AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME
|
|
- Jörgen Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson, barnpsykiater med dr BUP-kongressen maj
2 Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund Carlsson L., Westerlund J., Gillberg C., Fernell E. Autism before diagnosis: crying, feeding and sleeping problems in the first two years of life. Acta Paediatrica 2013; 102: II Barnevik Olsson M., Lundström S., Westerlund J., Giacobini M-B, Gillberg C., Fernell E. Preschool to school in autism: neuropsychiatric problems 8 years after diagnosis at 3 years of age. Journal of Autism and Developmental Disorders 2016; 46: III Barnevik Olsson M., Holm A., Westerlund J., Hedvall Å., Gillberg C., Fernell E. Children with Borderline Intellectual Functioning and Autism Spectrum Disorder: Developmental trajectories from 4 to 11 years of age. Submitted. IV Barnevik Olsson M., Westerlund J., Lundström S., Giacobini M-B., Fernell E., Gillberg C. Recovery from the diagnosis of autism and then? Neuropsychiatric Disease and Treatment 2015; 11:
3 Avhandlingens syften Att hos barn med tidig diagnos inom autismspektrum: undersöka tidiga tecken på autism (regleringssvårigheter) studera samsjuklighet i skolåldern särskilt följa upp utvecklingen i skolåldern hos två undergrupper barn med svag teoretisk begåvning och barn som vid tiden för skolstart inte helt uppfyllde kriterier för ASD 3
4 Bakgrund 2005 startade Autismcenter för Små Barn i Stockholm Uppföljningsstudie under en 2-årsperiod Förskolebarn 2-4,5 år gamla inskrivna vid habiliteringen efter utredning och autismdiagnos Olika typer av insatser; intensiva och riktade/ickeintensiva av ABA karaktär Fernell E, Hedvall A, Norrelgen F, Eriksson M, Höglund-Carlsson L, Barnevik-Olsson M et al; Res Dev Dis 2010 Fernell E, Hedvall Å, Norrelgen F, Eriksson M, Höglund-Carlsson L, Barnevik Olsson M et al; Res Dev Dis
5 Populationsbaserad grupp barn födda som utretts före 4,5 års ålder och fått diagnos inom autismspektrum 5
6 Tre uppföljningstillfällen T1: 208 barn (176 pojkar, 32 flickor) 2-4,5 år T2: 198 barn (168 pojkar, 30 flickor) 4-6,5 år T3: 128 barn (110 pojkar, 18 flickor) 9-13 år 6
7 Studie I The Regulatory Study Autism before diagnosis: crying, feeding and sleeping problems in the first two years of life Syfte: kartlägga tidiga regleringssvårigheter hos små barn som senare får ASD och jämföra med ålders- och könsmatchad jämförelsegrupp uttalad skrikighet uppfödningsproblem sömnsvårigheter 7
8 Studie I 8
9 Studie I The Regulatory Study Studiegrupp: n=190 (barn med fullständiga bvcjournaler) 161 pojkar, 29 flickor Jämförelsegrupp: n=161 (barn av samma ålder och kön, och från samma områden, journaler via bvcoch skolsköterskor) 136 pojkar, 25 flickor 9
10 Studie I The Regulatory Study BVC-journaler Genomgång av första två levnadsåren (2-24 månaders ålder) Dokumenterade söktillfällen rörande problem med mat/ätande, sömn och svår skrikighet räknades och registrerades 10
11 Studie I The Regulatory Study DISCO-intervju (Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders) med 105 av projektbarnens föräldrar utförd vid första uppföljningen, T2 Standardiserat, halvstrukturerat instrument Bedömer aktuella/tidigare symtom inom autismspektrum L Wing Jämförelsebarnens Diagnostic Interview for Social and Communication föräldrar Disorders ej intervjuade
12 Studie I The Regulatory Study Samma områden som i BVC-journalerna skattades genom DISCO (mat, sömn, skrikighet) Två frågor per område, 0-2 poäng/domän Barnets första två levnadsår Syfte: Eventuell korrelation mellan informationen i de tidiga BVC-journalerna och de senare föräldraintervjuerna (då barnen var 4-6,5 år) 12
13 Resultat Studie I The Regulatory Study Minst 2 konsultationer hos 44% av ASDgruppen och hos 16% i jämförelsegruppen Av de 15 barn med flest konsultationer (minst 8) kom 14 från ASD-gruppen och 1 från jämförelsegruppen Antalet konsultationer var signifikant högre i ASD- än i icke-asd gruppen för varje studerad domän och vid sammanslagning av domäner 13
14 Resultat (BVC journaler) 14
15 Resultat Studie I The Regulatory Study Ingen korrelation till ålder vid diagnos kön autismtyngd kognitiv nivå grad av hyperaktivitet 15
16 Resultat Studie I The Regulatory Study DISCO med föräldrar till 105 barn signifikant korrelation mellan sömn- och matproblem rapporterade i DISCO och BVCjournal (men ej ifråga om skrikighet) Således relativt god överenstämmelse mellan tidiga rapporter till BVC-sköterska och information i senare förskoleålder 16
17 Konklusion Studie I The Regulatory Study Barn som senare fick ASD hade fler BVC konsultationer än barn utan ASD Viktigt att spädbarnsföräldrar har god kontakt med BVC och att oro tas på allvar Barn med många regleringssvårigheter som små bör följas noggrant med avseende på såväl generell utveckling som familjens välbefinnande 17
18 Studie II The Preschool to School Study Preschool to school in autism: neuropsychiatric problems 8 years after diagnosis at 3 years of age Syfte: Att analysera resultat av telefonintervjun A-TAC (Autism-Tics, AD/HD and other Comorbidities) hos barn 9-13 år som fått ASD-diagnos i 2-4,5 års ålder Att relatera utfall till kognitiv nivå inför skolstart 18
19 Studie II The Preschool to School Study A-TAC väl validerat instrument Goda psykometriska egenskaper Fångar olika funktions-och beteendeproblem hos barn särskilt användbar för bedömning av symtom på ASD och AD/HD men även för DCD (developmental coordination disorder), ID (intellectual disability) med flera tillstånd Larson et al. Psychol Reports
20 Studie II The Preschool to School Study Föräldrar till de barn (n=198) som deltagit i första uppföljningen, T2, erbjöds medverka i A-TAC intervju vid en andra uppföljning, T3 Av de föräldrar som gick att nå, tackade 128 ja till telefonintervjun (n=128) Barnen delades upp efter kognitiv nivå vid tidigare testning strax före eller i samband med skolstart 20
21 Studie II 21
22 Resultat Studie II The Preschool to School Study Mer än 90% av barnen som i förskoleålder fick tidig ASD-diagnos hade kvarstående neuropsykiatrisk problematik vid 9-13 år enligt A-TAC intervjun En motsvarande andel uppvisade problem inom flera områden ( Autism Plus ) Inga signifikanta skillnader mellan deltagargrupp och bortfallsgrupp (barnens funktionsprofil, föräldrars etnicitet) 22
23 Resultat Studie II ID-gruppen signifikant högre symtomnivåer avseende både ASD, AD/HD, och inlärning Korrelation mellan ASD och AD/HD symtom såväl i hela gruppen som i respektive grupp var för sig Distribution av ODD-problem skilde sig ej signifikant mellan de kognitiva grupperna 23
24 Konklusion Studie II The Preschool to School Study Få longitudinella studier som följt barn med ASD upp i skolåldern tydligt att stora svårigheter kvarstår, både med autism och annan samsjuklighet trots tidigare erhållen intervention i synnerhet hos barn med samtidig intellektuell funktionsnedsättning 24
25 Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Children with Borderline Intellectual Functioning and Autism Spectrum Disorder: developmental trajectories from 4 to 11 years of age Syfte: Uppföljning av barn 9-13 år med ASD och svag teoretisk begåvning (BIF/HFA) vid T2 med ny kognitiv testning samt föräldraintervjuer med A-TAC, Vineland (mäter adaptiv förmåga) samt en halvstrukturerad kvalitativ intervju med fokus på barnets fungerande i och utanför skolan 25
26 Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Vineland (Vineland Adaptive Behavior Scales, VABS-II) Intervju med föräldrar mäter adaptiva funktioner (verbala, vardagliga, sociala färdigheter hos barnen) Halvstrukturerad föräldraintervju rörande barnens skolsituation; studieprestationer och stödinsatser, kamratrelationer, allmänt beteende Sparrow et samt al. Vineland ev Adaptive samsjuklighet Behavior Scales, (Vineland -II) (språk, koncentration, aktivitetsnivå, tics mm)
27 Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study WISC IV: kognitiv testning omfattande verbala och perceptuella funktioner samt arbetsminnesoch snabbhetsfunktioner A-TAC intervju: med föräldrar Målgrupp: n= 50 barn 9-13 år med ASD diagnos i tidiga förskoleåren, och kognitiv nivå IK vid skolstart 27
28 Studie III 28
29 Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Halvstrukturerad kvalitativ föräldraintervju (n=41) 59% av barnen uppgavs ha ADHD symtom 51% uppgavs ha påtagliga kamratsvårigheter 44% uppgavs ha problem med tal/språk 24% uppgavs ha större inlärningssvårigheter i skolan 12% uppgavs ha motoriska problem 10% uppgavs ha tics 29
30 Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Vineland (n=41) 30
31 Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study A-TAC (n=36) 21 barn hade symtomnivåer motsv klinisk ASD och ytterligare 11 uppnådde subklinisk ASD-nivå 10 barn hade symtomnivåer motsv AD/HD och ytterligare 15 uppnådde subklinisk AD/HD-nivå 5 barn uppnådde nivån för Learning Disability/Intellectual Functioning och 6 för DCD (motoriska svårigheter) 31
32 Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Kognitiv testning (n=30) 7 barn < FSIQ 70 9 barn > FSIQ barn FSIQ (oförändrat) 32
33 Konklusion Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Kombinationen ASD och BIF benämns ibland högfungerande autism (HFA) trots kognitiv nivå i det lägre snarare än det högre normalintervallet kan vara vilseledande Barn med denna symtomkombination behöver följas upp brett avseende olika utvecklingsrelaterade områden, inklusive kognitiv funktion, samt är i behov av fortsatt stöd och insatser i skolan och på fritiden 33
34 Studie IV The Growing Out of Autism Study Recovery from the diagnosis of autism and then? Syfte: Uppföljning av barn 9-13 år som ej helt uppfyllde kriterier för ASD vid tiden före skolstart (T2) genom föräldraintervjuer med A-TAC (screening-intervju), Vineland (adaptiv funktion) samt halvstrukturerad kvalitativ intervju rörande barnets fungerande i och utanför skolan 34
35 Studie IV The Growing Out of Autism Study Studiegrupp: 17 barn, födda med tidigare ASD diagnos 13 med genomsnittlig begåvning, 4 med svag teoretisk begåvning 13 pojkar, 4 flickor 35
36 Resultat Studie IV The Growing Out of Autism Study Halvstrukturerad kvalitativ föräldraintervju: Hälften har extrastöd i skolan 12/16 har klara språkliga svårigheter 10/16 är överaktiva/impulsiva (6 AD/HD diagnoser) 6/16 är passiva 13/16 har koncentrationssvårigheter (4 medicinerar) 13/16 har någon form av samspelsproblem 15/16 har beteendeproblem, främst utbrott 36
37 Vineland (VABS II) Studie IV 37
38 Resultat Studie IV The Growing Out of Autism Study Tre barn bedömdes enligt A-TAC ånyo uppfylla kriterier för ASD och tre för AD/HD (två för både och) Ytterligare sex barn hade fortfarande gränssymtom för ASD respektive AD/HD (tre för både och) 38
39 Konklusion Studie IV The Growing Out of Autism Study Även barn som under uppväxten inte längre helt bedöms uppfylla kriterier för ASD bör få fortsatt uppföljning över lång tid Flertalet hade kvarstående svårigheter som stämmer med begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) och hade fortsatt behov av stödinsatser 39
40 Sammanfattning avhandling Tidiga regleringssvårigheter signifikant vanligare hos små barn som senare fick ASD jämfört med matchad jämförelsegrupp I hela gruppen kvarstod ASD hos 90% av barnen i 9-13 åå och ungefär lika många hade samsjuklighet i form av AD/HD, inlärningssvårigheter, beteendeproblem mm Barnen med svag teoretisk begåvning (BIF) kring skolstart hade i mellanstadieålder varierande resultat på begåvningstest men överlag försämrad adaptiv funktion och kvarstående utvecklingsrelaterad problematik Några av de barn som vid första uppföljningen ej helt bedömdes uppfylla kriterier för ASD, gjorde det vid andra uppföljningen i 9-13 åå, och flera hade också annan samsjuklighet samt nedsatt adaptiv funktion 40
41 Sammanfattning avhandling Autism visar sig tidigt och har hög samsjuklighet med andra utvecklingsavvikelser ( Autism Plus ), medförande påtagliga funktionsnedsättningar Viktigt att tidigt hitta barn med ASD och att inte släppa dem! Återkommande uppföljningar är nödvändiga under uppväxten och behovet av stöd är stort, såväl för det enskilda barnet som för familj och skola 41
42 Tack till Barn & familjer i studierna Göteborgs universitet, Gillbergcentrum (GNC) Mina handledare Elisabeth Fernell, Christopher Gillberg och MaiBritt Giacobini Personal och forskare vid GNC Projektteamet i Sthlm Min mentor Kerstin Malmberg Jonas Olsson för grafisk design Finansiärer (PRIMA Barn och Vuxenpsykiatri, Stiftelsen Greta Johanssons & Brita Anderssons Minnesfond, Lundgrenska stiftelserna, Kempe Carlgrenska fonden, Per & Annmari Ahlqvists Stiftelse, Centrum för Psykiatrisk Forskning Karolinska Institutet) 42
43 Tack! 43
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson barnpsykiater, med dr 170313 www.gnc.gu.se Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund Carlsson L.,
Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Klarar alla barn skolans mål?
Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Autism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Att ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.
Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska
Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund
Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.
HjällboSamverkan Små barn
HjällboSamverkan Små barn Barnets resa i vården sammanhållen vård av barn och samverkan mellan olika specialiteter Presentation för Södra Älvsborgs Delregionala politiska samråd 2017-01-19 Gudrun Nygren
Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?
Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs
Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom
Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Adam Helles, Leg psykolog/medicine doktor Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Psykiatriska kliniken Linköping, Region Östergötland Asperger syndrom(as)/högfungerande
ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Autism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,
Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects
Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects Ida Lindblad Med. Dr, Leg psykolog Huvudhandledare: Bihandledare: Professor Elisabeth Fernell Professor Christopher Gillberg Docent Eva Billstedt
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Neuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Uppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Inför skolstart Checklista Datum Signatur Vineland II HSQ Vardagliga situationer Kognition TOM (valbar, ej obligatorisk)
Svensk Intresseförening för Tal och Språk
När språkstörning föreligger samtidigt som annan funktionsnedsättning eller Vid språkstörning var observant på möjligheten av annan samtidig funktionsnedsättning Svensk Intresseförening för Tal och Språk
Autism bakgrund och tidig upptäckt
Autism bakgrund och tidig upptäckt Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Hur
Neuropsykologer 9 december Ulla Ek Elisabeth Fernell
Neuropsykologer 9 december 2011 Ulla Ek Elisabeth Fernell En historisk återblick på skolan I undervisningsplanen för folkskolan som kom 1955 beskrivs hjälpklassernas funktion utförligt hur barnet får
Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning
Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning Slutrapport Ulla Ek Elisabeth Fernell DNR 322 1781/05 Proj nr 634-10398 Lindrig utvecklingsstörning diagnos kräver
Ätstörningar och ESSENCE
Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren Matproblem
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar
Uppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Baslinje och insatser Checklista Signatur Underlag för autism diagnos F84 Misstänkt intellektuell funktionsnedsättning
Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013 Öl. Med.dr Gudrun Nygren Intervention Intervention är åtgärder/ingripanden som syftar till att förbättra eller
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll
Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?
VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET? Annica Nilsson, Riksförbundet Attention Marie Adolfsson, Attention Utbildning www.attention.se 1 INNEHÅLL Film från projektet Attention fri (7
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet 14.000 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Ny behandling vid autism
Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser
Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden
Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
ESSENCE och trotssyndrom
ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots
Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare
Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning
ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)
ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg
Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?
Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?
SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? Malmö 12 november CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI & GILLBERGCENTRUM, GÖTEBORGS
Flickor med autismspektrumstörning (ASD)
Flickor med autismspektrumstörning (ASD) Autism och Aspergerföreningen i Göteborg 27 oktober 2014 Click to edit Master subtitle style Svenny Kopp, överläkare, med.dr. Gillbergcentrum Göteborgs Universitet
Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke
Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Förekomst. Förekomst. Definition ADHD. Mobbning - Stress - Skolresultat bland barn med ADHD
Mobbning - Stress - Skolresultat bland barn med Kan samverkan förbättra barnens vardag? Centrum för forskning om funktionshinder Uppsala 15 mars 212 Kirsten Holmberg Barnneurolog, med dr Institutionen
Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam
. Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric
ESSENCE i ett livsperspektiv
ESSENCE i ett livsperspektiv Christopher Gillberg, MD, PhD Gillberg Neuropsychiatry Centre (Gillbergcentrum) vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, DSBUS, och Kochis Universitet och Prefektur
Habiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Tidig upptäckt av autism och andra
Tidig upptäckt av autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter Mötet med familjen på BVC VÄRNA VÅRA YNGSTA STOCKHOLM 16-17 OKTOBER GUDRUN NYGREN, MED DR GILLBERGCENTRUM GÖTEBORGS UNIVERSITET ÖVERLÄKARE
Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn
Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Ann-Charlotte Smedler Psykologiska institutionen Stockholms universitet SNPF 23-24 november 2006 1 Varför är tidig identifikation
Mottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Effektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se
ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller
De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser
Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser Ingrid Hansson & Rosalba Dall Arche BUP Stockholm-Sydost Utvecklingspsykiatriska enheten www.barnsutveckling.se Länk till intro:
Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning
Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Ida Lindblad, Leg psykolog, Med Dr Föräldrastöd Nationell strategi för föräldrastöd som utformats utifrån förslag i
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Grundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE
SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE Dyslexiföreningen, Malmö 10 november 2016 CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI
Uppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Autismspektrumtillståndförekomst
Autismspektrumtillståndförekomst och riskfaktorer Selma Idring Nordström Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Utvecklingspsykiatriska Enheten BUP Sydost, SLL Handledare: Cecilia
Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder
Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder Hälsobesöket vid 2,5 års ålder omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen. Vid 2,5 års ålder rör sig barnet lätt och ledigt.
Utredning och diagnostik av adhd
Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.
Uppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Inför skolstart Checklista Datum Signatur Vineland II HSQ Vardagliga situationer Kognition TOM (valbar, ej obligatorisk)
Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13
Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också
Sammanfattning av statistikuppgifter
Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
Autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-294780 Fastställandedatum: 2018-01-25 Giltigt t.o.m.: 2019-01-25 Upprättare: Ulrika S Mjöhagen Fastställare: Kristina Lingman Autism, intellektuell
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Psykisk ohälsa och missbruk. Forskare Jenny Rangmar, fil dr i psykologi
Psykisk ohälsa och missbruk Forskare Jenny Rangmar, fil dr i psykologi Innehåll Hur gick det för de alkoholskadade barnen? Vård- och stödsamordning för personer med samsjuklighet i Partille kommun Hur