Största problemet i skolan just nu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Största problemet i skolan just nu"

Transkript

1 Svagbegåvade barn-en stor osynlig grupp Ingrid Adolfsson och Gunilla Carlsson Kendall, Svårt med teoretiskt tänkande - Hur märks svårigheterna och vad kan konsekvenserna vara? 134 barn utreddes under perioden 97-98, 8-16 år 15 barn,14 pojkar och 1 flicka, problem med teoretiskt tänkande (IQ-70-85) det största problemet. 10 % av hela gruppen. Medelålder i denna grupp: 12:6 år Alla barn hade tidigare utretts av psykolog, 9/15 barn hade utretts 2-4 gånger tidigare 6 av barnen var flerspråkliga; två barn var födda utomlands. Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se Vilka symtom beskrevs i remissen? Koncentrationssvårigheter Inlärningssvårigheter Motoriska svårigheter Språkliga svårigheter Kommunikationssvårigheter Kamratsvårigheter Tics och tvångsproblematik Begåvningsproblematik Största problemet i skolan just nu Svar på riktade frågor om skolsvårigheter Flera symtom nämndes ofta för samma barn Långsam inlärningstakt Problem med läsa skriva räkna Behov av konkret/enskild hjälp Svårt att arbeta självständigt Svagt aktivt kunskapssökande Problem med tids uppfattningen Kan inte tillgodogöra sig undervisningen. Tycks sakna förmåga/vilja att lära sig. Klarar inte kunskapskraven. Behöver hjälp med kunskapsinhämtandet. Kommer inte framåt. Motivationen i skolarbetet. Fungerar inte alls, obefintlig koncentration. Störande. Mår dåligt, försvinner, tystlåten, stor frånvaro, undviker andra barn

2 Vad kan leda till att eleven får skolsvårigheter? Intelligens: Vad är teoretiskt och abstrakt? Individuella faktorer: Egna svårigheter med Koncentration Kognitiv nivå Förståelse Språk, kommunikation Relationer Psykiska svårigheter Motivation osv Familjesituation Problem Möjlighet att få hjälp och stöd i hemmet Andra stödmöjligheter: kamrater, andra vuxna etc Bristfällig skolgång Flykt Yttre faktorer: Kravnivån Intellektuell kapacitet Exekutiva funktioner Psyko-sociala omständigheter Skolans organisation Struktur Bemanning Organisation i klassrummet Fånga elevernas intresse, entusiasmera, förmåga att möta eleven Överblickbar, tydlig process Kamratrelationer, gruppfaktorer En övergripande förmåga att handskas med omvärlden Att kunna resonera och lösa problem Tänka abstrakt Förstå komplexa idéer Lära sig snabbt Lära sig av sina erfarenheter Siffror Att bokstäver blir ord Tiden Att föreställa sig sammanhang i huvudet Tänka i flera led Att föreställa sig hur något blir Pengar Alla kombinationer som: tid + mål + planering Generell intelligens (g) hur mäts det? Vad mäter intelligenstest INTE? Olika typer av intelligens? Verbal förmåga: Begrepp Slutledning Visuospatial bearbetning helhet-delar visuomotorisk färdighet g Fluid Logiskt abstrakt tänkande Snabbhet: bearbetningshastighet Arbetsminne Uppmärksamhet/ koncentration Planeringsförmåga Kreativitet Social förmåga Specialkunskaper Förmåga att samarbeta med andra Ledarskap Teoretisk Praktisk Social Musikalisk Kroppslig Emotionell osv Vilken av dessa är viktigast för att nå målen i grundskolan? Faktor som är betydelsefull för framgång i skolan Faktorer som är betydelsefulla för framgång i arbetslivet

3 Hur påverkar intelligens vår förmåga att lösa kognitiva problem? Mental skärpa Att kunna lösa problem som vi ställs inför. Att kunna hantera problem som vi inte tidigare mött och som inte kan lösas med hjälp av mekaniskt användande av tidigare inlärda strategier. Tankesätt Det vetenskapliga förhållningssättet som har blivit allt vanligare i vår tid, triggar nya sätt att tänka på, kring olika företeelser, menar Flynn, och detta sätt att tänka på har en enorm potential. Hypotesprövning och logiskt tänkande frigörs från det konkreta och kan användas på många områden. Attityder För att denna förändring i vårt tankesätt skall kunna ske behöver vi också tycka att det är något som är viktigt. Kunskap och information Ju mer du har, desto fler problem kan du attackera. Kognitiv snabbhet Hastigheten på informationsprocessandet är viktig, dvs. den tid man behöver för att ta till sig ny information. Ju snabbare desto bättre, om det är ett problem som skall lösas inom en viss tidsgräns. Minne För att vi ska minnas behöver vi förstå. Intellektuell funktionsnedsättning utvecklingsstörning Svårigheter med abstrakt och logiskt tänkande som leder till inlärningssvårigheter och svårigheter att klara de krav som ställs i samhället Lindrig utvecklingsstörning diagnosticeras ofta i skolåldern Tidiga tecken: utvecklingsförsening, klarar inte 4-årskontrollen, behöver längre tid att träna på färdigheter Utvecklingsstörning Flynn: What is intelligence? Normalfördelningskurva Bild: Ingrid Adolfsson 12-14% av befolkningen? IQ Teoretiskt tänkande Förmåga att förstå omvärlden Det är inte en artskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en gradskillnad Normalbegåvning

4 Nivå = hastighet x tid Alla elever utvecklades genom träningen men.. Inom en och samma klass utvecklades de snabbare eleverna 3 gånger snabbare än de långsammaste De som är snabbast förbättras mest : Samma mängd träning ger inte samma effekt, elever med långsam inlärningstakt behöver träna mer Är det svårare att lära sig lägger man mindre tid på träning För att få ett rättvist urval får ni alla samma examensuppgift: Klättra upp i trädet. Om eleven inte når målet på samma sätt som andra betyder det att det är något fel på eleven? Olika förutsättningar samma mål? Utbildningskravet i samhället Universitet, Högskola Universitet Högskola Gymnasium, yrkesutbildning, lärlingsutbildning På samma tid? Grundskolan Gymnasium Grundskola Vad krävs av elever i grundskolan idag? Intellektuell/metakognitiv funktion Problembaserat lärande är ett vetenskapligt och teoretiskt angreppssätt: Söka information Kategorisera Se övergripande samband Hypotetiskt vad om? Tänka logiskt och systematiskt Sammanställa och dra slutsatser Hämtat ur målen för årskurs 3

5 Flynn-effekten WISC HIQ-ökning 25,63 poäng Serie1 Vilka förmågor ökar? Vi blir skickligare på att hantera visuell information och lösa abstrakta problem. Ökningen av formell utbildning och förändrade fritidsaktiviteter har förändrat balansen mellan abstrakt och konkret vetande. Ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap är idag påtagligt långt ned i åldrarna Flynn beskriver ökningen i IQ-poäng som en liberation of the human mind Flynneffekten är framförallt orsakad av miljöfaktorer, enligt Flynn.. vilket inte innebär att intelligens enbart beror på miljöfaktorer aritmetik ordförråd förståelse bildkomplettering blockmönster kodning likheter figursammansättning bildarrangemang Serie1 Arv och miljö? Effekten är det genetiska arvet 45% hos barn - resten är beroende av stimulans och miljö. Var man bor, hur skolgången ser ut och intressen som stimuleras...men 75% som vuxen. Varför? Är det lätt att lära blir det stimulerande och kan leda vidare till ytterligare lärande. Är det svårt avtar lusten och motivationen. Samband mellan intelligenstest och skolframgång Det finns ett starkt samband mellan resultat på intelligenstest och skolframgång. I en studie av Deary m.fl. (2007) som omfattade mer än engelska barn konstaterade man att intelligens bidrog till resultatet i alla ämnen som man undersökte. Störst var sambandet med resultatet i Matematik med 58,6% medan sambandet med resultatet i Art and Design var 18,1%. Det innebär att andra faktorer spelar en stor roll, men att detta är en betydelsefull faktor. Deary,I, Strand, S, Smith, P, Fernandes, C (2007): Intelligence and educational achievement. Intelligence, volyme 35, issue 1, January-February 2007, Tecken på att tankeförmågan utvecklas långsammare i förskoleåldern Behöver upprepa, träna mer än andra barn Leker som yngre barn Koncentrationssvårighet er i tanke-krävande situationer Enkelt tal, bristande förståelse Inte så intresserad av att lära sig nya saker, vill leka med sådant som man känner till

6 Tecken i skolåldern Från tonåren och framåt Långsam inlärning Ter sig som ett yngre barn Osjälvständig, behöver mycket stöd Koncentrationssvårigheter Behöver enskild instruktion Kommer för nära i kontakten Enkelt språk Bokstavlig förståelse Svårt att bedöma olika situationer Svårt att ändra sig Kan fungera som en yngre person i många avseenden; koncentration, minne, intressen, socialt, förmåga att styra sig själv etc. Försöker dölja svårigheterna genom att kopiera förebilder Svårt att bedöma sociala situationer, förstå det sociala samspelet Svårt att hantera pengar, räkningar osv Pojkar blir bråkiga och flickor tysta Svårigheterna blir tydligare med åren och kan se ut på olika sätt: Lisa ägnar nästan all fritid åt skolarbete. Hon lär sig saker utantill men har svårt att dra egna slutsatser. Anna sitter av lektionerna och har för länge sedan slutat försöka. Hon håller inte reda på uppgifter och ger upp vid minsta motstånd. Lasse går till skolan och umgås med kompisarna men undviker att gå på lektionerna. Axel har dragit sig undan från kamrater när han kom upp i högstadiet. Han har stor frånvaro och sitter mest hemma och spelar dataspel. Vad ska vi kalla svårigheterna? Svag begåvning? Problem: värderande Lågt inom normalområdet? Relaterat till psykologens testmaterial Svårt med teoretiskt tänkande? Beskrivning. För vag? Marginell Mental Retardation, Marginell Intellektuell Funktionsnedsättning Medicinska beskrivningar som inte betyder det de ser ut att betyda Generella inlärningssvårigheter? men det beror ju på hur lärsituationen är organiserad också? Specifika eller generella inlärningssvårigheter? En av de vanligaste orsakerna till läs- och skrivsvårigheter: Svag teoretisk begåvning (Gillberg: ADHD and Íts many associated problems ) Studie på 50-talet av docent Olof Magne där man undersökte räknesvaga elever. Runt 90% av de räknesvaga eleverna bedömdes ha svag teoretisk begåvning. Runt 80% uppvisade s k anpassningsproblem. I senare uppföljningsstudier har man inte med intelligens som en faktor

7 Överlappande svårigheter är väldigt vanligt.. Populationsstudie 2006: Minascalco och kollegor (Gillberg) 25 barn med språkstörning* vid 2,5 år, hittades. Vid 7,5 år testades barnen av NP-team. 70% av dem hade ADHD, ASD, IF eller svag teoretisk begåvning - eller kombination av dessa Alla skall nå målen Är det bara den som är minst normalbegåvad som kan nå målen eller kan även elever med svagare begåvning nå dem? Kanske är det helt enkelt så att begåvningsnivåer är oväsentliga i sammanhanget och att den egna viljan och lärarnas kompetens är avgörande. (s 58, Persson/Persson: Inkludering och socialt kapital ) *En eller fler av följande kriterier: färre än 25 kommunikativa ord, svårigheter med förståelse eller/och artikulation Bengt Persson, Elisabeth Persson: Inkludering och socialt kapital, Inkludering och måluppfyllelse Talang x ansträngning = kompetens Kompetens x ansträngning = resultat Funktionshinder Krav i miljön Personens funktionsnivå Grit,jävlar anamma, sisu Betydelsen av uthållighet och förmågan att fullfölja Torkel Klingberg: Hjärna, gener och jävlar anamma NoK 2016 Personens funktionsnivå Funktionshinder du kan bara du vill! Jag vill bara jag känner att jag kan

8 Självkänsla och självförtroende Vad kan skolmisslyckande leda till? Jo, vi pratar visst om det. Sinsemellan. Men inte på EHT eller i något sånt sammanhang. Och skriver inte om det i något dokument. Att misslyckas i skolan är en välkänd riskfaktor Ökar risken för att: att hamna i socialt utsatta sammanhang, missbruk, kriminalitet Att råka illa ut i sådana miljöer Hur går det när vi inte når målen? Begåvningsnivå och psykiska problem. Anna Kullman, psykologexamensuppsats, Lunds Universitet 120 unga kvinnor (17-20) intagna för tvångsvård (LVU och LVM) på ett behandlingshem undersöktes Resultat: 13 hade lindrig utvecklingsstörning 2 hade gått i särskola Knappt hälften av individerna har en IQ under 85, dvs en standardavvikelse från genomsnittet. Skolrelaterad information om LVUgruppen (n=48): Gått om någon klass 15,2 % Skolkat i många ämnen 60,6 % Svårt att hänga med i undervisningen 39,4% Störande i klassen 42,4% Fått specialundervisning i grundskolan 43,9% Sekundära koncentrationssvårigheter Funktionshinder Personens funktionsnivå Krav i miljön Funktionshinder

9 Tre insikter om hjärnan för skolpolitiken Martin Ingvar, Kvartal 18/ Stress skadar inlärningen 2. Läsning kommer först Stress ny fröken läxa bråkig rast stå i kö spela match Stress lapp i tröjan köttbullarna luktar fel vi måste byta plats stå i kö ny fröken spela match bråkig läxa rast 3. Kunskap bygger på en kognitiv trappa Sårbarhet Sårbarhet läs- och skriv-svårigheter svårt med förändringar koncentrationssvårigheter sensorisk överkänslighet Hur mycket vi tål är individuellt.. Lärande Att ha en trygg person att vända sig till

10 Lagom nivå? inte ännu Den proximala utvecklingszonen Ansträngning= värde x sannolikhet Motivationen ökar när man upplever att man är duktig på något Det är viktigt att det finns en mening med det man gör Vygotskij Kan själv Inre motivation i kombination med hur troligt vi uppfattar det vara att nå målet är viktigt för att vi ska anstränga oss Torkel Klingberg: Hjärna, gener och jävlar anamma NoK 2016 Intresse kombinerat med driv inre motivation Uppföljning av elever med svaga matematikprestationer De 15 procent lägst presterade eleverna hinner inte tillägna sig det nya stoff som finns i en årskurs. Uppgifterna får en ökande komplexitet för varje år. Följden blir att de får sämre och sämre förutsättningar att klara nästa års stoff för varje år som går. Det sker en gradvis utslagning av dessa elever. (s19) Engström, A (2017): Elever med mycket låga prestationer i matematik. En pilotstudie av ämnesprovet i årskurs 3. Forskningsrapport, Karlstad University Studies 2017:22 Förknippat med detta [att fler elever får särskilt stöd] är att det har skett en förskjutning av ansvar till den enskilda eleven. Andelen individuellt arbete har ökat i skolorna och därmed ställs krav på nya kompetenser hos eleverna, framförallt de förmågor som behövs för att på egen hand planera och genomföra studierna. Studier vittnar om att många elever i behov av särskilt stöd har svårt att klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete utgör (Skolverket, 2008b). Skolverket : Vad påverkar resultatet i svensk grundskola s 27

11 Viktiga funktioner för lärande Minne Teoretisk tänkande Intelligens Begåvning Arbetsminne Koncentration Exekutiva funktioner Inkludering - en fråga för specialpedagoger? Handlar inkludering enbart om elever som har svårigheter?..kritiken handlar om att lösningarna får karaktären av pedagogiska tips där problem förläggs hos eleven och åtgärderna blir individuellt inriktade. Inkludering definierad i en specialundervisningsdiskurs riskerar att ses som något speciellt som den vanliga pedagogikens praktiker och forskare slipper ansvara för Bengt Persson, Elisabeth Persson: Inkludering och socialt kapital, Inkludering och måluppfyllelse Studentlitteratur Fundament: Bygga upp och bibehålla relation Gör en analys: vad är problemet från elevens perspektiv? Sätt upp mål - skapa meningsfulla aktiviteter Synliggör lärandet - dokumentera Håll fast i planen - utvärdera och justera Samordna insatserna Anna Borg: specialpedagog, skolsamordnare KIND om Nytorpsmodellen: Varför behövde mina elever stöd? 16 ämnen ämneslärarsystem grupparbeten eget arbete många klassrum läxor Inlämningsuppgifter / prov olika tider för olika deadlines elevskåp hålla schemat planering av tid under skoltid, schema planering av arbetsuppgifter organisering av arbetsuppgifter skolportaler (schoolsoft, learnpoint)

12 Nytorpsmodellens metod- ÄR ett systematiskt arbetssätt för genomförande Identifiera behov Kartläggning Mål Planera Kartläggning frågor hämtade från Nytorpsmodellen skala Kan du följa muntliga instruktioner som läraren ger? Utvärdera insatser Gemensam skattning (kartläggning) Gemensam skattning (utvärdering) Åtgärda Utvärdera Kan du följa skriftliga instruktioner? A A Följa upp Analysera Tycker du att ditt skolschema är lätt att följa? C Planera Identifiera behov Kartläggning Genomföra Vi gick från att ge eleverna det stöd vi trodde att de behövde eller det stöd vi visste hur vi skulle ge till att utveckla metoder för att undersöka behoven och ge stöd därefter. (lärare på grundskolan 2014) Tycker du det är lätt att arbeta tillsammans med en eller flera andra elever? Tycker du det är lätt att göra skoluppgifter på egen hand? Kan du acceptera förändringar i schemat som friluftsdagar, temadagar, lucia? B B - - C Berättar/signaler du till läraren om du behöver hjälp/är klar? Dokumentera mål och tydliga förväntningar Planen måste göras tillsamman med eleven och föräldrarna och vara möjlig att förstå för dem Konkret, arbetande dokument: Vad är viktigt? När? Varför? Vilka ska göra vad? Måste utvärderas och justeras, så målen är aktuella Målen måste var möjliga att nå för eleven Håll fast vid planen - arbeta systematiskt Elevröster från utvärdering av Nytorpsmodellen: Jag tycker att det är skitbra! Om jag har det nedskrivet så känns det självklart att jag ska göra det och då blir det av. Jag visste inte riktigt hur man gjorde en bra planering innan och hur man fick sig själv att genomföra den. Man slipper gå runt med oro i magen för att man inte ska hinna klart med allt i tid. Essunga-projektet Elevernas resultat gick från botten till toppen Från 62% till 96% elever med godkända avgångsbetyg All kompetensutveckling fokuserade på att hitta metoder att stödja elevernas kompetensutveckling i inkluderande lärmiljöer Eleverna fick möjlighet till extra undervisning Elevernas svaga resultat sågs som skolans ansvar

13 Viktiga faktorer: ambitionen var att genomföra genomgripande förändringar förändringsarbetet handlade om faktorer skolan hade inflytande över Det pedagogiska ledarskapet prioriterades Den specialpedagogiska koordinerades med arbetet i klassrummet En inkluderande grundsyn - inte rumslig placering - utan som ett sätt att tänka Rätt sorts träning tydligt definierat mål, full koncentration och ansträngning, omedelbar feedback, repetition, reflektion och finslipning Mål och mening Det finns en mening, ett högre syfte. Det kan vara tråkigt just nu, men viktigt att träna Hopp tron på att man kan förbättra sig Hur hjälpa elever med inlärningssvårigheter? Räkna inte med att eleven vet HUR han eller hon ska studera. Ta inte för givet att alla elever har den studieteknik som behövs Hjälp till att planera skolarbetet Bryt ned uppgifter i mindre delar, konkretisera uppgiften Arbeta med förförståelse Se till att eleven vågar fråga Individuellt arbete ökar risken för felinlärning Bekräfta att du ser svårigheterna för eleven Se till att de inte ger upp! Vad hjälper? Ge eleverna hjälp att överblicka en arbetsuppgift och hjälp att planera hur den ska genomföras. Sänk abstraktionsnivån på uppgifter och undervisningsmaterial med laborativa uppgifter och konkretisera uppgifterna så att de t.ex. tydligt kopplas till sådant eleverna känner till från vardagen. Ägna tid åt att följa upp och kontrollera hur eleverna uppfattat uppgiften och om de har förstått den.

14 Konkretisera Presentera materialet på olika sätt: bilder, film, iscensätta osv Arbeta med konkret och laborativt material, hälla, väga, mäta, visa fysiskt i rummet Förförståelse förberedelse Upprepa, berätta samma sak på olika sätt A\ tvä\a kläder Proceduren är fak]skt ganska enkel. Först sorterar man föremålen i olika grupper. En hög kan förstås vara ]llräcklig, beroende på hur mycket som behöver göras. Om du saknar egen utrustning och behöver gå iväg någon annanstans, är de\a nästa steg, annars är du redo a\ börja. Det är vik]gt a\ inte göra för mycket på en gång. Det är bä\re a\ göra för få än a\ göra för många sam]digt. Willingham: Why don t Students like school? GCK översä\ning Att skriva om en fågel och vara klar till påsklovet Vilken skall jag välja? Hur börjar jag? Vad skall jag ta reda på? Och var? Vilken tar Karin? Vad är lagom mycket och hur mycket tid har jag? Så himla många fåglar det finns. Kanske tar jag bofinken, eller skatan, eller.. Hur lång tid är tre veckor? GOTT om tid!! Behöver inte börja ännu! Alla har valt fågel, men inte jag! Papegojor är fina, Petra har en. I naturen i Sverige? Å det säger du nu, jag som hade ritat en sån fin papegoja! När skall jag jobba med det, det är ju matte jämt? Om jag hittar 23 fina bilder på nätet kan jag ha med alla? Välja en!? Vilken då? Jag hade ju börjat skriva om skatan, nu har någon tagit mitt papper!! En jättefin bild på en örn! jag tar den istället, jag ändrar mig. Va är det redan dags att lämna in! Jag har ju knappt börjat... Förståelse + Planeringsförmåga + Motivation

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Svårt med teore+skt tänkande

Svårt med teore+skt tänkande Svårt med teore+skt tänkande Normalt - men besvärligt i skolan Intelligens kan man prata om det? Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog www.provivus.se Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se I vardagligt

Läs mer

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

Utveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter

Utveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter 2014-11- 09 Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Bäs8s Lekkamrater p ro Lä Vänner Släkten Familjen Vänner Anknyt n Temperament ing Min f röken en Pedagogiska mål Den övriga personalen Förskolan ga må

Läs mer

Olika förutsättningar samma mål?

Olika förutsättningar samma mål? Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog www.provivus.se gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda till att eleven

Läs mer

Att gå från teoretisk kunskap till förankring av metoder i arbetslaget - hur gör du det?

Att gå från teoretisk kunskap till förankring av metoder i arbetslaget - hur gör du det? Att gå från teoretisk kunskap till förankring av metoder i arbetslaget - hur gör du det? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Provivus AB www.provivus.se gunilla.carlsson-kendall@provivus.se VIS - Verksamt

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog www.provivus.se gunilla.carlsson-kendall@provivus.se Vad hjälper elever som har svårt med: Tiden Saker Koncentration Självständigt arbete Känslor Sociala situationer

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - bemötande och anpassning av undervisningen Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Fri resurs för pedagoger

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.

Läs mer

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken

Läs mer

Vad ökar risken för utbrott hos elever med NPsvårigheter?

Vad ökar risken för utbrott hos elever med NPsvårigheter? Vad ökar risken för utbrott hos elever med NPsvårigheter? - om stress, exekutiva funktioner och affektkontroll i skolmiljön Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog Vad kan leda till att eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva

Läs mer

Fördjupad kartläggning

Fördjupad kartläggning UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att

Läs mer

Bedömning. Ett redskap för att öka likvärdigheten i skolan inom språk och matematik

Bedömning. Ett redskap för att öka likvärdigheten i skolan inom språk och matematik Bedömning Ett redskap för att öka likvärdigheten i skolan inom språk och matematik Jessica Magnusson /Mia Walther - SPSM Elisabeth Lindén - Skolverket Skolans uppdrag Läroplanen Skollagen Ökad likvärdighet

Läs mer

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA

Läs mer

Särskild begåvning. Vad kan det innebära och hur kan skolan anpassa undervisningen? Michael Dahlman Psykolog Psykologgruppen

Särskild begåvning. Vad kan det innebära och hur kan skolan anpassa undervisningen? Michael Dahlman Psykolog Psykologgruppen Särskild begåvning Vad kan det innebära och hur kan skolan anpassa undervisningen? Malin Nilsson Specialpedagog Centralt skolstöd, Lotsen malin.d.nilsson@ Michael Dahlman Psykolog Psykologgruppen michael.dahlman@

Läs mer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Claes Nilholm Malmö Högskola Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,

Läs mer

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/ EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta

Läs mer

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Men man måste väl lära sig att ha lite tråkigt..? OM ADHD SOM EN ALLERGI MOT ATT HA TRÅKIGT OCH VAD VI KAN GÖRA ÅT DET LEG PSYKOLOG MARIA BÜHLER

Men man måste väl lära sig att ha lite tråkigt..? OM ADHD SOM EN ALLERGI MOT ATT HA TRÅKIGT OCH VAD VI KAN GÖRA ÅT DET LEG PSYKOLOG MARIA BÜHLER Men man måste väl lära sig att ha lite tråkigt..? OM ADHD SOM EN ALLERGI MOT ATT HA TRÅKIGT OCH VAD VI KAN GÖRA ÅT DET LEG PSYKOLOG MARIA BÜHLER Vem är jag? Hur är det möjligt..? Agenda ADHD som allergi

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever Särskilt begåvade elever Ge alla barn en chans! SMaLs årsmöte, 19 januari 2019 Sara Wedahl Särbegåvade barn - Mensa Sverige 1 Mensa Ideell förening, grundades i England 1946 som ett fredsprojekt 135 000

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Från förmedling till förståelse

Från förmedling till förståelse Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva

Läs mer

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Handouts från föreläsning Turners syndrom, 181207 Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Utgångspunkter Psykologisk bedömning Kognitiva & sociala svårigheter Hjälp & stöd Bemötande TS

Läs mer

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

Innehållet Aktiviteten utgår från verkligheten, den bygger på det som finns på platsen.

Innehållet Aktiviteten utgår från verkligheten, den bygger på det som finns på platsen. Denna text kommer från inledningen till boken Att lära in matematik ute 2 och boken Learning in the Outdoor Classroom. Här beskriver vi vad vi utomhuspedagogik är och vad vi uppnår med detta arbetssätt.

Läs mer

På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande

På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande Gunilla Sandberg Didaktik och specialpedagogik Fördjupa förståelsen av olika barns möte med skolan, sett till de villkor

Läs mer

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 11 27 17:54 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/insidan/barns hjarnor kan paverkas med ratt traning/ Insidan Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning Publicerad

Läs mer

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Nytorpsmodellen. Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt

Nytorpsmodellen. Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt Nytorpsmodellen Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt Nytorpsmodellen 2009-2016 Grundskola Mentorsprojekt Centrala elevhälsan Rektorsområde skola 1 skola 2

Läs mer

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens

Läs mer

En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet 14.000 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet

Läs mer

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Tillgänglig utbildninglärmiljöns betydelse för att alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6 Omrade Nr Förskola Pedagogisk omsorg/familjed aghem Förskoleklass år 3 år 6 Är ditt barn en 0 1 pojke eller flicka? Utveckling och lärande Verksamheten är 101 2 stimulerande för Är ditt barn en pojke eller

Läs mer

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hur ska du komma ihåg det du tänker, hör och kommer på idag? Friskfaktorer i lärmiljön Relationellt Kategoriskt Pedagogisk kompetens Specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

För att lyckas måste vi förstå våra elever

För att lyckas måste vi förstå våra elever För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad

Läs mer

Generella förmågor. Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen KASAM bikupor & bensträckare

Generella förmågor. Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen KASAM bikupor & bensträckare Generella förmågor i läroplanen påverkar måluppfyllelsen Fahrudin Zejnic och Gudrun Löwendahl Björkman 2 Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan INNEHÅLL Vad är språkstörning? Hur märks språkstörning? Vilka konsekvenser kan en språkstörning leda

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Hur rustar vi eleven för livet? Genom att Få eleven att verkligen tänka Få eleven att bli medveten och delaktig Utmana eleven

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Motivation för matematik

Motivation för matematik Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Vi vill veta vad du tycker om skolan. Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Pedagogisk bedömning

Pedagogisk bedömning Stödmaterial till mall Pedagogisk bedömning Inför mottagande i gymnasiesärskolan Stödmaterial Pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har förutsättningar

Läs mer

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission Leaving Certificate 2012 Marking Scheme Swedish Higher Level RÄTTNINGSMALL SVENSKA Del I (Totalt 30 poäng) 1. Ersätt ordet med ett annat som

Läs mer

Skolverket Läxor- läxhjälp

Skolverket Läxor- läxhjälp Skolverket Läxor- läxhjälp Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. En del skolor har läxor och andra inte. Oavsett vilket ska skolan se till att eleverna når kunskapskraven, att undervisningen

Läs mer

DYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se

DYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall susanna.vuorela@skola.sundsvall.se 2008-09-22

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

TIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt!

TIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! Skola: Elev: Klass: j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: l TIMSS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Field Test Version Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 BARCODE k

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga: Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7 Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av

Läs mer

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017 Resultatprofil Ängbyskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer