Autismspektrumtillståndförekomst

Transkript

1 Autismspektrumtillståndförekomst och riskfaktorer Selma Idring Nordström Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Utvecklingspsykiatriska Enheten BUP Sydost, SLL Handledare: Cecilia Magnusson, Christina Dalman, Clara Hellner Gumpert

2 Syftet med avhandlingen: Forskningsfrågor Att skapa en registerbaserad plattform för forskning inom AST, med så heltäckande fallinsamling som möjligt. Fungerar vår fallinsamlingsmetodik (fångar vi upp AST)? Hur vanligt är det med autismspektrum (AST) diagnoser bland barn och unga i Stockholm? Har AST diagnoser blivit vanligare under senaste åren? Hur påverkas risken för AST av: - Föräldraålder? - Mammans vikt i början av graviditeten? - Mammans viktökning under graviditeten? Selma Idring Nordström

3 Studiebas: Stockholm Youth Cohort Omfattar alla barn (0-17 år) i Stockholms Län som följs från år 2001 Datainsamling från nationella och regionala register (tex Medicinska födelseregistret, skolregistret, nationella patientregistret mm) Insamling av AST diagnoser från sluten- och öppenvårdsregister, barnpsykiatriska vårdregister och Habiliteringsregistret; Fallinsamlingsmetodiken bekräftades genom gransking av 177 individers journaler, samt jämförelse med en nationell tvillingsstudie Fall med AST delades i 2 grupper utifrån förekomst av diagnosen mental retardation Selma Idring Nordström

4 Kliniskt relevanta fynd: Hög medelålder vid utredning 1) Medelålder (8 år) vid tidpunkt för utredningen Medelålder 6 år för AST med mental retardation Medelålder 12 år för AST utan mental retardation 2) Flickor med AST utreddes ca 2 år senare än pojkar Flickor hade medelålder 11 år vid utredning Selma Idring Nordström

5 AST diagnoser ökade kraftigt bland barn ,6 1,4 % 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 AST AST utan MR AST med MR Selma Idring Nordström

6 Hur vanliga är AST diagnoser i Stockholm (2011)? 1.4% av alla barn (0-17 år) 23% har även mental retardation Förekomsten av AST diagnoser ökar med åldern 2.5% av tonåringar har AST diagnos 3.3 pojkar : 1 flicka bland 0-12 åringar 2.4 pojkar : 1 flicka bland åringar Flickor med AST upptäcks senare Selma Idring Nordström

7 Varför ökar förekomsten av AST? Är vi mer medvetna om barn med utvecklingsrelaterade svårigheter? Ökad utredningskapacitet, ökad diagnostik? Ökad efterfrågan av utredningar från skola, samhälle, föräldrar? Ökar AST på riktigt? Miljöfaktorer? en kombination av olika faktorer? Selma Idring Nordström

8 Föräldraålder och risk för AST hos barnet Selma Idring Nordström

9 Innebär högre föräldraålder ökad risk för AST hos barnet? Vad säger vi till föräldrarna? Äldre föräldraskap ökar risken för AST, men riskökningen är modest Högre ålder hos mamman (>35 år) verkar viktigare för riskökningen av AST än hög ålder hos pappan Mekanismerna är än så länge okända men sannolikt gäller olika mekanismer för mammor och pappor. Selma Idring Nordström

10 Medför övervikt vid graviditet ökad risk för AST? Övervikt hos mamman Intra-uterina faktorer AST Dodds et al 2011 Lyall et al 2011 Krakowiak et al 2012 < 1000 fall med AST dvs relativt små studier Selma Idring Nordström

11 Övervikt vid graviditet och AST risk Det förefaller som om den riskökning för AST som vi sett vid övervikt hos mamman på populationsnivån förklaras av familjära/ genetiska faktorer. För liten eller för hög viktuppgång vid graviditet ökar AST risk något men fynden behöver repliceras. Selma Idring Nordström

12 Framtida forskningsspår? Epidemiologiska studier i Norden = bra plattform för forskning, MEN behöver utvecklas gällande att bättre karakterisera barn med utvecklingsrelaterade tillstånd (bortom ASD) ADHD, språkstörning, medicinska tillstånd mm. Studera hela spektrat av ESSENCE snarare än enskilda diagnoser? Hur går det för den växande gruppen av identifierade barn med utvecklingsrelaterade tillstånd? Skola? Utbildning? Arbetsliv? Sjukvårdskonsumtion? Missbruk? Epidemiologiska behandlingsstudier på sikt? Selma Idring Nordström