Claes Nilholm Malmö Högskola

Transkript

1 Claes Nilholm Malmö Högskola

2 - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering, segregering mellan och inom skolor, eget arbete) - Exemplet Essunga - Ekonomi

3 1) Ett ord många betydelser 2) Två goda exempel ur verkligheten

4 Den gemenskapsinriktade: skapande av (learning) communities (olikhet ses som tillgång, gemenskapande (i arbetsformer); hela skolan stöps om, demokratifrågor viktiga Den individinriktade: Alla elever finns i (kring) klassrummet o lär sig och är accepterade socialt; undervisningen i övrigt lämnas ganska intakt Den platsinriktade: Placering av elever i behov av särskilt stöd i vanliga klasser Också begreppsstölder där inkludering helt enkelt står för något man tycker är bra för elever i behov av särskilt stöd

5 - Barn och elever med en funktionsnedsättning - (hörsel, syn, utvecklingsstörning) - Barn och elever i andra svårigheter (sociala, halkar efter i lärandet, koncentrationssvårigheter osv) En del menar att det gäller alla oavsett funktionalitet, genus, etnicitet osv.

6 1) Inkludering av elever med AD/HD och Asperger diagnoser 2) Inkludering av elever för ökad måluppfyllelse: exemplet Essunga

7 en femteklass med 15 elever, varav 5 har erhållit en diagnos (ytterligare en elev diagnosticeras senare) skolan har 300 elever (2 klasser per årskurs) låg socioekonomisk status, men stor heterogenitet

8 Jag tror att det finns en styrka i ett barns utveckling i ett demokratiskt samhälle att vi ser och lever tillsammans med människor som är olika och inte alltid som oss själva. Det är viktigt för de framtida händelserna i ens liv

9 Anteckningar från deltagande observationer (ca 35 dagar) Intervjuer med lärare Sociogram Enkäter till eleverna Intervjuer med eleverna Poem från eleverna

10 Utveckla metodologi att undersöka inkludering Lärarstrategier Ingående analys av elevernas perspektiv

11 Olikhet ses som en tillgång; undersöktes genom intervju o enkät Eleverna är socialt delaktiga; undersöktes genom enkät, intervju och sociogram Elever är pedagogiskt delaktiga; undersöktes genom intervju, enkät o målanalys

12 Eleverna menade detta i intervju och enkät Lärarna hade två diskurser

13 Jag trivs bra i min klass Är du rädd för någon i klassen? Jag har alltid eller näs- tan alltid någon att vara med på rasterna. Jag känner mig trygg i klassen. jag blir ibland irriterad och störd av en del i klassen. 15 svarade ja. 15 svarade nej. 15 svarade ja. 15 svarade ja. 8 svarade ja och 7 svarade nej.

14 Jag känner mig ofta ensam 15 svarade nej. Jag har en bästis i klassvarade 13 svarade ja, en svarade nej och en sen. småbästisar. Jag tycker om att arbeta 14 svarade ja och en svarade det beror på tillsammans i grupp. ämnet Jag trivs bäst med att 5 svarade ibland eller det beror på jobba ensam. 10 svarade nej. Mina kamrater lyssnar på 15 svarade ja. mig när vi jobbar i grupp. Jag är bra på att lyssna på 15 svarade ja. andra när vi jobbar i grupp.

15 Elever med diagnoser valdes i något mindre utsträckning Man valde också till delar varandra Observera att sammanhållningen i klassen var mkt god! (viktigt; inkludering handlar också om hur helheten är)

16 14 av 15 klarade de nationella provet i femte klass (fyra med tillåten hjälp) 14 av 15 blev behöriga för gymnasiet Mkt grupparbete; eleverna tycker om att jobba i grupp

17 Individualisering Tydliga ramar alla har rätt till sin åsikt man ska lyssna till de andras åsikter man kan ha olika synsätt grupper bestäms av läraren tydliga genomgångar vad gäller vad som ska hända under dagen

18 Föräldrakontakt många träffas övernattning en gång per år problemet att sätta gränser Övrigt: mkt grupparbete, utomhusaktiviteter, kontaktövningar, skapar eget undervisningsmaterial, fysisk kontakt uppmuntras, klassråd, undviker fighting-relationer, ögonkontakt viktig Det är fina barn, viktigt att det är roligt

19 Reflektionsböcker en fördjupad bild

20 Alla är ju olika det tycker jag är bra Annars skulle det bli tråkigt Man måste få vara som man är. Jag är inte ensam känner aldrig så Fast de andra tycks tro det de vet ju inte vad jag känner

21 Jag tror att jag är bra på att lyssna det säger i alla fall mina kamrater jag säger inte så mycket själv det kanske är för att jag är så bra på att lyssna men jag tänker ibland jag lär av de andra men vad lär de av mig? Att de inte undrar vad jag tänker?

22 En del i de andra klasserna säger att vi bara leker och har roligt och det är nästan sant men vad de inte vet är att det är så vi lär oss saker Om vi har lekt något roligt eller varit ute på någon utflykt så skriver vi sen om det och har man inte gjort nåt roligt så har man ju ingenting att skriva om och ingen fantasi.

23 En i klassen är inte så bra på att tala och skriva så han får ha en dator till hjälp på sin bänk han har gått i en språkis klass förut rita seriefigurer och vara en bra kamrat det är han bra på Den killen är jag tänk att jag tordes säga det

24 Mitt hjärta frös och jag kände mig nästan alltid ensam När jag gick i språkis Före den här skolan Var jag nästan alltid ensam Jag gillar att jobba med andra När jag får arbeta med Jens och Lena och de andra Då skrattar mitt hjärta och blir varmt För vi talar så bra med varandra Vi hjälper varandra på något sätt Och vi vet olika saker och vi lurar fram det braiga hos varandra

25 2007: Nästan i botten på SKL: ranking Bra utvärderingar av elever och föräldrar 25% av eleverna i särlösningar Förändringsarbete inleddes

26 Boken Inkludering och måluppfyllelse (Liber) av Bengt och Elisabeth Persson

27 - Liten kommun (ca 100 elever i nionde klass) med tre 1-5 skolor och en Låg utbildningsnivå - Etniskt homogent

28 - Tydligare ledningsstruktur - Undervisningen ska baseras på forskning (resultaterar enligt forskarna i höga krav, uppföljningar, engagemang, pedagogiskt ledarskap, tydlighet i vad som ska läras, struktur, effektiv lektionstid, läxhjälp, lovskola) - Skolan ska vara inkluderande - Måluppfyllelse ges prioritet

29 - Utbildningsprestationerna bland de bästa i Sverige - Forskarna menar att andra effekter är minst lika viktiga såsom att alla blir delaktiga i lärande och klassrummet

30 Samlades in hösten 2010 och våren klassrumsobservationer (där informella samtal förts med lärare och elever) Intervjuer med förvaltningschef o samtliga skolledare, specialpedagoger och speciallärare Tre lärare har intervjuats 16 elever som alla anmälde intresse av att delta intervjuades enskilt eller i grupp (flera med erfarenheter av särskilt stöd) 3 föräldrar intervjuades

31 - Ett omfattande material - Ett mycket intressant case

32 Måluppfyllelse enligt betyg/nationella prov som mått på kunskapstillägnande? Hur bär man sig åt för att härleda en pedagogik genom att sammanställa forskning? Det kan vara så att flera av idéerna hämtas hos forskarnas egna skrifter (?) Intern representativitet? Oklart hur intervjuerna analyserats

33 (beror förstås på vad man menar med inkludering) - Visst stöd för inkludering i styrdokumenten, framförallt individdefinitionen (särlösningar tillåts dock) - Politiskt och i debatten dominerar en resultatdiskurs - Stor skillnad mellan olika skolor