Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Transkript

1 Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar: Verksamt i skolan och Verksamt i förskolan. Utgångspunkten är ökad förståelse och praktiska konkreta strategier för att förebygga och hantera utmaningar i vardagen i arbetet med barn, ungdomar och vuxna. För en del personer innebär vardagen stora utmaningar. Många av de situationer personal upplever svåra att hantera är kopplade till att kraven är högre än de förmågor och färdigheter individen besitter i stunden. Barn utvecklas i olika takt och som vuxna är variationen stor mellan olika personer. Att återkommande uppleva tillkortakommanden sätter sig på självförtroendet och kan i vissa situationer skapa stress som leder till olika reaktioner och olika handlingar. Kunskapen har ökat om hur vi kan förstå det som sker i vardagen och vad vi kan göra för att hantera svåra och utmanande situationer samt hur vi ska förebygga att de uppstår. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Vilka föreläser vi för? Förskolor, skolor och fritidshem, psykiatriska enheter, somatisk vård, habiliteringsverksamheter, socialtjänst, boenden, enheter för vuxenstuderande, trafikskolor och andra verksamheter. Några exempel på vanliga föreläsningar (se mer utförligt nedan): Utmaningar i förskolan Utmaningar i skolan, fritidshem och andra verksamheter Konsten att styra sig själv Lågaffektivt bemötande - att hantera och förebygga utagerande beteende Ett framgångsrikt arbete som resurspedagog att hantera och förebygga problemskapande beteenden Att lyckas i svåra möten med vårdnadshavare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vardag och utveckling Att förstå och arbeta med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Elever med neuropsykiatriska svårigheter vad gör vi och varför? Svårt med teoretiskt tänkande hur märks svårigheterna och hur kan vi stötta lärandet? Samtliga föreläsningar kan anpassas till verksamhetens målgrupp och vardag. Vi gör hela tiden nya föreläsningar fråga oss om du önskar någon specifik inriktning.

2 Blandat ur innehållet från olika föreläsningar: Hur kan vi förstå det som händer i vardagen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och problemskapande beteenden. Hur kan du förebygga och hantera problemskapande beteenden? Vilka krav kan du ställa på individen? Vilka förhållningssätt och strategier är utvecklande och framgångsrika? Träning, hjälpmedel och anpassning - när ska man göra vad? Hur kan ett systematiskt arbetssätt gagna alla Hur kan du skapa fler positiva stunder för individen och samtidigt må bättre själv Några populära föreläsningar Föreläsningarna görs oftast som halvdagar/kvällar (3 timmar) men kan kortas eller utökas till heldagar samt anpassas till olika grupper. Utmaningar i förskolan För en del barn innebär förskolans vardag stora utmaningar. Många av de situationer pedagoger upplever svåra att hantera är kopplade till att utvecklingen av förmågor och färdigheter sker i så olika takt för olika barn. Vardagliga situationer såsom samling och måltider, lek och skapande, övergångar och val kan leda till att barnet upplever misslyckande. I dessa stunder är det inte ovanligt med beteenden som ställer till det för såväl barnet, kamraterna som personalen. Men vad är det som leder till problemskapande beteenden? Hur tar du kommandot i kritiska situationer? Och hur kan du öka de positiva stunderna? Så kan du förebygga och hantera problemskapande beteenden Vilka krav kan du ställa på barn i olika situationer? Utvecklande och framgångsrika förhållningssätt och strategier Ett systematiskt arbetssätt som kan gagna alla, såväl barn som vuxna Hur kan du skapa fler positiva stunder för barnen och samtidigt må bättre själv? Lågaffektivt bemötande i förskolan Att hantera och förebygga utagerande beteende och utbrott För en del barn är vardagen i förskolan återkommande en utmaning. Konflikter och frustration kan uppstå i såväl rutinsituationer som samvaro och lek. Ibland är det lätt att se vad det är som upprör och när, men ibland upplevs det omöjligt. För vissa barn stiger ilskan till en nivå där barnet förlorar kontrollen över sig själv. Det är då vi ser barn som exempelvis förstör, slåss, kastar saker eller rymmer. Hur bör du göra för att hantera dessa situationer, men framförallt att förebygga så att de inte uppstår igen? Frustration, ilska och självstyrning hur hör det ihop? Att förstå uppkomsten av utmanande situationer? Affektsmitta om affekter och behovet av att bevara sitt lugn Att hantera utbrott och utagerande beteenden vad du gör i varje steg? Vad säger lagen om tvångsanvändning? Relation, omvårdnad och de minsta barnen vad behöver du tänka på? Att analysera utmanande händelser med fokus på att de inte ska återkomma. En modell för ett systematiskt arbetssätt som underlättar det förebyggande arbetet och förståelsen av vilka anpassningar du behöver göra.

3 Lågaffektivt bemötande i skolan Att hantera och förebygga utagerande beteende och utbrott För en del elever är skolvardagen fylld av utmaningar och misslyckanden. Konflikter och frustration kan uppstå i många situationer. Ibland är det lätt att se vad det är som upprör och när, men ibland upplevs det omöjligt. Iblan stiger ilskan till en nivå där eleven förlorar kontrollen över sig själv. Det är då vi ser elever som exempelvis förstör, slåss, kastar saker eller rymmer. Hur bör du göra för att hantera dessa situationer, men framförallt att förebygga så att de inte uppstår igen? Frustration, ilska och självstyrning hur hör det ihop? Att förstå uppkomsten av utmanande situationer? Affektsmitta om affekter och behovet av att bevara sitt lugn Att hantera utbrott och utagerande beteenden vad du gör i varje steg? Vad säger lagen om tvångsanvändning? Relation och förståelse vad behöver du tänka på? Att analysera utmanande händelser med fokus på att de inte ska återkomma. En modell för ett systematiskt arbetssätt som underlättar det förebyggande arbetet och förståelsen av vilka anpassningar du behöver göra. Att lyckas i svåra möten med vårdnadshavare Samtal och kontakt med vårdnadshavare är en viktig del i verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Ofta fungerar det bra och känns lätt men ibland uppstår svårigheter i kommunikationen och synen på vad som behöver göras. Känslor av obehag och frustration är inte ovanliga. I svåra lägen är nödvändigt att finna en framkomlig väg tillsammans. Samtalet är ett viktigt verktyg men hur gör du för att det ska bli konstruktivt och leda framåt. Hur kan du se till att relationen till vårdnadshavaren inte spricker? Varför blir en del relationer så svåra och vad kan du göra för att skapa en positiv utveckling? Den ömtåliga relationen vad behöver du tänka på? Information och kommunikation i svåra lägen telefon, mejl och samtal. Att förstå och hantera känslor, såväl hos dig själv som hos andra Vad ska du tänka på inför, under och efter planerade möten med vårdnadshavare Kroppsspråk, gester och ordval fallgropar och framgångsfaktorer Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser hamnar oftare i problemskapande situationer än sina jämnåriga. Att anpassa vardagen i förhållande till den som har en funktionsnedsättning är nödvändigt. Men hur förstår vi varför det blir som det blir? Hur kan vi stötta dessa barn och ungdomar att nå längre och öka möjligheten till lärande, välmående och samvaro med andra. Adhd, autism och andra funktionsnedsättningar vad behöver du tänka på? Diagnosers möjligheter och begränsningar Utvecklingen av språk och tanke hör ihop hur stöttar vi bäst? Anpassning, träning och hjälpmedel när använder du vad? Hur kan du skapa fler utvecklande och positiva situationer för dessa barn och ungdomar?

4 Ett framgångsrikt arbete som resurspedagog i skolan Att hantera och förebygga problemskapande beteenden Många elever upplever återkommande misslyckanden i vardagliga skolsituationer. Det gäller såväl elever med som utan diagnoser. Som resurspedagog är det viktigt att förstå vad som leder till att utmaningarna blir så stora. I stunden behöver eleven/eleverna stöttning och det gäller att kunna avväga hur mycket hjälp som behövs. Målet är att så småningom klara av utmaningar alltmer på egen hand en process som går olika fort. Lärande och välmående ligger hela tiden i fokus och resurspedagogen har många gånger en helt avgörande betydelse för att vända en utmaning till en framgång. Att eleven upplever sig lyckas är helt nödvändigt för att tillgodogöra sig såväl undervisning som nya strategier för att hantera vardagliga utmaningar. Det finns alltmer kunskaper om vad som är viktigt för att lyckas i detta ofta svåra uppdrag. Hur kan du bättre förstå varför det blir som det blir i stunden? Adhd, autism och andra funktionsnedsättningar vad behöver du tänka på? Kritiska situationer i skolan hur kan du vara steget före? Bemötande och ett lyckat coachande förhållningssätt Att finna sin roll som resurspedagog Vad kännetecknar det goda samarbetet mellan dig och andra på skolan? Att underlätta för eleven och samtidigt må bättre själv Elever med neuropsykiatriska svårigheter vad gör vi och varför? Många pedagoger upplever att de inte har tillräcklig utbildning när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är osäkra på hur de ska förstå de svårigheter de ser. Lärarutbildningen innehåller endast lite specialpedagogik och även om man känner till diagnoserna och vet ungefär vad de innebär kan det vara svårt att se hur hjälpen ska utformas i den konkreta skolvardagen. Utbildningsdepartementet har också uppmärksammat detta och lagt förslag om hur kompetensen ska kunna förstärkas. För att hitta strategier som fungerar i klassrummet behövs kunskap om de underliggande svårigheterna som eleverna kan ha men också medvetenhet om vilka situationer under skoldagen, eller moment i arbetet, som kan vara särskilt utmanande. Alla individer är dessutom olika. Det som blir besvärligt för en elev kanske inte är det för en annan. Vad kan vara särskilt besvärligt i skolmiljön för elever med neuropsykiatriska svårigheter? Hur kan du identifiera dessa situationer? Vad är det för konkreta insatser som hjälper? Hur kan den tysta kunskap som finns hos erfarna pedagoger användas på ett systematiskt sätt? På vilket sätt kan du och kollegorna på skolan utveckla strategier för bemötande? Hur kan arbetssättet utvecklas för att ta till vara på kunskap som redan finns? Svårt med teoretiskt tänkande Hur märks svårigheterna och hur kan vi stötta lärandet? Kraven på förmågan att ta till sig teoretisk kunskap ökar i skolan och fokus på längre och mer teoretiska utbildningar är stor i samhället. En del har mycket lätt för att lära sig och andra har det betydligt svårare. Dessa svårigheter kan ofta ses redan i förskoleåldrarna men får större betydelse ju längre upp i skolan som eleven kommer. En del barn och

5 ungdomar har en lindrig funktionsnedsättning på detta område, som upptäcks sent under skolgången eftersom de kunnat dölja sina svårigheter. Andra har en intellektuell kapacitet som ligger inom det normala området, men där kraven successivt ändå blir för höga för dem. Att vi inte uppmärksammar svårigheter med teoretisk tänkande tillräckligt kan innebära att barn och ungdomar ställs inför överkrav under många år. Konsekvenserna kan bli stora för individen. Därför behöver vi bli bättre på att uppmärksamma elever med dessa svårigheter och använda oss av de strategier som kan hjälpa elevens lärande. Hur utvecklas barns förmåga till teoretiskt tänkande? Vad är abstrakt och teoretiskt? Språk och tanke hör ihop men hur? Elevens förutsättningar i förhållande till skolans krav Hur kan man anpassa undervisningen till elevens förutsättningar? Hur kan vi inom skolan bli bättre på att tidigt upptäcka dessa elever? Provivus drivs av grundarna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt. Vi är båda psykologer och har arbetat tillsammans med utbildning, handledning och utvecklingsarbete sedan Provivus AB grundade vi Både Gunilla och David är författare till ett flertal publikationer, medlemmar i Sveriges psykologförbund och i ett psykolognätverk för lågaffektivt bemötande. Gunilla Carlsson Kendall är leg psykolog och arbetar med utbildning och handledning av pedagoger, psykologer och andra professionella inom bl a förskola och skola, psykiatri, socialtjänst, habilitering och barnmedicinsk verksamhet. Gunilla har mångårig erfarenhet av utredningar av barn med inlärningssvårigheter och neuropsykiatrisk problematik. Tidigare var Gunilla verksam både som klinisk psykolog på Karolinska universitetssjukhuset och som skolpsykolog. David Edfelt är leg psykolog och arbetar med utbildning, handledning och utveckling av grupper och organisationer. Han handleder pedagoger, elevhälsoteam m fl i förskolor, skolor, fritidshem samt personal inom boenden och ledningsgrupper inom främst vård, skola och omsorg. David har under många år även arbetat med utvecklingsprocesser inom organisationer och grupper såväl inom kommuner, landsting och statliga verksamheter som privata företag och ideella organisationer. David arbetade tidigare som samordnare för 15 utredningsteam för barn och ungdomar på Karolinska universitetssjukhuset och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt som psykolog inom förskola/skola och barnpsykiatri. David undervisar sedan 2007 på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Kontaktperson David Edfelt tel: epost: david.edfelt@provivus.se web: provivus.se