Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn

Transkript

1 Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Ann-Charlotte Smedler Psykologiska institutionen Stockholms universitet SNPF november Varför är tidig identifikation viktig? skapa förståelse för barnets särskilda behov * stötta föräldrar och barn i det tidiga samspelet avlasta föräldrar från oro och ovisshet undanröja negativa pålagringar (prevention) göra tidiga interventioner, för att kompensera för funktionshinder och stimulera utveckling minimera långsiktiga konsekvenser - men är den möjlig? * I vissa fall skydda barnet (omsorgssvikt, shaken baby) 2 Utvecklingsavvikelse kan hänga samman med ärftlighet omogenhet annorlunda tidiga erfarenheter trauma sekundär effekt av sjukdom neurologiska skadebilder Barns tidiga utveckling sker i dynamisk interaktion med omgivningen - och omgivningen påverkar (exempelvis neurobiologiska) subsystem inom barnet. 3 1

2 Det är svårt att sia, isynnerhet om framtiden. Definition av utvecklingsavvikelse - Kategorisk - Dimensionell - statistisk avvikelse (ex. -2 SD) - Dimensionell - validerad cut-off Tidig identifikation av vad? Diagnosen har ett bäst-före datum 5 Tidig identifikation av utvecklingsavvikelser Regleringssvårigheter Sensoriska funktionshinder Anknytningsproblem Failure to thrive Förståndshandikapp / utvecklingsstörning Autismspektrumstörning (ASD) * AD/HD * Perceptuellt-motoriskt handikapp Inlärningssvårigheter /dyslexi * 6 2

3 Bedömningens validitet Samtidig validitet Hur säkert kan vi uttala oss om barnets utvecklingsnivå och fungerande i olika situationer? Begreppsvaliditet - Hur väl förstår vi barnets styrkor och svårigheter? Prediktiv validitet - Vad kan vi säga om barnets utveckling på lite längre sikt? 7 Prediktionsmöjligheterna är beroende av Bedömningsinstrumentets reliabilitet - Generellt lägre reliabilitet i tidiga bedömningar Normalvariationens spridning - Bättre prediktionsmöjligheter då spridningen är stor (och reliabiltiteten god!) Kategori eller dimension? - Det kvalitativt avvikande har oftast större prediktiv och klinisk validitet. 8 Tidig kommunikativ förmåga är central En 1-åring (efter Svanhildur Svavarsdottir) ser på föremål och lyssnar signalerar uthålligt förändrar styrkan på signalen upprepar signalen visar förväntan slutar signalera när svaret kommer visar glädje över att ha fått svar - annars är det avvikande 9 3

4 ASD: Lorna Wings triad Kraftig begränsning av - förmågan till ömsesidig social interaktion - förmågan till ömsesidig språklig och icke-språklig kommunikation - fantasi och mentaliseringsförmåga, med åtföljande begränsning av beteenderepertoaren 10 Småbarn med utvecklingsavvikelser utanför autismspektrat Svarar på leende Lystrar till sitt namn Följer pekning Avläser ansiktsuttryck (social referencing) Ber om saker, verbalt eller icke-verbalt Leker funktionellt och varierat (Baron-Cohen et al 1996; Baird et al 2000; Trillingsgaard et al 2005) 11 Turner et al (2006): Follow-up of children with autism spectrum disorders from age 2 to age 9, Autism,

5 Turner et al (2006): Follow-up of children with autism spectrum disorders from age 2 to age 9, Autism, Utveckling av mentaliseringsförmåga Theory of mind /TOM Från sinnesintryck till representationer i minnet (schemata) som hjälper till att förutse framtiden - till mentala kartor som är grunden för medveten mentalisering (högre TOM) TOM innebär en förståelse av den andres: EMOTION + UPPMÄRKSAMHET + AVSIKT + FÖRESTÄLLNINGAR OCH TANKAR 14 Utveckling av TOM / mentaliseringsförmåga EMOTION - affektintoning? + UPPMÄRKSAMHET - delad uppmärksamhet? + AVSIKT - flexibel turtagning? samlek? + FÖRESTÄLLNINGAR OCH TANKAR - perspektivtagande, s.k. högre TOM 15 5

6 Hyperaktivitet / Impulsivitet Uppmärksamhetsstörning Tidig upptäckt av AD/HD Diagnostisk fråga väcks tidigast i 2-3 årsåldern - flytande gräns mot normalt småbarnsbeteende och faktiska problem. Hyperaktivitet - impulsivitet det som främst identifieras i förskoleåldern. Uppmärksamhetsstörningar ofta först i tidig skolålder. ADHD är dimensionellt och sammansatt, inte en distinkt kategori. 16 Tidig upptäckt av AD/HD - är det viktigt? Vi vet inte Otillräcklig kunskap om AD/HD prevalens i förskoleåldern. Vilka barn faller inom normalvariationen, vilka har tidiga symptom på en bestående AD/HD störning? Otillräcklig kunskap om symptomens validitet i förskoleåldern (jfrt. skolålden), därför differentialdiagnostiskt snårigt: trotssyndrom? stressrelaterat beteende? temperamentsvariationer? och 50% dem som diagnosticeras i förskoleålder har inte kliniskt signifikanta symptom några år senare - enligt flera longitudinella studier (e.g. Campbell 1990, 1997; Taylor 1999; Barkley 2000). 17 Dyslexi som en språklig funktionsavvikelse Tidiga markörer speech sound processing hos spädbarnet vokalisering under första levnadsåret ordförråd och morfologi i 1-3 årsåldern, och uppåt dvs. tidigt expressivt och receptivt språk predicerar läsning fonologisk utveckling och medvetenhet fr. 3 år benämning fr. 3 år uppmärksamhet och visuo-spatial förmåga ganska svagt prediktivt samband med läsförmåga/dyslexi motoriska + språkliga avvikelser hos en mindre subgrupp dyslektiker 18 6

7 Jyväskylä Longitudinal Study of Dyslexia (Lyytinen et al, 2004, Dyslexia,10) 19 Förhållningssätt för tidig upptäckt Sensibilisering av primärvården (ex. BVC handledning) Se barnet! Tag föräldrars oro på allvar Uppmärksamma kommunikation och samspel Använd validerade skattningsinstrument (ex.cbcl, CHAT, ASQ) Uppmärksamhet > Upptäckt > Utredning > Diagnos > Uppföljning Stöd > > Pedagogik > > Behandling > > > 20 Michael Guralnicks modell för tidiga insatser Guralnick. M.J: (1997). The effectiveness of early intervention. Baltimore: Brookes. Framhåller familjemönstrets roll för barnets utveckling. Familjemönstret bestäms av - familjemedlemmarnas egenskaper och relationer samt familjens nätverk, resurser och övriga karakteristika som inte hänger samman med barnets utvecklingsavvikelse - potentiella stressorer, eller påfrestningar som hänger samman med barnets utvecklingsavvikelse (otillräcklig information, påfrestningar på relationer, brist på adekvata stödinsatser, oro och otrygghet). Interventionen (ex.vis habiliteringsinsatsen) ska mildra dessa stressorer, till gagn för familjemönstret och därmed för barnets utveckling. 21 7

8 Systemtänkande! Anpassningsåtgärder - att möta barnet där det är Ge barnet (och föräldrarna) redskap för kommunikation och samspel Tack! SNPF november