SMART i skolan. Varför leder ADHD Bll skolsvårigheter och vad hjälper? SMART. Vi är alla olika en självklarhet? AD/HD.

Transkript

1 SMART SMART i skolan E; projekt för a; träna exekubva funkboner för elever med ADHD som går på gymnasiet Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt leg psykologer E; standardiserat material för a; träna exekubva funkboner Projekt i samarbete mellan Provivus och HjälpmedelsinsBtutet. SyNe: a; pröva om SMART skulle kunna vara e; användbart material, som man lä; och kostnadseffekbvt kan införliva i skolans vanliga verksamhet och som kan underlä;a för elever med ADHD och liknande svårigheter a; nå målen. Varför leder ADHD Bll skolsvårigheter och vad hjälper? Vi är alla olika en självklarhet? Musikalitet Syn och hörsel Grov-och finmotorik Impulsivitet Social förmåga Arbetsminne Läs- och skrivförmåga Tal och språk Aktivitetsreglering Aktivitetskontroll Händighet Organisationsförmåga Logiskt tänkande Uppmärksamhets- förmåga förmåga Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Långsammare utveckling än jämnåriga Svårt med socialt samspel och kommunikation ADHD Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Autism Asperger syndrom Exekutiva funktioner, hämma impulser Teoretiskt tänkande Processhastighet Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner AD/HD A;enBon Deficit HyperacBvity Disorder = Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperakbvitet. ProblemaBken finns globalt Socialstyrelsens rapport 2002: 3 5% 1 av 3 är flickor 1

2 Uppmärksamhet en portal mellan informabonsfloden och hjärnan Kontrollerad som vi bestämmer oss för a; rikta mot något SBmulusdriven där vi uppmärksammar sådant som händer omkring oss Uppmärksamhet Upprä;hålla uppmärksamheten Lä;störd Svårt hålla fokus på det som är väsentligt Svårt a; sortera bort det ovidkommande SkiNa fokus och fördela uppmärksamheten A; snabbt B;a upp och återvända Bll det man gör AkBvitetsnivå Svårt a; reglera akbvitetsnivån ÖverakBv Har svårt a; si;a sblla, är fariga och prabga, pillar på saker, klä;rar på väggarna ONa svårare a; se överakbviteten hos flickor: rör på sig men si;er kvar på stolen mer av pillande, skrivande, tuggande. Pratar mycket. Överreagerar I tonåren blir många mer rastlösa. UnderakBv (mindre vanligt) passiv, har svårt a; komma igång, frånvarande. En del växlar, särskilt tonåringar Impulsivitet Gör saker eller reagerar på andra utan a; tänka Bll en extra gång. Svårt låta bli a; reagera omedelbart på sinnesintryck eller impulser. Gör det svårt a; hinna stanna upp och tänka Bll reflektera Styr och reglersystemet försvagat Som a; köra bil: Styra Gasa Bromsa Växla Blinka Planera körningen Anpassa farten Störst problem vid AD/HD: BROMSA OCH TÄNKA EFTER 2

3 A; minnas vid ADHD: 9 6 år 12 8 år år När det gäller konsten a; styra sig själv Skillnader mellan flickor och pojkar Flickors symtom tolkas onare som familjerelabonsproblem än pojkarnas Flickor är onare äldre när det kommer Bll utredning I skolan märks ona inte svårigheterna förrän i högstadiet Färre flickor med ADHD diagnosbseras och får stöd och behandling ADD Jämförelser mellan ADHD och ADD ADD är inte en diagnosbsk term men används för de med uppmärksamhetsproblemabk utan hyperakbvitet Låg akbvitetsnivå, passiva, dagdrömmande, svårt komma igång, mer lä;störda ADD vanligare bland flickor (30%) än bland pojkar (ca 15%) Över hälnen kan ha läs och skrivsvårigheter ADHD Kvarhållen uppmärksamhet Avbryter, pratar impulsivt Utagerande beteende: impulsivitet, trots, aggressivitet ADD Fokuserad uppmärksamhet Långsam informationsbearbetning Lång svarslatens, tar tid innan svaret kommer Internaliserad problematik: oro, ångest, depression, slöhet, apati Social tillbakadragenhet ADHD i övre tonåren/vuxen ålder Delar av svårigheterna är kvar ÖverakBviteten och impulsiviteten avtar ona Problem med koncentrabon och uppmärksamhet finns ona kvar ONa inre rastlöshet OrganisaBon och planering mm är fornarande ona svårt (exekubva funkboner) Varför utreda och ge stöd och behandling? Större risk för: Avhopp från studier, byte av jobb Många relaboner, bränner relaboner Användning av nikobn, alkohol och narkobka Tidig sexuell debut och många sexuella kontakter fler tonårsgraviditeter Psykisk ohälsa Trafikolyckor Kriminalitet 3

4 ExekuBva funkboner De hjärnfunkboner som organiserar individens handlande över Bd för a; uppnå e; mål Som gör det möjligt a; hålla fast vid målet upprä;hålla energi för a; genomföra, ta hänsyn Bll regler eller begränsningar hämma lockelsen a; göra sådant som inte hör Bll. Från: Socialstyrelsens kunskapsdokument om ADHD Förmågan a; styra sig själv Hur får vi koll på vår vardag? ExekuBva funkboner Tidsuppfa;ning KÄNSLAN för Bd Tiden inte så vikbg Anpassa sin Bd Bll andras Svårt a; planera själv kräver förmåga a; förhålla sig Bll Bden 4

5 Kraven på arbetsminnet ökar InformaBonsflödet har ökat Mail, mobil, sociala forum, bloggar, gps etc Göra flera saker sambdigt: Köra bil och prata i mobilen Ti;a på nyheterna och läsa textremsan med andra nyheter Problem med arbetsminnet påverkar Förmågan a; hålla informabon, instrukboner kvar i huvudet: Glömsk : tappar bort saker Glömmer a; följa instrukboner. Svårt a; memorera fakta, stavning, datum etc Svårt a; göra beräkningar i huvudet Glömmer en del av e; problem medan man arbetar med e; annat Svårt a; sammanfa;a Kan ha svårt a; plocka fram minnen, har därför svårt a; lära sig av misstag En flaskhals i informabonsbearbetningen Svårigheter med exekubva funkboner kan se ut så här: Svårt a; hindra impulser och a; styra och kontrollera sin egen akbvitet: Reagerar för kranigt och impulsivt Hinner inte slunöra Väljer kortsikbga belöningar istället för långsikbga Kontrollerar inte a; varje steg genomförts, slarvfel Och så här: Svårigheter a; inibera, prioritera, organisera: Svårt a; komma igång, svårt a; avsluta Svårt a; idenbfiera det som är vikbgt, fastnar i detaljer OrealisBska planer Tappar bort vikbga saker, lyckas inte lämna in färdigt arbete Eller så här: Svårigheter a; skina fokus och slunöra Svårt för övergångar Svårt a; tåla förändringar Kan börja men inte slunöra När behövs det exekubva systemet? Nya situaboner där svaren inte är väl inlärda eller som innehåller nya handlingsmönster 5

6 FunkBonshinder Vad kräver eget arbete? Personens funktionsnivå Krav i miljön Funktionshinder Förmåga a; överblicka, planera och på e; självgående sä; genomföra uppginer A; ha en inifrån kommande mobvabon Förmåga a; arbeta självständigt och koncentrerat Grupparbete vad kräver det? Förmåga a; bromsa och vara uppmärksam på andra Föreställa sig saker i huvudet (om jag... så du...) Komma överens, planera Bllsammans Hantera mycket informabon sambdigt Ändra sig smidigt Anpassa sin egen idé Bll andras VikBga funkboner för lärande Minne Arbetsminne TeoreBsk tänkande Intelligens Begåvning KoncentraBon Skolans krav elevernas förutsä;ningar? Målstyrning i skolan och i arbetslivet Alla skall nå målen Problembaserad inlärning Planera själv eget arbete ExekuBva funkboner 6

7 du kan bara du vill! Jag vill bara jag kan Vad är det allra vikbgaste? RelaBonen Insatser på flera nivåer Till föräldrar Hjälp a; hi;a strategier föräldrautbildning I skolan Anpassa kraven, träna färdigheter och strategier, hjälp a; hålla sig på spåret, coacha Till eleven Hjälp a; förstå sig själv, a; kämpa på och inte ge upp Träna grundläggande svårigheter t ex arbetsminne Medicinering Utveckla elevens förmågan a; styra sig själv Planera i förväg steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posibvt beteende Ignorera i vissa fall negabvt beteende Först sedan Hjälp eleven med planering av både fria och fasta akbviteter (a; leka med andra ställer också krav på planeringsförmåga) Medvetenhet om de egna svårigheterna och styrkorna Vilka situaboner kan jag behöva hjälp i? Varför behöver just jag hjälp? Vad kan jag göra för a; hjälpa mig själv? Kunskap om grunden Bll svårigheterna: det är inte mi; fel, men jag måste spela så bra jag kan med mina kort Det blir lä;are a; ta emot hjälp om jag är medveten om varför Till barn och ungdomar i skolåldern Hjälp a; förstå sig själv Tips och tricks pröva Bllsammans med lärare eller föräldrar! Läs också: A; se möjligheter i svårigheterna: Bri; Inger och Kurt Olsson, Studentli;eratur

8 Äldre barn/tonåringar Behov av en coach eller chefssekreterare Arbeta med a; hantera Bden, organisera och öka självmedvetandet Fokusera på individens exekubva förmågor och svårigheter Skapa struktur, stöd, utveckla förmågor och strategier för a; komma framåt mot målen Hjälp a; ta makt över den egna situabonen Vad ställer skolan för krav på exekubva funkboner hos eleverna? Vad har hjärnan med lärande a; göra? Bakomliggande idé Kan elever med ADHD tränas kognibvt för a; fungera bä;re i skolan Övergripande syne med SMART: Träning och ökad medvetenhet Eleven tränar på a; stegvis organisera och strukturera inlärningen Intensiteten är vikbg! Som a; träna upp muskler det krävs många repebboner Och det är tråkigt 8

9 Li;eratur blandat Colin Cooper: Intelligens och andra förmågor Elkhonon Goldberg: Den civiliserade hjärnan. Frontalloberna och människans exekubva funkboner Lars H Gustafsson: Elevhälsa börjar i klassrummet Ross Green: Explosiva barn, Vilse i skolan Peter Gärdenfors: Lusten a; förstå James R Flynn: What is intelligence Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan KersBn Måhlberg & Maud Sjöblom: Lösningsinriktad pedagogik för en roligare skola Margareta Normell: Från lydnad Bll ansvar Steven Pinker: E; oskrivet blad och andra myter om människans natur Li;eratur om ADHD Vanna Beckman: ADHD/DAMP en uppdatering, Vuxna med ADHD Gunilla Carlsson Kendall och Bri; Inger Olsson: A; lyckas trots koncentrabonssvårigheter Björn Kadesjö: Barn med koncentrabonssvårigheter Kathleen Nadeau: Flickor med ADHD Bri; Inger Olsson och Kurt Olsson: A; se möjligheterna i svårigheterna Socialstyrelsen: ADHD hos barn och vuxna Socialstyrelsen: Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra problem, häne 57 s P A Teeter: Behandling av ADHD Li;eratur om aubsm Vanna Beckman mfl: Gång på gång pedagogik vid aubsm Simon B Cohen: Fokus på aubsm Uta Frith: AuBsm och Aspergers syndrom Gunilla Gerland: En rikbg människa, Arbeta med Aspergers syndrom hantverket och den professionella rollen Gunilla Gerland & Ulrika Aspeflo: Barn som väcker funderingar se, förstå och hjälpa förskolebarn men en annorlunda utveckling Theo Peeters: AuBsm Susanne Schäfer: Stjärnor, linser och äpplen Socialstyrelsen, Barn som tänker annorlunda barn med aubsm, Aspergers syndrom och andra aubsmspektrumbllstånd Ma; Winter: Aspergers syndrom vad lärare behöver veta Li;eratur, skriner SkriNer som beskriver funkbonella svårigheter: BarnNU teamet: Idébanken idéer för a; underlä;a förståelse och bemötande Ingrid Adolfsson och Elisabeth Fernell: Utvecklingsstörning hos förskolebarn Adolfsson/Fernell: AuBsm och utvecklingsstörning hos förskolebarn Beställs från: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, B 68, Stockholm. Tel: