Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se
|
|
- Marianne Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se
2 Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter
3 Vad ser vi? Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar intensivt på något intressant Bristande organisationsförmåga tappar bort saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid Bristande motivation har svårt att utföra ensidiga, tråkiga och meningslösa uppgifter
4 Vad ser vi? Bristande tidsuppfattning kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter Kort arbetsminne klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet Bristande reflektionsförmåga lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker Bristande affektkontroll reagerar snabbt och med starka känslor Svårigheter med språk och sociala koder missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget, gör konstiga saker
5 Vad tänker vi? Han är lat Hon stör Hon provocerar Han kan om han vill Hade han bara haft andra föräldrar så Hade läraren bara sagt ifrån mer så Hjälper dessa tankar och åsikter eleven?...föräldrarna?...oss på skolan?
6 Men! Han måste ju lära sig..! De andra eleverna reagerar ju! Hon måste ju förstå att.! Hon kan ju inte få som hon vill hela tiden! Han är så utstuderad och testar mig! Tänk om alla skulle.! Jag vill inte särbehandla någon!
7 För att det skall bli rättvist, får alla samma uppgift. Klättra upp i trädet! Rättvisa?
8 Att förstå är A och O Barn gör så gott de kan Kan de uppföra sig så gör de det. Stanna upp och fråga dig själv Varför? - Innan du reagerar. Ta inte saker personligt Behåll lugnet. Var positiv och lösningsfokuserad. Samarbeta med föräldrarna. Skapa tillit mellan dig, eleven och föräldrarna.
9 Är vi överens om att ett bra samarbete mellan personal och föräldrar påverkar alla i positiv riktning? Elev Personal Föräldrar
10 Samarbete med föräldrar Regelbunden telefon/mailkontakt oavsett vad. Ge tydlig info om läxor och uppgifter i skrift. Var optimistisk men realistisk. Använd öronen mer än munnen. Gå inte i försvar. Prata om jag och vi istället för du och ni. Behåll nyfikenheten. Reglera känslointensiteten. Ett skratt kan rädda många möten.
11 Gemensamma positiva strategier i skolan Miljö och bemötande skapa en tydlig, stimulerande och lugn miljö, visualisera och gå igenom få och tydliga regler, etablera tillit. Var sak har sin plats, hemklassrum, variera konkret och abstrakt material, se till att det finns möjlighet att dra sig undan/vila. Positivt formulerade regler, konkreta och kortfattade. Tillit Uppskattning och bekräftelse, pålitlighet, humor, positiva gemensamma upplevelser.
12 Gemensamma positiva strategier i skolan Information och förberedelse - ge tydlig, visuell information till elev och föräldrar, anpassa schema utifrån elev visuellt + muntligt, hjälp eleven med planering av uppgifter och tid, förbered eleven inför nya aktiviteter och uppgifter, skapa tydliga rutiner kring läxor.
13 Gemensamma positiva strategier i skolan Lektioner - Variera arbetspassen med tydliga pauser, ge positiv uppmuntran ofta, använd hjälpmedel. Hjälpmedel dator, hörselskydd, skärm, tidshjälpmedel, anpassade läromedel, sittdyna, fickminne, handdator/mobil, något att pillra med.
14 Gemensamma positiva strategier i skolan Rast/Fritids - Organisera rast/fritidsaktiviteter, olika aktivitetsområden, förbereda eleverna innan rasten om vad de kan göra och vilka regler som gäller, prata om vad man gör vid konflikter, ha extrakläder tillgängliga, undvik situationer där elever kan bli bortvalda.
15 Problem Beskriv och analysera Hitta stöd i litteratur och kunskapskällor Ta hjälp av annan profession Se eleven i det pedagogiska sammanhanget - förlägg inte problemen hos barnet! Kartlägg pedagogerna och undervisningen Ge barnet en företrädare Utveckla former för dokumentation
16 Fungerande åtgärdsplaner Som beskriver realistiska mål kring eleven Som går att mäta/utvärdera Som elev och föräldrar är delaktiga i Som beskriver organisatoriska åtgärder, pedagogiska strategier, hjälpmedel och förhållningssätt Som fungerar som levande arbetsredskap
17 Åtgärdsprogram Upprättas för elever som är i behov av särskilt stöd. Avser en begränsad tidsperiod. Ska säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Ska vara ett redskap för pedagogerna när det gäller planering och utveckling av verksamheten. Är en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas. Ger en överblick. Omfattar alla skolformer utom förskoleklassen. Kommer att kunna överklagas i nya läroplanen.
18 Positiva och negativa faktorer Positiva Elevers och föräldrars aktiva medverkan. Pedagoger som hjälper eleven att tolka och skapa förståelse av innehållet i uppgifter och texter och presenterar information på ett tydligt sätt. Fokus på kunskapsmål. Negativa Underskrift på pappret, förmöten av pedagoger. Eget arbete, forskning, egen planering av uppgifter. Fokus på sociala fostransmål.
19 Riktlinjer från skolverket Skolan ska utgå från synsättet att den skolmiljö eleven ingår i har betydelse för deras behov av särskilt stöd. Skolan ska skapa en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov. Alla elever ska få den undervisning och stimulans som de behöver för att utifrån sina förutsättningar kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.
20 Anledning till att utreda behov av stöd: När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne. När en elev vantrivs i skolan. När en elev har svårt att fungera i gruppen. När en elev är upprepat eller långvarigt frånvarande. När en elev har ett utagerande beteende eller drar sig undan. När en elev har koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter, psykosociala svårigheter.
21 Skolan ska: Utreda behovet. Rektor ansvarar för att det görs. Dokumentera utredningen. Samverka med andra verksamheter vid behov. Samverka med elev och föräldrar. Anlita extern kompetens vid behov.
22 Åtgärder kan handla om: Hur undervisningen organiseras. Sättet att presentera innehållet för eleven. Vilka läromedel som används. Hur klassen eller gruppen organiseras. Regler för samarbetsklimatet. Hur klassrummet anpassas för elevens funktionsnedsättning.
23 Åtgärdsprogram Datum: Elev: Görs tillsammans av: Datum för utvärdering:
24 Anledning till åtgärdsprogram Riskerar att ej nå mål Upplevs ha svårigheter på något sätt? Verkar inte trivas i skolan Fungerar inte i gruppen Upprepad frånvaro Utagerande beteende/ drar sig undan Förtydligande kommentarer:
25 Utredning av behov tänkbara orsaker till svårigheter Elevens förutsättningar Hinder i lärandemiljön
26 Beskrivning av vilka mål som eleven uppfyller. Elevens styrkor och intressen och beskrivning av situationer som fungerar bra i skolan:
27 Mål Kortsiktiga mål = Långsiktiga mål =
28 Insatser för att nå målen Vad pedagoger/skolan ska göra: På kort sikt = Långsiktigt =
29 Vad föräldrar kan göra: Vad eleven kan försöka göra:
30 Undertecknas av: Rektor Pedagog/er Förälder Spec.pedagog Annan profession? Elev?
31 Hur uppnår man inre motivation? Nyfikenhet att förvåna lagom mycket, att stimulera sinnena. Kompetens att känna att man kan och klarar av saker, att visa upp för andra, att ha kontroll. Ömsesidighet att göra som andra, tillsammans med andra.
32 Mamma, vet du vad är? Nej Det är 15. Vet du hur jag har räknat ut det? Nej Jo, för = = 12 och = 15 OK! Gunnar, 5 år 9 mån
33 Fyra perspektiv på lärande Perspektiv Form av kunskap Lärmetod Elever som gör Veta hur Att visa Elever som vet Veta att Att berätta Elever som tänker Veta varför Att diskutera Elever som undersöker Veta hur man vet Att reflektera Peter Gärdenfors: Lusten att förstå
34 Gunnar i morse: Fena kan betyda två saker! Jaså? Ja, är man väldigt duktig på något så är man en fena, och sedan kan det ju också vara en fena på en fisk Just det
35 Ny betygsskala E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta
36 Ledan är pedagogens värsta fiende, Loris Malaguzzi
37 Att undervisa för motivation: Utgår från elevens intressen och känslomässiga engagemang. Utgå från problemställningar. Se till att eleverna har kontroll över sitt lärande. Ge eleverna uppdrag. Involvera flera sinnen och hela kroppen. Låt lärandet bli lekfullt. Låt eleverna visa varandra vad de kan. Arbeta med att eleven funderar över sitt eget lärande.
38 Att förstå vad man gör, och varför? Att formulera förståelsemål Att planera, sammanfatta och kontrollera Att se mönster Variation och sammanhang Använda berättelser och liknelser Konkret material God ämneskunskap hos pedagogen Förankra i elevens egen erfarenhet
39 Intresse Egenskaper för att skapa goda relationer Kunna reglera sina känslor Empatisk förmåga Lyhördhet God mentaliseringsförmåga KASAM = känsla av sammanhang (verkligheten är begriplig, hanterbar och meningsfull) Icke-värderande attityd
40 Praktiskt? Vilket stöd behövs? Pedagogiskt? Känslomässigt? Rektor = mycket viktig!
41 Målet med skolan? En bra grund att stå på i det betydligt längre vuxenlivet vad behöver förberedas inför vuxenlivet?, vilka färdigheter?, anpassningar?, kompensatoriska hjälpmedel?, stödkontakter? En bra självkänsla!
42 Glädje Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten Pedagoger som kan skratta åt sina egna misstag och hantera vardagen med en viss humoristisk distans, väcker elevernas glädje och intresse.
43 Referenser Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 Ross Greene: Explosiva barn, Cura, 2003, Vilse i skolan, Cura, 2010 Linder och Breinhild Mortensen: Glädjens pedagogik, Studentlitteratur, 2006 Måhlberg & Sjöblom: Lösningsfokuserad Pedagogik, 2001 Kutscher: Barn med överlappande diagnoser, ADHD- att leva utan bromsar, Natur och Kultur, 2010, G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 Hjörne och Säljö: Att platsa i en skola för alla, 2008, Norstedts Akademiska Förlag
44
45 Köpa bok?!
ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merRutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015
Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans
Läs merAspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Läs merGefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016
Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merBildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan
Läs merProjektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merAtt arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet
Att arbeta med elever i svårigheter Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet Föreläsningens upplägg Vad säger skollagen? Elever i svårigheter Vad innebär det för eleven att ha ADHD
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merÅhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019
Framgångsrik undervisning och ledarskap i besvärliga klasser och skolor En översikt Föreläsare: Stefan Hertz www.stefanhertz.se 1 Vem är jag Utbildad SO lärare Pappa Lärarutbildare Skolutvecklare Coach
Läs merSärskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop
Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Hur rustar vi eleven för livet? Genom att Få eleven att verkligen tänka Få eleven att bli medveten och delaktig Utmana eleven
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merInkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik
16 juni 2015 Örnsköldsvik Grundkurs NPF för skolan Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se 1 We have to teach the children we have Not the children we want to have Not
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs merHos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde
Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.
Läs merStöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.
Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Kartläggning Liten Kartläggning eller Stor Kartläggning Liten Kartläggning
Läs merUndervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen Del 2 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00Hej och välkomna Att få vardagen att fungera Vuxen, barn eller tonåring med NPF Att få skolan att fungera
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merKörlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill
Anne-Marie Körling föreläsning c 2019 Körlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill Frågor jag ställer mig Vill jag vara elev i mitt eget klassrum? Hör jag om jag sitter på elevens plats? Ser jag om
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merFramgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merSTÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat
STÖDMATERIAL för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet Reviderat 20131029. Arbetsprocessen Arbetsprocessen kan beskrivas i följande steg, vilka skall dokumenteras fortlöpande under processens gång. 2 Förebyggande
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merLedarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens
Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar
Läs merGemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012
Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2014/15
Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,
Läs merSteg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå
Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merRutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd
Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs merElevenkät Viljan Friskola Vt. 2014
Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Sammanställning av Elevenkäterna på Viljan Friskola. Det är 19 av 21 elever som har besvarat enkäten. Kommentarer från ungdomarna är skrivna med röd text och resultatet
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merSofiaskolan
Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga
Läs merAtt NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola
Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Läs merNPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?
NPF-anpassad undervisning Vad innebär det rent praktiskt? Vad ska vi prata om Funktionsförmågor Exekutiva funktioner Kompensera och anpassa Bedömning Funktionsförmågor påverkas av olika saker NPF t ex
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merLäropussel, minikonferens
Läropussel, minikonferens 2 6.5.2019 Vem är Sofia Kullberg? Utbildad speciallärare med specialisering inom adhd, autismspektrum och utvecklingsstörning Arbetar som speciallärare i Korsholm Driver företaget
Läs merInformation om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Autism & AspergerföreningenDistrikt Göteborg Onsdagen 22april 2015 Thomas Ahlstrand,
Läs merCHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM
CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen
Läs merATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING
ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar
Läs merVuxna/unga vuxna med ADHD
Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merBakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.
Skolförvaltningen PEDAGOGISK KARTLÄGGNING ETT VERKTYG FÖR OSS I SKOLAN I våra styrdokument står det att alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver för sitt lärande och sin personliga
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merVÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag
VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,
Läs mer2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?
Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merhttps://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/
EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs mer2013- Storumans skolor utbildningsplan
2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merVi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde
Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merKonflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org
Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merI den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.
I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun. Vill du veta mer kan du kontakta rektorn på respektive skola i Habo.
Läs merHela verksamheten genomsyras av vår gemensamma värdegrund samt den Årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Under läsåret 2013-2014 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna. Tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetades en gemensam värdegrund för
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs mer1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?
Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver
Läs mer