AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Transkript

1 AD/HD hos flickor Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

2 Varför fokusera på flickor med AD/HD? Få flickor diagnosticeras i förhållande till förekomst Forskning på flickor med AD/HD är liten AD/HD är en av de vanligaste barnpsykiatriska diagnoserna Kunna ge flickor och deras föräldrar information, pedagogisk hjälp och möjlighet till sociala rättigheter Ge adekvat medicinering Livsperspektiv Modersroll och AD/HD

3 Flickor i den barnpsykiatriska vården Idag söker lika många flickor som pojkar vård (Curman & Nylander , Carlberg 1977, Bergqvist & Lidbrink 1989, Adler 1997) Pojkar söker tidigare och fler flickor efter 14 års ålder (A-L von Knorring et al 1987, Falkestav et al 1997, Kopp & Gillberg 1999) Flickor söker oftare akut barnpsykiatrisk vård (Gillberg & Höök 1977, Holmgren-Linnman et al 1997) Flickor vårdas mer inom slutenvård än pojkar Flickor inom slutenvård får oftare familjerelations diagnos än pojkar (Gillberg & Höök 1977, Holmgren-Linnman et al 1997, Kopp & Gillberg 1999)

4 Studie av nybesök på den barnpsykiatriska mottagningen Masthugget S.Kopp & C. Gillberg nybesök (326 pojkar och 284 flickor) Befolkning barn 0-18 år 5,6% av barnen i området sökte BUP under denna period Ca 20 % av alla barn i åldern 0-18 år sökte någon gång barnpsykiatrisk öppenvård Ju bättre utredning desto fler flickor med AD/HD upptäcktes 1:a året fick 5% och 5:e året 42% flickor diagnosen AD/HD

5 AD/HD-symptom varierar med ålder, svårighetsgrad och kön

6 Vilka likheter föreligger mellan flickor och pojkar med AD/HD? AD/HD symptomen lika (Horn 1989, Breen 1990, Arcia 1998, Rhee 1999, Biederman 1999, Castellanos 2000, Yang 2004) Funktionsnedsättningen lika stor (Biederman 1999, Yang 2004) Samma brister i exekutiv förmåga (Seidman 2004) Ingen skillnad i behandlingseffekt med farmaka (Sharp 1999, MTA-studien 1999, Biederman 2002) Familjära förekomsten av AD/HD lika stor i flickors som i pojkars familjer (Faraone 2001, Rietveld 2003, Rhee 1999)

7 Skillnader mellan flickor och pojkar med AD/HD Pojkar med AD/HD är den vanliga AD/HD-pojken medan flickan är den ovanliga AD/HD flickan (Gaub&Carlson 1997) (Mer ångest och depression hos flickor och mindre utagerande beteende) (Biederman et al 1999, 2004, Sharp 1999, Rucklidge 2001) Flickorna är mer trotsiga gentemot mödrar än lärare eller andra vuxna (Hinshaw 2002) Flickor har lägre självkänsla än pojkar (Arcia 1998, Berry 1985, Quinn 2004,Rucklidge 2001) Flickor med AD/HD behandlas i mindre utsträckning med farmaka och andra behandlingar än pojkar med AD/HD (Angold 2000, Miller 2004) Flickor röker mer än pojkar (Biederman et al 2002)

8 Omgivningens bedömning av AD/HDsymptom hos flickor och pojkar Lärare bedömde att flickor hade mindre AD/HD svårigheter än pojkar (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003) Lärare tolkade oftare pojkars trotsiga beteende som AD/HD och flickors AD/HD symptom som trotsbeteende (Jackson 2004) Lika symptom hos pojkar och flickor bedömdes olika av barnläkare (Gardner 2002) Föräldrar såg lika stora svårigheter men utredde sonen 5 ggr oftare (Bussing 2003a) Mödrar har olika förklaringar på orsak till flickor och pojkars AD/HD symptom (Bussing 2003b) Lärare upplever större svårigheter att handskas med pojkar än med flickor med samma AD/HD problem (Maniadaki 2006)

9 Hyperaktivitet hos flickor med AD/HD Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan Pillande, skrivande, kladdande, tuggande Hyperpratar Hyperreagerar Hypersocial (vet vad alla gör) Lämnar aktiviteter (matbordet) Pedantiskt städande

10 Förekomst av AD/HD hos flickor Populationsstudier på skolbarn (ADHD hos flickor, Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% ( %, 6-18 år) Könskvot varierar mellan 1.1:1 3.7:1 (pojke:flicka)

11 Klinikförekomst av AD/HD Könskvot pojke:flicka Klinikfall :1 (Gaub & Carlsson 1997) :1 (Robinson 2002, USA) :1-3:1 (Nøvik et al 2006, Europa)

12 Problem med diagnosen AD/HD för flickor och vuxna (DSM-IV, ICD-10) Debut innan 7 års ålder Kriterier satta efter pojkar 6-11 år Beteendet skall finnas i två olika miljöer

13 Utvecklings- och beteende skillnader mellan flickor och pojkar Flickor utvecklas tidigare än pojkar språkligt och finmotoriskt Pojkar har högre poäng på skattningsskalor på de flesta områden som mäter problem (Kadesjö 2004, Korkman 2004) Pojkar och flickor har olika lekstil (Macoby& Jacklin 1974, Macoby 1998) Pojkar är mer dominerande och mer aggressiva både språkligt och fysiskt (Björkvist et al 1992)

14 Vanlig symtombild hos flickor med AD/HD Flickprojektet (Kopp, Berg-Kelly, Gillberg 2007) Lässvårigheter Tics Depression Tvångssymptom Ångest Sociala svårigheter motorikproblem sömnsvårigheter Autismspektrumstörning

15 Differentialdiagnoser vid AD/HD Autismspektrumstörning Manodepressiv sjukdom Depression Dyslexi Trotssyndrom Familjerelationsstörning

16 Prognos vid AD/HD hos flickor Mindre alkoholproblem och mindre AD/HD svårigheter än för pojkar (Klein 1991) Ca 30% har en dålig prognos jämfört med drygt 50% hos pojkar (Ramussen & Gillberg 2000) Fler psykiatriska vårdtillfällen vid AD/HD + beteendestörning (Dalsgaard & Thomsen 2001) Mödrar med AD/HD är yngre när de föder barn och har oftare ett missbruk (Barkley 1994) Fibromyalgi (Quinn & Nadeau 2002)

17 5 år uppföljning efter utredning av 123 tonårsflickor med AD/HD och en jämförelsegrupp av 112 kontrollflickor Biederman et al % hade fortfarande full AD/HD 82% av alla flickor hade behandlats med farmaka Fler flickor med AD/HD levde med separerade föräldrar eller ensamma mödrar, 67% jämfört med 81% hos kontrollflickorna Större risk för beteendestörningar (ODD,CD) Ökad risk för major depression Överrepresentation av bipolar disorder Högre andel med minst 2 ångest diagnoser Ökad andel hade tics, Tourette, enures och språkstörning Fler flickor rökte och missbrukade droger Ätstörningar vanligare hos flickor med AD/HD (ej sign.)

18 Erfarenheter från flickor med AD/HD Föräldrarna har tidigt varit medvetna om sin dotters svårigheter Mer synliga svårigheter hemma än i skolan Sömnsvårigheter vanliga Samsjuklighet stor Kamratsvårigheter vanliga Stora skolsvårigheter

19 Hur kan vi upptäcka och hjälpa fler flickor med AD/HD? Öka kunskapen om AD/HD Byta ut den allmänna bilden om AD/HD som en pojkdiagnos Utreda flickor tidigare och oftare Använda köns normerade formulär Utreda tonårsflickor med emotionella svårigheter oftare Sluta psykologisera över mödrarnas beteende

20