Ny vägledning för barnhälsovården

Transkript

1 Ny vägledning för barnhälsovården BHV-DAG, 23 OKTOBER 2014

2 09:00 Inledning Nya Vägledningen för Barnhälsovården 09:30 3-års besöket: - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 10:30 Fruktpaus Språktest, läkarens roll och undersökning, teamarbetet 10:45 - Förstoppning, enures - Övervikt 11:30 18-månaders besöket: Sjuksköterskebesök- vad ingår? 12:15 LUNCH 13:15 5-årsbesöket: Sjuksköterskebesök- vad ingår? 14:30 Fika 15:00 Ortopedi på BVC- Rygg, gång och fötter 15:45 Hälsoenkät vid 4 års besöket 16:15 Sammanfattning och avslutning

3 Dagens matsedel Restaurang Kajutan Dagens 1 Korv á la Ria med kokt potatis 80 kr Dagens 2 Ärtsoppa och pannkaka 80 kr med sylt och grädde Dagens Rödbetsbiffar med citronfraiche 80 kr nyckelhål och ugnstekt potatis Dagens soppa Ärtsoppa 65 kr

4

5 Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

6 Kartläggning visar förändring av svensk barnhälsovård Kornfält R. Survey of the pre-school child health surveillance programme in Sweden. Acta Paediatr Suppl. 2000;89(434):2-7. (Nationell kartläggning 2000 fann små variationer i BHV s utbud) Magnusson, M., Lindfors, A., Tell, J. (2011). Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen , nr 35 Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala universitet. Regeringen regleringsbrev till SoS Vägledning

7 Vem har gjort vad? Professionen - Evelina: 2009 Medicinska basprogrammet Barns utveckling Hälsovägledning Föräldrastöd Psykisk hälsa Barn som far illa Kvalitet Organisation och struktur Familjecentral Rikshandboken: gemensam metodbok: Omfattar hela BHVprogrammet Fördjupningssidor Länkar till kunskapsöversikter, myndigheter, lokala överenskommelser (regionalisering) etc. Uppdatering årligen PRAKTIKEN Socialstyrelsen: Vägledning för BHV Kunskapsöversikter RAMEN

8 Bidra till utvecklingen av likvärdig barnhälsovård Ge kunskap och handledningsstöd för professionella och beslutsfattare Bidra till att stärka evidensbaserad praktik

9 Målsättningen för arbetet med nya BHV-programmet Målet med arbetet i Evelina, Socialstyrelsens Vägledning samt med Rikshandboken är att bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård av god kvalitet. Det ska också bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik. All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet

10 Barnhälsovårdens mål: är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att: Främja barns hälsa och utveckling Förebygga ohälsa hos barn Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö

11 För att nå dessa mål behöver BHV erbjuda: Universella insatser med hälsoövervakning av alla barn Riktade förstärkta insatser till grupper av barn och föräldrar med ytterligare behov Individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller som redan indikerar att hälsan är nedsatt Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och familjens närmiljö

12

13 Barnhälsovårdens föränderliga verksamhet BHV ska utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar i samhällsutvecklingen för att möta aktuella och framtida uppgifter inom folkhälsoområdet. Från sjukdomsförebyggande till mer psykosocial och hälsofrämjande verksamhet Från läkarcentrerade insatser till teamarbete Sjuksköterska som nyckelperson Ökad kunskap om hälsans bestämningsfaktorer kräver hög barnkompetens, socialmedicinsk kunskap och samverkan

14 BUM Hälsooch sjukvård ÖNH Förskola Skola Polis Sport HC Kir AF Socialtjänsten Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och familjens närmiljö Barnet och familjen behöver stöd och hjälp utifrån den samlade problembilden Kultur Familj Teaminsats Kollektiv intelligens 4 ögon BVC ser bättre än 2 FK

15 BHV-PROGRAMMET - Universella

16 Hälsobesök Varje hälsobesök präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt med ambitionen att - identifiera och stärka barnets resurser liksom - föräldrarnas möjligheter att stödja sitt barns utveckling, främja dess hälsa och förebygga och hantera sjukdom Målsättningen är att öka förälderns delaktighet och tilltro till den egna förmågan att vara en bra förälder för sitt barn Det är roligt att vara förälder!

17 3 år Tidigare/nu inget rutin-teambesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi finner vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring innan skolstart Teaminsats - Kollektiv intelligens 4 ögon ser bättre än 2 ESSENCE tidig upptäckt och stöd -utvecklingsstörning 1% Tillväxt - övervikt ADL Mat toalettvanor sömn Hälsa och livsvillkor - Familjesituation - grav språkstörning 1-2%

18 3 år D-vitamin Tandhälsa Media Familjens levnadsvanor

19 18 månader Utvecklingsbedömning Hälsosamtal / Vägledning Somatisk undersökning

20 Utvecklingsbedömningar Ur vägledning för Barnhälsovården: Genom att vid hälsoövervakning tidigt identifiera utvecklingsförseningar och utvecklingsavvikelser ger barnhälsovården goda förutsättningar att påverka hinder för utveckling, stimulera barnets egna resurser till utveckling och förhindra tillkommande problem.

21 Systematisk bedömning av barnets utveckling Tillväxt längd och viktutveckling Reglering sömn, mat, skrikighet Mående - intresse för omgivningen, lek, aktivitetsnivå Kommunikation joint attention, mimik, rörelser, röst och rytm. Stämningsläge glädje, irritation, rädsla Förälderns relation till sitt barn Uppmärksamhet på barnets signaler, bekräftelse av barnets initiativ, rimliga förväntningar

22 Motorisk utveckling Från grovmotorik till finmotorik. Finns en utvecklingsgång även om variationerna är stora Beroende även av den kognitiva och emotionella utvecklingen = psykomotorisk utveckling En sen motorisk utveckling är ofta det första tecknet på en generell utvecklingsförsening

23

24

25 Språklig utveckling Variationen stor men följer vanligen ett utvecklingsmönster. En central del av ett barns utveckling med nära relation till andra aspekter av barnets utveckling som dess kognitiva, sociala och motoriska utveckling. 62 % av alla barn med positiv 2 ½ års screening hade en neuropsykiatrisk diagnos (oftast ASD eller AD/HD) och ytterligare 10% bedömdes ha svag begåvningsnivå vid 7-8 åå. (Miniscalco C, 2007) Resultatet indikerar att en språkstörning sällan är specifik.

26 18- månader bhv.se/texter/utveckling/utvecklingsbedomning-18- manader/

27 18 mån - somatisk undersökning Gång: gångmönster och symmetri Skallundersökning: tillväxt ej passera +/- 1,5 SD-kurva form lägesbetingad, suturslutning Torticollis: Vaccination

28 Förälder och samspel

29 Revidering av EPDS En total poängsumma på 12 eller högre är tecken på att en mer noggrann bedömning behöver göras. Om det inte finns tid för ett mer utförligt samtal erbjud kvinnan en ny tid så snart som möjligt för att ta reda på hur hon mår och för att komma överens om hur hon ska gå vidare (t.ex. till stödsamtal med BVC-sjuksköterskan, kontakt på FBH eller läkarkontakt) I många landsting avsätts minuter för detta besök.

30 OBS! Höga poäng, totalt 6 poäng eller mer, på uppgifterna 3, 4 och 5 är en indikation på att föräldern kan ha ett ångesttillstånd och att ytterligare bedömning krävs. EPDSpoäng kan aldrig ersätta en klinisk bedömning.

31 Dokumentation I BVC-journalen kryssa i EPDS ruta vid genomförd screening. Om föräldern avböjer dokumentera detta på löpande textsida. EPDS-poäng ska aldrig stå i barnets journal. Om BVC-sjsk erbjuder stödsamtal noteras detta i löpande textsida i BVC-journalen. Skriv också om föräldern avböjer detta erbjudande där. Datum för samtliga samtal noteras under Hälsosamtal i ruta för stödsamtal med ett kryss.

32 EPDS på pappor EPDS fångar mer distress hos män och en allmän screening av män med EPDS rekommenderas ej, men den kan användas vid indikation. En cut-off på 12 kan fånga Major depression, men också en del falska positiva. Det är viktigt att uppmärksamma hur alla pappor mår och upplever omställningen till föräldraskapet. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma föräldrar där den andra föräldern har en depression. Där man fångar upp att pappan mår dåligt ska man vidta samma åtgärder som när man fångar upp en mamma med hjälp av EPDS. Verkar som det är högst frekvens senare (3-6 mån). Massoudi et al, 2013

33 Vad vet vi om män och PPD? Studier kring depressioner hos män generellt visar på att vården missar mäns depressioner. Trots att män får diagnosen depression mer sällan begår män självmord dubbelt så ofta som kvinnor. När vi träffar nyblivna föräldrar är det viktigt att vara observant på att patienter uttrycker sina symtom på olika sätt beroende på kön, klass och ursprung.

34 Dags för lunch!

35 5 år

36

37 En helhetsbild Utfallet på enskilda moment i undersökningen ska alltid sättas i sitt sammanhang.

38 Start 1 januari 2015 Teambesök 4 v Teambesök 3 år

39 Cosmic BHV datajournal Anna Lundmark, Föräldra- Barnhälsan Gunnel Holmqvist, Föräldra- Barnhälsan Kristina Lindgren, BVC Frösön Annika Åreng, BVC Bräcke Sara Jägerhäll, BVC Torvalla Annika Lindborg, BVC Frösön Maria Öhlund, Systemadministratör It

40 ICDP/Barnkonventionen