HjällboSamverkan Små barn
|
|
- Niklas Blomqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HjällboSamverkan Små barn Barnets resa i vården sammanhållen vård av barn och samverkan mellan olika specialiteter Presentation för Södra Älvsborgs Delregionala politiska samråd Gudrun Nygren med dr barnläkare/barnpsykiater Specialistcentrum Barn och unga vid Angereds närsjukhus/team HjällboSamverkan Små barn
2 Förebyggande och tidiga insatser för barn i förskoleåldern - en kortsiktig kostnad, men en långsiktig investering för samhället (Ingvar Nilsson, nationalekonom, Barns välfärd och hälsa - Vad gör skillnad?, konferens Västra Götalandsregionen 2011).
3 Huvudbudskap: Tidig upptäckt av autism är möjlig på BVC Tidig upptäckt ger förutsättningar till tidiga insatser som är viktiga för barnets fortsatta utveckling och för barnets familj Tydlig vårdkedja behövs för utredning och insatser Varje barn är unikt och de individuella svårigheterna ser olika ut. Även familjernas behov och förutsättningar behöver beaktas.
4 Autism Autism hör till de utvecklingsneurologiska utvecklingsavvikelserna. Det finns tidigt en avvikande funktion i hjärnan, avvikelser i neuronala nätverk och synapsfunktioner ett annorlunda sätt att tänka bristande social drive Autism är inte ett enhetligt tillstånd, svårighetsgraden varierar. Bakgrunden är biologiskt komplex. Samsjuklighet är vanlig Prevalens: ca 1% Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
5 Kärnsymptom vid autism Centrala svårigheter Brister i social kommunikation och interaktion Begränsade, repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter, över- eller underkänslighet för sinnesintryck samt Symtomen finns i tidig barndom Symtomen begränsar och stör personens fungerande i vardagen Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
6 Varför tidig upptäckt av autism? En större neuronal plasticitet och indikationer på kritiska och sensitiva perioder under tidiga år är en viktig grund för tidiga insatser (Ismail et al 2016 Eur J Paediatr Neurol) Tidiga insatser till små barn med autism har betydelse för den fortsatta utvecklingen Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
7 Upptäckt och diagnos av autism hos 2 år gamla barn i Göteborg År barn År barn Ca 80 barn i ålder 2-4 år från BVC för utredning vid DSBUS/BNK. Majoriteten har svårigheter inom autismspektrum Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
8 Tidig upptäckt - Tidiga insatser vid autism Sedan 2010 ingår som rutin autismscreening för alla barn vid 2½ års besöket på BVC i Göteborg Vårdkedja för utredning och insatser finns Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
9 Tidig Upptäckt - Tidiga Insatser, 2010 Småbarnsprojektet i Göteborg är en fortsatt vårdkedja BVC BNK Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Barnhabiliteringen i Göteborg Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
10 Joint attention Gemensamt uppmärksamhetsfokus, viljan att dela intresse, glädje och aktivitet med någon annan Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
11 Tidiga tecken på autism Svårigheter kan uppmärksammas från första levnadsåret. De flesta föräldrar till barn med autism rapporterar att de känt oro då barnet varit i åldern månader Stor variation i symtombild och svårighetsgrad. Tidiga tecken är relaterade till avvikelser i utvecklingen av förmåga till Joint attention Tidiga regleringssvårigheter (problem med ätande, sömn och skrikighet) är vanliga (Barnevik et al 2013) Tidig upptäckt är möjlig på BVC. Tidig upptäckt möjliggör tidiga insatser som är viktiga för barnets fortsatta utveckling och för familjen. Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
12 TIDIG UPPTÄCKT AV AUTISM ÄR MÖJLIG! Kunskap för att känna igen tidiga möjliga symptom och varningstecken Observation av barnet Lyssna på föräldrar! Autismscreening som rutin inom barnhälsoprogrammet för alla barn (rutin i Göteborg sedan 2010). Används en kombination av instrument; föräldrafrågor M-CHAT-R och en observation JA-OBS som görs av BVC sjuksköterskan. Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
13 The prevalence of autism spectrum disorders in toddlers: a population study of 2-year-old Swedish children. Journal of Autism and Developmental Disorders, Nygren et al Prevalensen hos 2 år gamla barn: Upptäckt, misstanke om autism vid månader hos 49 barn 45/49 barn genomgick neuropsykiatrisk utredning 40/45 barn fick diagnosen autism (32 pojkar 8 flickor, 4:1) 40 barn med autism innebär en prevalens på 0,80% hos 2år gamla barn i studiepopulationen 2010 i Göteborg (jfr 0.04 år 2005) A new screening programme for autism in a general population of Swedish toddlers. Research in Developmental Disabilities Nygren et al 2012 Hittar vi rätt barn? Under år 2010 misstanke om autism på BVC i 64 fall (55M/9F) 54 barn kom till utredning. Majoriteten var 2.5 år 48 barn (40M/8F) har bekräftats ha autism Kombinationen M-CHAT och JA-OBS för autismscreening visar sensitiviteten 96% och PPV 90 %, d.v.s. utmärkta egenskaper för screening Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
14 Hjällbosamverkan Små barn Vården har missat/inte nått fram med insatser till små barn och deras familjer i våra mångetniska/mångkulturella stadsdelar
15 Vårdkedjan för små barn i ordinarie verksamhet BVC BNK Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Barnhabiliteringen i Göteborg A new screening programme for autism in a general population of Swedish toddlers. Research in Developmental Disabilities (2012).
16 Hjällbo 90% av befolkningen har icke-svensk bakgrund Ofta finns flera samtidiga svårigheter för familjer. Förvärvsfrekvensen 52% och området har bland de lägsta medelinkomsterna i Göteborg I Hjällbo finns en välfungerande BVC verksamhet med kunnig personal och ett välutvecklat samarbete med förskolor i området Barnunderlaget på BVC Hjällbo ca 1400 barn 0-5 år (barn från Hjällbo, delar av Hammarkullen och Eriksbo) Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
17 HjällboSamverkan Små barnen unik samverkansmodell Ett samarbete mellan verksamheterna: BVC Närhälsan Hjällbo Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård i Göteborg Specialistcentrum barn och unga vid Angereds närsjukhus Enheten för barnlogopedi vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Lokalt i stadsdelen på familjecentral Projekt
18 HjällboSamverkan Små barn Gudrun Nygren, med dr barnläkare/barnpsykiater
19 Några erfarenheter och studieresultat från 3 projektår Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
20 Barn och familjer 31 barn (5 flickor 26 pojkar) i ålder 1-4 år Etnicitet: 14 olika utomeuropeiska nationaliteter, 4 europeiska länder utanför Skandinavien, tre barn hade föräldrar med svensk eller annan skandinavisk bakgrund Familjens psykosociala situation: 24/31 bedöms ha en psykosocialt eller ekonomiskt belastad livssituation. Föräldrars utbildningsnivå: varierar från avsaknad av fullgjord grundskola (20%) till att 1/3 av barnen har minst en förälder som avlagt eller har pågående universitetsstudier.
21 Barnens svårigheter 24/31 utredda barn har autism övriga barn har andra tidiga utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar där diagnosen svår ADHD dominerar alla utredda barn har funktionsnedsättning inom flera områden
22 Individuellt planerade insatser i samverkan med föräldrar Bedömning och behandling av medicinska tillstånd Åtgärder runt sömn och matsituation Föräldrastöd för strategier i vardagen, hembesök vid behov Tydliggörande pedagogik Förhållningssätt för att skapa ökade möjligheter i vardagen i hem och förskola för barnet till ökad kommunikation, lek och glädje i samspel och utveckling av färdigheter ( modell benämnd Early Start Denver Model). Regelbundna individuellt planerade insatser i samverkan med föräldrar och förskola Kuratorsstöd till föräldrar, information om samhällsstöd Samverkan med socialtjänst Föräldragrupper
23 Varje barn unikt, familjers olika behov och förutsättningar behöver beaktas Tidig upptäckt- Tidiga insatser! Den sömlösa modellen ger kontinuitet i vården, möjlighet till individuellt anpassade insatser där även resurser i stadsdelen kan tas till vara mera effektivt. Det ger hälsoekonomiska vinster för barnet, familjen och samhället. Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS
24 Barnets resa i vården från misstanke om autism på BVC till diagnos autism och därefter regelbundna insatser i samverkan med föräldrar och förskola Studiegrupp: de 18 barn med autism som inkluderats i projektet under två projektår Jämförelsegrupp: de 10 barn med autism som upptäckts via samma BVC 2 år före den lokala modellen fanns och därför fått utredning och insatser inom ordinarie vårdkedja.
25 HjällboSamverkan Barnets ålder i månader vid 1:a remiss från BVC Ledtid i månader till diagnos autism Ledtid i månader till manualbaserade regelbundna insatser N= antal barn som fått dessa insatser Antal personer involverade i kontakt med familjen i utredning och insatser (under 1 år) efter remiss Studiegrupp N=18 Medelvärde: 31.2 Spridning: Medelvärde: 5 Spridning: 3-7 Medel: 6.6 Spridning: 4-12 N= 18/18 Medel: 5-6 Spridning: 4-7 Jämförelsegrupp N=10 Medelvärde: 31.1 Spridning: Medelvärde: 12.6 Spridning: 5-28 Medel: 14 Spridning: 8-23 N= 5/10 * Medel: 12. Spridning: * endast för 5/10 har möjliggjorts regelbundna insatser och samverkan med förskola Ledtider i vården till diagnos autism och till regelbundna insatser i samverkan med familj och förskola samt antal personer i vården involverade. Barnets ålder vid första remiss fån BVC anges och ledtider beräknat från detta remissdatum.
26 Några grundförutsättningar för samverkansteamets arbete: Kunskap på BVC att tidigt identifiera barns svårigheter och möta föräldrars oro Ett brett organisatoriskt stöd från verksamheter Team med specialistkunskap om små barn med utvecklingsavvikelser. Multiprofessionellt team. Efter utredning planering individuellt för varje barn i nära samverkan med föräldrar. Hänsyn tas till individuella behov och familjens situation/behov. Flexibilitet hos teammedlemmar Samverkan med övriga resurser i sjukvård och i stadsdel
27 HjällboSamverkan Små barn...dörren man öppnar och där finns allting En uppföljning av ett lokalt samverkansprojekt för utredning och insatser till små barn med misstänkt autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter i en mångkulturell stadsdel En organisatorisk utvärdering av samverkansprojektet. Nanna Gillberg
28 HjällboSamverkan Små barn &t=20s Fortsatta forskningsstudier på gång Permanent verksamhet från januari 2017!
HjällboSamverkan Små barn
HjällboSamverkan Små barn En samverkansmodell för familjer med småbarn med autism eller andra utvecklingsrelaterade svårigheter i en multietnisk stadsdel i Göteborg Lena Hogander, kurator och samordnare
Läs merTidig upptäckt av autism och andra
Tidig upptäckt av autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter Mötet med familjen på BVC VÄRNA VÅRA YNGSTA STOCKHOLM 16-17 OKTOBER GUDRUN NYGREN, MED DR GILLBERGCENTRUM GÖTEBORGS UNIVERSITET ÖVERLÄKARE
Läs merInnovativa och effektiva metoder för en personcentrerad hälso- och sjukvård
Innovativa och effektiva metoder för en personcentrerad hälso- och sjukvård Dagens Industri Healthcare 20160428 Ann Ekberg Jansson Forskningschef Angered Närsjukhus Nordöstra Göteborg Två stadsdelar 95
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merLogopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Läs merRapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.
Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merTidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Läs merEn god start i livet, ett jämlikt GBG
En god start i livet, ett jämlikt GBG Hjällbo Familjecentral, en av tre! Familjecentrerat arbetssätt Folkmängd: 7602 personer år 2016 Utländsk bakgrund 2016 Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merInformation angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011
Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merFrån att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass
Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass Psykolog för mödra- och barnhälsovård Målsättning är att, tillsammans med och via övrig personal inom MHV/BHV, med barnet i fokus
Läs merAutismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke
Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg
Läs merAUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013 Öl. Med.dr Gudrun Nygren Intervention Intervention är åtgärder/ingripanden som syftar till att förbättra eller
Läs merLars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Läs merAUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson, barnpsykiater med dr BUP-kongressen maj 2017 www.gnc.gu.se Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund
Läs merFöräldrastöd i Angered en översikt
Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merBARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD
BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merTidig upptäckt, tidiga insatser. Stora styrgruppen 14/6-19
Tidig upptäckt, tidiga insatser Stora styrgruppen 14/6-19 Agenda Presentation Vad har gjorts och vad pågår? Verklighetsnära exempel Utmaningar och framtidsfrågor Diskussion/Beslut Varför projektet Tidig
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merProjektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.
Projektdesign Består av 3 delar: Utvärdering/ kartläggning Utveckling och implementering Uppföljning och utvärdering 1 Kartläggning Enkät till professionella Telefonintervju med föräldrar Webenkät till
Läs merVälkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013
Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare
Läs mer...dörren man öppnar och där finns allting
...dörren man öppnar och där finns allting En uppföljning av ett lokalt samverkansprojekt för utredning och insatser till små barn med misstänkt autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter i en
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merMottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Läs merESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merNärvaroteamet, Sundsvall
Närvaroteamet, Sundsvall Den tratt som ofta leder mot marginalisering och utanförskap har för många en sak gemensamt man har misslyckats i skolan. Erfarenhet och forskning visar att för väldigt många utgör
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merHabiliteringen i Blekinge. Kurskatalog
Habiliteringen i Blekinge Kurskatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Föreläsningar 1. Information om Intellektuell funktionsnedsättning 2. Information om Autism 3. Toa-mat-sömn 4. Kommunikation, lek
Läs merVälkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012
Läs merLandstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merAUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson barnpsykiater, med dr 170313 www.gnc.gu.se Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund Carlsson L.,
Läs merHabiliteringens kurskatalog Våren 2019
Habiliteringens kurskatalog Våren 2019 Innehållsförteckning 1. Information om Cerebral Pares 2. Toa-mat-sömn (Karlskrona) 3. AKKtiv grundkurs KomIgång - föräldrautbildning i kommunikation 4. Vad händer
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs mer3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR
3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt Centrum
Familjecentrerat arbetssätt Centrum Handlingsplan 2019 Ett samarbete som finansieras till lika delar av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Övergripande mål Det övergripande målet för familjecentrerat
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merParenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter
Parenting Young Children ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Kognitiva svårigheter Intellektuella funktionshinder Låg IQ/svagbegåvning Neuropsykiatriska
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merTidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn
Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Ann-Charlotte Smedler Psykologiska institutionen Stockholms universitet SNPF 23-24 november 2006 1 Varför är tidig identifikation
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merFöräldrastödsprojektet 16-25
Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade
Läs merTidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merFlickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg
Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson
Läs merAD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AD/HD hos flickor Køpenhamn 23.11.07 Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Varför fokusera på flickor med AD/HD? Få flickor diagnosticeras i förhållande till förekomst
Läs merBarnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
Läs merStrategi för ökad fysisk aktivitet
Strategi för ökad fysisk aktivitet Om projektet 2019-01-24 Annika Nilsson Gren, regionutvecklare Avdelning Folkhälsa Karin Andersson, Verksamhetschef Barn och ungdomsverksamheterna Angereds sjukhus Lisa
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merSOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)
SOFIA gillar skolan Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS) Vikten av att barn redan tidigt trivs i skolan Tidig positiv skolanpassning relaterat till:
Läs merParenting Young Children PYC
Parenting Young Children PYC Vad är PYC? PYC är ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) Det riktar sig till föräldrar som har barn yngre än 7 år. Programmet
Läs merStrukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder
Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder Hälsobesöket vid 2,5 års ålder omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen. Vid 2,5 års ålder rör sig barnet lätt och ledigt.
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merSUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.
Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merBVC:s unika roll att fånga upp autism tidigt
vårdutveckling läs mer Medicinsk kommentar sidan 2308 Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se BVC:s unika roll att fånga upp autism tidigt Erfarenheter av
Läs merDen sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun
Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar
Läs merGlobalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merLäs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken?
Läs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken? Jakob Åsberg Johnels: pedagog, docent och universitetslektor på Enheten för barnneuropsykiatri, DSBUS,
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs mer