Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Transkript

1 Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter? Vad ställer skolan för krav? Sänka kraven på vilket sä?? Vad hjälper? Hur möter vi familjerna? Hur kommer vi fram Lll vad som är rä? åtgärd? Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter? Individuella faktorer: Egna svårigheter med KoncentraLon KogniLv nivå Förståelse Språk, kommunikalon RelaLoner Psykiska svårigheter MoLvaLon osv FamiljesituaLon Problem Möjlighet a? få hjälp och stöd i hemmet Andra stödmöjligheter: kamrater, andra vuxna etc Bris^ällig skolgång Flykt Y?re faktorer: Kravnivån Intellektuell kapacitet ExekuLva funkloner Psyko- sociala omständigheter Skolans organisalon Struktur Bemanning OrganisaLon i klassrummet Fånga elevernas intresse, entusiasmera, förmåga a? möta eleven Överblickbar, tydlig process KamratrelaLoner, gruppfaktorer Specifika eller generella problem? Språkstörning, språkförsening ADHD AuLsm Lindrig intellektuell funklonsnedsä?ning Motorisk koordinalonsstörning PercepLonssvårigheter Inlärningsproblem som dyslexi och dyskalkyli Svängningar i humöret Toure?es syndrom etc ESSENCE - (early symptoma,c syndromes elici,ng neurodevelopmental clinical examina,ons) Ung 10 % av alla skolbarn (13% bland pojkarna och 7% av flickorna) enligt Christopher Gillberg Svårigheter inom e? område är oia associerat med andra svårigheter Essence- utredning: Symtom före skolstart som medför tydlig funklonsnedsä?ning inom något/några av följande områden: Allmän utveckling Motorik Språk/kommunikaLon Social interaklon Uppmärksamhet AkLvitetsnivå Allmänt beteende Sinnesstämning Sömn/uppfödning Diagnosen är sällan svaret på de pedagogiska utmaningarna Uppdraget för skolan är a? anpassa den pedagogiska verksamheten eier elevens behov och skapa förutsä?ningar för fortsa? lärande, oavse? om det finns en diagnos eller ej. 1

2 Vad krävs av elever i grundskolan idag? Arbeta självständigt Ta ansvar för si? eget lärande Välja oändliga möjligheter! Kunna hantera många intryck, från olika håll Problembaserat lärande, Vetenskapligt och teorelskt: Söka informalon Kategorisera Se övergripande samband HypoteLskt vad om? Tänka logiskt och systemalskt Sammanställa och dra slutsatser Lärande Olika förutsä?ningar samma mål? På samma Ld? För skolan är det viklg(as)t a? vara bäst? Hur påverkar det förhållningssä?et Lll de elever som inte lyckas? VikLga funkloner för lärande Minne Arbetsminne ExekuLva funkloner TeoreLsk tänkande Intelligens Begåvning KoncentraLon ExekuLva funkloner: Konsten a? styra sig själv Utvecklas under uppväxten Kräver vi mer och mer av idag både i samhället och i skolan Är en grundbult i neuropsykiatrisk problemalk som exempelvis ADHD 2

3 ExekuLva funkloner: Vad behövs för a? styra sig själv? Kontrollera sin uppmärksamhet SelekLv uppmärksam fokusera på något och inte låta sig avledas av annat Upprä?hålla uppmärksamheten Bromsa impulser Sä?a upp mål Planera tänka ut i förväg Sä?a igång Lösa problem tänka ut en strategi Använda en viss strategi i en viss situalon ExekuLva funkloner KogniLv flexibilitet Arbetsminne kunna hålla informalon Lllräckligt länge för a? kunna lösa problem med hjälp av den Växla uppmärksamhetsfokus avsluta en sak och gå Lll en annan Överföra informalon från en situalon Lll en annan Växla mellan lång och kortsiklga mål Stämma av om jag är på rä? väg ExekuLva funkloner handlar också om känslor Medvetenhet om egna och andras vilja och önskemål Kunna sä?a sig in i hur den andre tänker och känner Förmåga a? hantera sina egna känslor och impulser Kunna styra si? eget beteende eier regler och överenskommelser Vilka situaloner i skolan kan vara svåra för elever med exekulva svårigheter? Förfly?ningar Förändringar Eget ansvar Nya personer vikarier Koncentrera sig på en sak i en slmulansrik miljö Leka på skolgården Schemabrytande aklviteter Hålla reda på saker Hålla reda på Lden Använda lagom mycket Ld Växla mellan olika aklviteter Handskas med frustraloner Samarbeta med andra barn Vänta på sin tur Stå ut med tråkiga uppgiier 3

4 När det är svårt med Lden: - Är det svårt a? lära sig klockan stabilt, liksom andra Ldsbegrepp: årslder, månader, dagar - Är det jobbigt a? det inte ringer in lä? a? komma försent - Är det svårt a? hålla lagom tempo - Kan det vara svårt a? hålla reda på vilken dag det är, om det är på morgonen eller på eiermiddagen, vilken dag som kommer eier vilken Är det svårt a? planera Problem med arbetsminnet påverkar Förmågan a? hålla informalon, instrukloner kvar i huvudet: Glömsk : tappar bort saker Glömmer a? följa instrukloner. Svårt a? memorera fakta, stavning, datum etc Svårt a? göra beräkningar i huvudet Glömmer en del av e? problem medan man arbetar med e? annat Svårt a? sammanfa?a Kan ha svårt a? plocka fram minnen, har därför svårt a? lära sig av misstag Svårigheter Gå mellan olika klassrum, planera e: skolarbete, prioritera, styra sig själv i både sociala och arbetsmässiga situa,oner. Hur mycket hinner man på 15 minuter? Vad innebär en liten stund? Om jag har 14 dagar på mig, hur långt är det? När behöver jag gå och hämta mina böcker för a: hinna i,d,ll lek,onen? Stå ut med a: repetera saker för a: automa,sera, göra sådant som är tråkigt för a: bli av med det, försöka en gång,ll om jag misslyckades första gången. Tänk konkret: Vad hjälper? Hjälp,ll med planen. Påminn, förvarna och förbered. Steget före. Träna på,den och använd,dshjälpmedel. Bryt ned arbetsuppginer i mindre delar. Täta avstämningar. Posi,v uppmärksamhet. Coachande hållning. Bygg på intressen. Använd berä:elser. Belöningssystem för avgränsade repe,,va uppginer: mängdträning Det är inte en artskillnad mellan intellektuell funklonsnedsä?ning och normalbegåvning utan en gradskillnad Utvecklingsstörning intellektuell funklonsnedsä?ning Normalbegåvning Bild: Ingrid Adolfsson Normalfördelningskurva IQ TeoreLskt tänkande Förmåga a? förstå omvärlden 4

5 Olika typer av begåvning? Jo, vi pratar visst om det. Sinsemellan. Men inte på EHT eller i något sånt sammanhang. Och skriver inte om det i något dokument. TeoreLsk PrakLsk Social Musikalisk Kroppslig EmoLonell osv Vilken av dessa är viklgast för a? nå målen i skolan? KogniLva svårigheter vid utvecklings- störning och svag teorelsk begåvning Generella svårigheter a? hantera abstrakt och teorelskt informalon InformaLons- bearbetningen går långsammare Tecken i skolåldern Långsam inlärning Ter sig som e? yngre barn Osjälvständig, behöver mycket stöd KoncentraLonssvårigheter Behöver enskild instruklon Kommer för nära i kontakten Enkelt språk Bokstavlig förståelse Svårt a? bedöma olika situaloner Svårt a? ändra sig Alla skall nå målen FunkLonshinder du kan bara du vill! Jag vill bara jag kan Personens funktionsnivå Personens funktionsnivå Krav i miljön Funktionshinder WHO- s definilon 5

6 Om kraven är för höga: En del blir bråkiga och andra tysta Vad skulle ni vilja att lärarna/ skolledningen förstod eller gjorde när ni möter dem? Lyssna på föräldrarna och barnen För min del uppska:ar jag a: någon visar intresse för våra barn och ungdomar Få alla a? känna sig som e? team runt barnet Satsa allt krut på a: vara förtroendeskapande. Ni har ona a: göra med både barn och föräldrar som tappat,lltron,ll skolan. A? personalen förstår a? man oia har en lång historia bakom sig De lärare som mi: barn uppska:at och få: förtroende för har varit genuint intresserad av honom och få: honom a: känna sig uppska:ad Jag skulle vilja a? de förstod vikten av nära relaloner. Barn som kanske har svårt a? få vänner är extra beroende av fungerande relaloner med vuxna. Vad är viklgast? RelaLonen En studie visar a? föräldrars delaklghet vid utarbetande av åtgärdsprogram har betydelse för elevers måluppfyllelse. I studien idenlfieras dock två omständigheter som begränsar föräldrarnas möjlighet a? delta. Det är dels a> åtgärdsprogrammet i stort se> är färdigt när föräldrarna inbjuds Cll samtal och dels a> den typ av samtal som förs vid utarbetandet av åtgärdsprogram ofa ger en begränsad möjlighet för föräldrarna a> ge synpunkter på analys och åtgärder. Särskilt stöd i grundskolan, Skolverket

7 Probleminventering gör en analys Lllsammans När blir det problem? I vilka situaloner? När fungerar det? Varför gör det det? Vad finns det för erfarenheter av vad som fungerar sedan Ldigare? Vad är eleven mest angelägen om a? hi?a en lösning på? Planera Lllsammans med eleven och föräldrarna Satsa inte på alla problem samldigt prioritera IdenLfiera vad olika personer ska göra och när man ska starta Bestäm Ld för a? utvärdera provivus.se Klicka på Tipsbanken 38 7