors Fröslunda Behov av BHV-ssk för att kompensera vårdtyngd Enligt kravspecifikationen för barnhälsovården i Sörmland rekommenderas fyra läkartimmar/55 nyfödda, utan hänsyn tagen till vårdtyngd fick 68 % av barnen i Sörmland behovet av läkartid för barnhälsovårdens hälsofrämjande insatser tillgodosett vilket är en ökning jämfört med 58 % Beräkningen baseras på 4 timmar/vecka/48 veckor/55 nyfödda per år. Andelen varierar över länet. Data från finns inte redovisade. Åsidan City Andel läkartimmar jämfört med rekommenderat på BVC per BVC/Familjecentral (%) City Stadsfjärden Torshälla Vår Vårdcentral Smeden Bagaregatan Fröslunda Skiftinge Trosa Åsidan Centrum Flen Eskilstuna Achima Care Sörmland Din vårdcentral Tunafors Oxelösund Flen Ekensberg Linden Nävertorp Malmköping Fristaden Achima Care Varje BVC ska också ha tillgång till en konsult med barnmedicinsk kompetens hade elva BVC i Sörmland (Achima Care Fristaden, Bagaregatan, City, Ekensberg, Fröslunda, Nävertorp, Oxelösund, Skiftinge,, Tunafors och Vår vårdcentral) tillgång till specialist i barn- och ungdomsmedicin. Detta är en ökning jämfört med 2017 då åtta BVC hade tillgång till barnläkare. Mariefred 31

32 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Resurser för barnhälsovård Fördelning av inkommande remisser till Barnhälsovården Sörmland 2018 Utan kontaktorsak Föräldrarstöd 0-6 mån Föräldrarstöd 1-3 år Utveckling Föräldrarstöd 3-6 år Post partum nedstämdhet/oro Kris Graviditet nedstämdhet/oro Föräldrastöd 6-12 mån MBHV-psykologens område ska innefatta högst barn (0 6 år), vilket motsvarar 10 heltidstjänst er i Sörmland, utan hänsyn tagen till vårdtyngd. Under 2018 fanns ca 10 stycken MBHVpsyko loger i tjänst i Sörmland, varav flera arbetade deltid. Rekrytering av ytterligare psykolog pågår. Psykologen ska finnas tillgänglig för MHV- och BHV-personalen för regelbunden konsultation i grupp samt enskilt vid behov. I vissa fall erbjuds också möjlighet till teambesök. MBHV-psykolog erna utgår från Eskilstuna eller Nyköping men finns regelbundet på plats i Katrineholm,, Mariefred, Flen, och för att möta barn och familjer i deras närmiljö. Under 2018 har regelbunden konsultation i grupp erbjudits till 22 grupper inom MHV och BHV. Gruppstorlek varierar men ambitionen är att det ska vara 6 8 deltagare i varje grupp. Under 2018 fanns grupper med fler deltagare. Till psykologernas kliniska uppdrag skickades totalt 614 remisser Det är en ökning med 9 % i jämförelse med 2017 då det inkom totalt 564 remisser. Remissernas kontaktorsak fördelas på följande sätt. Till psykologernas kliniska uppdrag skickades totalt 614 remisser Det är en ökning med 9 % i jämförelse med 2017 då det inkom totalt 564 remisser. 32

33 Resurser för barnhälsovård / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården 2018 BAKGRUND Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska ansvar tas och resurser nyttjas till fullo för att uppfylla barns rättigheter (artikel 4). Kravspecifikationen för barnhälsovård i Sörmland reglerar att barnhälsovård bedrivs i särskild lokal, skild från sjukvårdande verksamhet och att den är anpassad för barnhälsovårdsverksamhet inklusive föräldragrupper. Barnhälsovården ska vara tillgänglig per telefon varje vardag och utifrån familjernas behov erbjuda planerade eller oplanerade besök. Verksamheten ska ske i avgränsad lokal med eget väntrum på vårdcentral, barnvårdscentral eller familjecentral. Sistnämnda är en verksamhet där barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst samverkar. BHV-sjuksköterskan (BHV-ssk) har det löpande ansvaret för barnhälsovårdsarbetet. I BHV-teamet ingår även läkare och psykolog. Läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser och erfarenheter kompletterar och stärker varandra i barnhälsovårdsarbetet. För att uppnå en god kvalitet genom kompetens och erfarenhet ska sjuksköterska respektive läkare inom barnhälso vården träffa och ansvara för minst 25 nyfödda barn per år. I ett område utan behov av utökade insatser (se avsnitt om Care Need Index) rekommenderas 55 nyfödda/år per heltidsanställd BHV-ssk. För att barn (0 6 år) ska kunna erbjudas barnhälsovårdens nationella program uppskattas behovet av läkare för motsvarande område (55 nyfödda/år) till minst 4 timmar per arbetsvecka. Barnhälsovården Sörmlands psykologverksamhet består av mödra- och barnhälsovårdspsykologer (MBHV-psykologer) samt en enhetschef. Psykologverksamheten vänder sig både till personal inom mödra- och barnhälsovård samt till barn och dess föräldrar. MBHV-psykologernas arbete gentemot barnhälsovårdens medicinska personal syftar till att bidra med ökad kunskap kring psykologiska aspekter av havandeskap, förlossning, föräldraskap och barns utveckling genom: Kompetens- och metodutveckling Utbildning och fortbildning Samverkan med interna och externa verksamheter Konsultation och handledning MBHV-psykologernas kliniska arbete gentemot barn och dess föräldrar syftar till att bidra till psykisk hälsa genom: Stöd, behandling och bedömning till blivande och nyblivna föräldrar i föräldraskapet Föräldrakonsultation gällande barns utveckling och psykiska hälsa samt bedömning kring upplevda svårigheter i relation till barn 0 6 år Barnpsykologisk utredning och vidareremittering vid misstänkt utvecklingsförsening eller autismspektrumtillstånd 33

34 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Teambesök vi 3 år 79 % av alla 3 åringar fick teambesök vid 3 år Teambesök vid 3 år Det är viktigt att alla barn får tillgång till hela barnhälsovårdsprogrammet för att barnets medicinska, sociala och psykologiska omständigheter ska uppmärksammas. Teambesök vid 3-års ålder enligt nationella barnhälsovårdsprogrammet infördes i Sörmland under Mellan 2017 och 2018 ökade barns tillgång till teambesök vid 3-års ålder med 7 %-enheter. Det är dock stora ojämnlikheter inom länet och teambesök vid 3-års ålder bedrivs i högre utsträckning vid Familjecentraler. RESULTAT Andel barn i Sörmland som fick teambesök vid 3-års ålder med BHV-ssk och läkare ökade från 72 % (2017) till 79 % (2018). 11 % av barnen i Sörmland erbjöds fortfarande inte teambesök vid 3-års ålder. Målet är att 98 % av länets 3-åringar ska erbjudas detta teambesök där läkare och BHV-sjuksköterska tillsammans träffar barnet och dess föräldrar. Det är stora skillnader i länet och det var endast vid Fristaden Achima Care, Torshälla, och Ekensberg som i stort sett alla barn fick träffa läkare och BHV-ssk vid 3-års ålder. Vid BVC Flen Centrum, Achima Care Eskilstuna och Linden fick endast ett fåtal barn de teambesöken under Barn som får sin barnhälsovård vid en Familjecentral har högre tillgång till teambesök vid 3 års ålder. Vid den årliga besöksturen 2018, då representanter från Barnhälsovårdens utvecklingsenhet möter BHV-personal och chefer uppgav majoriteten att teambesöken fungerar bra. Utmaningar gällande teambesök vid 3-års ålder var tidsåtgång och avvägning av besökets innehåll. Menyagendorna som används för att göra barn och föräldrar delaktiga kan utvecklas ytterligare. Under besöksturen diskuterades även hur den somatiska undersökningen kan tryggas. Majoriteten av barn och föräldrar kommer till besöket, men det är en högre andel uteblivna besök vid 3-årsbesöket än övriga besök. En förklaring kan vara att många pendlar till sina arbeten och det kan vara svårt att prioritera besöket när föräldrarna har återgått till arbetslivet. Det finns ett behov av fortsatt uppföljning av teambesökets innehåll och utfall. 34

35 Teambesök vi 3 år / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Barn födda Teambesök 3 år - per BVC/Familjecentral (%) Centrum Flen Eskilstuna Achima Care Linden Mariefred City Malmköping Vår Vårdcentral Din vårdcentral Sörmland Smeden Flen Fröslunda Tunafors Andel barn födda 2015 som inte fått teambesök 3 år Andel barn födda 2015 som fått teambesök vid 3 år Bagaregatan Trosa Stadsfjärden Nävertorp Skiftinge Åsidan Oxelösund Ekensberg Torshälla Fristaden Achima Care INSATSER Teambesök vid 3-års ålder infördes i Sörmland efter gemensamma utbildningar under Barn som inte fick 18 månaders läkarbesök enligt tidigare rekommendationer skulle erbjudas teambesök vid 3-års ålder istället Vid den årliga besöksturen hösten 2018 diskuterades teambesök vid 3 år, se ovan Teambesök är en återkommande del i introduktionsutbildningarna för ny personal i barnhälsovården i Sörmland BAKGRUND Enligt konventionen om barns rättigheter har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling (Artikel 24). Socialstyrelsens vägledning beskriver hur läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser och erfarenheter kompletterar och stärker varandra inom barnhälsovården och möjliggör en helhetssyn på barnet i sin familj där både medicinska, psykologiska och sociala omständigheter uppmärksammas och beaktas. Teambesök ska erbjudas vid 4 veckor, 6 månader, 12 månader och vid 3-års ålder samt vid behov enligt det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Teambesöket innebär att BHV-ssk och BHV-läkare träffar barn och föräldrar tillsammans i samma rum. MBHV-psykolog eller annan profession kopplas in vid behov. 35

36 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd 84 % av nyfödda i Sörmland har fått hembesök 54 % av barn vid 8 månaders ålder i Sörmland har fått hembesök Föräldraskapsstöd är en viktig del i implementeringen av FN:s barnkonvention. Föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling betonas, men även deras rätt till vägledning gällande faktorer av betydelse för barnets bästa när det gäller hälsa och utveckling (artikel 18). Inom barnhälsovården ges föräldraskapsstöd i samband med alla hälsofrämjande samtal. Hembesök är ett exempel på arbetsmetod i barnets egen miljö och där empowerment till föräldrarna är centralt. Under 2018 fick 84 % av alla nyfödda i Sörmland ett tidigt hembesök och 54 % ett hembesök vid 8 månaders ålder. Riktade hembesök vid utökade behov gjordes hos 1,2 % av de inskrivna barnen. Att upptäcka och behandla nedstämdhet/depression hos mamman efter förlossningen är en viktig folkhälsostrategi för att förebygga ohälsa bland barn. Utifrån tillgänglig statistik 2018 erbjöds 66 % av nyblivna mammor i Sörmland EPDS-screening. Sedan 2018 ska det nationella barnhälsovårdsprogrammet omfatta ett enskilt föräldrasamtal till den andra föräldern. I Sörmland prövas detta i en pilotstudie på fem av länets BVC. Målet med att 70 % av alla nyblivna föräldrar ska delta i föräldraskapsstöd i grupp uppnås inte vid något av länets BVC eller familjecentraler. För barn födda 2017 deltog 15 % av barnens mammor och 1 % av barnens pappor i föräldraskapsstöd i grupp vid minst tre tillfällen. RESULTAT Hembesök Under 2018 fick 84 % av alla nyfödda barn i Sörmland ett tidigt hembesök. Sex av länets BVC uppnår det regionala målet att 95 % av alla nyfödda ska få ett tidigt hembesök. Antalet hembesök vid 8 månaders ålder fortsätter att öka. Årsstatistiken för 2018 visar att av barn födda 2017 fick 54 % hembesök vid 8 månader, jämfört med 44 % av barn födda 2016 och 26 % födda Hembesöksfrekvensen varierade över länet, från 2 % till 97 %. I kommun fick endast 9 % av barnen hembesök vid 8 månader. I var motsvarande siffra 97 %. 36

37 Föräldraskapsstöd / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Av alla barn inskrivna i barnhälsovården i länet fick 1,2 % ett riktat hembesök p.g.a. utökat behov. De var fördelade som 2,6 % av barn födda och 0,4 % av barn födda Frekvensen varierar mellan olika BVC och kommuner. Hela 10 BVC hade inte gjort något riktat hembesök för barn födda Högst siffror på kommunnivå noteras för (3,4 %) och Flen (2,8 %). INSATSER Stimulansmedel (2000 kr) per gemensamt hembesök med socialtjänst eller personal från öppen förskola under Introduktionsutbildningen för ny personal inom BHV innehöll inslag om hembesök. Ett riktat hembesök i samband med inflyttning, adoption eller migration gjordes till 0,4 % av alla inskrivna barn Motsvarande siffra var 2 % 2017, 3 % 2016 och 1 % Andel som fått tidigt hembesök - per BVC/Familjecentral (%) Mariefred Linden Centrum Flen Vår Vårdcentral Ekensberg Trosa Torshälla Sörmland Nävertorp Flen Fristaden Achima Care Din vårdcentral City Stadsfjärden Tunafors Smeden Åsidan Eskilstuna Achima Care Malmköping Bagaregatan Skiftinge Fröslunda Oxelösund Andel som fått hembesök 8 månader - per BVC/Familjecentral (%) Centrum Flen Mariefred Tunafors Torshälla Linden Bagaregatan Vår Vårdcentral Malmköping Sörmland Nävertorp Fröslunda Eskilstuna Achima Care Din vårdcentral Ekensberg City Stadsfjärden Trosa Fristaden Achima Care Skiftinge Flen Oxelösund Åsidan Smeden 37

38 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Föräldraskapsstöd 100 Barn födda Andel som enligt PMO genomfört EPDS-screening - per BVC/Familjecentral (%) Din vårdcentral Nävertorp Flen City Enskilt föräldraskapsstöd I enlighet med barnhälsovårdsprogrammet erbjuds båda föräldrarna stöd i föräldraskapet vid varje besök på BVC. Vid ett av besöken erbjuds mödrar ett enskilt föräldrasamtal med fokus på det psykiska måendet (6-8 veckor efter förlossningen). Sedan 2018 ska även den andra föräldern erbjudas enskilt föräldrasamtal, vilket testas i ett pilotprojekt vid fem BVC i Sörmland. Metoden innefattar arbetssätt för att erbjuda enskilt föräldrasamtal till respektive förälder samt att samtala och fråga om våld. Projektet kommer att utvärderas med stöd av Centrum för klinisk forskning Sörmland. INSATSER Malmköping Linden Sörmland Tunafors Åsidan Stadsfjärden Introduktionsutbildning för ny personal inom BHV samt ST-läkare i allmänmedicin med fokus på vikten av föräldraskapsstöd för att främja barns hälsa. Metodutveckling av enskilt samtal med den icke-födande föräldern inom ramen för pilot projekt - Förebygga, uppmärksamma och samtala om våld inom barnhälsovården - på 5 av länets BVC. Mariefred Fristaden Achima Care Oxelösund Smeden Vår Vårdcentral Ekensberg INSATSER Trosa Fröslunda Skiftinge Bagaregatan Eskilstuna Achima Care Torshälla Centrum Flen Under 2018 EPDS-screenades 66 % av nyblivna mammor i Sörmland utifrån den statistik som kunnat sammanställas från data i PMO. Dessa data är dock inte heltäckande. Föräldrar med nedstämdhet eller lätt/måttlig depression efter förlossningen ska i första hand erbjudas en serie stödsamtal av sin BHV-sjuksköterska. Vid behov av mer omfattande insatser remitteras till MBHV-psykolog, läkare inom primärvården, psykiatrin eller annan vårdgivare i vårdkedjan. Under 2018 remitterades 112 mammor till MBHV-psykolog p.g.a. nedstämdhet/oro efter förlossningen. Motsvarande siffra för 2017 var 100 mammor. Redan under graviditeten remitterades blivande mammor till MBHV-psykolog p.g.a. nedstämdhet/oro, mot 95 mammor Dessa mammor erbjöds uppföljning hos psykolog även efter barnets födelse. Sedan 2018 ska även den andra föräldern erbjudas ett enskilt samtal om livssituation och psykisk hälsa (se ovan). Uppmärksammande av nedstämdhet hos föräldrarna Barnhälsovården har en viktig roll att förebygga, tidigt upptäcka och behandla depression hos mamman tiden efter förlossningen. Målet enligt kravspecifikationen är att 80 % av länets nyblivna mammor ska erbjudas EPDS-screening eller liknande samtal efter förlossningen. Utbildning i EPDS-metod samt samtalsmetodik, 1,5 dag, till alla nya BHV-sjuksköterskor. Alla BHV-sjuksköterskor erbjuds konsultation med MBHV-psykolog regelbundet i grupp samt enskilt vid behov. Metodutveckling i syfte att uppmärksamma nedstämdhet hos den icke födande föräldern. 38

39 Föräldraskapsstöd / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Föräldraskapsstöd i grupp Kontinuitet i föräldragrupper är viktigt både för erfarenhetsutbyte och bildande av sociala nätverk med andra föräldrar. För barn födda 2017 deltog 15 % av barnens mammor och 1 % av barnens pappor i föräldragrupp vid minst tre tillfällen under 2017 och BVC och familjecentraler kan ha s.k. tematräffar, dvs. föreläsningar för föräldrar om aktuella ämnen (t.ex. skärmtid, säkerhet, språk och kommuni kation). Dessa tillfällen kan vara komplement till föräldraskapsstöd i grupp. En sammanslagning av föräldrar som deltagit i föräldraskapsstöd i grupp vid minst ett grupptillfälle och föräldrar som deltagit i tematräffar resulterar i 23 % av mammor och 6 % av pappor till barn födda Gruppdeltagandet har stadigt minskat sedan Minst en deltagande förälder i föräldragrupp vid minst ett tillfälle har tidigare rapporterats för 33 % av barn födda 2016, 35 % av barn födda 2015 och 41 % av barn födda INSATSER Gruppledarskapsutbildning för BHVsjuksköterskor, 3 dagar. BAKGRUND Föräldraskapsstöd är en viktig del i implementeringen av FN:s barnkonvention. I konventionen betonas föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling men även föräldrarnas rätt till vägledning gällande faktorer av betydelse för barnets bästa när det gäller hälsa och utveckling (artikel 18). Barnhälsovårdens föräldraskapsstöd är till för båda föräldrarna och ges i samband med alla hälsofrämjande samtal. Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stärka individens tilltro till den egna förmågan att vara en positiv kraft i sitt barns utveckling, s.k. empowerment. Då barnhälsovården i stort sett möter alla barn, och oftast båda föräldrarna, ges förutsättningar för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete samt tidig upptäckt och insatser. Sedan 2009 finns en nationell strategi för föräldraskapsstöd till alla föräldrar, vilken uppdaterades Föräldraskapsstöd är alla insatser riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Barnhälsovårdens föräldrastöd kan ske enskilt, till båda föräldrarna samtidigt och i grupp. Det kan ske hemma hos familjen, på BVC eller på annan plats. Föräldraskapsstödet kan handla om att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, säkerhet, hälsa och utveckling men även om att stärka föräldrars relation till barnet, varandra och det sociala nätverket. Barn födda Andel där förälder deltagit vid minst ett föräldragruppstillfälle eller tematräff (%) Mamma Pappa Mariefred City Malmköping Sörmland Skiftinge Vårdcentral Flen Linden Åsidan Smeden Stadsfjärden Vår Vårdcentral Nävertorp Bagaregatan 39

40 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Föräldraskapsstöd Hembesök Att som barn få bli sedd i sin hemmiljö är en rättighetsfråga (artikel 24, 26 och 27). Hembesök bidrar till att skapa förtroende mellan BHV-personal och förälder, har en positiv effekt på amning och anknytning i nyföddhetsperioden samt minskar risken för våld, försummelse och olycksfall. Målet enligt kravspecifikationen är att 80 % av alla nyblivna föräldrar (förstagångs- och flergångsföräldrar) ska få ett tidigt hembesök innan barnet blivit 2 månader och att 70 % av alla barn ska få ett hembesök vid 8 månaders ålder. Hembesöket ger ökade förutsättningar att anpassa besöket efter barnet och föräldrarnas behov och stärker empowerment. Allt eftersom barnet växer och utvecklas ges möjlighet för anpassade råd om stimulans (motorik, samspel, kommunikation) och säkerhet (rökning, alkohol, olycksfall) i barnets hemmiljö. Hembesöket ger också möjlighet att identifiera familjer med behov av extra stöd. I enlighet med det tredelade nationella barnhälsovårdsprogrammet förordas riktade hembesök av BHV-sjuksköterskor, ev. tillsammans med annan profession, i perioder med extra behov. Även nyinflyttade, adopterade och familjehemsplacerade barn ska erbjudas ett riktat hembesök. Under 2018 har en extra ersättning utgått för hembesök som görs tillsammans med personal från socialtjänst eller öppen förskola. Enskilt föräldraskapsstöd Alla besök inom barnhälsovårdsprogrammet är till för båda föräldrarna. Sedan 2010 ingår ett enskilt föräldrasamtal för screening av nedstämdhet/depression av nyblivna mammor. Det har 2018 utökats med ett enskilt samtal kring livssituation och psykisk hälsa för den icke födande föräldern. Den födande föräldern erbjuds enskilt samtal när barnet är 6 8 veckor och den icke födande när barnet är 3 5 månader. Uppmärksammande av nedstämdhet efter förlossning Att vara nybliven förälder innebär stora förändringar i livet både fysiskt, psykiskt och socialt. Nedstämdhet hos en anknytningsperson kan påverka samspelet mellan barn och förälder liksom barnets kognitiva och emotionella utveckling och mående. Även parrelationen kan drabbas. Det är därför viktigt att tidigt identifiera föräldrars psykiska ohälsa. Cirka % av alla nyblivna mammor har tecken på nedstämdhet/depression. Särskilt sårbara är mammor med annan kulturell eller språklig bakgrund. Ökad risk för nedstämdhet ses även vid traumatiska eller stressande händelser, bristande stöd i parrelationen eller omgivningen samt sociala och ekonomiska svårigheter. Påfrestningar vid förlossningen kan hos en del mammor utlösa mer allvarliga psykiska symtom. Ofta uppmärksammas inte nedstämdhet/depression efter förlossningen av omgivningen. Barnhälsovården har därför en viktig uppgift att förebygga, tidigt upptäcka och behandla nedstämdhet/depression samt remittera till annan vårdgivare vid svårare depressioner. EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) av nedstämdhet/depression hos nyförlösta mammor förordas inom barnhälsovården. Screeningen vid 6 8 veckor efter förlossningen avser att fånga upp och stötta nyblivna mammor med nedstämdhet eller lindrig/måttlig depression. BHV-sjuksköterskan gör en bedömning av mammans psykiska mående och erbjuder vid behov uppföljning eller remiss till annan vårdgivare. Målet enligt kravspecifikationen är att 80 % av alla mammor ska genomgå EPDS-screening inom två månader efter barnets födelse. För dem som inte behärskar det svenska språket ska EPDS-liknande samtal med hjälp av tolk erbjudas. Föräldraskapsstöd i grupp Riksdagen fattade 1979 beslut att alla nyblivna föräldrar i Sverige ska erbjudas föräldraskapsstöd i grupp, före och efter barnets födelse. Att delge kunskap i grupp kan spara barnhälsovårdspersonalens tid samt ge värdefulla perspektiv på de hälsofrämjande råden. Föräldragrupper syftar även till att skapa sociala nätverk. Målet enligt kravspecifikationen är att minst 70 % av alla barns föräldrar ska delta i föräldragrupp vid minst tre tillfällen. Gruppverksamhet kan erbjudas universellt eller riktat och bör utformas efter båda föräldrarnas behov med ett tydligt genusperspektiv. Studier visar att pappor erbjuds föräldrastöd i mindre utsträckning än mammor. 40

41 Barn i utsatthet / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Barn i utsatthet Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden enligt FN:s konvention om barns rättigheter. Med ökande sociala klyftor och stress i samhället gäller detta inte för alla barn. För de allra yngsta barnen är barnhälsovården den instans som kan se och misstänka att ett barn riskerar eller far illa gjorde barnhälsovården en orosanmälan till socialtjänsten kring 5 promille av inskrivna barn. Kring hälften av dessa gavs en återkoppling till anmälaren. Samverkan mellan BVC och socialtjänst utan anmälan skedde kring 1,8 % av inskrivna barn. Samverkan med socialtjänsten sker i större utsträckning på BVC som är placerad i en familjecentral, medan personal vid BVC som inte är det anmäler i större utsträckning. 3,0 2,5 2,0 0,5 0,0 Anmälan till Socialtjänsten 5 promille Samverkan med Socialtjänsten 1,8 procent 1,5 1,0 Andel anmälningar enl. 14 kap. 1B SoL per BVC/Familjecentral (%) RESULTAT Anmälan till socialtjänsten För barn inskrivna inom barnhälsovården i Sörmland var anmälningsfrekvensen till socialtjänsten 5 promille under 2018, vilket innebär en liten ökning jämfört med 4,6 promille Anmälningsfrekvensen varierar mellan BVC i länet. Den tidigare noterade högre anmälningsfrekvensen från BVC på familjecentral syns inte I samband med anmälan är socialtjänsten skyldig att ge en återkoppling till anmälaren. Detta skedde i 54 % av alla anmälningsärenden från BVC under 2018, vilket är en ökning mot 39 % En stor spridning ses mellan kommunerna i länet. Socialtjänsten bör enligt 14 kap. 1 a SoL erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som har gjort en anmälan ett samverkansmöte med hänsyn till barnets bästa. Syftet är att ta tillvara anmälarens engagemang och kompetens samt att uppmärksamma barnets situation, oavsett om anmälan leder till en utredning eller inte. I fem av länets nio kommuner hade samverkansmöten hållits i anslutning till orosanmälan. Totalt ledde 22 % av orosanmälningarna i länet till ett samverkansmöte Det är en minskning från tidigare år då samverkansmöten skett i 35 % (2017), 26 % (2016) respektive 36 % (2015) av anmälningsfallen. Eskilstuna Achima Care Skiftinge Smeden Mariefred Nävertorp Åsidan Trosa Oxelösund Vår Vårdcentral Stadsfjärden Sörmland Tunafors Bagaregatan City Torshälla Centrum Flen Fröslunda Linden Malmköping Ekensberg Flen Din vårdcentral Fristaden Achima Care 41

42 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Barn i utsatthet Andel återkopplingar på anmälan enl. 14 kap. 1B SoL per kommun (%) Trosa Eskilstuna Katrineholm Sörmland Flen Nyköping Oxelösund Andel samverkansmöten vid anmälan enl. 14 kap. 1B SoL per kommun (%) Flen Trosa Eskilstuna Sörmland Katrineholm Nyköping Oxelösund Fristaden Achima Care Eskilstuna Achima Care Andel total samverkan med socialtjänst som inte är kopplat till en orosanmälan per BVC/Familjecentral (%) Mariefred Trosa Nävertorp Vår Vårdcentral Smeden Tunafors Linden Centrum Flen Malmköping Din vårdcentral Ekensberg Sörmland Oxelösund Flen Torshälla City Fröslunda Bagaregatan Stadsfjärden Åsidan Skiftinge Samverkan med socialtjänsten Samverkan med socialtjänst, i form av planering av förebyggande insatser och stöd, kan ske även utan att en anmälan har gjorts. Samverkan mellan barnhälsovård och socialtjänst förekommer i högre grad än orosanmälan till socialtjänsten. Samverkan skedde kring 1,8 % av de barn som var inskrivna i barnhälsovården 2018, vilket är en ökning från 1,3 % Samverkan sker i betydligt högre utsträckning vid BVC som är placerad i en familjecentral. 42

43 Barn i utsatthet / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården 2018 INSATSER Samverkansträffar mellan barnhälsovården, folktandvården och socialtjänsten för att arbeta långsiktigt och utveckla lokala samarbeten. Totalt arrangerades fyra lokala träffar med sammanlagt 220 personer. Arbetsgrupper bestående av chefer från socialtjänst, folktandvård och barnhälsovård arbetar vidare för långsiktig samverkan i de olika länsdelarna. Introduktionsutbildning för ny personal inom BHV samt ST-läkare i allmänmedicin omfattade en dag om barn i utsatthet. Utbildningsdag för BHV- samt VC-personal gällande den nya lagen om Hälsoundersökning av barn i anslutning till placering utanför hemmet. Pilotprojekt på fem av länets BVC - Förebygga, uppmärksamma och samtala om våld inom barnhälsovården. BAKGRUND Barn i utsatthet I FN:s konvention om barnets rättigheter fastslås att alla barn har rätt att få växa upp under trygga förhållanden fri från våld och andra kränkningar (artikel 19), att alla barn har rätt till skälig levnadsstandard, t.ex. bostad, kläder och mat (artikel 27) och att alla barn som omhändertas av myndighet behandlas väl (artikel 25). I Norden har vi en lång tradition av arbete och lagstiftning mot barnmisshandel. Trots det visar nordiska undersökningar att vart sjätte barn någon gång blivit slagen i hemmet, att vart tredje barn utsatts för svåra kränkningar, att 5 % utsatts för svår misshandel, 3 % för grav vanvård och 8 % upplevt våld mellan vuxna i hemmet. Sexuella övergrepp anges av 15 % av flickor 5 % av pojkar. Riskfaktorer för barnmisshandel är ekonomisk och annan stress i familjen, kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning hos det drabbade barnet men framför allt att växa upp med vuxna med psykisk sjukdom, missbruk och/eller vuxna som slår varandra. Barn som är utsatta för fysisk eller psykisk kränkning, våld, försummelse eller sexuella övergrepp drabbas ofta av flera olika typer av misshandel och löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa både under barndomen och senare i livet. Allra mest utsatta är barn med behov av placering utanför det egna hemmet. Barn i familjehem har en stor andel föräldrar med psykisk sjukdom och/ eller missbruk, som är i behov av slutenvård och som försökt eller faktiskt tagit sitt liv. Sammantaget faktorer som starkt påverkar förmågan till ett funktionellt föräldraskap. Detta är ofta förenat med en uppväxt i ekonomisk utsatthet, bevittnande av våld mellan vuxna i hemmet samt att själva ha utsatts för hot och våld. Trots att samhället tar över ansvaret för att säkra familjehemsplacerade barns hälsa och utveckling har de en betydligt sämre tillgång till förebyggande barnhälsovård, elevhälsa och folktandvård inte bara före utan även efter placeringen. De har sämre skolprestationer, ökad risk för psykisk ohälsa, tidigt missbruk, kriminalitet, suicidförsök, låg sysselsättning och även för tidig död. Hälsofrämjande för omsorgsförmågan Barnhälsovården arbetar hälsofrämjande för att stärka föräldrarnas omsorgsförmåga genom att samtala om barns behov, utveckling och anknytning samt föräldrarnas livssituation, alkoholkonsumtion, våld i nära relationer, könsstympning och hur man tröstar sitt barn. Genom att tidigt identifiera riskfaktorer i barnets miljö, erbjuda föräldraskapsstöd och ge stödjande insatser kan barnhälsovården minska riskerna för att barn ska fara illa. Under barnets första år är barnhälsovården en av få samhälleliga instanser som möter barnet och dess familj. De yngsta barnen, som har svårt att berätta om sin utsatthet, är också den grupp som drabbas värst vid våld och omsorgssvikt. Anmälan till socialtjänsten Barnhälsovårdspersonal är enligt Socialtjänstlagen (14 kap. 1 a SoL) skyldig att genast göra anmälan till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa. Personal ska inte dröja med att göra anmälan, utan medverka till att barn ges stöd och skydd så snart som möjligt. Tidsperspektivet är extra viktigt för ett barn, eftersom det händer mycket i ett barns utveckling på kort tid. En månad kan vara en stor del av ett barns liv. Studier visar att personal inom barnhälsovård och förskola misstänker att % av barnen utsätts för omsorgssvikt, men anmäler inte sin oro i samma utsträckning. 43

44 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Språkbedömning vid 2,5-3 år Språkbedömning vid 2,5-3 år Malmköping Barn födda Andel språkbedömda vid 2,5 år - per BVC/Familjecentral (%) Din vårdcentral Språket främjar barns kognitiva, sociala, emotionella, psykiska och fysiska hälsa och utveckling. Under 2018 blev 95 % av 2,5-åringar i Sörmland språkbedömda med den validerade screeningmetoden Miniscalco. Efter detta remitterades 7,8 % av barnen vidare till logoped, 6,7 % till audionom och 1,6 % till MBHV-psykolog. RESULTAT Centrum Flen Skiftinge Bagaregatan Barn födda 2015 som språkbedömts 2,5 år med Miniscalco Barn födda 2015 som språkbedömts 2,5 år med annan metod Med några undantag förekommer generellt hög grad av språkbedömningar i länet. Nio BVC/familjecentraler når kravspecifikationens mål att 98 % av barnen ska språkbedömas före tre års ålder. Utfall på Miniscalco språkscreening vid 2,5 år kan leda till remiss till logoped, audionom och/ eller MBHV-psykolog. Vid ett osäkert resultat kan BHV-sjuksköterska och läkare göra en uppföljande språkbedömning under teambesöket vid tre års ålder. Antal uppföljningar av språket har ökat konti nuerligt i Sörmland de senaste åren fick 23 % av barnen en ny språkbedömning i samband med teambesöket vid tre år, jämfört med 15 % Nävertorp Trosa Sörmland Smeden Vår Vårdcentral Tunafors Ekensberg Fröslunda Linden Åsidan City Flen Eskilstuna Achima Care Oxelösund Torshälla Fristaden Achima Care Mariefred Stadsfjärden Det ses en stor variation i länet från 0 % uppföljningar (Din Vårdcentral) till 100 % (Torshälla). I Sörmland har 7,8 % av barnen remitterats till logoped, 6,7 % till audionom och 1,6 % till MBHV-psykolog efter språkscreening vid 2,5 år. Flera BVC/familjecentraler tycks avvakta med remiss vid 2,5 år och remitterar istället en förhållandevis hög andel av de barn som följs upp vid tre års ålder. Språkbedömning av flerspråkiga barn Om barnet inte har fått regelbunden exponering för svenska i minst två år ska språkbedömning göras med tolk på föräldrarnas modersmål. Antal barn som inte blir språkbedömda på grund av kort vistelsetid i Sverige fortsätter att minska var det endast 1,1 % av barn som inte blev språkbedömda, jämfört med 1,6 %

45 Språkbedömning vid 2,5-3 år / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården Din vårdcentral Barn födda Andel som språkbedömts vid 2,5 år och uppföljts vid 3 år oavsett metod - per BVC/Familjecentral (%) Smeden Stadsfjärden City Nävertorp Oxelösund Bagaregatan Linden Mariefred Malmköping Trosa Eskilstuna Achima Care Åsidan Sörmland Skiftinge Fristaden Achima Care Flen Fröslunda Centrum Flen Ekensberg Tunafors Barn födda Andel som remitterats till logopedimottagningen - per BVC/Familjcentral (%) Vår Vårdcentral Torshälla Fristaden Achima Care Malmköping Din vårdcentral Tunafors Torshälla Flen Eskilstuna Achima Care Åsidan Bagaregatan Stadsfjärden Sörmland Ekensberg Skiftinge Trosa Linden Centrum Flen Fröslunda Vår Vårdcentral Nävertorp City Mariefred Smeden Oxelösund Andel barn födda 2015 som uppföljts/språkbedömts 3 år och därefter remitterats till logoped Andel barn födda 2015 som remitterats till logoped efter språkbedömning 2,5 år INSATSER Fortbildningsdag kring tidiga tecken på autism och metod för strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 år genomfördes våren Barnhälsovårdens introduktionsutbildning hösten 2018 omfattade en del om språkutveckling och språkbedömning. Logoped på BVC initierades under 2018 på BVC i Flen och. Logopeden arbetade både före byggande och kliniskt vilket möjliggjorde tidigare insatser och bättre nätverk kring barnet. Samverkan mellan barnhälsovården, logopedimottagningarna och läns biblioteket kring gåvoböcker och bokrecept. 45

46 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Språkbedömning vid 2,5-3 år Remitterade 2,5 åringar i Sörmland efter Miniscalco screening 1,6 % psykolog 6,7 % audionom 7,8 % logoped BAKGRUND Språkprevention I barnhälsovårdens hälsofrämjande uppdrag ingår att uppmärksamma föräldrar på vikten av tidig språkstimulans genom att samspela, samtala, läsa och sjunga med sina barn. Språkliga svårigheter är starkt ärftliga. Dels påverkar genetisk ärftlighet och dels hur den språkliga miljön är kring barnet. På gruppnivå kan man se att föräldrar med låg inkomst, låg utbildningsnivå och hög grad av arbetslöshet pratar mindre med sina barn. Alla barn i Sörmland ska få ett gåvokort från Biblioteksutveckling Sörmland genom sin BHVsjuksköterska. Gåvokortet kan växlas in på valfritt bibliotek mot en av tre valbara böcker. Genom ett samarbete mellan biblioteksutveckling Sörmland, logopedimottagningen och barnhälsovården kan BHV-sjuksköterskan även lämna bokrecept till familjen för att främja språkutvecklingen och förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter. Språksvårigheter Studier betonar vikten av tidig upptäckt vid språksvårigheter. Språkliga insatser i tidiga år kan leda till betydande effekter för barns språkliga utveckling både på kortare och längre sikt. Språkliga svårigheter kan vara tidiga symtom på samspelsproblematik, bristande stimulans eller neuropsykiatriska och utvecklingsrelaterade diagnoser. Nationell statistik anger att 6-8 % har språkliga svårigheter i 2,5-års ålder. I en svensk studie har man sett att ca 60 % av de barn som remitterades för språkliga svårigheter vid 2,5 år hade neuro psykiatriska och utvecklingsneurolog iska diagnoser när de var sex till sju år. Vid avvikelse gällande uppmärksamhet och samspel ska barnet därför också erbjudas remiss till MBHV-psykolog eller vid omfattande svårigheter direkt till habiliteringsverksamheten. 46

47 Syn- och hörselundersökning / Tillgång till barnhälsovård / Årsrapport Barnhälsovården % 96 % med av 4-åringarna synundersöktes i samband med 4-årsbesöket. av 4-åringarna hörselundersöktes i samband 4-årsbesöket. Syn- och hörselundersökning I Sörmland synundersöktes 97 % och hörselundersöktes 96 % av alla barn födda 2014 i samband med sitt 4- årsbesök i barnhälsovården. Det är en ökning sedan föregående år. Att föl ja barns syn- och hörsel är viktigt för att vid behov ge insatser för bästa möjliga kommunikativa och psykomotoriska utveckling. Samtidigt speglar det tillgången till barnhälsovårdens 4-årsbesök. RESULTAT Av alla 4-åringar syntestades 97 % och hörseltestades 96 % vid sitt 4-årsbesök på BVC Det är en ökning jämfört med föregående år då siffran var 94 % för både syn- och hörseltestet. Av de barn som synundersökts remitterades 7 % till ortoptist på ögonkliniken, vilket är i nivå med föregående år. Av de barn som hörselundersökts remitterades 5 % till audionom, jämfört med 4 % föregående år. Andelen varierar stort över länet. I och vid Din vårdcentral remitteras flest barn vidare. INSATSER Introduktionsutbildningen för alla nyanställda inom BHV omfattade 2018 även delar om utveckling och bedömning av syn och hörsel. Målet är att 98 % av länets 4-åringar syn- och hörsel testas. För hela länet uppnåddes målet senast Under 2018 uppnåddes det endast i och. En stor andel av 4-åringarna i Flens kommun fick inte sin syn och hörsel undersökt Det kan bero på tillfälliga prioriteringar lokalt. Det är viktigt att alla barn får sin syn och hörsel undersökt och bedömd innan barnet skrivs ut till elevhälsan. 47

48 Årsrapport Barnhälsovården 2018 / Tillgång till barnhälsovård / Syn- och hörselundersökning Malmköping Barn födda Andel som syn och/eller hörselkontrollerats vid 4 årsbesöket - per BVC/Familjecentral (%) BAKGRUND Nävertorp Centrum Flen Fristaden Achima Care Bagaregatan Barn födda Andel som remitterats vidare i samband med syn och/eller hörseltestet vid 4 årsbesöket - per BVC/Familjecentral (%) Stadsfjärden Mariefred Centrum Flen Eskilstuna Achima Care Tunafors Nävertorp Smeden Torshälla Fristaden Achima Care Enligt konventionen om barns rättigheter har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling (artikel 6). Syn och hörsel är viktiga förutsättningar för barnets möjlighet till utveckling av kommunikation och psykomotoriska färdigheter. Bedömning av syn och hörsel görs från nyföddhetsperioden fram tills det att barnet lämnar barnhälsovården. Strukturerade syn- och hörselundersökningar görs vid fyra års ålder. Synundersökningen syftar till att tidigt identifiera barn som har eller riskerar att utveckla amblyopi (synnedsättning) eller strabism (skelning). Hörselundersökningen fångar upp förvärvade och progressiva hörselnedsättningar. Senare upptäckt av syn- och hörselproblem har sämre prognos. Oxelösund Trosa Skiftinge Synundersökning Trosa Linden Flen City Tunafors Fröslunda Skiftinge Sörmland Vår Vårdcentral Smeden Oxelösund Stadsfjärden Ekensberg Torshälla Eskilstuna Achima Care Hörselundersökning Mariefred Åsidan Din vårdcentral Remiss Ögonkliniken Remiss Öronkliniken Sörmland Åsidan City Ekensberg Flen Linden Vår Vårdcentral Bagaregatan Fröslunda Malmköping Din vårdcentral Att föl ja barns syn- och hörsel är viktigt för att vid behov ge insatser för bästa möjliga kommunikativa och psykomotoriska utveckling 48

49 Avsnitt / Kapitel / Årsrapport Barnhälsovården 2018 Bakgrundsdokument 49