Klarar alla barn skolans mål?

Transkript

1 Klarar alla barn skolans mål? /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet

2 Gillbergcentrum

3 Barn och ungdomscentrum i Mariestad

4 Kan alla barn klara skolans mål? Många elever, särskilt på högstadiet, upplever skolan som en plåga då de inte klarar att möta de uppställda betygskraven Det handlar om en stor grupp elever; ungefär procent av en årskull har en svagare teoretisk begåvning och ungefär 5 procent har stora koncentrationsproblem. För en betydande andel sammanfaller svårigheterna Artikel DN Debatt 10 augusti, 2014

5 Kan alla barn klara skolans mål? Vi ställer också frågan hur kraven när det gäller förmågor som att planera, analysera och reflektera är anpassade efter barns kognitiva utvecklingsnivå Enligt vad vi kunnat få fram finns ingen sådan analys genomförd av Skolverket. Tyvärr tycks denna fråga inte vara av skolpolitiskt intresse Artikel DN Debatt 10 augusti, 2014

6 Kan alla barn klara skolans mål? Vi ser också att för de mer praktiskt begåvade eleverna har skolsituationen försvårats; ökade krav på teoretiska och exekutiva förmågor krävs också för att få godkända betyg i till exempel idrott och musik Artikel DN Debatt 10 augusti, 2014

7 Kan alla barn klara skolans mål? Vi frågor oss vilken teoretisk begåvning som outsagt krävs och är en förutsättning för att klara skolans uppsatta mål/krav Artikel DN Debatt 10 augusti, 2014

8 Kan alla barn klara skolans mål? Det är rimligt att fråga sig om denna skillnad mellan många elevers grundförutsättningar och skolans krav kan ligga bakom och ofta vara en orsak till psykisk ohälsa bland barn och unga Kan det vara rätt att ställa upp generella mål för alla barn som garanterar att ungefär 15 procent från början är dömda att aldrig uppnå dem? Artikel DN Debatt 10 augusti, 2014

9 Generell kognitiv funktion mätt med IQ Svår utveckl. störning Lindrig utveckl. störning g som kan ha lindrig utveckl.störn. Svag begåvn. IQ<50 IQ IQ IQ 100 Illustration utgående från en teckning av psykolog Ingrid Adolfsson

10 DSM-5 Intellektuell funktionsnedsättning ersätter termen utvecklingsstörning Brister i intellektuell funktion enligt IQ test och enligt klinisk bedömning IQ understigande 70+5 Adaptivt kriterium, vardagsfungerande, avgör svårighetsgraden - och behovet av stöd Barn med utvecklingsstörning har rätt till det pedagogiska stöd som ges inom särskolan

11 Lätt utvecklingstörning en svår diagnos att ställa Ibland uppmärksammas inte problem förrän barnet börjat skolan I skolåldern märks inlärningssvårigheter i teoretiska ämnen Svårare ju mer de teoretiska kraven ökar Barnet är inte riktigt i nivå med jämnårigas intressen/ aktiviteter i lekar, spel, samtal Om inte svårigheterna uppmärksammas risk för överkrav och oförståelse från omgivningen och nedsatt självkänsla hos barnet

12 Svag begåvning Normalt, men inte problemfritt (Adolfsson och medarb. 2002) Ca 13-14% har en teoretisk begåvning i IQ-intervallet Tillhör den vida normalvariationen, innebär ingen diagnos Betydelse för skolresultat? Hur blir det när svagbegåvning föreligger samtidigt som koncentrationssvårigheter Hur är skolans mål/kunskapskrav satta? Klarar eleven med svag begåvning de uppsatta kraven?

13 Koncentrationssvårigheter/ADHD Teckning: psykolog Ingrid Adolfsson, Karol.univ.sjh/ Huddinge

14 Vid ADHD - Problem med exekutiva funktioner Ger svårigheter att: planera, organisera, prioritera styra uppmärksamheten arbeta mot ett mål - uthållighet/motivation bedöma tiden/känslan för tid vara flexibel i tanken komma ihåg instruktioner arbetsminne hantera frustration/modulera känslor klara impulskontroll/självreglering

15 ADHD - Exekutiva funktioner nedsatta Illustration till hur situationen är för många barn/ ungdomar med ADHD Vi försöker träna barnen i att engagera sig i sin egen återupplivning

16 Fidgety Phil, 1845

17 ADHD - inte vilka bokstäver som helst A D H D Allvar Diagnos Hjälpen ska ges med ett Habiliteringsperspektiv Didaktik (ffa skolålder)

18

19 Attention Deficit Hyperactivity Disorder Vanligt Förbises lätt Varierande symtompresentation Viktigt att känna igen ADHD då bilden inte alltid presenteras med kärnsymtomen

20 ADHD - risker Att underprestera relaterat till sin begåvning - i skolan Du kan bara du vill Risker relaterade till impulsivitet och bristande förmåga att se konsekvenser Att söka sig till droger självmedicinering

21 Bok om ADHD, om kriminalvårdsprojektet på Norrtäljeanstalten och 3 intervjuer med personer som deltagit i projektet, författare Annika Brar

22 Barn med dubbla risker Barn som lever i en socialt ogynnsam miljö har ökad sannolikhat att också ha egna utvecklingsneurologiska funktionsproblem Dubbla risker Hög ärftlighet när det gäller olika former av kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva svårigheter hos vuxna hur påverkas vardagslivet? - ekonomi, arbete, relationer Av största vikt att barnet får hjälp utifrån båda dessa aspekter

23 Några procentsiffror - förekomst - skolålder Intellektuell funktionsnedsättning ca1.5 till närmare 2% ADHD ca 5% Autismspektrumtillstånd drygt 1% Språkstörning/dyslexi ca 5% Tics/Tourettes syndrom ca1% Depression/irritabilitet/ångest 2-5% Överlappningar mycket vanligt ESSENCE - 10% av skolbarn

24 ESSENCE Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations (Gillberg 2010) Tidiga symtom/kombinationer av symtom som medför behov av klinisk bedömning I tidigt skede inte alltid solklart om kriterier för specifik diagnos uppfylls ESSENCE är ingen diagnosterm, men sammanfattar problemområden för en stor grupp

25 f Utvecklingsneurologi/neuropsykiatri Olika funktionsproblem är tätt sammanvävda Team för utredning/insatser/uppföljning behöver vara anpassade till det Våra befintliga organisationer tar ej tillräcklig hänsyn till detta

26 Koncentrations-/inlärningsproblem hos skolbarn En studie i en Stockholmskommun Formulär till lärare och till föräldrar för att fånga koncentrations-/ och inlärningsproblem hos barn i årskurs barn av nära 600 barn hade en symtomgrad som indikerade problem 144 barn kunde få ett begåvningstest (WISC-III) Intervjuer avseende koncentrationsproblem/adhd (Ek och medarb. 2004)

27 Koncentrations-/inlärningsproblem hos skolbarn Två huvudgrupper framträdde: - En grupp med svag begåvning - En grupp med koncentrationsproblem

28 Uppföljning i årskurs 9 En uppföljning gjordes i årskurs 9 av barnen som uppvisat koncentrations - och inlärningsproblem i årskurs 4 Uppföljning gjordes avseende betyg - En grupp som hade en svag teoretisk begåvning -En grupp med begåvning i genomsnittet. Men med koncentrationsproblem/beteendeproblem/adhd (Ek och medarb.2010)

29 Uppföljning av barn med ADHD och med inlärningsproblem slutbetyg i årskurs 9 Maximalt betyg som gick att få i årskurs 9= ämnen, G=10, VG=15, MVG=20 Jämförelse mellan tre grupper elever för vilka betyg kunde granskas: ADHD, 39 elever, medelbetyg 147 Andra inlärningsproblem, 80 elever, medelbetyg 159 Övriga, jämförelsegrupp, 417 elever, medelbetyg 216

30 Uppföljning av barn med ADHD och med inlärningsproblem slutbetyg i årskurs 9 Grupperna med ADHD och med inlärningsproblem hade signifikant lägre medelbetyg i årskurs 9 jfm jämförelsegruppen Andelar som nådde målen för att komma in på gymnasiet: 72%, 68% and 92% i av eleverna med ADHD, inlärningsproblem och i jämförelsegruppen

31 En uppföljning i årskurs 9 av elever med svag teoretisk begåvning i årskurs 4 Av nära 600 elever i årskurs 4 i den aktuella kommunen hade 144 testats med begåvningstest då de hade rapporterade inlärnings- och koncentrationsproblem Uppföljning avseende betyg i årskurs 9 83 IQ: > IQ: 70-84

32 Betyg i årskurs 9, för barn med koncentrations- och inlärningsproblem, relaterat till begåvningsnivå IQ Svag begåvning pojkar IK>84 Genomsnittl. begåvn. flickor Total *(p< 0.005) Det genomsnittliga meritvärdet för dem som gick ut årskurs 9 vårterminen 2009 i Sverige var 208,8

33 Slutsats ADHD medför risk för att elever underpresterar i skolan, i relation till sin begåvning Elever med koncentrationsproblem behöver ökat stöd, ett stöd för tanken Svagbegåvade elever behöver anpassad undervisning för att lyckas efter sin förutsättningar Två viktiga grupper som behöver uppmärksammas

34 Vardagsfungerande hos elever med lindrig utvecklingsstörning och elever med ADHD 33 elever med lindrig intellektuell funktionsnedsätttning 27elever med ADHD ABAS (Adaptive Behaviour Assessment System) besvarades av lärare Gruppen med ADHD lägre adaptiv förmåga än gruppen med lindrig utvecklingsstörning (Lindblad och medarb 2013)

35 Planerat projekt i VG regionen: Kan alla barn klara skolans mål? Två kommuner Elever i årskurs 6 Kognitiv bedömning, av psykolog Lärarinformation Måluppfyllelse VT i årskurs 6 Projektet har stöd av SPSM

36 När/varför kartlägga/utreda När barnet behöver särskilda insatser/stöd För att förstå barnets problematik och graden av svårigheterna För att kunna ge ett så anpassat stöd som möjligt För att ge barnet bästa möjligheter till inlärning och fungerande utifrån sina förutsättningar För att undvika att barnet känner misslyckande och får negativ självkänsla För att veta om någon medicinsk faktor behöver utredas

37 Stöd/hjälp/insatser Att vuxna förstår barnets grundläggande svårigheter I många situationer ett stöd för tanken ledtrådar, påminnelser, hjälp vid övergångar/ förändringar, bild-/textstöd Hjälp at the point of performance i ögonblicket för utförandet Vid ADHD: möjlighet till medicinering som tillägg till pedagogiska insatser

38 Att tänka på Barn blir vuxna, vuxna har varit barn Samhället allt mer krävande avseende kognitiv kapacitet Begreppet psykisk ohälsa hur många har kognitiva svagheter i en sådan grupp?

39 Dags för ESSENCE team - samverkan När det gäller barn/ungdom: yrkespersoner från barnmedicin/ barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering i ESSENCE teamet BVC, skola och vårdcentral, socialtjänst har nära samarbete med ESSENCE-teamet och remitterar dit när en närmare utredning behövs avseende barn och ungdomar med avvikelser i utveckling och beteende En ingång, en dörr som är öppen Samarbete med vuxenpsykiatri

40 Sammanfattningsvis Det handlar om många barn och ungdomar Vi vet mycket om olika typer av kognitiva svårigheter och om vilken hjälp som barnet behöver Vi måste känna igen svårigheterna även när de yttrar sig i beteende Vid problem behöver svårigheterna kartläggas/utredas och stöd/insatser/behandling ges Diagnos betyder genom kunskap Viktigt att också identifiera barnets styrkor/intressen Ett viktigt mål: att kunna genomföra sin skolgång med självkänslan i behåll

41 Tack till Alingsås!